Allt och inget är sig likt. Den 16 mars 2009

I senaste nummer av Sipoon Sanomat, som jag redan skrivit om i inlägget "A-klass i Helsingfors ögon. Den 13 mars 2009", har en hel broadsheet-sida tillägnats Östersundom kapell. Rubriken på huvudartikeln är "Östersundomin kirkossa kaikki on ennallan". Underrubriken lyder "Tuttu suntio jäi hoitamaan kirkkoa". De tre övriga artiklarna har rubrikerna "'Kirkko ja hautausmaa maksettiin myöntäjäisinä'", "Hautapaikat kallistuivat" respektive "'Kirkon menetys puhuttaa pitkään'". På sidan finns ytterligare en faktaruta med rubriken "Saaristolaiset perustivat kappelin". I den fötrstnämnda kortare artikeln noteras det bl.a. att "Sipoo hävisi silkaa rahaa myös kirkon, hautausmaan ja Sakarimäen seurakuntatilan myötä." I den sistnämnda artikeln noteras det att "Joihinkin menetys on iskenyt niin kipeästi, että paluu tutulle kirkonpenkille on tuntunut vaikealta". Artikeln avslutas med ett citat av kyrkoherde Riitta Kajava: "Kyllä Östersundomin kirkko muistetaan varmasti vielä vuosikymmeniä sipoolaisena kirkkona".

Fallet Sibbo

Specialutrymmen. Den 15 mars 2009

I ett flertal blogginlägg har jag noterat Helsingfors stads svårighet att ordna skolundervisning för eleverna i inkorporeringsområdet. (Se "Skolbråk. Den 25 februari 2009", "Strul med servicen. Den 27 februari 2009", "Helsingfors bryter löften. Den 2 mars 2009", "Tillfälliga utrymmen. Den 3 mars 2009" 0ch "Elevupptagningsområde. Den 9 mars 2009".) Jag har frågat mig hur man tänker ordna med (ämnes)lärare och laboratorium för undervisning i fysik och kemi. I klasserna 5 och 6 är det nya ämnet fysik ch kemi planerat så att det inte krävs några specialutrymmen med laboratorieutrustning. Undervisningen i fysik och kemi är däremot i klasserna 7-9 planerad så att all undervisning bygger på laborationer med specialutrustning. Yles finska lokalnyheter publicerade den 2 mars en notis där det gavs följande svar:

>>Erikoisluokkia vaativan opetuksen toteutus on vielä auki ja yhtenä vaihtoehtona on kuljettaa oppilaat muille kouluille muun muassa kotitalouden ja kemian tunneiksi.<<

Jag vet inte hur det är med undervisningskök, men de flesta skolor har brist på laboratorier eller salar för fysik- och kemiundervisning. På grund av bristen på specialutrymmmen är de flesta skolor tvungna att ordna en del av undervisningen i fysik och kemi i vanliga klassutrymmen. Detta försvårar märkbart planeringen av undervisningen. Man kan fråga sig hur eleverna från Östersundom skall kunna bokas för specialutrymmen, när det inte finns rum för dem i vanliga klassutrymmen.

Jag har på denna blogg noterat att planerna för undervisningen för de finskspråkiga eleverna i klasserna 7-9 ändrats flera gånger. Planerna med baracker vid Zachrisbackens skolcentrum, ambulerande ämneslärare och transport till specialutrymmen är allt för oigenomtänkta och orealistiska för att vara den slutliga lösingen. Till saken hör att det vettigaste alternativet, att eleverna fortsätter i den nya skolan i Söderkulla, föll på att Helsingfors i praktiken förutsatte att Sibbo kommun subventionerar undervisningen, så som kommunen gör med vattenförsörjningen i inkorporeringsområdet.

En annonym skribent har på föreningen För Sibbos finska hemsida sammanfattat turerna i skolstrulet. Jag återger kritiken:

>>Ensin joku komitea päätti alueemme yläasteeksi vesivahinko-Puotilan. Vesiongelmien jälkeen rahaa ei löytynyt Hesalta Söderkullassa käynnin rahoittamiseen , joten päädyttiin Vuosaaren, joka peruttiin heti sitten Sakarinmäkeen sijoitettavat parakit, jonka jälkeen alkoi ymmärrettävä oppilaiden joukkopako... kuka haluaa jäädä parakkiin ala-asteelle murrosikäänsä viettämään??? Lopputulos lienee tuhansia virkamiestunteja turhaa työtä ja nuorison tarhassa ja ala-asteella syntyneiden ryhmien räjäyttäminen hajalleen pitkin Helsinkiä. Paljonko tähän menee rahaa, Pajunen? Olisiko kuitenkin ollut parempi maksaa Sipoolle ja Porvoon liikenteelle roposia kunnon koulujärjestelystä? Todellinen kustannus nuorten pahoinvoinnista on rahassa mittaamaton.<<

Fotografiet ovan, som är taget av Magnus Manske, publiceras under GNU Free Documentation License.

