Helsingfors-skylt i Vanda. Den 19 mars 2009

Helsingfors hade mycket bråttom med att flytta och resa nya kommunskyltar. Brådskan med gränsskyltarna kan lätt ses som ett tecken på att man i övrigt var dåligt förberedd på gränsändringen. Helsingfors hade även bråttom med att flytta och ta bort gamla Sibbo- och Vanda-skyltar från sitt nya territorium. I övrigt har varken Sibbo eller Vanda rest några nya skyltar. Vid korsningen mellan Österleden och Ring III har Helsingfors rest hela två nya skyltar, medan Vanda inte har markerat den nya gränsen med en enda Vanda-skylt. Helsingfors-skylten vid Hamnvägen (fortsättningen på Ring III) har plcerats invid Österledens gamla streckning, där gränsen torde gå enligt statsrådets beslut, men den andra skylten ligger entydigt i Vanda. Om gränsen skulle gå där den går enligt finansministeriets tolkning av statsrådets beslut, borde skylten flyttas några hundra meter. Även enligt lantmäteriverkets omtolkning av gränsbeslutet hamnar en liten bit av lätt-trafikleden längs Österleden i Vanda. Helsingfors-skylten är placerad före bron som går över detta avsnitt av lätt-trafikleden. Se bilden ovan.

Fallet Sibbo

Beskyddare behövs. Den 18 mars 2009

Hufvudstadsbladet har idag publicerat en insändar- eller debattartikel med rubriken "Storskogen behöver beskyddare". Jag citerar ur artikeln, som är skriven av Cia Åström, ordförande och Bernt Nordman, verksamhetsledare för Natur och Miljö:

>>Sibbo kommun och Östra Nylands förbund har länge haft en nyckelposition i beslut gällande markanvändningen i Sibbo storskog. Ändringen av kommungränsen i sydväst medför att Helsingfors nu har fått ett större ansvar för bevarandet av naturvärdena. Tyvärr har Helsingfors inte än så länge förbundit sig vid att bevara Sibbo storskog så som den avgränsats av Sibbo storskog II-arbetsgruppen.

Den pågående diskussionen om landskapsförbundens framtid och hela kommunstrukturen i huvudstadsregionen har medfört en osäkerhet om var de avgörande besluten kommer att fattas. Vi vill understryka behovet att analysera Sibbo storskogs betydelse ur hela regionens perspektiv. Bevarandet av Sibbo storskog utgör inget hot mot utvecklingen utan snarare en förutsättning för huvudstadsregionens välmående. <<

Fallet Sibbo

Jukolakavlen i Helsingfors. Den 17 mars 2009

Sipoon Sanomat publicerade i fredags på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Jukolan viestin kello raksuttaa jo vuoden 2012 ajassa". Jukolakavlen skall, liksom jag även på denna blogg har noterat, år 2012 arrangeras i Sibbo storskog. Området där orienteringstävlingen skall äga rum och där tävlings- och träningsförbud är utlyst ligger dock huvudsakligen numera i Vanda och Helsingfors. Sipoon Sanomat hat publicerat en egen karta med det aktuella området, men kartan ovan är från arrangörsföreningen Pihkaniskats webbplats. I Sipoon Sanomats artikel noteras det att "Helsinkiin liitettyjen alueiden kaavoittaminen ei pelota järjestäjiä." Beslutet att ordna Jukolakavlen i Vanda med Håkansböle idrottspark som tävlingscentral togs redan 2006, då den s.k. Sibbofrågan ännu inte var avgjord. Någon risk för att Helsingfors före år 2012 skall hinna börja bygga innanför området där Jukola skall gå torde inte föreligga. Helsingfors har utlyst byggnadsförbud på området fram till år 2013. De viktigaste skogspartierna för Jukolakavlen ägs här dessutom av Vanda stad.

