Året 2012. Den 30 december 2012

Så är det dags för årets sista inlägg på denna blogg. Någon egentlig årskrönika blir det inte denna gång, men jag skall ändå göra en tillbakablick på det gångna året. Från och med i juni har jag endast publicerat blogginlägg en gång i veckan, på söndagar. Fram till dess hade jag i sex års tid dagligen publicerat blogginlägg om Fallet Sibbo. Detta är i sig helt vansinnigt, men det har funnits anledning till det starka engagemanget. Totalt närmar sig antalet inlägg nu 2 200!

Under det gångna året har Helsingfors stadsplaneringskontor äntligen medgett att Natura-områdena utgör ett hinder för visionerna av Östersundom som en "havsnära" stadsdel. (Se "Ingen havsnära villastad. Den 11 november 2012".) Speciellt gav ELY-centralen tummen ner för planerna på Husö. (Se "Inget tillstånd beviljat. Den 16 september 2012".) De aktuella planerna var i sig mycket anspråkslösa, men ELY-centralens beslut torde utgöra ett prejudikat för planeringen av stränderna i Östersundom.

I november kom Helsingfors biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplaneringen Hannu Penttilä med det i sammanhanget intressana uttalandet "nyt pitäisi rakentaa länteen ja pohjoiseen". (Se "'Nyt pitäisi rakentaa länteen ja pohjoiseen.' Den 4 november 2012".) Nyhetsåret avslutades dock med ett återfall till argumenten från år 2006, då Yle i en intervjuavgående "Helsingin kaupunkisuunnittelun kehäkettu tähyää itään" med Helsingfors stadsplaneringskontor Tuomas Rajajärvi noterar följande:

Tähän mennessä pääkaupunki on levittäytynyt pohjoiseen ja länteen. Tasapainoa on haettava Östersundomin suunnalta.
- Yleiskaava tulee päätöksentekoon ensi keväänä. Itään levittäytyvällä Helsingillä ei ole merkitystä vain pääkaupungille vaan koko seudulle.
Rajajärven mukaan rakentamisen painopiste sijaitsee idässä. Myös rantametron eli Espoosta Östersundomiin aikanaan kulkevan metron ympärille painottuvan rakentamisen merkitys korostuu.
- Sen mahdollisuuksia täytyy samalla miettiä aina Porvooseen saakka.

Lyssna på inslag i Yle Uutiset Uusima, torsdag 15:30.

Årets märkligaste nyhet i anslutning till fallet Sibbo är att Pekka Myllyniemi deltar som utredningsman i finansministeriets metropolutredning, som även berör Sibbo. Den nya kommunutredningen aktualiserar inkorporeringen av sydvästra Sibbo speciellt genom den föreslagna gränsen för befolkningsunderlag för basservicen på 20 000. Dessutom meddelade metropolarbetsgruppens projektchef Jarmo Asikainen för några veckor sedan att "kommunstrukturen förändras för kommuner med ett invånarantal under 20 000". (Se "Tillbaka till KSSR. Den 16 december 2012".) Enligt senaste nummer av Sipoon Sanomat säger kommunminister Henna Virkkunen att Sibbo förpliktas göra en fusionsutredning, då kommunen inte för tillfället uppfyller kravet på 20 000 invånare. Även här har Myllyniemi lyckats trassla in sig genom ett fatalt räknefel i sin skandalösa Sibboutredning. Då Myllyniemi bedömde inkorporeringens inverkan på Sibbo kommuns förutsättningar att fortsätta som en självständig kommun och därmed den föreslagna gränsjusteringens laglighet räknade han felaktigt med att Sibbo skulle ha över 20 000 invånare redan år 2011. Då gränsen på 20 000 invånare kan vara nog så avgörande för Sibbo, har jag lagt till en ny etikett, "20 000".

Vapaavuoris män. Den 23 december 2012

Jyri Häkämies byte av regeringen mot EK föranledde en livlig diskussion. Tidpunkten för valet av ny VD för Finlands näringsliv EK har däremot inte diskuterats. Missnöjet mot Häkämies föregångare, som visserligen till en del kan vara en efterkonstruktion, hade pyrt länge. Huruvida Häkämies i själva verket tog emot tjänsten på EK för att ge rum för Jan Vapaavuori i regeringen har mig veterligen överhuvudtaget inte diskuterats. Hur det än förhåller sig med den saken, så torde det efter motgångarna med kommunreformen vara lättare för statsminister Jyrki Katainen att ha Vapavuori med i regeringen än att ha honom som gruppordförande. Det är ju i första hand Samlingspartiet och Helsingforspolitikerna med Vapaavuori i spetsen som krävt en ny kommunreform.

