Strategier. Den 4 februari 2009

Helsingin uutiset har idag publicerat en artikel med rubriken "Helsinki varautuu kaupunkien yhdistämiseen vuonna 2013". I artikeln, som är skriven av den av Helsingfors ledande samlingspartistiska politiker och tjänstemän ofta så välinformerade Risto Hietanen, berättas det att Helsingfors stadsfullmäktige vid ett strategiseminarium denna vecka föreslås ta ställning till en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen år 2013. Nyheten har förmedlats vidare i ett flertal medier. I diskussionsspalt i Helsingin Sanomats är det många läsare som anknyter förslaget om en sammanslagning med fallet Sibbo. Jag återger här ett smakprov:

"Ensin Sipoo, sitten Espoo..."

"Näinhän siinä sitten kävi, että pieni kolkka Sipoota oli vain alkupala ja koepallo, jolla kokeiltiin hallintomenettelyn joustavuutta."

"Ensin Sipoo ja nyt Espoo, Vantaa ja Kauniainen."

"Ensin kaapattiin Sipoolta alueita ja sitten, kun myrsky tuosta elintilan laajentamisesta ei ole vielä edes laantunut, ollaan jo viemässä Vantaa, Espoo ja Kauniainen samaan pakettiin."

"Hki voi toki yrittää tehdä "Sipoot", mutta tällä kertaa on tosiaan iso pala purtavana, sen verran iso, että voi Hki-raukka tukehtua omaan ahneuteensa."

"En edelleenkään ymmärrä, mitä kautta Helsinki sai aiemmin Sipoon alueita omakseen Sipoolaisten itse ollessa esitystä vastaan, mutta niin ei saa käydä uudestaan!"

"Kyllähän Sipoon case osoittaa sen, että Helsinki ja euro menevät kansalaisten tahdon ja oikeustajun edelle."

"Vantaa on jatkuvasti tehnyt kiltisti kuten Helsinki on käskenyt. Viimeksi se luovutti täysin vastikkeetta Västerkullan kiilan, jotta Sipoo-liitos onnistui."

Enligt artikeln berörs inte bara de fyra städerna i huvudstadsregionen av Helsingfors strategi. Jag citerar:

>>Pääkaupunkiseudun kaupunkien yhteistyösopimusta toteutetaan vuosina 2009–2012 ja samaan aikaan yhteistyötä Helsingin seudun kuntien kanssa tiivistetään. Sen lisäksi aiotaan selvittää "pääkaupunkiseudun kaupunkien yhdistämisen mahdollisuudet vuoden 2013 alusta".<<

Helsingfors "tjänstemän" nöjer sig i sitt förslag till strategi inte bara med att ta ställning till kommunstruktruren i helsingfors regionen (4 kommuner) eller ens i Helsingforsregionen (14 kommuner), utan kommer rent av med ett rikspolitiskt ställningstagande. Jag citerar vidare ur artikeln:

>>Suunnitelmassa otetaan kantaa myös pääkaupunkiseudun ulkopuolisiin kuntajärjestelyihin. "Laajemman Helsingin seudun hallintaa edistää seudun koostuminen muutamasta suuresta kunnasta", Helsingin virkamiesjohto linjaa. Koko maan osalta toivotaan kuntien määrän vähentämistä merkittävästi nykyisestä.<<

Det är väl inte så svår att här identifiera "Helsingin virkamiesjohto" som Jussi Pajunen. Vad har Pajunen i egenskap av stadsdirektör för intresse av att minska antalet kommuner? En möjlighet är att han och Helsingfors igen vill utnyttja en kommunreform för att driva Helsingfors egna intressen. En kommunreform som skulle möjliggöra tvångssammanslagningar på det nationella planet skulle speciellt skapa förutsättningar för en tvångssammanslagning av kommunerna i huvudstadsregionen. Kravet på att Helsingforsregionen, som nu består av 14 kommuner, skall bestå av "några stora kommuner" är speciellt relevant för Sibbo. Relativt sett är Helsingforsregionens kommuner redan nu stora. Vilken nytta skulle Helsingfors ha av en sammanslagning av kranskommuner? Stöder man en sammanslagning av Tusby, Träskända, Kervo och delar av Sibbo för att Kervo, Eero Lehti och Suomen lehtiryhmä, dit Helsingin uutiset hör, igen skall stöda Helsingfors i dess krav på en ändring i kommunindelningen? Senaste gång uppmuntrades Kervo (och Träskända) att göra anspråk på endast en del av Tusby, men den kommundelssammanslagningen blev det inget av.