Fallet Sibbo

Allt och inget är sig likt. Den 16 mars 2009

I senaste nummer av Sipoon Sanomat, som jag redan skrivit om i inlägget "A-klass i Helsingfors ögon. Den 13 mars 2009", har en hel broadsheet-sida tillägnats Östersundom kapell. Rubriken på huvudartikeln är "Östersundomin kirkossa kaikki on ennallan". Underrubriken lyder "Tuttu suntio jäi hoitamaan kirkkoa". De tre övriga artiklarna har rubrikerna "'Kirkko ja hautausmaa maksettiin myöntäjäisinä'", "Hautapaikat kallistuivat" respektive "'Kirkon menetys puhuttaa pitkään'". På sidan finns ytterligare en faktaruta med rubriken "Saaristolaiset perustivat kappelin". I den fötrstnämnda kortare artikeln noteras det bl.a. att "Sipoo hävisi silkaa rahaa myös kirkon, hautausmaan ja Sakarimäen seurakuntatilan myötä." I den sistnämnda artikeln noteras det att "Joihinkin menetys on iskenyt niin kipeästi, että paluu tutulle kirkonpenkille on tuntunut vaikealta". Artikeln avslutas med ett citat av kyrkoherde Riitta Kajava: "Kyllä Östersundomin kirkko muistetaan varmasti vielä vuosikymmeniä sipoolaisena kirkkona".

Fallet Sibbo

Specialutrymmen. Den 15 mars 2009

I ett flertal blogginlägg har jag noterat Helsingfors stads svårighet att ordna skolundervisning för eleverna i inkorporeringsområdet. (Se "Skolbråk. Den 25 februari 2009", "Strul med servicen. Den 27 februari 2009", "Helsingfors bryter löften. Den 2 mars 2009", "Tillfälliga utrymmen. Den 3 mars 2009" 0ch "Elevupptagningsområde. Den 9 mars 2009".) Jag har frågat mig hur man tänker ordna med (ämnes)lärare och laboratorium för undervisning i fysik och kemi. I klasserna 5 och 6 är det nya ämnet fysik ch kemi planerat så att det inte krävs några specialutrymmen med laboratorieutrustning. Undervisningen i fysik och kemi är däremot i klasserna 7-9 planerad så att all undervisning bygger på laborationer med specialutrustning. Yles finska lokalnyheter publicerade den 2 mars en notis där det gavs följande svar:

>>Erikoisluokkia vaativan opetuksen toteutus on vielä auki ja yhtenä vaihtoehtona on kuljettaa oppilaat muille kouluille muun muassa kotitalouden ja kemian tunneiksi.<<

Jag vet inte hur det är med undervisningskök, men de flesta skolor har brist på laboratorier eller salar för fysik- och kemiundervisning. På grund av bristen på specialutrymmmen är de flesta skolor tvungna att ordna en del av undervisningen i fysik och kemi i vanliga klassutrymmen. Detta försvårar märkbart planeringen av undervisningen. Man kan fråga sig hur eleverna från Östersundom skall kunna bokas för specialutrymmen, när det inte finns rum för dem i vanliga klassutrymmen.

Jag har på denna blogg noterat att planerna för undervisningen för de finskspråkiga eleverna i klasserna 7-9 ändrats flera gånger. Planerna med baracker vid Zachrisbackens skolcentrum, ambulerande ämneslärare och transport till specialutrymmen är allt för oigenomtänkta och orealistiska för att vara den slutliga lösingen. Till saken hör att det vettigaste alternativet, att eleverna fortsätter i den nya skolan i Söderkulla, föll på att Helsingfors i praktiken förutsatte att Sibbo kommun subventionerar undervisningen, så som kommunen gör med vattenförsörjningen i inkorporeringsområdet.

En annonym skribent har på föreningen För Sibbos finska hemsida sammanfattat turerna i skolstrulet. Jag återger kritiken:

>>Ensin joku komitea päätti alueemme yläasteeksi vesivahinko-Puotilan. Vesiongelmien jälkeen rahaa ei löytynyt Hesalta Söderkullassa käynnin rahoittamiseen , joten päädyttiin Vuosaaren, joka peruttiin heti sitten Sakarinmäkeen sijoitettavat parakit, jonka jälkeen alkoi ymmärrettävä oppilaiden joukkopako... kuka haluaa jäädä parakkiin ala-asteelle murrosikäänsä viettämään??? Lopputulos lienee tuhansia virkamiestunteja turhaa työtä ja nuorison tarhassa ja ala-asteella syntyneiden ryhmien räjäyttäminen hajalleen pitkin Helsinkiä. Paljonko tähän menee rahaa, Pajunen? Olisiko kuitenkin ollut parempi maksaa Sipoolle ja Porvoon liikenteelle roposia kunnon koulujärjestelystä? Todellinen kustannus nuorten pahoinvoinnista on rahassa mittaamaton.<<

Fotografiet ovan, som är taget av Magnus Manske, publiceras under GNU Free Documentation License.

