Helsingfors bryter löften. Den 2 mars 2009


I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Jätteköer till hälsovården". Rubriken på första sidan lyder "Helsingfors struntar i vårdlöfte till Sibbo". Jag återger här texten under rubriken på första sidan:

>>Inför inkorporeringen av väst­ra Sibbo lovade Helsingfors att vården skulle bli åtminstone lika bra som tidigare, kanske också bättre.
Nu har bland annat Björnsö och Öster­sundom redan varit en del av Helsingfors i två månader. Och inget har blivit bättre.

Kön för att träffa läkare vid hälsostationen i Östra centrum är tre veckor lång. Vid Söderkullas hälsostation i Sibbo är väntetiden tre dagar.
Men det berör inte Antti Iivanainen, chef för Helsingfors hälsostationer:
- Att få träffa läkare tidigt är inte nödvändigtvis det samma som bra vård.
När är ni också nere på tre dagar som det var innan?
- Något sådant mål har vi över huvud taget inte.<<

I samband med artikeln har Hbl publicerat en faktaruta med rubriken "Två och ett halvt års strid".

Yle (Huvudstadsregionen) har publicerat en notis med rubriken "Östersundombor missnöjda". Yle Uutiset (Itä-Uusimaa) har publicerat en notis med rubriken "Sakarinmäen kutoset yläasteelle parakkiin". Jag citerar ur den sistnämnda noticen:

>>Nykyisin Helsingissä sijaitsevan Sakarinmäen koulun kutosluokkalaiset aloittavat syksyllä yläasteen väliaikaistiloissa. Entisen sipoolaiskoulun pihalle tuotavien parakkien määrää lisätään vuosittain kattamaan koko yläaste.

Erikoisluokkia vaativan opetuksen toteutus on vielä auki ja yhtenä vaihtoehtona on kuljettaa oppilaat muille kouluille muun muassa kotitalouden ja kemian tunneiksi.<<

Att helsingfors struntar i löftena om bättre service är speciellt anmärkningsvärt med tanke på att HFD i sitt beslut i fallet Sibbo hävdar att de allmänna förutsättningar för en ändring i kommunindelningen uppfyll, emedan man bl.a. genom att utveckla samhällsstrukturen främjar ordnandet av service för invånarna i området, så som avses i 3 § 1 mom i kommunindelningslagen. Det är väl två månader efter att ändringen i kommunindelningen förverkligats uppenbart att ändringen åtminstone inte på kort sikt främjar ordnandet av service för invånarna i området. Förslaget till hur undervisningen av de finskspråkiga eleverna skall ornas nästa läseår är rena katastrofen. Eleverna hade haft utmärkta förbindelser till den nya skola som nästa höst står färdig i Söderkulla, men ändringen i kommunindelningen försämrar radikalt förutsättningarna för att ordna undervisning för eleverna i Östersundom.


Fallet Sibbo

Utgångspunkt. Den 1 mars 2009


I gårdagens inlägg "Rapport om huvudstadsregionen. Den 28 februari 2009" skrev jag om rapporten "Helsingforsregionen: Vad är problemet? Vad bör göras?", som professor emeritus Henry Bäck skrivit för tankesmedjan Magma. Hufvudstadsbladet har idag i ett ledarstick med rubriken "Nätverk ersätter inte demokrati" uppmärksammat Bäcks "sammanställning av 2000-talets olika initiativ kring huvudstads- och Helsingforsregionens förvaltning". Becks presentation av sina slutsatser kan även ses som video från ett "lunchseminarium", som Magma ordnade tidigare i veckan.

I sin rapport säger Bäck att urban sprawl vanligen innebär att den funktionella regionen växer över de administrativa gränserna, vilket medför svårigheter att planera och reglera verksamheter, och att detta problem har varit utgångspunkten för kraven att inkorporera delar av Sibbo i Helsingfors stad. Bäck har rätt så till vida att möjligheterna att motverka urban sprawl eller det så kallade Nurmijärvifenomenet var en officiell motivering till inkorporeringen. I ett plagierat stycke i Pekka Mylyniemis rapport hävdas det även att de administrativa gränserna förhindrat utvecklingen vid "gränsen mellan Sibbo och Helsingfors". Enligt Myllyniemis rapport - eller den utredning som utredningsmannen plagierat - har denna gräns inte i sig föranlett en oönskad spridning av samhällstrukturen. Tvärtom har kommungränserna här delvis förhindrat den funktionella regionen från att växa över de administrativa gränserna. Problemet med urban sprawl förekommer, enligt utredningarna, istället norr och väster om Helsingfors.

Hufvudstadsbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Jätteköer till hälsovården".


Fallet Sibbo

Rapport om huvudstadsregionen. Den 28 februari 2009


Senaste söndag ingick i Helsingin Uutiset en artikel av bostadsminister Jan Vapaavuori (saml). I artikeln, som har rubriken "Selvitetään ennen kuin yhdistetään, mutta selvitetään nyt ihmeessä", frågar sig Vapaavuori varför man är rädd för en utredning över en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Bostadsministern gör sig här enfaldigare än han är. Då justitieminister Tuija Brax flera gånger sagt att regeringen måste ta sitt ansvar, ifall en kommunsammanslagning visar sig vara det vettigaste, är det uppenbart att de som motsätter sig en sammanslagning har skäl att frukta en utredning. Politiska utredningar är inga objektiva vetenskapliga avhandlingar.

Utredningar är ofta beställningsarbeten, vars uppgift är att legitimera färdigt tagna beslut. När förre kommunminister Hannes Manninen (c) utnämnde Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare angående Sibbofrågan intygade han att utredningen skulle börja från rent bord. Det visade sig emellertid att utredningen blev ett plagiat av Helsingfors egen utredning av Helsingfors förslag til ändring i kommunindelningen. Att utredningsmannen til stora delar missförstått den text som han kopierat hindrade inte statsrådet och högsta förvaltningsdomstolen från att formellt tro på Myllyniemis utredning.

Den finlandssvenska tankesmedjan Magma publicerade faktiskt igår en rapport om huvudstadsregionen av den svenska professorn Henry Bäck, "Helsingforsregionen: Vad är problemet? Vad bör göras?" Tyvärr har licensen till programmet med vilken pdf-dokumentet skapats gått ut, vilket försämrar textens läsbarhet. I rapporten diskuterar Bäck fördelarna med en sammanslagning. Även den så kallade Sibbofrågan diskuteras. Bäck har bl.a. läst Pekka Myllyniemis rapport "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad" och Henrik Hägglunds artikel "Fallet Sibbo – när kommunindelningen ändras" på Kommunförbundets webbplats Kommunerna.net.

Bäck har inte gjort någon utredning från rent bord, utan snarare en sammanfattning av tidigare utredningar. Med tanke på referenserna skall man inte förvänta sig en allt för mångsidig beskrivning av Sibbofrågan i Bäcks rapport. Jag återger här ett par stycken ur rapporten:

>>Urban sprawl innebär vanligen att den funktionella regionen växer över de administrativa gränserna, vilket medför svårigheter att planera och reglera verksamheter och samspel. Detta problem har varit utgångspunkten för kraven att inkorporera delar av Sibbo i Helsingfors stad. I denna mening är också Sibbo-frågan ett uttryck för den territoriella differentieringsdimensionen. ...

Det inhemska materialet är betydligt mer sparsamt när det gäller att argumentera för kommunsammanslagning (vilket kanske kan tas som intäkt för att OECD-rapporten har rätt i sin förmodan om det ofinska i förslaget). Det finns både hos Alanen och i stadsregionplanen (citerad i samarbetsutvärderingen) argument mot fragmenteringen med frivilligt samarbete som mycket liknar OECD-rapportens argumentering. Samma slutsats dras emellertid inte. Jag har också redan tidigare påpekat att kraven att inkorporera en del av Sibbo med Helsingfors, även om det är i smått, bygger på samma logik som konsolideringsscenariot: När funktionaliteten kräver lösningar över kommungränsen är bästa lösningen att ta bort gränsen.<<


Fallet Sibbo

Strul med servicen. Den 27 februari 2009


I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Lääkärille pääsyn hitaus raivostuttaa Sipoon liitosalueella". Jag återger här det första stycket i artikeln:

>>Entiset sipoolaiset ovat raivoissaan. Helsinki lupasi, että palvelut paranevat, kun Östersundomin alue liitetään Sipoosta Helsinkiin. Nyt liitosalueen 2 000 asukasta ovat olleet ilman omaa lääkäriä jo kaksi kuukautta.<<

Den usla servicen har även en juridisk aspekt. Att servicen förbättras var en juridisk motivering till ändringen i kommnindelningen. Även HFD utgår ifrån att servicen förbättras för invånarna i området i sin motivering till att beslutet om en ändring i kommunindelningen var laglig. I dagens Helsinginsanomat ingår ytterligare en notis med rubriken "Kouluasiatkin hämmentävät". Även denna nyhet tar fasta på den förbryllande servicen i inkorporeringsområdet.

