Natura-utredning. Den 17 mars 2013

Den 20 februari lämnade Pertti Salolainen i riksdagen ett skriftligt spörsmål angående den planerade jordlagringsplatsen mellan Landbo och Hältingträsk: Den egentliga frågan lyder "På vilket sätt tänker regeringen arbeta för att naturen kring Hältingträsk ska skyddas i framtida markanvändningslösningar?" I sitt svar daterat den 8 mars svarar bostads- och kommunikationsminister Krista Kiuru följande:

I Östersundomområdet gäller den landskapsplan som utarbetats för det som tidigare var landskapet Östra Nyland och som styr de general- och detaljplaner som utarbetas för området. Landskapsplanen för Nyland håller på att revideras. Samtidigt är Helsingfors, Vandas och Sibbos gemensamma generalplan för Östersundom anhängig. Miljöministeriet kommer vid fastställandet av de ovan nämnda planerna att bedöma deras lagenlighet.

Dess värre lär den gamla landskapsplanen gälla ett tag till. Nylands landskapsstyrelse samlas till ett extra möte den 20 mars för att behandla ett förslag om att lösgöra Östersundom och en del av södra Sibbo från etapplandskapsplanen. Förslaget att lämna bort Östersundom ingår inte i den preliminära föredragningslistan för landskapsfulmäktiges möte samma dag, så förslaget till ändring kommer i sista stund. Området som inte skulle ingå i landskapsplanen är ungefär det samma som området som Helsingfors i juni 2006 föreslog att skulle anslutas till huvudstaden.

Som motivering att lämna bort Östersundom från landskapsplanen anges följande:

Koska yhteisen yleiskaavan laadinnan aikataulu on pitkittynyt ja alueen tuleva maankäyttö on edelleen ratkaisematta, maakuntakaavaratkaisu jätetään tältä osin hyväksymättä ja asia palautetaan jatkovalmisteluun. Tällöin myöskään Ely-keskuksen lausuntoa alueen Natura-arvioinnista ei tässä vaiheessa tarvita.

Ely-centralens utlåtande lär ännu vänta på sig, men tidigare i veckan publicerades utredningen "Östersundomin yleiskaavaluonnoksen natura-arviointi". Här har man kommit till följande slutsats:

Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet Natura-alueen osalta Östersundomin yhteisen yleiskaavan vaikutukset ilman lieventämistoimia heikentävät merkittävästi alueen eheyttä ja sen merkitystä Natura-alueverkostossa. Vaikka kaikki luvun 9.2.5 lieventämistoimet toteutetaan, ovat kaavan vaikutukset luonnontieteellisin perustein arvioituna merkittävät ja kaavan toteutuminen heikentää merkittävästi Natura-alueen eheyttä.

Samarbetsvilja. Den 10 mars 2013

Finansministeriet offentliggjorde i tisdags metropolförhandsutredningens slutrapport "Metropoli meille kaikille - Metropolialueen esiselvitys - selvityshenkilöiden suositus ja ehdotukset". Förslageni rapporten skilde sig inte så mycket från "Utredarnas preliminära förslag för samråd med kommunerna" (se "'Päätös oli oikea ja lopulta hyödyksi myös Sipoolle'. Den 13 januari 2013"), som publicerades den 11 januari och de förslag som läckte ut i medierna under föregående vecka. (Se "För Sibbo. Den 3 mars 2013".) Nu föreslår utredarna dock längre endast två alternativ. Enligt båda alternativen ansluts Sibbo till Helsingfors. Utedningsmännens första förslag innebär att Kyrkslätt och Grankulla ansluts till Esbo, Kervo och södra Tusby ansluts till Vanda, medan Sibbo ansluts till Helsingfors. Det andra förslaget innebär att städerna i huvudstadsregionen tillsammans med Kyrkslätt och Sibbo skulle gå samman och bilda en enda kommun, men förslaget anses inte realistiskt, eftersom beslutsfattarna i Esbo inte går med på det. Kommunministern kan inte köra över sina partikamrater i Esbo.

Det första förlaget tillfredsställer inte Helsingfors, men månne inte huvudsyftet just är att ge Sibbo till Helsingfors, eftersom regeringen inte gärna kan lämna huvudstaden tomhänt. I Helsingfors vill man gå samman med Esbo, som är den svåraste konkurrenten om goda skattebetalare. Längs Sibbos kust föreställer man sig att Helsingfors kunde bygga konkurrenskraftiga bostadsområden.