Fallet Sibbo

Storskogens södra delar. Den 14 mars 2009

I gårdagens inlägg "A-klass i Helsingfors ögon. Den 13 mars 2009" noterade jag hur Sipoon Sanomat påtalar bristen av en klar avgränsning av Sibbo storskog. Egentligen har Sibbo storskog en officiell avgränsning, enligt vilken storskogens södra gräns utgörs av Borgåleden, men denna avgränsning har Helsingfors inte erkänt. Jag har i flera blogginlägg, t.ex. "Avgränsning av Sibbo storskog. Den 8 september 2007", noterat att utredningsman Pekka Myllyniemi i ett plagierat avsnitt i sin rapport hävdat att "Området för Sibbo storskog kan dock avgränsas endast i samband med planeringen av den framtida markanvändningen på området." Denna plagierade sats upprepar han i själva verket flera gånger. I inrikesministeriets beredning av statrådets beslut tar man fasta på detta påstående. Jag har i ett par inlägg ("Handläggning. Den 6 december 2008" och "Genmäle. Den 7 december 2008") påtalat att HFD på ett skandalöst sätt negligerade påståenden som gällde avgränsningen av Sibbo storskog.

Helsingfors stadsstyrelse behandlade stadens utlåtande om Sibbo storskog till miljöministeriet på sitt möte den 2 maj 2006. I föredragningslistan ingår utlåtande från flera olika instanser. Utlåtandena är intressanta, då alla inte varit invigda i Helsingfors planer på att annektera sydvästra Sibbo. Jag citerar här ur statsplaneringsnämndens utlåtande:

>>Kaupunki on kuitenkin kiinnittänyt huomiota siihen, että Sipoonkorven eteläosan rajaus tulisi tehdä siten, että yhdyskuntarakenteen kehittämistarpeet Porvoonväylän tuntumassa turvataan. Seudullisessa yhteistyössä on Sipoon aluetta tarkasteltu yhdyskuntarakenteen kehittämisalueena siten, että metroa voitaisiin jatkaa Mellunmäestä Östersundomin alueelle ja metroon tukeutuen rakennettaisiin kaupunkipientaloalueita. Tulevan rakentamisen ja Sipoonkorven välinen rajaus sijoittuisi Sipoon Landbon nykyisen asuntoalueen pohjoispuolelle.<<

De gröna kunde inte ha ställt sig bakom inkorporeringen, ifall Helsingfors (och utredningsmannen) senare hade ställt sig bakom stadsplaneringsnämndens ställningstagande. Föredragandens sammanfattning ter sig även som en diffus kompromiss av olika uppfattningar. Jag citerar:

>>Luonnonsuojelualueen eteläosan rajaus tulisi tehdä siten, että yhdyskuntarakenteen kehittämistarpeet Porvoonväylän tuntumassa turvataan. Ekologiset ja virkistyskäytön yhteydet on kuitenkin turvattava sekä E 18 -tien eteläpuoliselle Natura-alueelle että muille laajoille rannikonläheisille viheralueille. Luontoarvojen säilymisen kannalta ratkaisevaa on sekä mahdollisimman yhtenäisen metsäalueen säilyminen Sipoonkorvessa että ekologisten käytävien turvaaminen. Sipoonkorven eteläosan muutospainealueella ekologisten yhteyksien tarkempi selvittäminen tulisi aloittaa jo lähivuosina.<<

Idrottsverket noterar att "Sipoonkorpea tulisi kokonaisuutena kehittää Nuuksiota vastaavana ulkoilu- ja retkeilyalueena sekä aktiivisen virkistyskäytön alueena." I föredragningslistan återges även ett utlåtande från miljöcentralen. Jag citerar vidare:

>>Osana Porkkalasta Sipooseen ulottuvaa virkistysvyöhykettä Sipoonkorven asema Etelä-Suomen viherverkoston osana on erittäin tärkeä. Luontoarvojen säilyminen Sipoonkorvessa on merkittävää koko pääkaupunkiseudun luonnon monimuotoisuuden kannalta.