Christel Liljeström har idag skrivit ett blogginlägg, där hon bl.a. tar upp den dagsaktuella frågan om Sibbo eventuella byte av landskapsförbund. I ett enskilt stycke tar hon även upp frågan om Helsingfors ersättning för sydvästra Sibbo. Jag citerar:

>>Helsinki-Sipoo taloudellinen selvitys on valmistautumassa. Lähdemme vaatimuksesta että kiinteistöt, infra sekä ylimenokauden verotulot tulee kompensoida. Jos laskennallisen odotusarvon tulee ottaa mukaan, taikka ei, on vielä poliittisesti avoin kysymys.<<

Fallet Sibbo

En hälsning från Storkyro. Den 3 februari 2009

I ett par blogginlägg har jag skrivit om Helena Tuuri-Tammelas pro gradu avhandling "Kunnallisen jaotuksen muuttaminen: Oikeudelliset edellytykset ja kunnallinen itsehallinto". (Se "Jura novit curia. Den 17 januari 2009" och "Absurda slutsatser. Den 20 januari 2009".) Den 22 januari skrev Tuuri-Tammela (c), som valts till fullmäktrigeordförande i Storkyro, själv ett blogginlägg ("Isonkyrön valtuusto aloittaa tänään työnsä") där hon kommenterade sin progradu avhandling och fallet Sibbo. Jag citerar ur blogginlägget:

>>Uudelleenvalintaani on jo lehdistössä uutisoitu. Tieto näyttää kulkeutuneen myös Sipoo-Helsinki suunnallekin, jossa 1.1.2009 tuli voimaan valtioneuvoston päätös Sipoon osien pakkoliittämisestä Helsinkiin. Tein viime vuonna pro graduani kuntajakomuutosten oikeudellisista edellytyksistä ja siinä käytin runsaasti materiaalia julkisuutta saaneesta Sipoo-Helsinki-Vantaa -tapauksesta, erityisesti KHO 2008:1 päätöstä. Graduani on luettu nyt myös alueella jossa liitos tehtiin ja sitä on käytetty blogikirjoittelussa todistamassa, ettei ratkaisu ollut oikeudenmukainen. Eikä mielestäni ollutkaan. Kuntajakolain mukaan, kun kunta vastustaa osaliitosta ja se on alaltaan suuri, tarvitaan kuntajakomuutoksen erityisten edellytysten olemassaolo erityisen painavana. Lisäksi näen, ettei KHO perustelujen tekstit ole oikeudenmukaisia Sipoolle. Näyttää myös todistetun, että KHO:n päätöksen perusteluissa käyttämän tekstin alkuperä on suoraan otettu kuntajakoselvittäjän materiaalista ja se olisikin plagioitua materiaalia. Aika erikoista ja absurdia siitä näkökulmasta, että oikeus tuntee lain!<<

Fallet Sibbo

Annektering. Den 2 februari 2009

Hufvudstadsbladet publicerade igår en artikel med rubriken "Helsingfors vill se bostadsområde i gammal skog". Artikeln har ingenting direkt med fallet Sibbo att göra, fastän artikeln tangerar ämnet för mitt blogginlägg "Sand i skidspåret. Den 29 januari 2009". Däremot föranleder kartan, som i tidningen publicerats i samband med artikeln, en del reflektioner i anslutning till annekteringen.

I flera blogginlägg har jag uttryckt min frustration över Hufvudstadsbladets bevakning av fallet Sibbo. Specielt artikeln "Utredningsman plagierar Pajunens tal i sin rapport" från den 8 december 2006, där Hbl aningslöst låter Heikki Harjula förringa betydelsen av plagiatet i utredningsmannens Sibborapport och där Hbl felaktigt hävdar att den plagierade texten inte ingår i rapportens "förslagsdel", upplevde jag som ett slag i magen. (Se "Heikki Harjula överslätade plagiatet. Den 23 mars 2008".) Ändå är det uppenbart att Hufvudstadsbladet generellt sett har förhållit sig mycket kritiskt till annekteringen, liksom finlandssvenska medier i allmähet.