Fallet Sibbo

Storskogens södra delar. Den 14 mars 2009

I gårdagens inlägg "A-klass i Helsingfors ögon. Den 13 mars 2009" noterade jag hur Sipoon Sanomat påtalar bristen av en klar avgränsning av Sibbo storskog. Egentligen har Sibbo storskog en officiell avgränsning, enligt vilken storskogens södra gräns utgörs av Borgåleden, men denna avgränsning har Helsingfors inte erkänt. Jag har i flera blogginlägg, t.ex. "Avgränsning av Sibbo storskog. Den 8 september 2007", noterat att utredningsman Pekka Myllyniemi i ett plagierat avsnitt i sin rapport hävdat att "Området för Sibbo storskog kan dock avgränsas endast i samband med planeringen av den framtida markanvändningen på området." Denna plagierade sats upprepar han i själva verket flera gånger. I inrikesministeriets beredning av statrådets beslut tar man fasta på detta påstående. Jag har i ett par inlägg ("Handläggning. Den 6 december 2008" och "Genmäle. Den 7 december 2008") påtalat att HFD på ett skandalöst sätt negligerade påståenden som gällde avgränsningen av Sibbo storskog.

Helsingfors stadsstyrelse behandlade stadens utlåtande om Sibbo storskog till miljöministeriet på sitt möte den 2 maj 2006. I föredragningslistan ingår utlåtande från flera olika instanser. Utlåtandena är intressanta, då alla inte varit invigda i Helsingfors planer på att annektera sydvästra Sibbo. Jag citerar här ur statsplaneringsnämndens utlåtande:

>>Kaupunki on kuitenkin kiinnittänyt huomiota siihen, että Sipoonkorven eteläosan rajaus tulisi tehdä siten, että yhdyskuntarakenteen kehittämistarpeet Porvoonväylän tuntumassa turvataan. Seudullisessa yhteistyössä on Sipoon aluetta tarkasteltu yhdyskuntarakenteen kehittämisalueena siten, että metroa voitaisiin jatkaa Mellunmäestä Östersundomin alueelle ja metroon tukeutuen rakennettaisiin kaupunkipientaloalueita. Tulevan rakentamisen ja Sipoonkorven välinen rajaus sijoittuisi Sipoon Landbon nykyisen asuntoalueen pohjoispuolelle.<<

De gröna kunde inte ha ställt sig bakom inkorporeringen, ifall Helsingfors (och utredningsmannen) senare hade ställt sig bakom stadsplaneringsnämndens ställningstagande. Föredragandens sammanfattning ter sig även som en diffus kompromiss av olika uppfattningar. Jag citerar:

>>Luonnonsuojelualueen eteläosan rajaus tulisi tehdä siten, että yhdyskuntarakenteen kehittämistarpeet Porvoonväylän tuntumassa turvataan. Ekologiset ja virkistyskäytön yhteydet on kuitenkin turvattava sekä E 18 -tien eteläpuoliselle Natura-alueelle että muille laajoille rannikonläheisille viheralueille. Luontoarvojen säilymisen kannalta ratkaisevaa on sekä mahdollisimman yhtenäisen metsäalueen säilyminen Sipoonkorvessa että ekologisten käytävien turvaaminen. Sipoonkorven eteläosan muutospainealueella ekologisten yhteyksien tarkempi selvittäminen tulisi aloittaa jo lähivuosina.<<

Idrottsverket noterar att "Sipoonkorpea tulisi kokonaisuutena kehittää Nuuksiota vastaavana ulkoilu- ja retkeilyalueena sekä aktiivisen virkistyskäytön alueena." I föredragningslistan återges även ett utlåtande från miljöcentralen. Jag citerar vidare:

>>Osana Porkkalasta Sipooseen ulottuvaa virkistysvyöhykettä Sipoonkorven asema Etelä-Suomen viherverkoston osana on erittäin tärkeä. Luontoarvojen säilyminen Sipoonkorvessa on merkittävää koko pääkaupunkiseudun luonnon monimuotoisuuden kannalta.

