Arkiverat: Heikki Harjula. Den 21 augusti 2009

nyckeord: Harjula

Ledande juristen på Finlands kommunförbund Heikki Harjula har varit tillfälligt förvaltningsråd vid högsta förvaltningsdomstolen förut, men visst verkar det skumt då Harjula utnämndes till förvaltningsråd just för den period då HFD hösten 2007 skulle behandla fallet Sibbo. Att Harjulas period som domare förlängdes, då det stod klart att HFD inte skulle hinna ta beslutet före slutet av 2007, gör Harjulas uppdrag än mera anmärkningsvärt. Hade Harjulas förman Kari Prättäläs roll i Pekka Myllyniemis utredning fått publicitet, hade Harjula knappast deltagit i HFD:s beslut. Det hade varit allt för uppenbart att Harjula var jävig.

Fallet Sibbo var i första hand en konflikt mellan staten och Sibbo kommun. Eftersom kommunförbundet är ett organ som driver kommunernas intressen, kan man tänka sig att Harjula i egenskap av ledande jurist på kommunförbundet var jävig att delta i HFD:s beslut. I verkligheten bevakade kommunförbundet inte alls Sibbo kommuns intressen i den aktuella konflikten. Tvärtom förverkligades inkorporeringen med kommunförbundets inofficiella, men synnerligen betydelsefulla välsignelse.

Arkiverat: Kari Prättälä. Den 20 augusti 2009

nyckeolord: Prättälä

I Pekka Myllyniemis Sibborapport tackar utredningmannen dem som hjälp honom med utredningen och noterar att han "fått stöd från Finlands Kommunförbunds direktör för juridiska ärenden Kari Prättälä." Själv fäste jag mig vid namnet Prättälä först då det framkom att hans underställda kollega på kommunförbundet och medförfattare till Kuntalaki: taustat ja tulkinnat, Heikki Harjula i egenskap av tillfälligt förvaltningsråd hade deltagit i högsta förvaltningsdomstolens Sibbobeslut. Prättäläs "stöd" torde vara mycket konkret. Min gissning är att Prättälä i själva verket är författare till väsentliga delar av "förslagsdelen" i Myllyniemis rapport.

Arkiverat: Kommunförbundet. Den 19 augusti 2009

nyckelord: Kommunförbundet

Kommunförbundets centrala roll i fallet Sibbo klarnade åtminstone för mig först efter HFD:s avgörande, då det framgick att ledande juristen vid Finlands kommunförbund, Heikki Harjula i egenskap av tillfälligt förvaltningsråd hade deltagit i högsta förvaltningsdomstolens beslut. Representanter för Kommunförbundet är inblandade i fallet Sibbo på flera olika sätt, men förbundets roll är inofficiell. Däremot har Kommunförbundet en officiell och synlig roll i kommunreformen. Det är just KSSR som motiverat Kommunförbundets agerande då det gäller inkorporeringen.

Arkiverat: Arto Sulonen. Den 18 augusti 2009

nyckelord: Sulonen

Inom ramen för fallet Sibbo torde det ha begåtts flera (potentiella) tjänstefel. Speciellt uppenbart är det att regeringsrådet Arto Sulonen gjorde sig skyldig till fel i samband med inrikesministeriets beredning av statrådets beslut. Eftersom Mari Kiviniemi jävade sig, kunde Sulonen inte gömma sig bakom kommunministerns rygg. Frågan är vad som i det aktuella fallet fick tjänstemannen att agera som han gjorde.

Liksom det inom idrotten finns idrottsmän som trots risken att bli fast är villiga att dopa sig, kan det tänkas finns tjänstemän som är villiga att ta risker och mygla för att främja sina karriärsmöjligheter. Våren 2008 sökte Sulonen faktiskt tjänsten som överdirektör för kommunavdelningen vid finansministeriet, men han blev inte vald. Frågan är dock om Sulonen trots allt tog så stora risker. Det är ingen hemlighet att polisen är synnerligen trög då det gäller brott som begås på inrikesministeriet, eller ministerier över huvudtaget.

Då Helsingfors lade fram sin framställning till ändring i kommunindelningen visste man redan att "centrala tjänstemän" på inrikesministeriet lovat stöda ändringen. Sättet på vilket Sulonen skötte beredningen är anmärkningsvärt, men anmärkningasvärt är även förslaget till ny kommunindelningslag, som gjorts av den lagarbetsgrupp vars ordförande Sulonen är eller varit.