På den ovannämnda (och ovan publicerade) kartan har Hbl dragit gränsen mellan Helsingfors och Vanda längs Österledens nya sträckning. Även de gamla gränserna finns med på kartan. På kartan skiljer man mellan det egentliga Helsingfors och det annekterade området. Av kartan kunde man få för sig att de nya gränserna inte är allmännt erkända. Det är även vad ordet annektering och därav härledda ord antyder.

I sin nyhetsbevakning av fallet Sibbo och Helsingfors planer för stordistriktet Östersundom har Hbl konsekvent använt ordet annektering i sina överrubriker eller dårrader. Liksom andra svensskpråkiga medier har Hbl benämnt inkorporeringen "annektering". Annektera och annektering är starka ord med negativ laddning. Susning.nu ger följande förklaring av ordet annektering:

>>Annektera är att ockupera en del av eller ett helt annat land och införliva det med det egna.
Ett känt exempel är Anschluss där Nazityskland annekterade Österrike, och när Irak annekterade Kuwait i början på 1990-talet (vilket ledde till gulfkriget).<<

Wikipedia ger (just nu) följande förklaring av ordet annektering:

>>Annektering, även annexion och annektion, en från en stat utfärdad, ofta ensidig, förklaring, att en del av en annan stats territorium eller en annan stat i sin helhet ska betraktas som en legitim del av den förklarande staten. Förklaringen förutsätter normalt att ockupation först har skett. Annektering av en annan stats område eller provins kan ske genom avtal mellan staterna. Den blir ibland inte erkänd av tredje part, som i sådant fall brukar kalla förfarandet ockupation.<<

Wikipedias två första exempel på annekteringar är "Nazitysklands annektering av Sudetlandet och Österrike (Anschluss), samt annektering av västra Polen 1939" och "Sovjetunionens annektering av de baltiska staterna den 15 juni 1940".

Jag brukar själv på denna blogg använda benämningen inkorporering istället för annektering, eftersom den förstnämnda benämningen är mera saklig, objektiv och neutral. Man kan fråga sig om annekteringen då det gäller Östersundom rent av är en metafor, en användning av ordet annektering i överförd bemärkelse. Den etablerade användningen av benämningen annektering på inkorporeringen av sydvästra Sibbo visar i varje fall att inkorporeringen inte är legitim. Genom annketringen har Helsingfors stad och dess ledande politiker och tjänstemän befläckat sitt rykte för en lång tid framåt.

Fallet Sibbo

Statsministern talade osanning. Den 1 februari 2009

I gårdagens blogginlägg "Inte bara kommununallagen. Den 31 januari 2009" noterade jag att boken Kommunallagen även behandlar kommunindelningslagen. Intressant finner jag det att Heikki Harjula och Kari Prättälä i sin bok Kuntalaki: taustat ja tulkinnat lyfter fram riksdagens rätt att besluta om tvångssamanslagningar. Huruvida tillägget "Muutoksen edellyttämän lakiesityksen valmistelu on valtioneivoston poliittisen harkinnan varassa" finns med redan i den sjätte upplagen eller lagts till först i den sjunde upplagan, som utjom 2007, vet jag inte, men det är intressant i sig att man laggt till den ovanciterade satsen, som saknas ur den andra svenska upplagan från 2004.
På många sätt hade en speciallag för en inkorporering av sydvästra Sibbo varit motiverad. En speciallag hade inte medfört några oönskade prejudikat för tolkningen av kommunindelningslagen och inte krävt några långsökta juridiska motiveringar till att Sibbo är ett "specialfall". Visserligen skulle en speciallag i högsta grad ha varit ett specialfall, men denna lösning skulle inte ha krävt någon juridisk akrobatik jämförbar med de tänjningar och töjningar som HFD nu var tvunget att göra i sitt Sibbobeslut. En speciallag hade överhuvudtaget inte gått att överklaga, vilket Kalima även understrukit.

