Arkiverat: Utpressning. den 26 juli 2009

nyckelord: utpressning


Det torde i ett relativt tidigt skede våren 2006 ha stått klart att Helsingfors krav på att få inkorporera delar av Sibbo formellt skulle uppfyllas inom ramen för gällande kommunindelningslag och inte formellt som en del av kommunreformen. Problemet var dels att det var högst tvivelaktigt om den aktuella tvångsanslutning vore laglig, dels att Hannes Manninen och Centern absolut inte ville att inkorporeringen av fallet Sibbo skulle bli ett prejudikat. Därför gällde det att få Sibbo att formellt frivilligt gå med på en ändring i kommunindelningen.

I september 2006 avslöjade Helsingin Sanomat att Jussi Pajunen och Jan Vapaavuori tagit till rena utpressningsmetoder i de inofficiella förhandlingarna med Sibbos ledning våren 2006. (Se "Helsingin johto yritti kiristää Sipoota rajansiirtoo".) Däremot har inga medier uppmärksammat att det först och främst var Matti Vanhanen och Hannes Manninen som genom rena bedrägeriet försökte pressa beslutsfattarna i Sibbo att frivilligt avstå från ett 3 000 hektar stort område. Vanhanen hävdade felaktigt samma dag som Helsingfors beslöt om sin framställning att Centern stöder initiativet, då det i själva verket bara var Manninen och Vanhanen tillsammans med Centern i Helsingfors som stödde initiativet. Manninen informerade några dagar tidigare Sfp om att han stöder en inkorporering av ett 5 000 hektar stort område. Senare har det framkommit att en inkorporering av ett 5 000 hektar stort område aldrig var ett reellt alternativ. Då utpressningstaktiken misslyckades och hotet måste förverkligas hade Helsingfors inte ens tillhanda en lämplig karta på vilken man med linjal kunde ha ritat ut hela förslaget. Helsingfors framställning från den 21 juni 2006 är så fatalt bristfälligt att det bör stå klart att förslaget plockats fram i en oerhörd brådska. På Helsingfors stadskontor hade man inte planerat lägga fram ett dylikt förslag. Talet om ett 5 000 hektar stort område var bara ett hot som Centerministrarna påstod sig stöda för att pressa beslutsfattarna i Sibbo att i panik gå med på att avstå från ett mindre område.

Arkiverat: Hannes Manninen. Den 25 juli 2009

nyckelord: Manninen

Att förre kommunministern Hannes Manninen (c) är ansvarig för inkorporeringen av sydvästra Sibbo är allmänt känt. Manninens motiv är däremot en desto bättre dold hemlighet. Att kopplingen mellan lösningen på Sibbofrågan och överenskommelsen om KSSR-ramlagen inte avslöjats kan kanske delvis förklaras av Manninen satt på två taburetter. Förutom region- och kommunminister var Manninen även bostadsminister. I offentligheten talade Manninen främst om bostadsbehovet och möjligheterna att bo i egnahemshus innanför Helsingfors gränser. Att en bostadsminister utnyttjar kommunministerns portfölj för att förverkliga bostadspolitiska målsättningar är i sig tvivelaktigt, men kopplingen mellan kommunreformen och fallet Sibbo är betydligt känsligare. Manninens huvudmotiv till att genomdriva inkorporeringen var minsann inte bostadspolitiska, utan det handlade om att rädda kommun- och servicestrukturreformen.

Om allt hade lyckats enligt planerna, skulle inkorporeringen kanske inte ha gett upphov till så mycket kontrovers. Kommunfullmäktige i Sibbo skulle formellt frivilligt ha gått med på att avstå ett 3 000 hektar stort område (inklusive Granö). Inrikesministeriet kunde ha avgjort Sibbofrågan, utan att ärendet kommit till statsrådets bord. Beslutet hade inte gett upphov till något prejudikat i tolkningen av 5 § i kommunindelningslagen. Som ersättning hade Helsingfors överlåtit (sålt) marken som staden pantat på i Nickby (och Pigby). Dess värre misslyckades försöket att pressa Sibbo att formellt frivilligt gå med på en ändring i kommunindelningen. Hannes Manninen fick inte fortsatt förtroende som minister i regeringen Vanhanen II, men i övrigt har han gått fri trots myglet i fallet Sibbo.

Arkiverat: kommunreformen. Den 24 juli 2009

nyckelord: kommunreformen

Redan namnet kommun- och servicestrukturreformen (KSSR) avspeglar en oenighet som rådde inom regeringen Vanhanen 1. Hannes Manninen och Centern ville reformera servicestrukturen och bevara kommunstrukturen, medan socialdemokraterna ville reformera kommunstrukturen och bevara servicestrukturerna. Inte minst med tanke på att Finland skulle fungera som EU-ordförandeland andra halvan av år 2006 var ministrarna i nyckelposition piskade att uppnå enighet för att undvika en regeringskris. Annekteringen av sydvästra Sibbo och en omtolkning av kommunindelningslagen var det pris som Manninen och Centern måste betala för att kunna genomdriva reformen utan desto större följder för kommunstrukturen. Priset var för Manninen och Centern på sätt och vis lågt, eftersom man gjorde Sibbo och Helsingfors till undantag. Det största priset torde i själva verket betalas av högsta förvaltningsdomstolen, som var pressat att ta ett beslut som skada domstolens trovärdighet.

Kopplingen mellan lösningen på Sibbofrågan och överenskommelsen om KSSR-ramlagen torde vara uppenbar för dem som följt med denna blogg, även om det tog ett tag innan sammanhangen klarnade för mig själv. När Sibbofrågan diskuterades under första halvåret 2006 var det en självklarhet att frågan anknöts till KSSR. Efter Helsingfors initiativ i juni, som i själva verket togs på initiativ av vissa ministrar, lyckades man framställa Sibbofrågan som en helt separat fråga, trots att de centrala förhandlarna var de samma och förhandlingsresultaten uppnåddes samtidigt. Att medierna inte påtalat kopplingen är i sig högst anmärkningsvärt. Fallet Sibbo berättar en hel del om politiken, rättsväsendet och journalistiken i Finland.

Kommun/servicestruktur. Den 23 juli 2009

Igår besökte jag Sibbo kommuns webbsidor. Det var länge sedan senast. Kommunens nya hemsida med den nya grafiska profilen manifesterar ett Sibbo där jag inte känner mig hemma. Politiska krafter utnyttjade redan sommaren 2006 det yttre hotet mot kommunen som ett medel att ändra Sibbos linje och identitet. Även efter att inkorporeringen förverkligats utyttjas det yttre hotet för lokalpolitiska syften. Detta är möjligt på grund av att motiveringarna till inkorporeringen formulerades på ett sådant sätt att den gamla linjen kunde tolkas som skyldig till ändringen i kommunindelningen. Det yttre hotet existerar de facto även på grund av att Sibbo som en följd av inkorporeringen inte uppfyller KSSR-ramlagens krav på befolkningsunderlag.

Sedan jag senast besökte kommunens hemsidor har temat Helsingfors-Sibbo tagits bort från sidan med nyheter (aktuellt). Däremot finns temat Kommun/servicestruktur fortfarande kvar. Kommunreformen är på flera sett nära relaterad till fallet Sibbo. Dels hade statsmakten aldrig gått med på inkorporeringen om det inte var för kommunreformens skull, dels hade motsåndet mot inkorporeringen kanske inte varit lika stort om det inte varit för ramlagens krav på ett invånarunderlag på 20 0000 invånare för bashälsovården. Någon anknytning till inkorporeringen finns dock inte under rubriken "Kommun/servicestruktur" på Sibbos webbplats. Texten lyder i sin helhet enligt följande:

Kommunfullmäktige behandlade PARAS-frågorna på sitt möte 27.8.2007. Sibbo kommuns svar till statsrådet.
I februari-mars 2008 förhandlade Sibbo kommun med representanter frånfinansministeriet, då ramlagen förutsätter att befolkningssiffran skall uppgå till åtminstone ungefär 20 000 för hälsovårdstjänsternas del. Lag om en kommun- och servicestrukturreform
Finansministeriets kommunrespons åt Sibbo kommun 27.6.2008: ...Även om kommunen för tillfället inte uppfyller kravet på ca 20 000 invånare, har ledningsgruppen för KSSR (kommun- och servicestruktrurreformen) ansett att kommunens tillväxtstrategi kan vara betydelsefull för ärendet, ifall planerna har realiserats som beslut innan en redogörelse ges åt riksdagen... http://www.vm.fi/vm/sv/04_publikationer_och_dokument/03_ovriga_dokument/20080813Statsr/responssve.pdf.

Citatet ovan har jag inte noterat förut. Det stämmer inte alls överens med de motiveringar att stryka Sibbo kommun från finansministeriets jumbolista som jag presenterat på denna blogg. I inlägget "Exitkriterier. Den 27 maj 2008" noterade jag finansministeriets prememoria med alternativa motiveringar till varför Sibbo anses uppfylla ramlagens krav. Jag noterade här även att Timo Reina i Sipoon Sanomat medgett att det faktum att Sibbo "joutui ahdinkoon valtion omien toimenpiteiden takia" inverkat på beslutet att stryka Sibbo från den så kallade Jumbolistan med kommuner som inte uppfyller ramlagens krav. Däremot har jag inte tidigare noterat finansministeriets ovannämnda respons från den 27 juni 2008. Det ovan återgivna citatet ingår i själva verket inte i finansministeriets respons, som man länkat till på Sibbos webbplats. Man får förnmoda att citatet är ur "Kommun- och samarbetsområdsspecifik respons åt kommuner som lämnat in sina tilläggsutredningar", som torde ha ingått som bilaga i finansministeriets respons till Sibbo kommun. Denna bilaga skull jag gärna se. Vem har skrivit eller undertecknat bilagan? Vilka andra motiveringar ges i bilagan? Hur har man valt att lyfta fram det aktuella citatet ur bilagan?

Radio Vega / Västnyland i morgon:

>>Yle Västnyland frågar Tenalabor om de tror på att Raseborg kan skapa en metropol tillsammans med Åbo.<<

Byggnadernas placering. Den 22 juli 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Helsingin kiinteistövirasto kartoittaa Karhusaarta". Helsingfors stad publicerade igår en nyhet med rubriken "21.07.09 Karhusaaren kartoitus jatkuu ". Fastighetskontoret publicerade på måndagen en nyhet med rubriken "Karhusaarta kartoitetaan kesällä". Med hjälp av mätningar skall man bestämma byggnadernas placeringar. Jag återger här början av den sistnämnda nyhetstexten:

Helsingin kaupunki jatkaa kartoitustöitä Sipoon ja Vantaan liitosalueilla. Kesän aikana kiinteistöviraston mittausryhmä liikkuu pääasiassa Karhusaaressa, mutta tarpeen mukaan mittauksia tehdään muuallakin. Mittausten avulla tarkennetaan kiinteistörajojen ja rakennusten sijaintia kartalla.
Liitosalueista on valmistunut uusi kantakartta, jota käytetään suunnittelun ja kaavoituksen apuna. Koska kantakartta tehtiin ilmakuvien perusteella, rakennukset saatiin kuvattua vain kattoja myöten. Siksi räystään ja seinän välinen erotus on imtattava erikseen.

Helsingfors har igen flyttat en skolbarack vid Zachrisbackens skolcentrum. (Jfr "En annan byggde sitt hus på lösan sand. Den 12 juli 2009".)

Dela. Den 21 juli 2009

Mitt bloggande om fallet Sibbo har långt handlat om att om att pröva medborgarjournalistikens och de internetbaserade mediernas möjligheter. Tröskeln för att få uppmärksamhet på svenska i Finland är inte hög, vilket har varit till min fördel. I övrigt har jag haft många odds emot mig. Tjänsten Yahoo! 360 var tänkt att fungera som ett socialt medium, men det gjorde den inte, åtminstone inte för mig. Det är egentligen anmärkningsvärt att man hittade min blogg så pass snabbt som man gjorde. När jag började skriva blogg om fallet Sibbo saknade jag de sociala nätverken. Mitt bloggande har mycket handlat om att skapa nätverk och återupprätta nätverk, som jag förlorat. Ändå har mitt skrivande mestadels varit en monolog.

En blogg eller en bloggtjänst är till skillnad från Facebook inte nödvändigtvis ett socialt medium. Mikrobloggar modell Twitter är någonstans mitt emellan en bloggtjänst och ett socialt medium. När det begav sig år 2006 missade jag att utnyttja mig av de (rätta) sociala medierna. Tjänsten Yahoo! 360 var definitivt ett felaktigt val. På tre år har å andra sidan de sociala medierna utvecklats. Det är länge sedan folk sökte upp intressanta hemsidor via länklistor på Internetportaler. Sökmaskinerna har för länge sedan gjort portalerna överflödiga, men det räcker inte heller längre att synnas på Google.

Idag är det mycket lättare att dela med mig av innehållet på min blogg än för tre år sedan. Flera torde sporadiskt kolla in mina inlägg via "anteckningar" på Facebook utan att besöka min blogg på Blogger/ Blogspot. Andra hittar mina inlägg via puffar och länkar på Twitter. Synd bara att jag inte längre har så mycket nytt att komma med och att slaget - enligt de flestas bedömning - redan är avgjort. Hur man i framtiden kommer att skriva historien, hur man tolkar bakgrunden till annekteringen är dock ännu inte avgjort. Hur det gör för Östersundom, Sibbo och Sibbo storskog är lika så öppet. Jag fortsätter därför en tid till att dokumentera. Och jag hoppas att folk även delar eller tipsar om min dokumentering. Nu är det hela mycket enklare än för tre år sedan. I går lade jag även till möjligheten att bokmärka och dela via tjänsten AddThis. Vill man dela ett speciellt inlägg kan det löna sig att först klicka på rubriken till inlägget. Då delas adressen/länken (och via t.ex. Facebook även innehållet) just till det specifika inlägget.

Kiviset. Den 20 juli 2009

Helsingfors fastighetskontor ger två gånger i året ut en tidskrift med namnet Kiviset. Årets första nummer, Kiviset - Helsingin kaupungin kiintöistöviraston sidosryhmälehti 1 2009 utkom redan i mars, men eftersom det i tidningen ingår hela sju sidor om inkorporeringsområdet, är numret värd en presentation. Artiklarna om inkorporeringsområdet harv rubrikerna "Liitosalueen maahankinnoilla helpotetaan kaavoitusta" och "Tuhansien nurkkien urakka". Dessutom ingår en kortare text med rubriken "Uudet helsinkiläiset haluavat äänensä kuuluviin". Jag återger här inledningen på den förstnämnda artikeln:

Suunnitelman mukaan liitosalueella on 25–30 vuoden päästä 30 000 asukasta ja 10 000 työpaikkaa. Raja-alueet kaavoitetaan yhteistyössä naapurikuntien kanssa, joten kokonaisuudessaan seudun asukasmäärävoi olla korkeampikin.Visioissa välkkyy kaupunkipientalovaltainen alue, jonka rakentamisessa huomioitaisiin energiatehokkuus. Alueen suunnitteluun liittyy monia kiperiäkysymyksiä.
Esimerkiksi vapaita ranta-alueita on hyvin vähän, ja noin puolet rantaviivasta on Naturan piirissä. Myösrakentamisesta saattaa tulla tavanomaista tyyriimpää.

I den sistnämnda texten låter Kiviset invånarna Jaana och Herkko Lehdonvirta komma även med kritiska synpunkter. Jag citerar:

Kun alueliitosta alettiin puuhata, Helsinki näyttäytyi kasvottomana koneistona Sipoon kotoisten palveluiden rinnalla.
”Tuntui ihan uskomattomalta, että joku tulee ja päättää, että nyt te kuulutte Helsinkiin. Kävimme mielenosoituksessakin, toista kertaa elämässämme”, Jaana Lehdonvirta kertoo.