Västersundom. Den 8 mars 2009

Västersundom skola hotas igen av indragning. Det verkar som om man passar på att föreslå en indragning då det ekonomiska läget tvingar fram förslag till sparåtgärder. Av olika orsaker, som jag inte skall gå in på nu, finner jag förslaget beklagligt. Men jag köper inte heller nödvändigtvis direktionens alla argument för ett bevarande av skolan. Yle skrev i fredags följande:

>>Skolans direktion hade möte i torsdags. Ordförande Lotta Bengs påminner staden om att Västersundom med omnejd kommer att expandera kraftigt inom de kommande åren. Invånartalet förväntas fördubblas från 30.000 till 60.000 inom 10-15 år och behovet av en skola i området blir ännu större då.<<

I sin Sibboutredning räknar Pekka Myllyniemi med upp till 20 000 nya invånare längs den tänkta metrolinjen genom nuvarande Vanda. På Vanda stad framhåller man emellertid att det inte finns några färdiga planer på bebyggelse i området. Gällande generalplan ger överhuvudtaget inte rum för någon tillväxt i stadsdelen Västersundom och en metrolinje genom Västersundom. (Se "Alternativa planer för Västersundom. Den 30 december 2006", "Inget utredningsområde. Den 20 december 2007" och "Hinder för en utvidgning. Den 23 december 2007".) En metrolinje genom Västersundom verkar allt mera osannolik. Å andra sidan har men i Östersundom och Västersundom skoldistrik i årtionden samarbetat över kommungränserna. Zacharias Topelius, som på gamla dar bodde i Östersundom i Sibbo, var i nästan 20 år direktionsordförande för skolan, som på Topelius tid hette Östersundom kapell folkskola. Även nu går en av busslinjerna i inkorporeringsområdet till Västersundom skola. Visst vore det märkligt - fastän inte helt överraskande - om det goda samarbetet mellan Östersundom och Västersundom bröts som en följd av inkorporeringen. I FNB:s notis "Koncentrera småbarnspedagogiken till Vasa", som i går kväll publicerades av flera österbottniska tidningar, säger Maria Björnberg-Enckell (sfp) följande:

>>- Den svenska servicen över kommungränserna framför allt i gränstrakterna borde intensifieras, så att inte en svensk Vandaskola precis i gränszonen invid Helsingfors tillväxtområde i det annekterade Sibbo stängs utan att grannarna hörs och ett gemensamt behov kartläggs.<<

Citatet är ur Bjötnberg-Enckells tal "Sydkusten: Den professionella pedagogen på Arcada" från igår.

Den lilla glesbebygda stadsdelen Västersundom har på ett märkligt sätt hamnat mitt emellan inkorporeringsområdet Östersundom och det egentliga Helsingfors. Eleverna i Västersundom skola kommer i huvudsak från andra stadsdelar i Håkansböle storområde. Västersundom hörde i tiden tillsammans med Östersundom till Sundom fjärding. (Se "Helsinge och Sibbo. Den 3 september 2006".) Västersundom har liksom Östersundom i århundraden varit ett gränsområde mellan Helsinge/Vanda och Sibbo. Redan 1936 föreslog Yrjö Harvia att Västersundom by skulle inkorporeras av Helsingfors (se "Yrjö Harvias förslag från 1936. Den 3 april 2007"), men i samband med den stora inkorporeringen 1946 förbleb Västersundom en del av Helsinge. År 1966, då Nordsjö inkorporerades av huvudstaden, anslöts endast en liten del av Västersundom by väster om Borgarstrandsviken till Helsingfors stad och stadsdelen Nordsjö. Den så kallade Västerkullalkilen, som vid årsskiftet inkorporerades av Helsingfors, hör i sin helhet till Västersundom by. Västerkullakilen - med undantag av det 10 hektar stora området norr om Österledens gamla sträckning - hörde i sin helhet till stadsdelen Västersundom. Namnet Västersundom associeras dock huvudsakligen till området invid Västersundom skola.

Bilden ovan av skolbyggnaden i Västersundom har jag tagit i september 2006.

Fallet Sibbo

Nyhelsingforsare. Den 7 mars 2009

I dagens Hufvudstadsblad ingår en artikel med rubriken "Svårt få bilburna Björnsöbor välja bussen". Artikeln har överrubriken "Nyhelsingforsare". Rubriken på första sidan lyder "Nyhelsingforsare tar hellre bilen". Damen på bilden är Carita Antell, som även figurerar i artikeln "Här bor skattebetalarna Helsingfors vill ha", som Hbl publicerade den 2 november 2007. (Se "Bortfall i skatteintäkter. Den 2 november 2007".)

