Tio år. Den 17 januari 2016

Med anledning av att det gått tio sedan Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen ställde krav på sydvästra Sibbo och Helsingin Sanomat publicerade artiklarna "Jussi Pajunen vaatii Helsingin kasvua itään" och "Sipoo ei halua Helsinkiä metsiinsä" se "600 hektar mot 4 hektar. Den 1 oktober 2010") publicerade Helsingin Sanomat i tisdags en artikel med rubriken "Kaupunginjohtaja Pajunen palasi rikospaikalle Sipooseen" ("Helsinki aloitti Sipoon valtauksen 10 vuotta sitten – metsässä ei ole vieläkään tapahtunut mitään"). I artikeln noters alltså att ingenting har hänt i "skogen" under de senaste tio åren. Helsingfors planer har stött på motgångar som långt beror på Natura 2000-området i Östersundom, men det kan påpekas att Pajunen för tio år sedan inte sade att "ei ole järkevää, että pääkaupunkiseudun, Helsingin, Vantaan ja Keravan rajalta alkaa tällainen erämaa." Ödemarken som Pakjunen syftade på, Sibbo storskog, som i verkligheten börjar i Vanda, är idag till stor del nationalpark, indirekt som en följd av inkorporeringen. Helsingfors stad har även avstått från en stor del av sin markegendom i storskogen.

I Helsingin Sanomats artikel kan man läsa att "Sipoon Östersundomin lisäksi Helsinki sai maata myös Vantaalta, kun kaupungit vaihtoivat alueita Mustavuoren-Salmenkallion tienoilla ja Ala-Tikkurilassa." Det här är ett märkligt påstående. Visst hade Helsingfors och Vanda förhandlat om att byta den så kallade Västerkullakilen mot Nedre Dickursby, men förhandlingarna ledde inte till resultat. Istället ersatte staten eller regeringen Vanhanen Vanda för det förlorade området genom att finansiera Ringbanan.

Metropolen som självstyrelseområde. Den 3 januari 2016

Av kommun- och social- och hälsovårdsreformen har regeringen Sipilä endast fortsatt social- och hälsovårdsreformen, den så kallade sote-reformen. Det blev ingen kommunreform eller åtminstone ingen kommunstrukturreform med betydande ändringar i kommunindelningen, trots att riksdagen under regeringen Katainen stiftade en kommunstrukturlag. Sote-reformen förväntas visserligen medföra nya konkurrerande självstyrelseområden på landskapsnivå och stora förändringar när det gäller kommunernas uppgifter, men den borde inte medföra tryck på sammanslagningar av kommuner. Därmed borde även hotet mot Sibbo vara avvärjt - trodde jag.

Helsingin Sanomat publicerade i onsdags under rubriken "Helsingin ykköspoliitikon pelko: Helsinki ja Uusimaa elättävät jatkossa liikaa muuta Suomea" en intervju med Helsingfors stadsstyrelseordförande Tatu Rauhamäki. Rauhamäki säger här att "Todennäköisyys sille, että pääkaupunkiseudulla edettäisiin lähivuosina kohti kuntaliitoksia ovat marginaaliset". Så långt allt väl, men Rauhamäki hävdar sedan att "Metropolialueen haasteet vaativat syvempää itsehallintoa". I metropolområdet borde självstyrelsen enligt Rauhamäki vara djupare än vad regeringen planerat, eftersom självstyrelseområdena formas utgående från de små landskapens villkor. Rauhamäki kommer även med ett konkret förslag: Landskapet Nyland bör delas upp i två självstyrelseområden av vilket det ena skulle bestå av medlemskommunerna i Helsingforsregionens trafik, alltså Esbo, Grankulla, Helsingfors, Kervo, Kyrkslätt, Vanda och Sibbo. Om förslaget säger Rauhamäki att "Vahva itsehallintoalue olisi siedettävä kompromissi vahvan kuntaliitoksen ja löyhän metropolihallinnon välillä."

Rauhamäki vill uttryckligen ha ett "starkt" eller "djupt" självstyrelseområde, trots att Samlingspartiet i Helsingfors hittills motsatt sig en metropolförvaltning och andra former av mellanstegsförvaltning. Förklaringen till Rauhamäkis kursändring kan vara att han eller Samlingspartiet vill flytta över största delen av kommunens roll till självstyrelseområdet och låta de nuvarande kommunerna bevaras för någon form av närdemokrati. Det av Rauhamäki föreslagna självstyrelseområdet kunde ha stora likheter med den i samband med kommunreformen föreslagna "metropolstad med flera centra". Städerna i huvudstadsregionen samt Kervo, Kyrkslätt och Sibbo skulle de facto slås samman till en metropolstad utan att man skulle göra några formella kommunsammanslagningar.