Ekologisten yhteyksien turvaaminen erityisesti etelään on jäämässä Sipoonkorven merkittävimmäksi ongelmaksi luonnonsuojelun toteutumisen kannalta, kun alueidenkäyttö Sipoonkorven keski- ja pohjoisosassa on selkiytymässä luonnonsuojeluesityksen myötä. Ekologiset ja virkistyskäytön yhteydet on kuitenkin turvattava sekä E 18 -tien eteläpuoliselle Natura-alueelle että muille laajoille rannikonläheisille viheralueille kun se vielä on mahdollista. Toimivat viheryhteydet ovat olennaisia myös Helsingin viheralueiden, erityisesti kaupungin itäosien luontoarvojen ja lajiston säilymisen kannalta. Tiiviin kaupunkirakenteen vuoksi vastaavaa tilaa lajien liikkumiselle ja leviämiselle on lännen suunnassa tarjolla hyvin vähän.

Sipoonkorven eteläisimpien osa-alueiden valtionmaiden ottaminen osaksi suojeltavaksi esitettyä aluetta tukee mm. maakuntakaavoissa esitettyä näkemystä, jonka mukaan Sipoonkorven ekologisia yhteyksiä muiden alueiden suuntaan pidetään edelleen tärkeinä ja ne pyritään maankäyttöratkaisuin turvaamaan myös Sipoonkorven eteläisimmissä osissa.

Koska kaupungilla on omistuksessaan suuret maa-alat juuri Sipoonkorven eteläosan muutospainealueella, kaupungin toimilla on keskeinen merkitys ekologisten yhteyksien turvaamisen kannalta. Sipoonkorven käyttöä pohtineiden työryhmien esityksen mukaisesti näiden yhteyksien tarkempi selvittäminen saisi alkaa jo lähivuosina.<<

Fallet Sibbo

A-klass i Helsingfors ögon. Den 13 mars 2009

I gårdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorven suojeluun kootaan kansanliikettä". En förkortad version av artikeln finns på tidningens webbplats, där man även kan rösta på om storskogen bör skyddas eller ej. Jag återger här slutet på artikeln:

>>Päätös kansallispuiston perustamisesta on tehtävä pian ennen kuin Helsinki alkaa heiluttaa hakkua uusilla maillaan. Suurmaanomistajana Helsinki päättää pitkälti Sipoonkorven kohtalosta ja näköjään yksin. Keskusteluun oli kutsuttu koko joukko aluetta suunnittelevia virkamiehiä, joista yksikään ei vaivautunut paikalle. Helsingille olisi voinut olla myös hyödyllistä kuulla, millaista maata se on itselleen hankkinut. Jyri Mikkolan mukaan Helsingin rakennushaaveet Sipoonkorven eteläosassa ovat surkuhupaisan epärealistisia.

– Talosaaren tulvapellot ovat huonointa mahdollista rakennusmaata, mutta Helsinki on mielestään hankkinut A-luokan rakennusmaata, Mikkola muotoilee.<<

Även ledaren i Sipoon Sanomat handlar denna gång om Sibbo storskog. Jag citerar ur ledaren, som har rubriken "Sipoonkorpi pitää rajata tarkasti" och är skriven av Timo Pasanen:

>>Sipoonkorven rajoja ei ole haluttu vetää tarkasti, ja se on aiheuttanut paljon närää. Kunnon rajaus poistaisi spekulaatiot ja antaisi Sipoonkorvelle sen arvon, joka sille kuuluu. Hältingträskin alue on tällä hetkellä hienoa seutua ja se haluttaisiin Sipoossa säilyttää sellaisenaan. Helsingin silmissä juuri tuo alue on parasta A-luokkaa, joka joutaa rakennusmaaksi. Olisiko nyt aika tehdä kansanliike ja avata kaikkien silmät? Nuuksio pelastettiin viime hetkellä ja toivottavasti päättäjät tajuavat, että meillä on Sipoonkorvessa meneillään samanlainen taistelu.<<

Fallet Sibbo

Folkrörelse för Sibbo storskog. Den 12 mars 2009

Sipoon Sanomat har idag på tidningens webbplats publicerat en text med rubriken "Sipoonkorven suojeluun kootaan kansanliikettä". I texten noteras det att "Alueella toimivien luontojärjestöjen kokoamassa keskustelutilaisuudessa tultiin lähes yksimielisesti siihen tulokseen, että Sipoonkorpi kaipaa lisää suojelua." Mera om seminariet om Sibbo storskog (se "Naturskyddsområde invid metroststation? Den 5 mars 2009") kan man läsa i dagens tidning.