I kommunalvalet fick Vapavuori flera röster än någon annan och stärkte därmed sina positioner i Helsingforspolitiken. Om Vapaavuori velat, hade han naturligtvis fått posten som styrelseordförande, vilken han innehade före han blev bostadsminister i regeringen Vanhanen II. Nu hann dock ministerportföljen komma i vägen. Istället för Vapaavuori utsågs Tatu Rauhamäki till ny stadsstyrelseordförande. Rauhamäki hade visserligen en av de allra största valbudgetarna  men han blev med nöd och näppe invald i stadsfullmäktige i Helsingfors. Det är väl ganska uppenbart att Rauhamäki inte valdes till styrelseordörande på eget mandat, speciellt som han tidigare varit specialmedarbetare för bostadsminister Vaaavuori.

Även den avgående stadsstyrelseordföranden Risto Rautava är Vapavuoris man och har fungerat som stadsstyrelseordförande utan eget mandat. I likhet med Rauhamäki var Rautava ordförande i Helsingfors stadsplaneringsnämnd innan han blev styrelseordförande. Tidigare har Rauhamäki efterträtt Rautava både som viceordförande och som ordförande i stadsplaneringsnämnden. Nu byter alltså Rauhamäki och Rautava poster, så att Rautava åter blir ordförande för stadsplaneringsnämnden.

När Rautava nu återgår till stadsplaneringsnämnden är det på sin plats att påminna om att det var på Rautavas (och Vapaavuoris) initiativ som Helsingfors kring år 2006 gav upp planerna på att ta Sandhamn i bruk som bostadsområde för att istället "öppna gränsen" mot Sibbo. (Se "Sandhamn. Den 19 februari 2007".) När det begav sig var Rautava stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden. Nu får han i egenskap av ordförande i stasplaneringsnämnden ta ansvar för att Östersundom faktiskt ersätter Sanhamn som bostadsområde.

Tillbaka till KSSR. Den 16 december 2012

I tisdags samlade kommunminister Henna Virkkunen (saml) medierna till en presskonferens, där det berättades att "metropolutredningen" är färdig i februari. Det här betyder att utredningen fördröjs med ett par månader. Samtidigt meddelade metropolarbetsgruppens projektchef Jarmo Asikainen att "kommunstrukturen förändras för kommuner med ett invånarantal under 20 000". Beskedet föranledde en artikel med rubriken "Sipoon itsenäisyys vaakalaudalla" i torsdagens nummer av Sipoon Sanomat.

I torsdags preciserade i sin tur den social- och hälsopolitiska ministerarbetsgruppen riktlinjerna för hur stort befolkningsunderlag som behövs för att basservicen. Gränsen går vid 20 000. Nyheten ledde till medieuppmärksamhet för Sibbo, vars invånarantal till en följd av inkorporeringen är under 20 000. Yle publicerade i fredags en nyhetstext med rubriken "Många frågetecken i Sibbo om hälsovårdsreformen". Här kan man bl.a. läsa följande:

Kommundirektören i Sibbo - Mikael Grannas - säger att det ännu finns många öppna frågor - och isynnerhet för just Sibbo, som idag har närmare 19.000 invånare.
Det första frågetecknet är invånarantalet. Hur precis är gränsen på 20 000, undrar Grannas. Är det ett exakt eller ett ungefärligt invånartal. Den andra frågan är om det är dagens invånarantal som räknas eller den mängd invånare som kommunen har efter nästa kommunalval år 2017. ...
Också det faktum att Sibbo skulle ha haft 20 000 invånare redan nu om inte Helsingfors hade annekterat en del av kommunen är en faktor att räkna med.

Även MTV3 intervjuade i fredags kommundirektören i Sibbo Mikael Grannas. I nyhetstexten "Kunnissa hämmästellään sote-takapakkia: Asukasrajasta päätös jo 2007" kan man läsa följande:

– Tuntuu siltä, että on palattu takaisin Paras-lakiin. Tämä on ikään kuin "Paras plus", nyt vaan tiukennetaan tätä kahdenkympin sääntöä, Sipoon kunnanjohtaja Mikael Grannas kommentoi.
Hallituksen ministeriryhmä päätti eilen, että alle 20 000 asukkaan kunta ei voi jatkossa vastata sosiaali- ja terveyspalveluista itsenäisesti, vaan sen pitää kuulua suurempaan alueeseen. Niin kutsuttu Paras-laki tuli voimaan vuonna 2007 ja se päättyy tämän vuoden lopussa. Myös siinä pyrittiin luomaan yli 20 000 hengen väestöpohjia sosiaali- ja terveyspalveluiden järjestämiseen.
– Tuntuu että jos tällä mennään, niin ihan hyvin voisi Paras-lakia jatkaa.

I samband med kommureformen KSSR (Paras) fick Sibbo dispens när det gäller gränsen på 20 000 invånare. Det var dock ingen självklarhet. Sibbo hamnade först på en "jumbolista", för att kommunen inte uppfyllde KSSR-ramlagens krav. (Se "Kallelse till förhandlingar. Den 22 november 2007" och "20 000. Den 23 november 2007".) I maj 2008 beslöt "servicestrukturprojektets styrgrupp" att Sibbo trots allt uppfyller KSSR-lagens krav. Mari Kiviniemis statssekreterare Timo Reina medgav att det faktum att Sibbo "joutui ahdinkoon valtion omien toimenpiteiden takia" inverkat på beslutet. (Se "Bekräftelse. Den 19 maj 2008".)