Ekologisten yhteyksien turvaaminen erityisesti etelään on jäämässä Sipoonkorven merkittävimmäksi ongelmaksi luonnonsuojelun toteutumisen kannalta, kun alueidenkäyttö Sipoonkorven keski- ja pohjoisosassa on selkiytymässä luonnonsuojeluesityksen myötä. Ekologiset ja virkistyskäytön yhteydet on kuitenkin turvattava sekä E 18 -tien eteläpuoliselle Natura-alueelle että muille laajoille rannikonläheisille viheralueille kun se vielä on mahdollista. Toimivat viheryhteydet ovat olennaisia myös Helsingin viheralueiden, erityisesti kaupungin itäosien luontoarvojen ja lajiston säilymisen kannalta. Tiiviin kaupunkirakenteen vuoksi vastaavaa tilaa lajien liikkumiselle ja leviämiselle on lännen suunnassa tarjolla hyvin vähän.

Sipoonkorven eteläisimpien osa-alueiden valtionmaiden ottaminen osaksi suojeltavaksi esitettyä aluetta tukee mm. maakuntakaavoissa esitettyä näkemystä, jonka mukaan Sipoonkorven ekologisia yhteyksiä muiden alueiden suuntaan pidetään edelleen tärkeinä ja ne pyritään maankäyttöratkaisuin turvaamaan myös Sipoonkorven eteläisimmissä osissa.

Koska kaupungilla on omistuksessaan suuret maa-alat juuri Sipoonkorven eteläosan muutospainealueella, kaupungin toimilla on keskeinen merkitys ekologisten yhteyksien turvaamisen kannalta. Sipoonkorven käyttöä pohtineiden työryhmien esityksen mukaisesti näiden yhteyksien tarkempi selvittäminen saisi alkaa jo lähivuosina.<<

Fallet Sibbo

A-klass i Helsingfors ögon. Den 13 mars 2009

I gårdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorven suojeluun kootaan kansanliikettä". En förkortad version av artikeln finns på tidningens webbplats, där man även kan rösta på om storskogen bör skyddas eller ej. Jag återger här slutet på artikeln:

>>Päätös kansallispuiston perustamisesta on tehtävä pian ennen kuin Helsinki alkaa heiluttaa hakkua uusilla maillaan. Suurmaanomistajana Helsinki päättää pitkälti Sipoonkorven kohtalosta ja näköjään yksin. Keskusteluun oli kutsuttu koko joukko aluetta suunnittelevia virkamiehiä, joista yksikään ei vaivautunut paikalle. Helsingille olisi voinut olla myös hyödyllistä kuulla, millaista maata se on itselleen hankkinut. Jyri Mikkolan mukaan Helsingin rakennushaaveet Sipoonkorven eteläosassa ovat surkuhupaisan epärealistisia.

– Talosaaren tulvapellot ovat huonointa mahdollista rakennusmaata, mutta Helsinki on mielestään hankkinut A-luokan rakennusmaata, Mikkola muotoilee.<<

Även ledaren i Sipoon Sanomat handlar denna gång om Sibbo storskog. Jag citerar ur ledaren, som har rubriken "Sipoonkorpi pitää rajata tarkasti" och är skriven av Timo Pasanen:

>>Sipoonkorven rajoja ei ole haluttu vetää tarkasti, ja se on aiheuttanut paljon närää. Kunnon rajaus poistaisi spekulaatiot ja antaisi Sipoonkorvelle sen arvon, joka sille kuuluu. Hältingträskin alue on tällä hetkellä hienoa seutua ja se haluttaisiin Sipoossa säilyttää sellaisenaan. Helsingin silmissä juuri tuo alue on parasta A-luokkaa, joka joutaa rakennusmaaksi. Olisiko nyt aika tehdä kansanliike ja avata kaikkien silmät? Nuuksio pelastettiin viime hetkellä ja toivottavasti päättäjät tajuavat, että meillä on Sipoonkorvessa meneillään samanlainen taistelu.<<

Fallet Sibbo