Svenska folkpartiet har idag publicerat ett meddelande med rubriken "Bevara Västersundoms skola i Vanda". I meddelandet ingår följande försiktiga formulering:

>>I huvudstadsregionens samarbetsavtal finns beslut om gränsöverskridande verksamhet. Helsingfors har redan visat intresse för samarbete och har behov av flera utbildningsplatser i regionen.<<

Fallet Sibbo

Markplanering. Den 11 mars 2009

Artikeln "Västersundom skola kan räddas", som Hbl publicerade på nätet igår, finns av någon anledning inte med i dagens tidning. Jag skall i alla fall passa på att citera ur artikeln:

>>Ordförande för direktionen i Västersundom skola, Charlotta Bengs, plockade fram markplanerigen.

– Johan har många gånger sagt att det inte finns planer för Västerkulla-Västersundom-området. Jag har andra uppgifter. Planen för området ska var klar 2010. Delgeneralplanen gör att byggandet kan bli verklighet inom tio år. Det finns uppgifter om att Östersundom och Västerkullakilen ska byggas ut med spårtrafikleder. Och det finns ett samarbetsavtal med huvudstadsregionens städer som innefattar principen om närskolor och samverkan i gränsområdena. Har principerna beaktats? Helsingfors lär ha akut behov av elevplatser. Vi kunde ju till och med förtjäna på att ta emot dem!<<

Västersundom skola har en lång tradition när det gäller att ta emot elever över kommungränsen. Behovet av elevplatser för elever från Östersundom och Gumböle kommer i framtiden att öka. Helsingfors akuta brist på elevplatser för elever från inkorporeringsområdet gäller dock finskspråkiga elever i klasserna 7-9. Vad markplaneringen beträffar är jag mycket skeptisk. Visst finns det uppgifter om att Västersundom liksom Östersundom skall byggas ut med en metrolinje, men dessa uppgifter har främst haft till syfte att motivera en inkorporering av Östersundom. Å andra sidan lär man på vissa håll ha svårt att förneka de påtalade uppgifterna.

Kartan ovan med prognoser för byggande i Vanda fram till år 2019 är ur publikationen Vantaa suunnittelee ja rakentaa 2009, som delades ut till hushållen i Vanda senaste veckoslut.

Fallet Sibbo

Trängselsibbo. Den 10 mars 2009

Kommunikationsministeriet publicerade senaste vecka en utredning över olika modeller för trängselavgifter i Helsingforsregionen. Modellerna som undersöktes är tre: en cirkelmodellen som påminner om det system som införts i Stockholm, en linjemodell där regionen är indelad i flera områden och zonmodellen med en inre och yttre avgiftszon. Enligt cirkelmodellen skulle en en avgift på upp till 2 € debiteras då gränsen som går strax innanför Ring III korsas. Detta betyder att Östersundom skulle ligga utanför trängselområdet, men däremot skulle delar av Kyrkslätt ligga innanför området. (Jfr "Metro utanför Ring III. Den 18 oktober 2006".) Enligt zonmodellen med en inre och yttre avgiftszon skulle en avgifter på 0,10 € eller 0,05 € debiteras för varje avverkad kilometer innanför zonerna. Systemet skulle möjliggöras av satellitövervakning. Även här definierar Ring III den inre zonen, medan kommungränser förefaller vara en utgångspunkt för den yttre zonens gränser. Hela Sibbo hör till den yttre zonen!

Bilden ovan visar den föreslagna inre och yttre zonen. Ur kartan framgår tydligt att kustlinjen inte går i riktning väst-öst, utan lutar avsevärt i förhållande till breddgraderna. Detta förhållande har jag påtalat bl.a. i inläggen "Balans. Den 27 november 2006", "Perspektiv. Den 2 december 2006" och "Väderstreck. Den 13 mars 2007". Att kustlinjen inte följer breddgraderna har man frånsett då man i samband med Sibbofrågan hävdat att det råder en obalans i samhälsstrukturen.
Hufvudstadsbladet har på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Västersundom skola kan räddas".

Fallet Sibbo