>>Liitosalueen 35 kuudesluokkalaisen tuleva yläaste selvisi vasta monen mutkan jälkeen. ...

Viime viikolla ilmoitettiin, että yläaste on Kallahti Vuosaaressa. Alkuviikosta tieto muuttui jälleen. Ei mennäkään Kallahteen, vaan sittenkin parakkeihin vanhan ala-asteen pihalle Sakarinmäkeen.<<

Baracker kan ha sin charm, fastän man redan tidigare konstaterat att det blir för trångt med baracker vid Zachrisbackens skolcentrum. Men hur man har tänkt ordna med ämneslärare för ett tjugo-trettiotal sjundeklassister? Och hur är det med laboratorium för undervisning i fysik och kemi?

På avdelningen "Östnyland" ingår i dagens Borgåblad en längre artikel om strulet med ordnandet av undervisningen i "östraste Helsingfors". Rubriken är "Högstadiestrul i östraste Helsingfors". Artikeln avslutas med ett sarkastiskt citat av Hannu Cederberg. Jag citerar i min tur:

>>- Men vi får väl lita på vår stadsdirektör. Vi fick ju alla ett brev av Pajunen inför gränsförskjutningen. Där meddelade han att "palvelut paranee", servicen blir bättre.<<


Fallet Sibbo

Säregenhet. Den 26 februari 2009


I Sipoon Sanomat ingick för två veckor sedan ett urklipp uren artikel, som publicerades i Turun Sanomat den 16 januari 2008, dagen efter HFD:s avgörande i fallet Sibbo. (Se bilden ovan.) Artikeln i Turun Sanomat, som hade rubriken "Kuntaoikeuden asiantuntija hämmästyi KHO:n ratkaisusta", har jag noterat på denna blogg bl.a. i inlägget "Ombud. Den 18 februari 2008". I artikeln återges docent Erkki Mennolas syn på HFD:s beslut. Rubriken på texten i Siponn sanomat "Eletäänkö tässä enää oikeusvaltiossa?" är i själva verket Mennolas fråga.

I texten i Sipoon Sanomat citeras det viktigaste ur artikeln i Turun Sanomat, bl.a. det sista stycket, som jag även återger här:

>>KHO:n päätöksenteon erikoisuutena on pidetty sitä, että ratkaisu on tehty epätavallisessa kokoonpanossa. Kuntaliiton johtava lakimies Heikki Harjula on ollut kolme kuukautta tilapäisenä hallintoneuvoksena KHO:ssa.<<

Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Lääkärille pääsyn hitaus raivostuttaa Sipoon liitosalueella". Helsingin Sanomat har desutom publicerat en notis med rubriken "Kouluasiatkin hämmentävät".


Fallet Sibbo

Skolbråk. Den 25 februari 2009


I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Skolbråk har blossat upp mellan Helsingfors och Sibbo" (på webben "Skolbråk – Söderkulla eller Nordsjö?"). Motsvarande nyhet publicerades i Borgåbladet den 19 februari under rubriken "Skolgång i Sibbo för elever från Helsingfors blir för dyr". (Se "Särfall. Den 19 februari 2009".)

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Markägare vill bevara storskogen på sitt sätt". Dessutom ingår i tidningen en kortare artikel med rubriken "Miljöministeriet på samma linje", som handlar om Sibbo storskog.

Torsdagen den 5 mars ordnar Natur och Miljö, Nylands miljövårdsdistrikt, Helsingfors naturskyddsförening och Sibbo naturskyddare ett seminarium med rubriken "Sibbo storskog – naturskyddsområde, rekreationsoas eller bostadsområde invid metrostation?"


Fallet Sibbo

Bekymrar. Den 24 februari 2009


I söndagens nummer av Helsingin Sanomat ingick en lista över saker som finlandssvenskarna bekymrar sig över. ("Tämä suomenruotsalaisia huolestuttaa"). Bilden ovan är från tidningens webbplats. Bekymmer nummer två lyder "Lounais-Sipoo liitettiin Helsinkiin, ja Rkp kärsi siinä näyttävän tappion hallituksessa."

Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Markägare vill bevara storskogen på sitt sätt". Hufvudstadsbladet har publicerat en artikel med rubriken "Skolbråk – Söderkulla eller Nordsjö?"


Fallet Sibbo