Om det varit så som statsminister Matti Vanhanen sade i juni 2006 att "Centergruppen stöder Helsingfors initiativ", så borde en speciallag ha varit möjlig att driva igenom i riksdagen. Sibbo hade all anledning att komma med ett kompromissförslag, enligt vilket Sibbo frivilligt, med fullmäktiges godkännande, avstod från ett 3 000 hektar stort område då kommunminister Hannes Manninen hade sagt sig stöda en inkorporering av ett 5 000 hektar stort område. Emellertid ljög statsministern, av allt att döma i utpressningssyfte. Centergruppen stödde inte alls Helsingfors initiativ, så vida man med "Centergruppen" inte syftatde på de tre dåvarande centerministrarna Vanhanen, Manninen och Mari Kiviniemi. Undersökningar visade senare att en mycket liten del av riksdagsledamöterna stödde en inkorporering. Ett år efter Helsingfors initiativ förklarade statsministern Centerns splittring i frågan med att han och Kiviniemi bor i Helsingforsregionen till skillnad från andra cenerministrar.

Om kommunfullmäktige i Sibbo hade gått med på att avstå ett område till Helsingfors, hade inrikesministeriet under Manninens ledning kunnat ta beslutet om en ändring i kommunindelningen. Beslutet hade visserligen gått att överklaga till HFD, men då Sibbo officiellt inte motsatt sig en ändring i kommunindelningen, hade det inte kräfts några "särskilt vägande skäl" för inkorporeringen. Enligt min bedömning var det en missberäkning att Sibbo inte gick med på en "frivillig" ändring av kommunindelningen i utbyte mot den mark som Helsingfors pantade på i Nickby. Allt gick inte som det var tänkt, men slutresultatet blev för kommunindelningens del ändå det man kommit överens om.

Fallet Sibbo

Inte bara kommunallagen. Den 31 januari 2009

Boken Kommunallagen: Bakgrund och tolkningar är skriven av Heikki Harjula och Kari Prättälä. Namnen står i alfabetisk ordning, för medan Prättälä är direktör för juridiska ärenden vid Finlands kommunförbund är Harjula endast ledande jurist vid Kommunförbundet. Prättälä och Harjula har skrivit många dokument tillsammans, men mest känd är duon för boken Kommunallagen, vars finskspråkiga originalversion heter Kuntalaki. Egentligen finns det inte en finsk originalupplaga. Den 2:a svenska upplagan av boken från 2004 baserar sig på den 5:e finska upplagan. I juni 2007 skrev Harjula och Prättälä förordet till den 7:e finska upplagan. I förordet noteras här att "Uusi painos antaa ajantasaiset välineet myös kuna- ja palvelurakenneuudistuksen toteuttamiseen."

Boken Kommunallagen är en synnerligen viktig läro- eller kursbok i förvaltningsvetenskap och juridik. Framför allt är den dock en handbok för tjänstemän och politiker som tillämpar lagen på kommunala frågor. Då boken dessutom är utgiven av Finlands Kommunförbund, är det klart att den i högsta grad är riktgivande för hur kommunallagen tillämpas. Titeln "Kommunallagen: Bakgrund och tolkningar" är dock något missvisande. Boken begränsar sig nämligen inte till tolkningar av kommunallagen, utan behandlar även andra lagar som berör kommunala frågor. Hit hör kommunindelningslagen, som behandlas under rubriken "Kommunernas självstyrelse". Liksom HFD i sitt beslut i fallet Sibbo konstraterar Harjula och Prättälä emellertid att självstyrelsen enligt grundlagsutskottets ställningstagande från 1997 inte skyddar kommunerna mot ändringar i kommunindelningen. Intressant finner jag det att Harjula och Prättälä lyfter fram riksdagens rätt att besluta om tvångssamanslagningar. I ett tillägg, som inte finns med i den svenska upplagan, noterar de dessutom att "Muutoksen edellyttämän lakiesityksen valmistelu on valtioneivoston poliittisen harkinnan varassa."