Vid finansministeriets presskonferens i tisdags sade Jarmo Asikainen att det aktuella förslaget stämmer överens med förslaget till social- och hälsovårdsreform för metropolområdets del, så som det läckt ut i medierna. Hur detta kommer sig kunde Asikainen inte säga, men den troliga förklaringen är att modellen med  Esbo, Vanda och Helsingfors som ansvars- eller värdkommuner formats just för att stöda  metropolförhandsutredarnas förslag till kommunsammanslagningar.

Videon från presskonferensen har inte varit tillgänglig de senaste dagarna. På Statsrådets finska webbsida säger man nu att "Netti-TV:ssä tehdään ylläpitotoimia 8.-10.3.2013 ja palvelu on poissa käytöstä." Sipoon Sanomat har dock gjort ett gediget referat från presskonferensen i en artikel med rubriken "Sipoota painostetaan luopumaan itsenäisyydestään kansallisen edun nimissä". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Kuntaministeri Henna Virkkunen (kok) jaksaa uskoa kuntien yhteistyöhalukkuuteen, eikä pakottamista kuultu hänenkään lausunnoissaan.
Virkkunen totesi uudistuksiin tarvittavien keinojen määrittyvän vasta syksyllä valmistuvan uuden kuntarakennelain myötä.

Samarbetsvilja uppstår när utpressningsmetoderna är tillräckligt effektiva. En föreslagen metod, som eventuellt strider mot grundlagen, är fördelning av statsandelar som missgynnar "svaga" kommuner med låg självförsörjning av arbetsplatser. En mera trolig metod är social- och hälsovårdsreformen med värd- eller ansvarskommuner. Helsingfors producerar tjänsterna för Sibbo, som betalar men inte har någonting att säga till om.

För Sibbo. Den 3 mars 2013

HS 2.3 2013 s A 21

Helsingin Sanomat publicerade igår en nyhet med rubriken "Kaavakiire voi hidastaa Östersundomia lisää". Här kan man läsa att "Uudenmaan liitto harkitsee vetävänsä alueen pois uudesta maakuntakaavasta." Borgåbladet publicerade senare på dagen en nyhet med rubriken "Sen Östersundomplan stör landskapsplan".

HS 2.3 2013 s A 6

Helsingin Sanomat publicerade igår även en artikel med rubriken "Helsingin seudulle tulisi neljä kuntaa". Härkan man bl.a. läsa att "Alueen uusjakoa ja yhteishallintoa selvittänyt ryhmä nostaa HS:n tietojen mukaan suosikiksi välimallin, koska se sopii yhteen sosiaali- ja terveyspalveluiden (sote) uusjaon kanssa." Månne det inte tvärtom är så att förslaget till social- och hälsovårdsområden valts för att stöda önskade kommunsammanslagningar i Helsingforsregionen. Enligt förslaget slås Sibbo samman med Helsingfors, medan Kyrkslätt går samman med Esbo. Helsingin Sanomats nyhet motsvarar väl Vantaan Uutisets nyhet "Esitys: Kaksi suurkuntaa tai viisi aluekuntaa", som publicerades i tisdags. Här kan man bl.a. läsa följande:

Vantaan Sanomien tietojen mukaan ensi viikolla julkistettavassa esityksessä on vain kaksi vaihtoehtoa: Helsingin seudun 14 kunnasta tehdään joko kaksi suurkuntaa ilman metropolihallintoa, tai viisi aluekuntaa ja niiden päälle vahva seutuhallinto.
Maan hallitus odottaa kuntapäättäjien ottavan kevään aikana kantaa vain näihin vaihtoehtoihin, minkä jälkeen hallitus tekee kuntarakenteen muutosehdotuksensa.

På lördag publicerade Borgåbladet en nyhet med rubriken "Nya kartor för metropolen".

I onsdags pulicerasde Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Esitys: Suomeen 35 sote-aluetta". Här kan man läsa följande:

Pääkaupunkiseudulla keskeisiä 'isäntäkuntia' olisivat Helsinki, Espoo ja Vantaa, jotka tuottaisivat palvelut pienemmille naapureille. HS:n tietojen mukaan Helsinkiä esitetään isäntäkunnaksi Sipoolle, Espoota taas Kauniaisille ja Kirkkonummelle. Vantaa tuottaisi palvelut Tuusulalle ja Keravalle.