Fallet Sibbo

Tabben. Den 6 mars 2009

Senaste sommar uppmärksammade jag i några blogginklägg Helsingfors stads intresse för Tobben utanför Norsjö hamn. (Se "Tabben och Tobben. Den 24 juni 2008", "Granö by. Den 18 juli 2008" och "Kontroversiell hamn. Den 22 juli 2008".) Det har inte på länge hörts någonting om Helsingfors eller Nordsjö hamns planer för den lilla holmen, som blev kvar i Sibbo efter ändringen i kommunindelningen. Framöver torde Tobben dock inte att vara ett direkt problem för Kai Kalima och Helsingfors fastighetsnämnd. I föredragslistan för Helsingfors stadsstyrelses nästa möte föreslås nämligen att fastigheten Tobben i Granö by i Sibbo kommun översförs från fastighetsnämnden till Helsingfors hamn. Helsingfors stad har bytt åt sig Tobben, som varit i statens ägo, mot fastigheter i Sibbo storskog. Enligt min bedömning planerar Helsingfors att spränga bort hela holmen, men det kan vara lite känsligt, då Tobben på grund av en tabbe i Pekka Myllyniemis förslag fortfarande ligger i Sibbo.

Fallet Sibbo

Naturskyddsområde invid metroststation? Den 5 mars 2009

Natur och Miljö, Nylands miljövårdsdistrikt, Helsingfors naturskyddsförening och Sibbo naturskyddare ordnar idag ett seminarium kl 18-20 i Zachrisbackens skola. Temat för seminariet är "Sibbo storskog – naturskyddsområde, rekreationsoas eller bostadsområde invid metrostation?" För "förberedda kommentarer" står bl.a. Pertti Savolainen (saml) och Jacob Söderman (sdp).


Fallet Sibbo

Till flydda tider. Den 4 mars 2009

Sfp i östra Helsingfors ordnar idag en diskussionskväll på Hedåsen i Sibbo. På plats finns bl.a. projektchef Matti Visanti från Helsingfors och kommunfullmäktigeordförande Christel Liljeström, som enligt egen utsaga är ombedd att rapportera om hur Sibbo klarar sig. För "flydda tider" står Erik Geber och Marcus Borgström. Reklamen ovan har delats ut i Östersundom.

Fallet Sibbo

Tillfälliga utrymmen. Den 3 mars 2009

Helsingfors stad skall igen på sitt möte idag behandla ett förslag till markaffär i Gumböle. Se kartan ovan.

På föredragningslistan för Helsingfors utbildningsnämnds finska sektions möte den 24 februari fanns ett ärende som gällde en ändring av elevupptagningsområde. Jag citerar ur föredragningslistan:

>>Valtioneuvosto päätti 28.6.2007 (n:o 746) kuntajakolain nojalla kuntajaon muuttamisesta Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä siten, että Helsingin kaupunkiin liitettiin niin sanottu Västerkullan alue Vantaan kaupungista ja lounaisosa Sipoon kunnasta. Päätöksessä on lueteltu Helsingin kaupunkiin siirrettävät kiinteistöt, rekisteriyksiköt ja niiden osat.

Valtioneuvoston päätös (746/2007) kuntajaon muuttamisesta tuli voimaan 1.1.2009. Tästä lähtien Helsingin kaupungilla on perusopetuslain 4 §:n nojalla lakisääteinen velvollisuus järjestää liitetyillä alueilla asuvien oppivelvollisten perusopetus. ...

Opetuslautakunnan suomenkielinen jaosto päätti 15.4.2008 (§ 45), että perusopetuksen vuosiluokkien 7.-9. osalta valtioneuvoston päätöksen (746/2007) mukaan Helsingin kaupunkiin liitettävät alueet liitetään 1.1.2009 alkaen osaksi Vartiokylän yläasteen oppilaaksiottoaluetta.

Esittelijä toteaa, että liitosalueella sijaitsee Sakarinmäen koulu, jonka 6. vuosiluokalla on tällä hetkellä noin 30, lukuvuonna 2009–2010 7.vuosiluokalle siirtyvää oppilasta. Nykyisen oppilaaksiottoaluetta koskevan päätöksen mukaan heidän koulupaikka, 7.-9. vuosiluokkien osalta, on Vartiokylän yläaste. Liitosalueella asuvat, Sakarinmäen koulun 7. vuosiluokalle lukuvuonna 2009–2010 siirtyvät oppilaat, eivät tule mahtumaan Vartiokylän yläasteelle. Tilanteeseen vaikuttaa erityisesti Vartiokylän yläasteen koulun peruskorjauksen tarve. Tarkoituksenmukaista on, että Helsingin kaupunkiin valtioneuvoston päätöksellä liitetyillä alueilla asuvien oppivelvollisten koulupaikka, 7.-9. vuosiluokan opetuksen osalta, on 1.8.2009 alkaen Kallalahden peruskoulu.