På Kommunförbundets webbplats kan man läsa att "Vi ger råd i juridiska frågor och bistår kommunerna vid rättegångar och i förvaltningsdomstolarna." Det torde vara uppenbart att om Kommunförbundet med Prättälä och Harjula i spetsen ställt upp för Sibbo i den aktuella gränskonflikten, så hade inkorporeringen inte varit möjlig. Av någon anledning torde Prättälä, som våren 2006 tillsammans med Harjula och regeringsrådet Arto Sulonen deltog i beredningen av Paras-ramlagen, ha ändrat uppfattning i frågan. (Se "Nya tolkningar. Den 11 februari 2008".) Prättälä vidtalades hösten 2006 av inrikesministeriet att bistå kommunindelningsutredare Pekka Mylyniemi i inrikesministeriets Sibboutredning. Med tanke på att kommunminister Hannes Manninen hade lovat ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors, förefaller det uppenbart att Kommunförbundets jurister redan i detta skede ställt sig bakom en annektering. Ur detta perspektiv är det högst anmärkningsvärt att Prättäläs parhäst Heikki Harjula senare utnämndes till tillfälligt förvaltningsråd för att delta i högsta förvaltningsdomstolens avgörande i fallet Sibbo.

Fallet Sibbo

Centrala områden av inkorporeringsområdet. Den 30 januari 2009

Helsingfors har publicerat föredragningslistan för stadsstyrelsemötet den 2 februari. Ärende nummer 7 lyder "Osakuntaliitoksesta johtuva tie- ja katunimien muuttaminen". Det är intressant att ärendet tas upp först nu, då väg- och gatuskyltarna byttes ut redan före årsskiftet. Dröjesmålet motiveras av en lagförändring. På på stadsstyrelsemötet skall man även behandla köpet av mark i Gumböle. (J.fr "Fastighetskontorets kartor. Den 14 december 2008" och "Fastighetsaffärer. Den 9 januari 2009".)Föredragaren (stadsdirektören) motiverar markaffärerna i följande ordalag:

>>siinä missä Helsinki omistaa vanhan hallintoalueensa maapinta-alasta noin kaksi kolmasosaa, sen omistusosuus liitosalueesta on vain noin yksi kolmasosa. Erityisesti liitosalueen keskeisillä alueilla kaupungin maanomistus on vähäistä. Toisaalta liitosalueen kunnallistekninen valmius on väestötavoitteeseen nähden vaatimaton, mikä merkitsee mittavia investointitarpeita niin pian, kun aluetta aletaan rakentaa.

Kaavoittamalla ensisijaisesti kaupungin omaa maata merkittävä osa kunnallistekniikasta voidaan rahoittaa kaavoituksen tuomalla arvonnou sulla. Myös kaupungin mahdollisuus ohjata ja aikatauluttaa rakentamista on parempi silloin, kun kaupunki on maanomistaja. Näistä syistä on tarkoituksenmukaista pyrkiä lisäämään kaupungin maaomaisuutta liitosalueella. Tehty esitys kaupaksi tukee tätä pyrkimystä ja on ehdoiltaan kohtuullinen.<<

Jag upprepar: "Liitosalueen keskeisillä alueilla kaupungin maanomistus on vähäistä." Den informationen har hela tiden funnits tillgänglig, men den stämmer mycket dåligt överens med motiveringarna till inkorporeringen. Fastigheterna i Gumböle ligger inte alls speciellt centralt, vilket visar att uttrcket "centrala områden" används i en inklusiv bemärkelse. Man kunde förtygliga påstående och säga att Helsingfors äger lite mark på de områden som lämpar sig för bebyggelse. Att planläggningen medför värdestegring är inte heller någon nyhet, men ändå intressant att läsa som en officiell motivering.

Det är nu stadsstyrelsens tur att i bilagor till föredragningslistan använda kartor där kommungränsen går i enlighet med statsrådets beslut, eller förslaget som var framlagt vid beredningen. Jag är ännu inte helt övertygad om att frågan var den administrativa kommungränsen går vid österleden är slutgiltligt avgjord.