Att den ena utredningsgruppens förslag om ansvars- eller värdkommuner exakt motsvarar den andra utredningsgruppens förslag om fyra eller fem kommuner i Helsingforsregionen är knappast en tillfällighet.

I onsdags höll föreningen För Sibbo sitt årsmöte. Till ny ordförande valdes Pia Tynys, som fått mycket publicitet i samband med För Sibbos återuppvaknande. Även författaren till denna blogg valdes in i styrelsen. Jag har inte tidigare på något sätt deltagit i föreningens verksamhet, men nu har jag på min bil limmat föreningens klisterlapp med texten "Susiraja säylytettävä! Rör inte varggränsen!". Föreningens webbsida är ännu under konstruktion, men här kan man redan läsa en text med rubriken "Sipoon sudet heräävät henkiin".

Rör inte varggränsen! Den 24 februari 2013

Föreningen För Sibbo blev åren 2006 - 2007 känd för klisterlapparna med texten ”Tassarna bort från Sibbo”. Efter att högsta förvaltningsdomstolen i januari 2008 förkastade besvären mot regeringens Sibbobeslut har man inte hört mycket av föreningen. Nu dyker föreningen plötsligt upp igen. Det är den nya kommunreformen och hotet mot Sibbos självständighet, som på nytt aktiverat gamla och nya föreningsmedlemmar. Nu kör man med nya slagord: "Susiraja säylytettävä!" och "Rör inte varggränsen!" Åtminstone är detta rubriken eller temat för föreningens informationstillfälle på onsdag 18:30 i biblioteket i Nickby.

För Sibbo fick publicitet i torsdags, då Yle publicerade en nyhet med rubriken "Uusi taistelu Sipoon puolesta alkamassa". I nyheten lyfte man även fram missnöjet i Östersundom. Samma dag ingick ett motsvarande  inslag om För Sibbo i Yle Uutiset Uusimaas tv-nyheter.

Yle Uutiset Uusimaa 21.2 2013

Mera om föreningen För Sibbokan man läsa på föreningens Facebook-sida, som åtminstone för tillfället nås även via adressen www.försibbo.fi.

Östersundom måste planeras om. Den 17 februari 2013

HS 10.2 2013 s A 19

Det var förra söndagen som Helsingin Sanomat publicerade artikeln "Rantatontit voi unohtaa", som baserar sig på uttalanden av den nya verkchefen för Helsingfors stadsplaneringskontor Mikko Aho. (Rubriken  på paradsidan och i den digitala tiodningen lyder "Östersundom menee uusiksi".) I artikeln kan man bl.a. läsa att: "Kun Na­tu­raluei­ta ja suo­ja­vyö­hyk­kei­tä oli tar­koi­tus rau­hoit­taa 3,5 ne­liö­ki­lo­met­riä, nyt alue kas­vaa 9 ne­liö­ki­lo­met­rik­si." I artikeln säger Aho vidare att "A­se­mien pai­kat saat­ta­vat muut­tua, ja on mah­dol­lis­ta, et­tä jo­ku ase­mis­ta pu­toaa pois." Tidningen föreslår att det är stationen i stadsdelen Sundberg (Salmenkallio) som faller bort. Om metrostationen i Sundsberg lämnas bort, så blir det i princip möjligt att dra metrolinjen från Nordsjö istället för från Mellungsbacka, fastän man skulle hålla fast vid en metrostation i "Porvari". (Se "Effektiv markanvändning på Husö. Den 12 september 2010".) I varje fall betyder en ändring av metrolinjen att planeringen av Östersundom måste göras om.

Bbl 12.2 2013 s 5

Som en följd av artikeln i Helsingin Sanomat den 10 februari publicerade Borgåbladet den 12 februari en artikel med rubriken "Helsinngfors skall beakta naturen i Östersundom". Samma dag publicerade Yle en nyhet med rubriken "Den gemensamma generalplanen för Östersundom och västra Sibbo måste ritas om.". Yle hade talat med Sibbos regionutvecklingsarkitekt eller regionalplanschef Kaisa Yli-Jama, som tidigare varit anställd på stadsplaneringskontoret i Helsingfors och ansvarat för planeringen av Husö. I ett inslag i de regionala nyheterna sade Yli-Jama att en bron till Granö inte är realistisk, ifall strandområdena på fastlandet intill inte bebyggs. Om Husö förblir friluftsområde, så behöver staden inte Granö, som hör till Sibbo men ingår i den gemensamma generalplanen för Östersundom.

