Kommun/servicestruktur. Den 23 juli 2009

Igår besökte jag Sibbo kommuns webbsidor. Det var länge sedan senast. Kommunens nya hemsida med den nya grafiska profilen manifesterar ett Sibbo där jag inte känner mig hemma. Politiska krafter utnyttjade redan sommaren 2006 det yttre hotet mot kommunen som ett medel att ändra Sibbos linje och identitet. Även efter att inkorporeringen förverkligats utyttjas det yttre hotet för lokalpolitiska syften. Detta är möjligt på grund av att motiveringarna till inkorporeringen formulerades på ett sådant sätt att den gamla linjen kunde tolkas som skyldig till ändringen i kommunindelningen. Det yttre hotet existerar de facto även på grund av att Sibbo som en följd av inkorporeringen inte uppfyller KSSR-ramlagens krav på befolkningsunderlag.

Sedan jag senast besökte kommunens hemsidor har temat Helsingfors-Sibbo tagits bort från sidan med nyheter (aktuellt). Däremot finns temat Kommun/servicestruktur fortfarande kvar. Kommunreformen är på flera sett nära relaterad till fallet Sibbo. Dels hade statsmakten aldrig gått med på inkorporeringen om det inte var för kommunreformens skull, dels hade motsåndet mot inkorporeringen kanske inte varit lika stort om det inte varit för ramlagens krav på ett invånarunderlag på 20 0000 invånare för bashälsovården. Någon anknytning till inkorporeringen finns dock inte under rubriken "Kommun/servicestruktur" på Sibbos webbplats. Texten lyder i sin helhet enligt följande:

Kommunfullmäktige behandlade PARAS-frågorna på sitt möte 27.8.2007. Sibbo kommuns svar till statsrådet.
I februari-mars 2008 förhandlade Sibbo kommun med representanter frånfinansministeriet, då ramlagen förutsätter att befolkningssiffran skall uppgå till åtminstone ungefär 20 000 för hälsovårdstjänsternas del. Lag om en kommun- och servicestrukturreform
Finansministeriets kommunrespons åt Sibbo kommun 27.6.2008: ...Även om kommunen för tillfället inte uppfyller kravet på ca 20 000 invånare, har ledningsgruppen för KSSR (kommun- och servicestruktrurreformen) ansett att kommunens tillväxtstrategi kan vara betydelsefull för ärendet, ifall planerna har realiserats som beslut innan en redogörelse ges åt riksdagen... http://www.vm.fi/vm/sv/04_publikationer_och_dokument/03_ovriga_dokument/20080813Statsr/responssve.pdf.

Citatet ovan har jag inte noterat förut. Det stämmer inte alls överens med de motiveringar att stryka Sibbo kommun från finansministeriets jumbolista som jag presenterat på denna blogg. I inlägget "Exitkriterier. Den 27 maj 2008" noterade jag finansministeriets prememoria med alternativa motiveringar till varför Sibbo anses uppfylla ramlagens krav. Jag noterade här även att Timo Reina i Sipoon Sanomat medgett att det faktum att Sibbo "joutui ahdinkoon valtion omien toimenpiteiden takia" inverkat på beslutet att stryka Sibbo från den så kallade Jumbolistan med kommuner som inte uppfyller ramlagens krav. Däremot har jag inte tidigare noterat finansministeriets ovannämnda respons från den 27 juni 2008. Det ovan återgivna citatet ingår i själva verket inte i finansministeriets respons, som man länkat till på Sibbos webbplats. Man får förnmoda att citatet är ur "Kommun- och samarbetsområdsspecifik respons åt kommuner som lämnat in sina tilläggsutredningar", som torde ha ingått som bilaga i finansministeriets respons till Sibbo kommun. Denna bilaga skull jag gärna se. Vem har skrivit eller undertecknat bilagan? Vilka andra motiveringar ges i bilagan? Hur har man valt att lyfta fram det aktuella citatet ur bilagan?

Radio Vega / Västnyland i morgon:

>>Yle Västnyland frågar Tenalabor om de tror på att Raseborg kan skapa en metropol tillsammans med Åbo.<<

Byggnadernas placering. Den 22 juli 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Helsingin kiinteistövirasto kartoittaa Karhusaarta". Helsingfors stad publicerade igår en nyhet med rubriken "21.07.09 Karhusaaren kartoitus jatkuu ". Fastighetskontoret publicerade på måndagen en nyhet med rubriken "Karhusaarta kartoitetaan kesällä". Med hjälp av mätningar skall man bestämma byggnadernas placeringar. Jag återger här början av den sistnämnda nyhetstexten:

Helsingin kaupunki jatkaa kartoitustöitä Sipoon ja Vantaan liitosalueilla. Kesän aikana kiinteistöviraston mittausryhmä liikkuu pääasiassa Karhusaaressa, mutta tarpeen mukaan mittauksia tehdään muuallakin. Mittausten avulla tarkennetaan kiinteistörajojen ja rakennusten sijaintia kartalla.
Liitosalueista on valmistunut uusi kantakartta, jota käytetään suunnittelun ja kaavoituksen apuna. Koska kantakartta tehtiin ilmakuvien perusteella, rakennukset saatiin kuvattua vain kattoja myöten. Siksi räystään ja seinän välinen erotus on imtattava erikseen.