Cleantech. Den 20 december 2015

Yle publicerade i  onsdags en artikel med rubriken "Östersundom kan ha ett cleantech-kluster redan 2020". Artikeln bygger tydligen på Helsingfors stadskontors Karjalainen, men i artikeln citeras även ur Arbets- och näringsministeriets meddelande "Delegationen för metropolpolitik tillsatt för regeringsperioden 2015−2019", som inte direkt har någonting  med Östersundom att göra. I Yles artikel citeras Ari Karjalainen, som är ledare för Östersundoms områdesbyggprojekt vid Helsingfors stadskansli / ekonomi- och planeringsavdelning - inte vid stadsplaneringskontoret, som ansvarar för den verkliga planeringen. Karjalainen försöker utnyttja regeringens satsning på miljövänlig cleantech för att främja generalplanen för Östersundom. Delegation för metropolpolitik, som Olli Rehn är ordförande för, vill i verkligheten göra hela huvudstadsregionen till en föregångare inom cleantech. Det finns inga skäl till att just Östersundom skulle utgöra ett centrum för företag inom cleantech. I Östersundom kommer det inte att byggas inom de närmaste årtiondena, eftersom Helsingfors här förbundit sig till en metroförbindelse som det saknas förutsättningar för.

I meddelandet "Delegationen för metropolpolitik tillsatt för regeringsperioden 2015−2019" kan man bl.a. läsa följande:

Kaupunki pyrkii jo varhaisessa vaiheessa vuoropuheluun eri sidosrymien kanssa, jotta saadaan tavoitteet mahdollistava yhteinen yleiskaava sujuvammin valmiiksi ilman valtioneuvoston poikkeamismenettelyä.

Vad månne man syftar på här? Ett cleantech-kluster i Östersundom borde inte ha någon juridisk relevans när det gäller skyddet av Natura 2000-området, men kanske kan visionerna om cleantech ändå ses som ett försök till en "dialog" med viktiga referensgrupper.

Campingplats på Granö? Den 6 december 2015

När Helsingfors stadsplaneringskontor för några år sedan började planera ett småhusområde i ett skogsområde vid stranden i Havsrasböle i Nordsjö föreslog invånarförening i Rastböle att man istället skulle förtäta de nuvarande bostadsområdena i Rastböle och att man skulle flytta campingplatsen till Östersundom. (Se "Campingplats. Den 12 maj 2012"  och "Allt kan flyttas till Östersundom. Den 29 juli 2012".) Motiveringen till det nya bostadsområdet var att metrostationens kapacitet borde utnyttjas bättre. Invånarnas alternativ dög naturligtvis inte, men då planera på bebyggelse i skogsområdet hade klubbats igenom lade stadsplaneringskontoren fram motsvarande förslag: de nuvarande bostadsområdena i Rastböle förtätas och campingplatsen flyttas. I förslaget till ny generalplan har nu campingplatsen ändrats till bostadsområde. Stadsplaneringskontorets förslag var att flytta campingplatsen till ett annat område i Nordsjö, men det förslaget gick inte igenom. Det behövs därför nya alternativ.

Helsingin Sanomat publiserade den 10 november en artikel med rubriken "Kokoomus pelasti Talin golfkentän, vihreät paloja keskuspuistosta – Helsingin yleiskaava­ehdotuksesta sopu", där man kan läsa att "Leirintäalueen sijoitspaikka jäi avoimeksi, mutta sellaista on etsitty muun muassa Östersundomista." I Helsingin Uutiset från förra veckoslutet ingår en artikel med rubriken "Rastilan leirintäalueelle etsitään sijaa Granöstä" ("Rastilan leirintäalueelle etsitään uutta paikkaa – olisiko tämä saari ratkaisu?"). Här kan man bl.a. läsa följande:

Östersundomin projektipäällikön Ilkka Laineen mukaan vaihtoehtoja leirintäalueen paikaksi on ainakin kaksi: Granön saari ja Sipoonkorven reuna.
Granö on suuri saari kilometrin päässä mantereesta. Sinne on suunniteltu siltaa, mutta päätöksiä asiasta ei ole tehty. Sijaintiin liittyy toinenkin mutta:
– Granö on Sipoon puolella. Helsinki omistaa siellä maata, mutta täytyy selvittää, miten Sipoo asiaan suhtautuu, huomauttaa Laine.
Helsinki osti osan saaresta 1970-luvulla, kun sinne suunniteltiin ydinvoimalaa. Suunnitelma ei toteutunut. Nykyisin Granössä on mökkejä ja Helsingin leirikeskus.
– Leirintäalue voisi olla järkevää sijoittaa myös Sipoonkorven reunalle.
Matkailijat saisivat silloin heittää hyvästit merelle, sillä leirintäalue tulisi Porvoon moottoritien pohjoispuolelle. Toisaalta sijainti olisi kansallispuiston kyljessä.
Leirintäalueen vaatimaa infrastruktuuria kuten teitä tai viemäröintiä ei löydy kummastakaan paikasta.
Muutos ei muutenkaan tapahdu hetkessä, sillä Östersundomin alueen suurempi rakentaminen alkaa noin 2025.

En campingplats på Granöskulle förutsätta en bro till ön, men de planerna har i praktiken skrinlagts. Planerna på en bro finns ändå  med i det senaste förslaget till generalplan för Östersundom.

Åsikt om Östersundom marksubstansprojekt. Den 22 november 2015

I inlägget "Miljökonsekvensbedömning. Den 20 september 2015" skrev jag om miljökonsekvensbedömningsprogrammet för Östersundom marksubstansprojekt. Föreningen För Sibbo har angående planerna och de tre föreslagna platserna för lagring av marksubstans lämnat in en åsikt, som jag återger här:

Sipoon puolesta ry esittää kannanottonsa Östersundomin maa-aines YVAsta ja toteaa, että jokainen vaihtoehto VE1-VE3 ovat ongelmallisia sekä Sipoonkorven virkistyskäytön kannalta että paikallisen asutuksen kannalta. VE2:n ja VE3 sijoittuvat Hältingträskin ja Storträsketin välittömään läheisyyteen ja haittaavat näiden virkistyskäyttöä ja uhkaavat pohjavesiä, jotka ovat lampien läheisyydessä lähellä maanpintaa. VE1 puolestaan sijoittuu kolmesta alueesta kaikista pohjoisimmaksi, jolloin haittavaikutukset melun ja pölyn osalta Sipoonkorven kansallispuistoon ja sen eteläpuoliseen ulkoilu- ja virkistyskäytössä olevaan metsäalueeseen ovat voimakkaimmat. 

Sipoonkorpi on itäisellä pääkaupunkiseudulla merkitykseltään voimakkaasti kasvava virkistysalue, jota käyttäjät ovat parhaillaan löytämässä. Kävijämäärät ovat kasvaneet vuosittain. Sipoonkorpi on myös potentiaalinen matkailukohde ulkomaalaisille matkailijoille, jotka etsivät puhdasta suomalaista luontoa läheltä pääkaupunkiseutua. Östersundomin pohjoisosasta ja Landbosta alkavat metsät ovat varsinaisen kansallispuistoalueen lisäksi jo nyt aktiivisessa virkistyskäytössä. Mahdollinen louhinta-alue näin lähellä Sipoonkorpea tulisi merkittävästi alentamaan alueen houkuttelevuutta virkistysalueena melun ja pölyn yhteisvaikutuksella. Sipoonkorvessa on jo tällä hetkellä sekä moottoritiemelua (Porvoon ja Lahden moottoritiet) että lentomelua. Virkistyskäyttäjät arvostavat hiljaisuutta ja puhdasta luontoa, eikä melutasoja tulisi enää nykyisestä nostaa. Moottoritien ja louhinta-alueen melun yhteisvaikutukset ovat myös paikalliselle väestölle merkittävät. Myös pöly kantautuu tuulten mukana lähialuille ja haittaa asutuksen lisäksi virkistyskäyttäjiä, marjastusta ja sienestystä. Kuorma-autoliikenteen voimakas lisääntyminen muutoinkin haittaa asutusta, virkistyskäyttöä ja tekee alueesta epämiellyttävän. 