Arkiverat: Eila Ratasvuori. Den 17 augusti 2009

nyckelord: Ratasvuori


Första gången jag stötte på namnet Eila Ratasvuori var då kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi i Helsingin Sanomat den 8 december 2006 sade följande:

Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut.

Först sommaren 2007 hittades dokumentet som Myllyniemi plagierat på inrikesministeriet. Det kopierade dokumentet, som har titeln "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" och är undertecknat av Ratasvuori, bifogades till Leena Liipolas besvär till HFD.


När ovannämnda dokument sändes till inrikesministeriet hade Ratasvuori nyligen tillträtt tjänsten som direktör på Helsingfors förvaltningscentral. Till vilka delar Ratasvuori författat ovannämnda utredning är oklart. Vissa delar av Ratasvuoris (och Myllyniemis) utredninge ingår även i stadsdirektör Jussi Pajunens anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006.


En pikant men kanske inte speciellt viktig detalj är att Ratasvuori beviljats rätt till fortsatta studier i juridik vid Helsingfors universitet och att Kai Kalima fungerat som hennes handledare. En viktigare detalj är att Ratasvuori även varit föredragande vid Högsta förvaltningsdomstolen.

Kapellet. Den 16 augusti 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Östersundomin kirkosta on tulossa suosittu vihkikirkko" och en kortare text med rubriken "Kappelin ikkunoista näkyi meri". Jag citerar ur den förstnämnda artikeln, som igår kväll på tidningens webbplats publicerades i en lite kortare version under rubriken "Helsinkiin liitetystä Östersundomin kirkosta tulossa suosituin vihkikirkko":

"Ja ensi vuonna ainakin vihkimisiä tulee varmasti huomattavasti enemmän", sanoo suntio Vilho Kemppainen. Varauksia on tehty jo 22.

Kirkon rakennuttivat aikoinaan Östersundomin kartanon omistajat. Kappeli palveli saaristolaisia ja maaseudun asukkaita aina Helsingin pitäjän Mellunkylää ja Vuosaarta myöten.

"Tavallaan kirkko on siis palannut juurilleen", Kemppainen sanoo.

Jotkut sipoolaiset ovat kuitenkin katkeria.

"He sanovat, että on vaikea tulla käymään täällä, vaikka kirkko on tietysti avoinna kaikille."

Katkeria sipoolaisia ehkä lohduttaa, että kirkkomaa säilyy heillä. Sinne on vasta tehty 900 uutta arkkuhautapaikkaa. Hautaamisoikeus on vuoteen 2040 asti varattu vain niille, joille se tähänkin asti on kuulunut: eteläisen Sipoon, saariston ja Sotungin asukkaille.

Aktuellt och nyheter. Den 15 augusti 2009

I Borgåbladet ingick den 5 september ifjol en längre insändare överborgmästare Jussi Pajunen. I insändaren, som hade rubriken "Helsingfors informerar om servicen i inkorporeringsområdet", noterar Pajunen att länken från webbplatsens ingångssida till specialsidorna om inkorporeringen varit borta en tid under sommeren, men nu är tillbaka och kommer att stå kvar där. (Se "Stadsdirektören informerar. Den 5 september 2008".) I själva verket var det bara från den finska hemsidan som man hunnit ta bort länken till "specialsidorna". Igår var länken till specialsidorna igen borttagen från stadens finska hemsidan, medan länken fortfarande finns kvar på den svenska ingångssidan under rubriken "Aktuellt och nyheter".


Jag har i flera blogginlägg uppmärksammat ovannämnda specialsidor, som dels är synnerligen klumpigt gjorda, dels avslöjar Pajunens "föraningar" angående HFD:s beslut. (Se speciellt "Specialsidor. Den 5 februari 2008" och "Webmaster. Den 14 februari 2009".) Det är även länge sedan sidorna uppdaterats. Specialsidorna om inkorporeringen hade nog förtjänat lite större medieuppmärksamhet.

Christel Liljeström har igår skrivit ett blogginlägg där hon med glimten i ögat föreslår en lösning på Sibbo kommuns ekonomiska problem. Jag citerar:

Lainanoton lisääminen on yksi ratkaisu.
Oikeusistuin käsittelee Helsingin ja Sipoon kiista rajansiirron kompensaatiosta. Lopullinen ratkaisu tuskinpa syntyy vuonna 2010. Mutta sitten kun se tulee niin sillä rahalla voimme maksaa velkojamme…