HS 15.2 2013 s A 4

Helsingin Sanomat följde upp den aktuella nyheten den 15 februari med en ledarartikel med rubriken "Helsinki kasvaa parhaiten pohjoiseen". Här kan man bl.a. läsa följande:

Jotta metrolinjan vetäminen kauas itään kannattaisi, asemien lähistöt pitäisi rakentaa suunniteltua tiiviimmin. Metrolinjan varrella on jo ennestään tyypillisiä kerrostalolähiöitä. Östersundomista suunniteltiin toisenlaista, monipuolisempaa.

För att en metrolinje nu skall löna sig måste man bygga tättbebyggda stationsområden, som motsvarar de redan nu existerande förorterna i östra Helsingfors. Det har Helsingfors inga intressen av. Det var ju för att få ett havsnära småhusområde som Östersundom inkorporerades av Helsingfors.

Artikeln "Rantatontit voi unohtaa" har underrubriken eller ingressen "Helsingin Östersundomin Natura-alueet vaativat ympärilleen odotettua isomman suojavyöhykkeen", men Aho säger i samma artikel att "Ei ol­lut yl­lä­tys, et­tä näin käy." Frågan är varför man inte i ett tidigare skede tagit Natura 2000-områdena på allvar. Rakennuslehti publicerade redan i november 2011 en text med rubriken "vielä 1 asia: Helsinki kiipeää Östersundomissa takapuoli edellä puuhun" där man kan läsa följande:

Vantaan on selvityttänyt Natura-alueiden vaikutusta Östersundomin yhteiseen yleiskaavaan, kun vaikutusten arviointia ei tehty kaavaluonnoksen valmistelutyössä. Selvityksen on tehnyt luonnonsuojelulain perusteellisesti tunteva asianajaja Kari Marttinen. Rakennuslehdellä on muistio asiasta.
Marttisen ja ELY:n arviot kaavaluonnoksen valmistelun puutteista ovat yhtenevät.
"Yleiskaava, joka ei vastaa Natura-alueita koskevia vaatimuksia, ei ole hyväksymiskelpoinen luonnonsuojelulain säännösten mukaisesti", Marttinen sanoo muistiossa.

Den i texten nämnda promemorian eller utredningen har rubriken "Natura 2000-alueiden vaikutus Östersundomin yhteiseen yleiskaavaan".

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kiuru laittaisi asuntoja Malmille" och underrubriken "Lentokentän lisäksi asuntoministeri häätäisi armeijan Santahaminasta". I artikeln kan man bl.a. läsa att "Vii­me kuu­kau­si­na kes­kus­te­lu Mal­mis­ta on li­sään­ty­nyt myös sik­si, et­tä Si­poos­ta Hel­sin­kiin lii­te­tyn Ös­ter­sun­do­min ra­ken­ta­mi­nen näyt­tää vii­väs­ty­vän." Det var för att Matti Vanhanen och  Centern i Helsingfors ville stoppa planerna för Malm och Jan Vapaavuori och Risto Rautava från Samlingspartiet ville bevara Sandhamn i militärt bruk som inkorporeringen av Östersundom aktualiserades.

En annan artikel i dagens nummer av Helsingin Sanomat handlar om den nya ordföranden för HST Ot­so Ki­ve­käs. I artikel, som har rubriken "Liikennenörtti sai likaisen työn", kan man läsa följande:

Ös­ter­sun­do­miin suun­ni­tel­tua met­roa Ki­ve­käs pi­tää epä­rea­lis­ti­se­na. "Met­ron te­ke­mi­nen on liian kal­lis­ta. Pi­ka­rai­tio­tien sai­si nel­jäs­osal­la hin­nas­ta. Pi­täi­si miet­tiä, mi­hin on va­raa, ei­kä vain vi­sioi­da."

Absurt. Den 10 februari 2013

I morgon har kommunfullmäktige i Sibbo ett "informationsmöte" med utredningsmännen som ansvarar för "förhandsutredningen om metropolområdet". Om även Pekka Myllyniemi kommer på besök till Sibbo denna gång vet jag inte, men utnämningen av Myllyniemi till utredare gör att det är svårt att ta "förhandsutredningen" på allvar. Det är fullständigt absurt att finansministeriet gett Myllyniemi nytt förtroende. Myllyniemi har nog all anledning att hålla sig borta från Sibbo. Och finansministeriet har allt skäl att hålla tassarna borta från Sibbo.

På tisdag skall kommunstyrelsen i Sibbo ge Sibbo kommuns utlåtande om utkastet till kommunstrukturlag. I förslaget till utlåtande kan man bl.a. läsa följande:

On epätarkoituksenmukaista, että lausunto kuntarakennelakiluonnoksesta on annettava valtakunnallisesti yhtenäisen aikataulun mukaan, vaikka metropolialueen 14 kunnalla ei ole täsmällistä tietoa metropolihallinnon tulevasta rakenteesta. ...
Lakiluonnosten muodostama kokonaisuus on nyt esitetyssä muodossaan sirpaleinen, sekava ja edellyttää ehdottomasti täsmällisempää määrittelyä. ...
Nyt lausunnolla olevassa kuntarakennelakiluonnoksessa on ilman laajempaa keskustelua lisätty ministeriölle
oikeus saada vireille kunnan osaliitos. ... On selvää, että ministeriölle esitetty oikeus saattaa vireille osaliitos merkitsee tosiasiallisesti merkittävää puuttumista kunnalliseen itsehallintoon ja merkittävää ministeriön päätösvallan lisäämistä. ...
Lakiluonnoksessa on asetettu kunnan väestömäärään liitettyjä kriteerejä. Kriteerit ja määritelmät jäävät tässäkin lakiluonnoksen kohdassa tulkinnanvaraisiksi ja ristiriitaisiksi. Lakiluonnoksessa käytetään joissakin kohdin ilmausta ”alle 20 000 asukasta”, joissakin kohdin taas ”noin 20 000 asukasta”. Mistään ei käy myöskään ilmi, miksi rajaksi on otettu tuo ”alle” tai ”noin” 20 000 asukasta. ...
Perustuslaki ei ehdottomasti kiellä yksittäisiä kuntaliitoksia vastoin valtuuston ja asukkaiden enemmistön kantaa. Kunnallinen itsehallinto on kuitenkin perustuslain suojaa nauttiva oikeushyvä: perustuslain mukaan kuntien hallinnon tulee perustua kunnan asukkaiden itsehallintoon.

Planerna för Östersundom revideras. Nedan paradsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat.

Massiv marktipp. Den 3 februari 2013

Helsingin Sanomat 23.1.2013

I Helsingin Sanomat 23.1 2013 ingår en artikel med rubriken "Itä kammoaa maankippausta".

Helsingin Sanomat 23.1.2013 s A 15

I artikeln berättas att Helsingfors planerar ett stort område för deponering av jord mellan Landbo och Hältigträsk.

Följande dag publicerade Borgåbladet en nyhet med rubriken "Marktipp kan bli granne med nationalparen". Den 25 publicerade Yle i sin tur en nyhet med rubriken "Slut på frid och ro i Landbo?" Utredningen "Östersundomin yleiskaava: Massojenhallintaohjelma", ur vilken planerna framgår, publicerades dock redan i oktober.

 Massojenhallintaohjelma , Bilaga 5

Landbon Omakotiyhdistys ry  har i ett ställningstagande med rubriken "Östersundomin yleiskaava, massojenhallintaohjelma" uttalat sig om planerna på en marktipp:

- massojenhallintaohjelman mukaisia alueita tai menettelyä ei ole kuvattu aikaisemmissa kaavavalmisteluissa, joista ei voida poiketa näin merkittävästi alueen asukkaita kuulematta

- massojenhallintaohjelman esittää ainoastaan yhden toimintatavan, muita vaihtoehtoja ei ole selvitetty. Eihän Landbota / Östersundomin aluetta rakennettaessa maankäyttöä suunniteltu näin, vaan jokainen tontinomistaja vastasi omasta kiinteistöstään

- massojenhallintaohjelman tarkoittamalla toiminnalla kaupunki saa merkittävästi lisätuloja sen voidessa tarjota ylijäämämaiden sijoituspaikkaa muille naapurikunnille

- Sipoonkorven kansallispuiston toteutuminen vaarantuu merkittävästi ylijäämämaiden sijoitusalueiden ollessa kansallispuiston alueella / välittömässä läheisyydessä

Sipoon Sanomat 31.1 2013 s 4

Planerna på massiv deponering av mark i Östersundom har även påpekats av Pia Tynys i en artikel med rubriken "Tahtoa Sipoon puolesta löytyy" i senaste nummer av Sipoon sanomat.