Sipoon puolesta ry suosittaa tutkimaan ns. 0-vaihtoehtoa eli hanketta ei toteuteta alueella tai tulee etsiä jotain muuta vaihtoehtoa. Tästä näkökulmasta voisi  tarkastella vaihtoehtoina olemassa olevia käsittelyalueita, kuten jätevoimalan aluetta tai Kilpilahden liittymän yhteydessä olevaa maa-ainesten käsittelyaluetta.

Eftersom inga kommunsammanslagningar längre är aktuella och planerna för Östersundom är lagda på is kommer jag att framöver inte lika regelbundet som hittills publicera inlägg på bloggen. Bevakningen fortsätter på Facebook och Twitter. Här meddelar jag även när jag skrivit ett nytt blogginlägg.

Landskapsmodellen. Den 15 november 2015

För en dryg vecka sedan löstes regeringskrisen med att Samlingspartiet fick "valfrihetslagstiftning" mot att Centern fick sin landskapsmodell. (Se "Hot och kohandel. Den 8 november 2015".) Överenskommelsen förefaller vara en stor eftergift från Samlingspartiets sida, men i Helsingin Sanomats artikel "Stubb puolustaa maakuntia" säger partiordförande Alexander Stuibb igår sig förvara landskapen:

”Minä kannatan vahvoja, itsenäisiä maakuntia. Helsingissä ja muissa suurissa kaupungeissa on ymmärrettävä myös maakuntien voimavara”, hän julistaa.
Kansainvälinen, Helsingissä syntynyt ja Espoossa asuva Stubb on siis muuttunut maakuntien mieheksi.

Stubbs föregångare Jyrki Katainen hade knappast kunnat komma  med ett  motsvarande uttalande. I Helsingin Uutiset 11.11 2015 säger Risto Hietanen följande:

Siilinjärveläinen Jyrki Katainen joutui kuuntelemaan valitsioitaan, erityisesti Ben Zyskowicziä ja Jan Vapaavuorta, jottka leimallisesti olivat helisinkiläisiä. Nyt Stubb on kuin kuoropoika Sipilän ja Soinin heiluttaessa tahtipuikkoa.

I verkligheten var överenskommelserna om kommunreformen eller - reformerna inklusive lösningen på "Sibbofrågan" under Katainens tid som partiordförande ett resultat av att Katainen hade en svag ställning inom partiet och var tvungen att lyda order från Helsingfors.

Landskapsmodellen minskar avsevärt trycket på kommunsammanslagningar inklusive kommunsammanslagningar i Helsingforsregionen. Lika väl har en del politiker hävdat att kommuner kan slås samman nu när de efter införande av landskapsmodellen inte längre behövs.

Hot och kohandel. Den 8 november 2015

Regeringskrisen under den gångna veckan visar att ingenting är viktigare än partiernas maktpolitiska intressen. Det gäller kommunreformerna lika mycket som den aktuella sote-reformen. Argumenten för olika antal social- och hälsovårdsområden liksom för olika kommunstrukturer har varit ren hyckleri när striden egentligen handlat om makt och inflytande. Regeringskrisen belyser även de oerhörda svårigheterna med de senaste  kommunreformerna och varför det år 2006 behövdes kohandel.

Vårdöverenskommelsen med 15 vårdområden och 18 självstyrelseområden ser ut som en kompromisslösning där Centern dragit det längsta strået. Kan överenskommelsen om att införa valfrihetslagstiftning räcka som kompensation för Samlingspartiet eller innehåller överenskommelsen dolda element? Överenskommelsen om kommunreformen KSSR (Paras-ramlagen) 2006 innehöll ett dylikt inofficiellt element: inkorporeringen av sydvästra Sibbo.

Angående Juha Sipiläs hot att avgå publicerrade Helsingin Sanomat i fredags en artikel med rubriken "Matti Vanhanen: Minäkin uhkasin johtamiani hallituksia erolla". Här kan man bl.a. läsa följande:

Hallitusneuvotteluihin osallistuva keskustan eduskuntaryhmän puheenjohtaja Matti Vanhanen paljasti perjantaina toimittajille eduskunnassa, että hänkin on pääministeriaikoinaan uhannut johtamiaan hallituksia erolla kuten nyt Sipilä.
”Minäkin muistaakseni molemmissa hallituksissa kerran tai kaksi sen tein”, hän muisteli.

Månne inte Matti Vanhanen hotade avgå i samband med förhandlingarna om KSSR (Paras) år 2006. Om Vanhanen avgått hade Helsingforspolitikerna blivit utan sydvästra Sibbo.