Kommun/servicestruktur. Den 23 juli 2009


Igår besökte jag Sibbo kommuns webbsidor. Det var länge sedan senast. Kommunens nya hemsida med den nya grafiska profilen manifesterar ett Sibbo där jag inte känner mig hemma. Politiska krafter utnyttjade redan sommaren 2006 det yttre hotet mot kommunen som ett medel att ändra Sibbos linje och identitet. Även efter att inkorporeringen förverkligats utyttjas det yttre hotet för lokalpolitiska syften. Detta är möjligt på grund av att motiveringarna till inkorporeringen formulerades på ett sådant sätt att den gamla linjen kunde tolkas som skyldig till ändringen i kommunindelningen. Det yttre hotet existerar de facto även på grund av att Sibbo som en följd av inkorporeringen inte uppfyller KSSR-ramlagens krav på befolkningsunderlag.


Sedan jag senast besökte kommunens hemsidor har temat Helsingfors-Sibbo tagits bort från sidan med nyheter (aktuellt). Däremot finns temat Kommun/servicestruktur fortfarande kvar. Kommunreformen är på flera sett nära relaterad till fallet Sibbo. Dels hade statsmakten aldrig gått med på inkorporeringen om det inte var för kommunreformens skull, dels hade motsåndet mot inkorporeringen kanske inte varit lika stort om det inte varit för ramlagens krav på ett invånarunderlag på 20 0000 invånare för bashälsovården. Någon anknytning till inkorporeringen finns dock inte under rubriken "Kommun/servicestruktur" på Sibbos webbplats. Texten lyder i sin helhet enligt följande:



Kommunfullmäktige behandlade PARAS-frågorna på sitt möte 27.8.2007. Sibbo kommuns svar till statsrådet.
I februari-mars 2008 förhandlade Sibbo kommun med representanter frånfinansministeriet, då ramlagen förutsätter att befolkningssiffran skall uppgå till åtminstone ungefär 20 000 för hälsovårdstjänsternas del. Lag om en kommun- och servicestrukturreform
Finansministeriets kommunrespons åt Sibbo kommun 27.6.2008: ...Även om kommunen för tillfället inte uppfyller kravet på ca 20 000 invånare, har ledningsgruppen för KSSR (kommun- och servicestruktrurreformen) ansett att kommunens tillväxtstrategi kan vara betydelsefull för ärendet, ifall planerna har realiserats som beslut innan en redogörelse ges åt riksdagen... http://www.vm.fi/vm/sv/04_publikationer_och_dokument/03_ovriga_dokument/20080813Statsr/responssve.pdf.



Citatet ovan har jag inte noterat förut. Det stämmer inte alls överens med de motiveringar att stryka Sibbo kommun från finansministeriets jumbolista som jag presenterat på denna blogg. I inlägget "Exitkriterier. Den 27 maj 2008" noterade jag finansministeriets prememoria med alternativa motiveringar till varför Sibbo anses uppfylla ramlagens krav. Jag noterade här även att Timo Reina i Sipoon Sanomat medgett att det faktum att Sibbo "joutui ahdinkoon valtion omien toimenpiteiden takia" inverkat på beslutet att stryka Sibbo från den så kallade Jumbolistan med kommuner som inte uppfyller ramlagens krav. Däremot har jag inte tidigare noterat finansministeriets ovannämnda respons från den 27 juni 2008. Det ovan återgivna citatet ingår i själva verket inte i finansministeriets respons, som man länkat till på Sibbos webbplats. Man får förnmoda att citatet är ur "Kommun- och samarbetsområdsspecifik respons åt kommuner som lämnat in sina tilläggsutredningar", som torde ha ingått som bilaga i finansministeriets respons till Sibbo kommun. Denna bilaga skull jag gärna se. Vem har skrivit eller undertecknat bilagan? Vilka andra motiveringar ges i bilagan? Hur har man valt att lyfta fram det aktuella citatet ur bilagan?




Radio Vega / Västnyland i morgon:

>>Yle Västnyland frågar Tenalabor om de tror på att Raseborg kan skapa en metropol tillsammans med Åbo.<<


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar