Inget tillstånd beviljat. Den 16 september 2012

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (ELY-centralen) tog den 6 september beslutet att inte bevilja Idrottsverket i Helsingfors undantagslov för badstrand och brygga på Husö. I beslutet citeras bl.a. ur ELY-centralens utlåtande "Kannanotto Östersundomin yhteisen yleiskaavan valmisteluaineistoon" över utkastet till gemensam generalplan för Östersundom från ifjol (se "Ely-centralens ställningstagande. Den 20 juni 2011"):

Yleiskaavaluonnoksen maankäyttöratkaisussa tehokas ja laajamittainen rakentaminen on tuotu eri suunnista Natura-alueiden välittömään läheisyyteen. Tämän vuoksi voidaan jo ilman luonnonsuojelulain 65 §:n mukaista arviointiakin suoraan tehdä johtopäätös, että esitetty kaavaratkaisu heikentäisi merkittävästi ainakin niitä luonnonarvoja, joiden perusteella Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet on nimetty Natura 2000 –verkostoon. 

ELY-centralen ger följande sammanfattade motivering till sitt beslut:

Uimaranta- ja laiturialue rajautuu Natura-alueeseen. Helsingin, Sipoon ja Vantaan yleiskaava on tekeillä. Kun otetaan huomioon kaavoituksen tämänhetkinen vaihe ja se että kaavoituksen vaikutukset Natura-alueisiin on selvittämättä, tietoa tulevista kokonaiskäyttäjämääristä ei ole ja vielä lisäksi alueen rakentamispaineet, ELY-keskus katsoo, että näissä oloissa pysyvän laiturin rakentaminen rakennuspaikalle aiheuttaa haittaa kaavoitukselle, kaavan toteuttamiselle ja alueiden käytön muulle järjestämiselle. Pysyvän laiturin rakentaminen vaikeuttaa myös luonnonsuojelun tavoitteiden saavuttamista. Hakemuksen tueksi ei ole erityisiä syitä.

Påståendet att en bryggan skulle försvåra planläggningen av området är intressant. I verkligheten torde planerna på en brygga och en simstrand ha varit tänkta att underlätta förverkligandet av Helsingfors planer för Husö. Byggandet av badstranden och bryggan med tillhörande "räddningsväg" hänger uttryckligen samman med planeringen av Husö som ett bostadsområde, vilket jag speciellt visat i inläggen "Räddningsväg med havsutsikt. Den 26 augusti 2010" och " Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011". Här hade man tänkt sig börja förverkliga planerna medan det ännu rådde byggnadsförbud och innan generalplanen var godkänd.

 "Östersundomin osayleiskaavan leikekirja"

Finlands naturskyddsförbund publicerade den 11 september ett pressmeddelande med rubriken "Natura-alueelle rakentaminen kiellettiin Östersundomin Talosaaressa". Här kan man bl.a. läsa följande:

Talosaaressa KSV yritti luoda ennakkotapauksen, ruopata lintulahden laitaa ilman suojavyöhykettä. Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen puututtua töihin, kaupunki joutui hakemaan niille lupaa Uudenmaan ELY-keskukselta. ...
Osaltaan tämä edistää Sipoonkorven kansallispuiston laajentamisen erämaasta rannikolle, kuten ympäristö- ja monet muut järjestöt ovat ehdottaneet", toteaa Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen puheenjohtaja Sirkku Manninen.

I meddelandet tals det om stadsplaneringskontoret (KSV), fastän undantagstillståndet formellt hade sökts av idrottsverket. I verkligheten är det stadsplaneringskontoret som drivit projektet med den olovliga "räddningsvägen" till bryggan och badstranden, som saknade tillstånd. För ett knappt år sedan placerade idrottsverket ut oerhört påkostad märkning av den aktuella vägen, som på vägskyltar och guidekartor nu benämns "huvudvandringsled". (Se "Servicebrygga och badplats. Den 8 december 2011".) Så sent som i augusti i år har man kompletterat markeringen av "huvudvandringsleden", men vägen leder enligt skyltningen och kartorna fortfarande till en servicebrygga och en badplats som inte existerar.

Mikko Niskasaari publicerade den 11 september ett blogginlägg med rubriken "Natura-alueelle rakentaminen kiellettiin Östersundomissa". I blogginlägget skriver Niskasaari bl.a. följande:

Kaupunkisuunnitteluviraston tavoitteena on rakentaa aivan Natura-lahtien rannoille ja myös kaivaa osa lahdista kanaviksi. Se kävi talvella 2010 neuvottelemassa silloisen ympäristöministeri Paula Lehtomäen (kesk) kanssa oikeudesta poiketa Natura-säädöksistä Östersundomissa. Lehtomäki oli myötämielinen, mutta joutui asian paljastuttua kiireesti perumaan puheitaan. ... 

KSV haluaisi kaavoittaa Östersundomin meren rannat omakotitonteiksi rikkaille. "Rannat rikkaille" on KSV:n ykköstavoite ... 

Talosaaressa KSV yritti luoda ennakkotapauksen, ruopata lintulahden laitaa ilman suojavyöhykettä, salaa ja kaupungin omin päätöksin. Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen (Helsy) puututtua töihin, kaupunki joutui hakemaan niille lupaa Uudenmaan ELY-keskukselta.
Yritys oli KSV:lle niin tärkeä, että uimapaikkaa on asian eri käänteissä ollut junailemassa viraston päällikkö, koko Östersundom-kaavoitusta johtava Tuomas Rajajärvi. Asia on ollut virkakunnalle myös tavattoman kuuma. Asiaa käytännössä hoitanut liikuntaviraston arkkitehti Hanna Lehtiniemi uhkaili tammikuussa Helsyn edustajaa ikävyyksillä, maineen menetyksellä ja suhteiden katkeamisella kaupunkiin, jos yhdistys vielä puuttuu uimapaikka-asiaan.

Jag känner inte från förut till några egentliga förhandlingar med den centerpartistiska miljöministern Paula Lehtomäki, men förhandlingarna passar väl in i helhetsbilden. Det var egentligen regeringspartiet Centern som med Helsingfors kom överens om att huvudstaden skulle få sydvästra Sibbo för havsnära småhusbebyggelse. När naturskyddsområdena visade sig stå i vägen för planerna, kan centerministern ha uppfattats som förpliktigad att röja undan hindren. När Centern inte längre har regeringsansvar och då överenskommelsen om kommunreformen KSSR är bruten, finns det inga vägande skäl att särbehandla Helsingfors när det gäller Natura 2000.

Officier Pekka Myllyniemi. Den 9 september 2012

I inlägget "Myllyniemi är tillbaka. Den 26 augusti 2012" noterar jag att Pekka Myllyniemi tillsammans med tre andra betrodda av finansministeriet utsetts för en "förhandsutredning", där man skall "lägga fram förslag om sådana kommunindelningsutredningsområden inom vilka kommunerna inom metropolområdet ska genomföra sina sammanslagningsutredningar." Namnet Pekka Myllyniemi fick säkert en och annan att höja på ögonbrynet. Utnämningen av Myllyniemi har fått publicitet i de lokala medierna i Lojo, men även Helsingin Sanomat uppmärksammade ännu under den gångna veckan Myllyniemi tillsammans med de fem andra i sextetten för förhandsutredningen om metropolområdet. I den digitala versionen av Helsingin Samomats nummer den 3 september lyfts Myllyniemis bild fram, kanske bara av en händelse. (Se ovan.) I presentationen av utredarna kan man i läsa följande:

UP­SEE­RI HER­MOS­TUT­TI SI­POON. Loh­jan eläk­keel­le jää­nyt kau­pun­gin­joh­ta­ja Pek­ka Myl­ly­nie­mi sel­vit­ti Ös­ter­sun­do­min siir­toa Si­pool­ta Hel­sin­gil­le. Ra­por­tis­sa oli lai­nauk­sia Hel­sin­gin pa­pe­reis­ta, mi­kä nä­räs­ti Si­poo­ta.

Personligen uppfattade jag inte att man i Sibbo skulle ha tagit så stor notis av att Myllyniemi "citerade" Helsingfors egna papper. Den bild en del medier gav av "citeringen" var bagatelliserad. I verkligheten handlade det inte bara om citat utan citationstecken och källhänvisningar, utan om plagiat av den inte tidigare publicerad utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som Eila Ratasvuori på Helsingfors stads förvaltningscentral hade sänt till inrikesministeriet 18.10.2006.

HS 3.9 2012 s A 10

Värre än plagiatet var lögnen att "förslagsdelen" var Myllyniemis egen, vilket medierna aldrig brydde sig om att undersöka. (Se t.ex. "Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006".) Myllyniemi plagierade inte bara "Helsingfors papper". Han fick även hjälp med utredningen från kommunförbundet, som senare även var representerat när HFD gjorde sitt beslut i fallet Sibbo. (Detta kan dock inte Myllyniemi själv klandras för.) Myllyniemi plagierade ytterligare bl.a. Wikipedia, vilket är speciellt pinsamt med tanke på att han inte plockade bort länkmarkeringarna. (Se "Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006.")

Tuomas Rajajärvis efterträdare. Den 2 september 2012

På förslag av föredragande Tuomas Rajajärvi beslöt Helsingfors stadsplaneringsnämnd på sitt möte i tisdags att för stadsstyrelsen föreslå att man väljer utvecklingsdirektören i Sibbo, Mikko Aho till  Rajajärvis efterträdare som verkchef för Helsingfors stadsplaneringskontor. Efter inkorporeringen och den politiska omvälvningen i Sibbo har utvecklingsdirektören haft en central position i kommunen. Aho har ensam representerat Sibbo i Östersundomkommitten, som tar besluten om den gemensamma generalplanen för Östersundom. Aho har visserligen en suppleant, men hon har tidigare jobbat med planeringen av Östersundom på Helsingfors stadsplaneringskontor. (Se "Ny ersättare. Den 13 februari 2012".)

När Tuomas Rajajärvi år 2000 valdes till stadsplaneringskontorets verkschef sade han "Pidän epärealistisena yhteisen yleiskaavan tekemistä." Ett årtionde senare kunde Helsingfors emellertid locka grannkommunens utvecklingsdirektör att samarbeta kring en gemensam generalplan. Det bör påpekas att Aho i våras även sökte men inte fick tjänsten som chef för Vanda stadsplaneringskontor. (Se "Kunta toivoo metroa. Den 7 maj 2012".) Hade Aho fått den tjänsten, hade han fått platsen som Vandas representant i Östersundomkommittén. Nu ser det ut som om om Aho istället blir Helsingfors representant och därmed även ordförande i kommittén.

Sommaren 2006 tog Tuomas Rajajärvi åt sig den tvivelaktiga äran att ha ritat ut gränserna i Helsingfors framställning om en ändring i kommunindelningen. Med tanke på nivån på förslaget finns här en viktiga fråga obesvarade. Nivån på framställningen var då det gäller gränserna på kartan direkt katastrofal. Gränserna var ritade med linjal och tog ingen hänsyn till existerande fastighets- eller byagränser. (Se t.ex. "Vem utpressade vem? Den 7 april 2007".) I den inre skärgården följde gränserna ungefär bygränser, men här var gränslinjen kopierad från "Ilaskivis förslag" från år 1989. (Se "Ilaskivis gräns. Den 28 december 2006" och "'I stora drag'. Den 12 november 2007".) I den yttre skärgården saknades gränserna helt och hållet, eftersom Helsingfors inte hade ett kartbotten som inkluderade området. (Se "Numb3rs. Den 21 juni 2007".)

Som jag ser det finns det endast två möjligheter. Antingen har Rajajärvi inte alls ritat ut gränserna på Helsingfors förslag eller så har han ritat dem med en oerhörd tidsbrist. Bägge möjligheterna tyder ändå på att förslaget tagits fram i ett hast och inte varit seriöst menat. I varje händelse har Rajajärvi offrat sitt eget professionella rykte och visat oerhörd lojalitet mot en oskicklig stadsledning. På stadskontoret torde man hoppas att även Rajajrvis efterträdare är en riktig yes man.

Myllyniemi är tillbaka. Den 26 augusti 2012

Bbl 22.8 2012

Den gångna veckan har bjudit på en del intressanta nyheter i anslutning till fallet Sibbo. Jag har noterat ett flertal nyheter på Facebook-sidan för fallet Sibbo, samt på Twitter och Google+. Det går enkelt att ta del av inläggen på Facebook via fönstret "Fallet Sibbo på Facebook" i kolumnen till höger.

Här skall jag uppmärksamma endast en del av nyheterna. På tisdagen publicerade finansministeriet ett pressmeddelande med rubriken "Sex utredare utsetts för förhandsutredningen om metropolområdet". I pressmeddelandet kan man läsa att en av utredaren är politices magistern Pekka Myllyniemi. Enligt pressemeddelandet svarar Myllyniemi tillsammans med tre andra utredare speciellt för "kommunindelningsutredningsområdena". I pressmeddelandet kan man vidare läsa att "Utredarna ska lägga fram förslag om sådana kommunindelningsutredningsområden inom vilka kommunerna inom metropolområdet ska genomföra sina sammanslagningsutredningar." Utgångspunkten eller "regeringens riktlinje" för utredningen är att det i metropolområdet behövs strukturella förändringar, alltså ändringar i kommunindelningen.

Att Förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen kunde utnämna Myllyniemi till uppgiften visar hur de katastrofala bristerna i Myllyniemis Sibboutredning från 2006 förringats och förtigits. Månne Virkkunen själv alls har någon aning om vilken kvacksalvare hon utnämnt? Myllyniemi har visserligen bakom sig en imponerande mängd utredningar, men utredningen om ändringen i kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda var en katastrof. Utgående från kvaliteten på utredningen drog jag slutsatsen att Myllyniemi, som redan 2006 fyllde 72 år, led av demens. Jag försökte därför även vara finkänslig i min kritik av utredningen. Naturligtvis omnämnde jag aldrig misstankarna om demens på min blogg. Tydligen berodde bristerna på andra faktorer än demens.

Sipoon Sanomat 23.8 2012 s 6

En märklig nyhet från den gångna veckan är en läcka om ett reformförslag från social- och hälsovårdsministeriet, enligt vilket Finland skulle delas upp i endast 20 områden för social- och serviceområden. I varje område skulle en kommun fungera som ansvarskommun. Esbo skulle enligt förslaget fungera som ansvarskommun för västra Nyland och Helsingfors för östra Nyland. Yle publicerade i torsdags en nyhet med rubriken "Helsingfors om reformförslag: Huvudstadsregionen splittras", enligt vilken Helsingfors är emot förslaget, eftersom det skulle splittra huvudstadsregionen.  Man kan anta att Helsingfors är emot förslaget, eftersom det omöjliggör en sammanslagning av Esbo med Helsingfors. Modellen skulle rent av cementera Esbos självständighet. När Helsingfors inte ka få Esbo erbjuds huvudstaden denna gång hela östra Nyland, som med tiden förväntas inkorporeras med centralorten eller ansvarskommunen.

Högsta förvaltningsdomstolen publicerade i torsdags ett beslut, enligt vilket delgeneralplanen för Hista i Esbo inte kan träda i kraft. Högsta förvaltningsdomstolen bekräftar bara ett beslut från Helsingfors förvaltningsdomstol, men motiveringarna har stor betydelse för Östersundom. I beslutsmeddelandet kan man bl.a. läsa följande: I landskapsplanens beskrivning hade konstaterats att vid planeringen av markanvändningen i de utvidgningsriktni ngar som stöder sig på den nya förbindelsebanan Esbo-Vichtis-Lojo är det mycket viktigt att koppla ihop planläggningen och förverkligandet av de områden som bebyggs samt planeringen av trafiksystemet och byggandet av den nya järnvägsförbindelsen. ...
 Enligt handlingarna visste man inte med säkerhet när banan Esbo-Vichtis-Lojo skulle bli verklighet och i den delgeneralplan som stadsfullmäktige antagit fanns inte sådana bestämmelser om tidpunkten när områdena skulle tas i bruk eller förverkligas att man hade kunnat säkerställa att bebyggelsen och banförbindelsen skulle komma att realiseras samtidigt.

Osmo Soininvaara, drar på sin blogg följande slutsats:

Tämä tarkoittaa tietysti myös sitä, ettei Östersundomia voi rakentaa ilman metroa.

Försenat utlåtande. Den 19 augusti 2012

På föredragningslistan för mötet den 6 augusti hade Helsingfors stadsstyrelsemöte stadens utlåtandet över förslaget till etapplandskapsplan, fastän utlåtandet borde ha getts till Nylands förbund senast den 30 juni. (Jämför "Inget utlåtande. Den 3 juli 2012".) Ärendet bordlades och togs till behandling på nytt på stadsstyrelsemötet den 13 augusti, där det gjordes flera förslag till ändringar. Inget av ändringsförslagen gällde Östersundom, som inte alls berörs i utlåtandet. Istället hänvisas det till Östersundomkommitténs utlåtande. (Se t.ex. "Behov av grönförbindelse. Den 7 juli 2012".) Men Östersundom kommitténs utlåtande bygger bara på stadsplaneringskontorets synpunkter. Det här betyder att t.ex. miljönämndens ställningstagande gällande Östersundom (se "Utlåtande av miljönämnden. Den 23 maj 2012") inte alls förmelats till Nylands förbund. De förtroendevalda i Helsingfors har alltså inte alls fått säga sin åsikt om etapplandskapsplanen för Östersundoms del.

I stadsstyrelsen utlåtande finns trots allt ett ställningstagande som i praktiken gäller Östersundom. Det härstammar från stadsplaneringsnämnden (se "Grönförbindelser och rekreationsförbindelser. Den 27 maj 2012") och indirekt från stadplaneringskontoret och lyder enligt följande:

viheryhteystarve-merkinnän selitystä tulisi myös laajentaa tai väljentää. Sen tulisi joissain tapauksissa mahdollistaa myös pelkästään virkistysyhteystarve. Varsinkin ranta-alueilla ei aina ole kyse viheryhteydestä vaan virkistysyhteydestä ja vain yksityiskohtaisempi kaavoitus voi osoittaa sen, tarvitaanko aluetta leveämpänä viheryhteytenä, kuten ekologisena käytävänä vai pelkästään kulkuraittina.

Husö och Granö. Den 12 augusti 2012

På denna blogg har jag följt med Helsingfors planer för Husö mera än några andra områden. En orsak är den olovliga vägen som byggdes för två somrar sedan och planerna på att sätta i skick en "badplats". Det aktuella området på Husö ligger avsides, men ändå är det just här som Helsingfors tjuvstartat med att förverkliga planerna i utkastet till generalplan. (Se t.ex. "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".) Orsaken förefaller vara uppenbar: I Östersundom finns det inga andra områden med motsvarande stränder, som kunde locka till sig goda skattebetalare. Dessutom äger Helsingfors färdigt området. Problemen är att Husö är ett  rekreationsområde, som dessutom gränsar till Natura 2000-områden.

Östersundomkommitén publicerade i februari ett dokument med rubriken "Vuorovaikutusraportti – Osallistumis- ja arviointisuunnitelmaa ja yleiskaavaluonnosta koskevat mielipiteet ja kannanotot sekä niihin annetut vastineet. 26.3.2012" (Åsikter om och ställningstaganden till deltagande- och bedömningsplanen och utkastet till generalplan samt bemötandet av dem). I mars publicerades en ny version av dokumentet, där bemötanden finns översatta till svenska. I bemötandet medger man öppet varför det är så viktigt för Helsingfors att bebygga Husö:

I princip är Husö det enda av Helsingfors ägda området som gränsar till strand och som kan bebyggas. Därför bör den av området erbjudna möjligheten till ett bra byggande inte lämnas outnyttjad. ... 

Bron till Granö är mycket nödvändig, eftersom ön fungerar som hela Östersundoms och dess närområdens centrala rekreationsområde vid havet. Det här beror på att områdets andra stränder antingen är naturskydds- och/eller Natura 2000-ständer eller stränder i privat bruk vid egnahemshus. Att anvisa dessa strän- der som allmänna stränder eller aktiva rekreationsområden är svårt. Det är bl.a. praktiskt taget omöjligt att bygga småbåtshamnar på Natura-områden. Platsen för broförbindelse har under- sökts mycket. Den plats som föreslås i utkastet är den bästa möjliga med tanke på de eventuella funktionerna på ön. En stor båthamn måste enkelt kunna nås även med stora båttrailers, varför en färja inte är en tillräckligt bra lösning. Det har även anvisats områden för bosättning på ön, för att anläggandet av en broförbindelse i praktiken skulle bli realistiskt.

Fastän Granö behandlas skilt under egen rubrik i det aktuella dokumentet har den tänkta bron till Granö även tagits med i bemötandet som gäller Husö. Bron till Granö i Sibbo behövs åtminstone på pappret, så att Granö skall kunna ersätta Husö som friluftsområde. För att en bro skall vara ekonomiskt realistisk behövs det dock även bostadsbebyggelse på Granö.

Taj Mahal i Östersundom. Den 5 augusti 2012

SS 2.8 2012 s 2

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en gästkolumn med rubriken "Östersundom - urbaani paratiisi?" I  kolumnen, som är skriven av Östersundombon Leena Liipola, kan man läsa bl.a. följande:

Alueen kaavoitusta varten perustettiin Östersundom-komitea niminen viritelmä. Siinä leikitään, että Helsinki, Vantaa ja Sipoo kaavoittavat yhdessä. Oikeasti Helsinki kaavoittaa ja muut nyökyttelevät myöntyvästi.
Entä miten edistyy metro, tämä elintärkeä kaavoitus- anteeksi joukkoliikenneväline? Itämetron jatke, joka oli suoranainen välttämättömyys Helsingin tasapainoisen kehityksen varmistamiseksi idän suuntaan.
Ei kovinkaan hyvin päätellen siitä, että Östersundom-komitea on Uudenmaan maakuntakaavalausunnossaan kainosti toivonut, että sitova päätös metron  rahoituksesta poistetaan kaavaehdotuksesta.

"Östersundomin yhteisen yleiskaavaluonnoksen leikekirja"
http://www.hel2.fi/ksv/julkaisut/yos_2011-16.pdf

I kolumnen presenter Liipola även Helsingfors stadplaneringskontors visioner av "strandstaden" Östersundom. Liipola lyfter bl.a. fram planerna på att bredda Krabbäcken till en kanal. Stadsarkitekterna har här tagit inspiration av ett av världens sju underverk, Taj Mahal i den Indiska staden Agra. Istället för ett mausoleum tänker man sig dock en simhall, तैराकी हॉल.

ताज महल

Ett New Agra är Krabbäcken och Östersundom kanske inte riktigt ännu. Bilden nedan av Krabbäcken är tagen från Nya Borgåvägen igår.