Edellä esitetyn perusteella esittelijä esittää, että valtioneuvoston päätöksen (746/2007) mukaan Helsingin kaupunkiin liitetyt alueet liitetään 7.-9. vuosiluokan opetuksen osalta, 1.8.2009 alkaen osaksi Kallalahden peruskoulun oppilaaksiottoaluetta.<<

Utbildningsverkets finska linjedirektör hade redan informerat målsmännen till sjätteklassisterna i Sakarimäen koulu om de nya planerna på att flytta undervisningen till Kallahden peruskoulu i Nordsjö, men utbildningsnämndens finska sektion antog på sitt möte den 24 föredragarens färändrade förslag. Omedelbart efter mötet fick vårdnandshavarna till eleverna i sjätte klassen ett nytt meddelande, som jag citerar ur här:

>>Opetusvirastossa on tehty vielä lisäselvityksiä Östersundomin alueella asuvien oppilaiden lähikoulun osoittamisesta vuosiluokkien 7 - 9 osalta. Niiden perusteella Sakarinmäen koulun alueelle on mahdollista sijoittaa tilapäisiä tiloja, joissa voidaan käynnistää em. oppilaiden opetus syksystä 2009.

Opetuslautakunnan suomenkielinen jaosto päätti 24.2.2009 esittelijän uuden esityksen mukaisesti, että Sakarinmäen koulussa järjestetään perusopetusta myös vuosiluokkien 7 - 9 ajan ja opetus toteutetaan toistaiseksi tilapäisissä tiloissa.

Edellä mainitun johdosta Kallahden peruskouluun suunniteltu vanhempain ilta muutetaan informaatiotilaisuudeksi ja se pidetään Sakarinmäen koulussa keskiviikkona 25.2.2009 klo 17.30-18.30.<<

Utbildningsverkets offentliga meddelande är kortare och lyder enligt följande:

>>Opetuslautakunnan suomenkielinen jaosto päätti muuttaa aiempaa päätöstään Sipoosta Helsinkiin 1.1.2009 alkaen liitetyn alueen oppilaaksiotosta. Uuden päätöksen mukaan liitosalue muodostaa oman oppilaaksiottoalueensa, Sakarinmäen koulun oppilaaksiottoalueen. Alueen 7.-9. luokkien oppilaiden opetus järjestetään 1.8.2009 alkaen tilapäistiloissa.<<

Någon information om strulet med undervisningen har inte publicerats på Helsingfors specialsidor om inkorporeringen, men så Helsingfors stads svårigheter att ordna undervisning för invånarna i det inkorporerade området inte heller en speciellt god reklam för inkorporeringen.

Fallet Sibbo

Helsingfors bryter löften. Den 2 mars 2009

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Jätteköer till hälsovården". Rubriken på första sidan lyder "Helsingfors struntar i vårdlöfte till Sibbo". Jag återger här texten under rubriken på första sidan:

>>Inför inkorporeringen av väst­ra Sibbo lovade Helsingfors att vården skulle bli åtminstone lika bra som tidigare, kanske också bättre.
Nu har bland annat Björnsö och Öster­sundom redan varit en del av Helsingfors i två månader. Och inget har blivit bättre.

Kön för att träffa läkare vid hälsostationen i Östra centrum är tre veckor lång. Vid Söderkullas hälsostation i Sibbo är väntetiden tre dagar.
Men det berör inte Antti Iivanainen, chef för Helsingfors hälsostationer:
- Att få träffa läkare tidigt är inte nödvändigtvis det samma som bra vård.
När är ni också nere på tre dagar som det var innan?
- Något sådant mål har vi över huvud taget inte.<<

I samband med artikeln har Hbl publicerat en faktaruta med rubriken "Två och ett halvt års strid".

Yle (Huvudstadsregionen) har publicerat en notis med rubriken "Östersundombor missnöjda". Yle Uutiset (Itä-Uusimaa) har publicerat en notis med rubriken "Sakarinmäen kutoset yläasteelle parakkiin". Jag citerar ur den sistnämnda noticen:

>>Nykyisin Helsingissä sijaitsevan Sakarinmäen koulun kutosluokkalaiset aloittavat syksyllä yläasteen väliaikaistiloissa. Entisen sipoolaiskoulun pihalle tuotavien parakkien määrää lisätään vuosittain kattamaan koko yläaste.

Erikoisluokkia vaativan opetuksen toteutus on vielä auki ja yhtenä vaihtoehtona on kuljettaa oppilaat muille kouluille muun muassa kotitalouden ja kemian tunneiksi.<<

Att helsingfors struntar i löftena om bättre service är speciellt anmärkningsvärt med tanke på att HFD i sitt beslut i fallet Sibbo hävdar att de allmänna förutsättningar för en ändring i kommunindelningen uppfyll, emedan man bl.a. genom att utveckla samhällsstrukturen främjar ordnandet av service för invånarna i området, så som avses i 3 § 1 mom i kommunindelningslagen. Det är väl två månader efter att ändringen i kommunindelningen förverkligats uppenbart att ändringen åtminstone inte på kort sikt främjar ordnandet av service för invånarna i området. Förslaget till hur undervisningen av de finskspråkiga eleverna skall ornas nästa läseår är rena katastrofen. Eleverna hade haft utmärkta förbindelser till den nya skola som nästa höst står färdig i Söderkulla, men ändringen i kommunindelningen försämrar radikalt förutsättningarna för att ordna undervisning för eleverna i Östersundom.

Fallet Sibbo