Fallet Sibbo

Sand i skidspåret. Den 29 januari 2009

Vartti har idag på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Jo toinen Helsinki-kyltti varkaiden matkaan". I själva verket är den aktuella skylten, som stulits från Sottungsbyvägen, vara den fjärde Helsingfors-skylten som plockats ner efter årskiftet. Helsingfors stads byggnadskontor torde dock ha tagit ner två av dessa skylter. (Se "Signaler. Den 19 januari 2009".) I senaste nummer av tidningen Vartti (Itä-Helsinki) ingår en notis med rubriken "Sipoon maat tutkitaan". Med "Sipoon maat" syftas här på inkorporeringsområdet, "Sipoosn liitosalue", där det skall göras undersökningar för utredningen av linjedragningen av spårvägstrafiken ("raideliikennelinjausten selvitys"). På samma sida i tidningen ingår en artikel med rubriken "Kuka pelastaisi metsän?"

Kontulan sosialidemokraatit och Vuosaaren sosialidemokraatit ordnade i Mellungsbacka den 22 januari ett invånartillfälle om Helsingfors planer för Svarta backen. I Nordsjö har många hoppats att inkorporeringen av sydvästra Sibbo skulle rädda skogen i stadsdelen Svarta backen (Mustavuori). Motståndet mot inkorporeringen torde här ha varit större om Helsingforspolitiker inte signalerat att inkorporeringen kunde medföra ändringar i planerna för Svarta backen. Inkorporeringen var ju tänkt att rädda så väl Sandahamn som flygfältet i Malm från bebyggelse. Förhoppningarna om att inkorporeringen skulle rädda Svarta backen lär dock vara fåfänga. Jag citerar ur artikeln i Vartti:

>>Viime viikolla järjestetyssä asukastilaisuudessa ihmiset olivat varovaisen toiveikkaita siitä, josko Helsinki olisi muuttamassa kantaansa alueliitoksen jälkeen, ja Helsingin parhaillaan kaavoittama Östersundomin alue vähentäisi rakennuspaineita Mustavuoilressa, jonka rakentaminen on vuoden 2002 yleiskaavassa.
Paikalla ollut apuilaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä ymmärtää kaupunkilaisten hädan ulkoilualueiden menettämisestä, mutta toteaa, ettei Sipooseen rakentaminen vähennä rakennuspaineita Helsingissä.
-Hyvän asuntomaan tarve ei ole vähentynyt Sipoon alueliitoksen myötä. Rakentaminen Sipoossa on ajankohtaista viiden vuoden päässä. Mustavuoren rakentamiskelpoisuus olisi mahdollista todennäköisesti aikaisemminkin, lataa i Penttilä.
Sipoossa on viiden vuoden rakennuskielto, joka päättyy vuonna 2013.<<

Jag bor själv invid området i Svarta backen, som är aktuellt för småhusbebyggelse, men jag brukade skida här även då jag för ett årtionde sedan bodde i Mellungsbacka. Som om Penttiläs besked inte vore nog, ingick i gårdagens nummer av tidningen Vuosaari en artikel med rubriken "Katkaiseeko sataman pelastustie ulkoiluyhteyden Helsingistä Sipooseen?" Med "Sipoo" syftas här i första hand på Husö, som från och med årskiftet hör till Helsingfors. Jag brukar själv skida från Svarta backen via Borgarstrandsviken till Husö och ibland vidare till Sibbo skärgård. I år går det dock inte längre att skida till "Sibbo" och det beror inte på inkorporeringen. Frilusftsvägen genom Borgarstrandsvikens Natura-område, där skidspåret till Husö gård borde gå, har denna vinter förvandlats till en plogad och sandad räddningsväg till bangården vid Nordsjö hamn. När friluftsvägen förbättrades för några år sedan var det knappast någon som anade ugglor i mossen. Tidningen Vuosaari skriver även att "Satamaa ja sen liikenneyhteyksiä rakennettaessa helsinkiläisille vakuutettiin, että ulkoiluyhteys Helsingistä Sipooseen säilyy." Att omvandla skidspåret genom frilufts- och naturskyddsområdet till räddningsväg torde i själva verket ha varit en förutsättning för att den nya hamnen kunde öpnnas senaste höst. En helt ny räddningsväg genom Natura-området hade garanterat stött på hinder. Allt tyder på att Helsingfors stad avsiktligt har undanhållit informationen om behovet av en räddningsväg genom naturskyddsområdet.

Fallet Sibbo