Helsingfors har igen flyttat en skolbarack vid Zachrisbackens skolcentrum. (Jfr "En annan byggde sitt hus på lösan sand. Den 12 juli 2009".)

Dela. Den 21 juli 2009

Mitt bloggande om fallet Sibbo har långt handlat om att om att pröva medborgarjournalistikens och de internetbaserade mediernas möjligheter. Tröskeln för att få uppmärksamhet på svenska i Finland är inte hög, vilket har varit till min fördel. I övrigt har jag haft många odds emot mig. Tjänsten Yahoo! 360 var tänkt att fungera som ett socialt medium, men det gjorde den inte, åtminstone inte för mig. Det är egentligen anmärkningsvärt att man hittade min blogg så pass snabbt som man gjorde. När jag började skriva blogg om fallet Sibbo saknade jag de sociala nätverken. Mitt bloggande har mycket handlat om att skapa nätverk och återupprätta nätverk, som jag förlorat. Ändå har mitt skrivande mestadels varit en monolog.

En blogg eller en bloggtjänst är till skillnad från Facebook inte nödvändigtvis ett socialt medium. Mikrobloggar modell Twitter är någonstans mitt emellan en bloggtjänst och ett socialt medium. När det begav sig år 2006 missade jag att utnyttja mig av de (rätta) sociala medierna. Tjänsten Yahoo! 360 var definitivt ett felaktigt val. På tre år har å andra sidan de sociala medierna utvecklats. Det är länge sedan folk sökte upp intressanta hemsidor via länklistor på Internetportaler. Sökmaskinerna har för länge sedan gjort portalerna överflödiga, men det räcker inte heller längre att synnas på Google.

Idag är det mycket lättare att dela med mig av innehållet på min blogg än för tre år sedan. Flera torde sporadiskt kolla in mina inlägg via "anteckningar" på Facebook utan att besöka min blogg på Blogger/ Blogspot. Andra hittar mina inlägg via puffar och länkar på Twitter. Synd bara att jag inte längre har så mycket nytt att komma med och att slaget - enligt de flestas bedömning - redan är avgjort. Hur man i framtiden kommer att skriva historien, hur man tolkar bakgrunden till annekteringen är dock ännu inte avgjort. Hur det gör för Östersundom, Sibbo och Sibbo storskog är lika så öppet. Jag fortsätter därför en tid till att dokumentera. Och jag hoppas att folk även delar eller tipsar om min dokumentering. Nu är det hela mycket enklare än för tre år sedan. I går lade jag även till möjligheten att bokmärka och dela via tjänsten AddThis. Vill man dela ett speciellt inlägg kan det löna sig att först klicka på rubriken till inlägget. Då delas adressen/länken (och via t.ex. Facebook även innehållet) just till det specifika inlägget.

Kiviset. Den 20 juli 2009

Helsingfors fastighetskontor ger två gånger i året ut en tidskrift med namnet Kiviset. Årets första nummer, Kiviset - Helsingin kaupungin kiintöistöviraston sidosryhmälehti 1 2009 utkom redan i mars, men eftersom det i tidningen ingår hela sju sidor om inkorporeringsområdet, är numret värd en presentation. Artiklarna om inkorporeringsområdet harv rubrikerna "Liitosalueen maahankinnoilla helpotetaan kaavoitusta" och "Tuhansien nurkkien urakka". Dessutom ingår en kortare text med rubriken "Uudet helsinkiläiset haluavat äänensä kuuluviin". Jag återger här inledningen på den förstnämnda artikeln:

Suunnitelman mukaan liitosalueella on 25–30 vuoden päästä 30 000 asukasta ja 10 000 työpaikkaa. Raja-alueet kaavoitetaan yhteistyössä naapurikuntien kanssa, joten kokonaisuudessaan seudun asukasmäärävoi olla korkeampikin.Visioissa välkkyy kaupunkipientalovaltainen alue, jonka rakentamisessa huomioitaisiin energiatehokkuus. Alueen suunnitteluun liittyy monia kiperiäkysymyksiä.
Esimerkiksi vapaita ranta-alueita on hyvin vähän, ja noin puolet rantaviivasta on Naturan piirissä. Myösrakentamisesta saattaa tulla tavanomaista tyyriimpää.

I den sistnämnda texten låter Kiviset invånarna Jaana och Herkko Lehdonvirta komma även med kritiska synpunkter. Jag citerar:

Kun alueliitosta alettiin puuhata, Helsinki näyttäytyi kasvottomana koneistona Sipoon kotoisten palveluiden rinnalla.
”Tuntui ihan uskomattomalta, että joku tulee ja päättää, että nyt te kuulutte Helsinkiin. Kävimme mielenosoituksessakin, toista kertaa elämässämme”, Jaana Lehdonvirta kertoo.

Hus försvann i Östersundom. Den 19 juli 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Perhe asuu talossa, jota ei virallisesti ollut olemassakaan". Jag återger början av artikeln:

Poliisi pani auton käyttökieltoon, tytär sai sakot rekisteröimättömällä autolla ajamisesta ja laajakaistakin suljettiin.

Helsingin kuntaliitosalueella Östersundomissa asuvan Markku Hyötyläisen epäilykset heräsivät, kun postilaatikkoon ei tipahdellut kaikkia laskuja.

"Autoverot olivat maksamatta. Selvisi, että verotoimistolla ei ole meidän osoitetta, vain pelkkä postinumero", hämmästelee Keskon huoltopäällikkönä työskentelevä Hyötyläinen.

Ongelmat alkoivat vuoden alusta kuntaliitoksen jälkeen.

"Pajunen ja Vapaavuori sanoivat, että homma hoituu, eikä meidän tarvitsisi tehdä mitään. Ennen kaikki toimi hyvin, eikä kukaan uhannut sakoilla ja linnalla. Silloin oltiin vielä sipoolaisia!" Hyötyläinen täräyttää.

Arkiverat: metro. Den 18 juli 2009

nyckelord: metro

Planerna på en metrolinje till Östersundom har varit en central faktor i inkorporeringen av sydvästra Sibbo. I själva verket så torde visionerna av en metrolinje ända till Söderkulla ha varit en förutsättning för De grönas stöd av inkorporeringen. Sättet på vilket Helsingforspolitiker med mera eller mindre framgång försökt få en metrolinje till Östersundom inritad på general- och landskapsplanerna är spektakulär. Även då det gäler metroplanerna går initiativet tillbaka till Raimo Ilaskivis utredning, eller en konsultutredning i samband med Ilaskivis utredning från 1989. Konsultutredningens förslag på en en metrolinje från Bastö i Nordsjö till Sottungsby i Vanda har dock inte mycket gemensamt med förlaget på en metrolinje till Söderkulla. Det är intressant hur man i medierna lyckades ge en bild av att Sibbo i årtionden stått i vägen för metrolinjen, som till slut blev ett centralt politiskt och juridiskt argument för inkorporeringen. Nu när inkorporeringen är förverkligad medger man motvilligt även från Helsingfors sida att metrolinjen är ekonomiskt olönsam.

I torsdagens nummer av Sipoon Sanomat ingick en artikel med rubriken "Itä-Helsingistä pikaraitiotie Porvooseen".

Gammal landskapsutredning. Den 17 juli 2009

I mitt blogginlägg "Rekreationsområden. Den 8 juli 2009" skrev jag om en artikel i Helsingin Sanomat med rubriken "Östersundomiin virkistysalueita merenrannasta Sipoonkorpeen". I artikeln berättas om en landskapsutrening som på beställning av Helsingfors stadsplaneringskontor gjorts av konsultbyrån FCG Planeko. Helsingfors stad hade den 2 juli på sina finska webbsidor berättat om utredningen "Rannikon laaksoista metsäylängölle - Osayleiskaavatasoinen maisemaselvitys Östersundomin alueelta" och samtidigt gett länken till pdf-versionen av dokumentet. Jag återger här nyheten, som inte längre finns på stadens webbplats:

02.07.09 Östersundomin alueen selvitys huomioi vanhan maiseman rytmin

Kaupunkisuunnitteluvirasto on teettänyt selvityksen Östersundomin, Sipoosta Helsinkiin liitetyn alueen, nykyisestä maisemakuvasta ja -rakenteesta sekä virkistyskäytöstä.
Maisemaselvitystä on tarkoitus käyttää taustamateriaalina, kun Lounais-Sipoota kehitetään osaksi kaupunkiympäristöä.
Selvityksen pohjalta laaditaan suunnitelma viheralueesta ja virkistyskäytöstä liittyen alueen yleiskaavoitukseen.
Selvityksessä toivotaan maiseman ja luonnonympäristön piirteiden huomioonottamista kuten avaamalla vesialueita, yhtenäistämällä rantareittejä sekä korostamalla arvokkaiden vanhojen rakennusten ja maiseman rytmiä kaupunkirakenteessa. Vesialueiden avaaminen on maisemahistoriallisesti katsoen tärkeää, sillä rantaviiva on vielä sata vuotta sitten ulottunut Uuden Porvoontien paikkeille saakka ja kirkko sekä Östersundomin kartano ovat sijainneet meren rannassa.
Umpeenkasvun myötä Östersundomin kartanon asema maiseman hierarkkisena päätepisteenä on heikentynyt. Kuvan keskivaiheilla kartano pilkottaa kasvillisuuden lomasta.
Liitosalueen maiseman arvot perustuvat alueen pitkään kulttuurihistoriaan, viljelymaisemaan, pienipiirteiseen saaristoa muistuttavaan maisemarakenteeseen, meren läheisyyteen, jylhiin kallioselänteisiin sekä useisiin yksittäisiin hienoihin maisematiloihin.
Mahdollisuudet käyttää aluetta monipuoliseen virkistyskäyttöön on valtaisa. Jo nyt alueella harrastetaan paljon; pyöräilyä, ratsastusta lintujen tarkkailua, uintia ja
veneilyä, kalastusta, metsästystä sekä koirien koulutusta. Merkittäviä luontoalueitakin voidaan käyttää ulkoiluun, kun reitit suunnitellaan ja opastetaan kunnolla ja kulku ohjataan siten herkkiä luontokohteita kiertäen.
Sipoonkorvesta halutaan kehittää Nuuksion veroinen ulkoilu- ja retkeilyalue, mikä käytännössä tarkoittaa mm. reittien, opasteiden ja levähdyspaikkojen järjestämistä Sipoonkorven metsiin.
Rakentamisen myötä maisema muuttuu voimakkaasti ja maaseudusta tulee kaupunkia. Nykyisen perinteisen viljelymaiseman rakenne on alueen vahvuus ja sitä voidaan hyödyntää tulevassa kaupunkimaisemassa selänteiden ja laaksojen vaihtelua korostaen.
Kulttuurihistoriallisesti merkittävät rakennukset ja kohteet ovat myös alueen tärkeitä ominaispiirteitä, joiden ympärille uusi kaupunki rakentuu säilyttäen paikan henkeä ja maisemallista identiteettiä.

Helsingfors stadsplaneringskontor publicerade nyheten i en kortare version den 30 juni:

Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston tiedote julkaisusta, 38/2009, 30.06.2009

Rannikon laaksoista metsäylängölle - Osayleiskaavatasoinen maisemaselvitys Östersundomin alueelta Kaupunkisuunnitteluviraston teettämässä selvityksessä on inventoitu Sipoosta Helsinkiin liitetyn alueen nykyistä maisemakuvaa ja -rakennetta sekä virkistyskäyttöä. FCG Planeko Oy:n laatimassa selvityksessä on inventoitu myös alueen tielinjaukset ja niiltä aukeavat tiemaisemat.
Liitosalueelta on selvitetty niitä maisematekijöitä, jotka vaikuttavat oleellisesti alueen suunnitteluun. Liitosalueen maiseman arvot perustuvat alueen pitkään kulttuurihistoriaan, viljelymaisemaan, pienipiirteiseen saaristoa muistuttavaan maisemarakenteeseen, meren läheisyyteen, jylhiin kallioselänteisiin sekä useisiin yksittäisiin hienoihin maisematiloihin.
Työssä tehdään ehdotuksia alueen maiseman ja luonnonympäristön piirteiden huomioon ottamisesta ja jalostamisesta osaksi tulevaa kaupunkiympäristöä. Maisemallisista lähtökohdista vesialueiden avaaminen, yhtenäiset rantareitit sekä arvokkaita vanhoja rakennuksia ja maiseman rytmiä korostava kaupunkirakenne on toivottava. Työ pohjautuu kartta- ja ilmakuvatarkasteluihin, maastoinventointeihin sekä aikaisempiin selvitykseen mm. alueen kulttuuriympäristöistä ja luonnosta.
Lisätietoa julkaisusta: maisema-arkkitehti Kaisa Yli-Jama, p. (09) 310 37056

Utredningen var i själva verket färdig redan i början av mars. Jag har på min blogg noterat landskapsutredningen i inläggen "Utredningar. Den 31 mars 2009" och "Stor-Helsinge. Den 4 april 2009". Det enda nya är layouten och att rapporten nu finns i nytryckt upplaga till försäljning för 8 €. Tyvärr pdf-versionen av den nya upplagen i praktiken oläsbar. Med vissa pdf-läsare paras sidorna, så att man istället för en hel karta ser två halva kartor per uppslag. Jag rekommenderar därför den gamla versionen "Osayleiskaavatasoinen maisemaselvitys Östersundomin alueelta", som ingick som bilaga till föredragningslistan för stadsplaneringsnämndens möte den 2 april.