Pekka Myllyniemi: Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad, s 55

En anmärkningsvärd detalj i sammanhanget är att kommunindelningsutredaren Pekka Myylyniemi tog ramlagens krav på 20 000 invånare i beaktande då han bedömde lagligheten i sitt förslag till ändring i kommunindelningen. Enligt Myllyniemis rapport hotar den aktuella kommundelssammanslagningen inte Sibbos existens som självständig kommun, eftersom Sibbo med en tillväxt på 1,6 % uppnår ett invånarantal på 20 00 år 2011. Dess värre räknade Myllyniemi fel, vilket jag visat bl.a. i inlägget "Räknefel. Den 24 november 2007".

Jaakko Jonkka belönades. Den 9 december 2012

http://fi.wikipedia.org/wiki/Tiedosto:Suomen_Leijonan_suurristin_rintat%C3%A4hti.png

På självständighetsdagen för två år sedan tilldelades den dåvarande presidenten för högsta förvaltningsdomstolen Pekka Halleberg den högsta utmärkelsen, Frihetskorsets I klass med kraschan. (Se "Pekka Halleberg. Den 6 december 2010".) Att HFD:s president tilldelas förtjänsttecken är i sig problematiskt, men speciellt problematiskt när det gäller Hallberg, som visat föga respekt för maktfördelningsprincipen. Jag vill här passa på att påminna om att Hallberg deltog i HFD:s kontroversiella avgörande i fallet Sibbo, fastän han tidigare deltagit i HFD:s beslut från den 23 maj 2007 angående Helsingfors stadsfullmäktiges beslut i det aktuella ärendet. (Se "Domarjäv. Den 5 juni 2010".)

I år på självständighetsdagen tilldelades justitiekansler Jaakko Jonkka det högsta förtjänsttecknet, storkorset av Finlands Lejons orden. Igen belönade den politiska makten den som borde övervaka lagligheten i de politiska besluten. Om Hallbergs betydelse för HFD:s avgörande kan man bara spekulera, men när det gäller Jonkka så är det klart att han försummade sin uppgift att bevaka lagligheten i fallet Sibbo. I Jonkkas fall fanns det även ett klart motiv till att inte ingripa i statsrådets Sibbo beslut. I inlägget "För många sammanträffanden. Den 20 augusti 2008" noterar jag att det är möjligt att det är ett rent sammanträffande att valet och utnämningen av Jonkka till justitiekansler sammanföll med statsrådets avgörande i fallet Sibbo. Det förhindrar dock inte att Jonkka i egenskap av vikarierande justitiekansler åtminstone hade  starka skäl att avvika från sin föregångare Paavo Nikulas tolkning av ministrarnas domarroll och jäv.

Som en kuriositet kan nämnas att Suomen Kuvalehti för ett par år sedan avslöjade att Jonkka år 1993 rev sönder skjortan på en polis, då han hamnade i häktet. Jonkka lär inte ha redogjort för händelsen innan han valdes till justitiekansler. (Se "Oikeuskansleri Jaakko Jonkan menneisyys: Poliisiin käsiksi, ei sakkoja".)

Skamligt att sälja. Den 2 december 2012

När Helsingfors fastighetsnämnd nyligen presenterade sin strategi hette det att "vakio-otsikko lautakuntakäsittelyssä" skulle vara "Köp av fastighet i Östersundom". I samband med inkorporeringen och planeringen av Östersundom har Helsingfors översatt flera dokument än normalt till svenska. Då ett ärende i fastighetsnämndens föredragningslista finns översatt till svenska handlar ärendet så gott som alltid om köp av fastighet i Östersundom. Att ärendet här översätts till svenska beror på att markägarna i Östersundom oftast är svenskspråkiga och att köparen vill vara taktfull och artig i affärerna.

Det är i sig ingenting speciellt med att det huvudsakligen är svenskspråkiga som äger mark i Östersundom. Så har det varit i största delen av Nyland. Att Finlands huvudstad ligger i ett traditionellt svenskspråkigt område har ibland föranlett extra utmaningar för samhällsplaneringen. Tidigare har svenskspråkiga markägare ofta förhållit sig negativt till en förfinskning av hembygden. Det torde fortfarande finnas markägare som hellre säljer mark åt svenskspråkiga. Det har väl rentav varit lite skamligt att av girighet sälja sin mark och därigenom bidraga till en förfinskning.

Idag betraktas det knappast som skamligt att sälja mark till en enskild finskspråkig köpare, men nog till rövarstaden Helsingfors. Varför skulle fastighetsnämnden i Helsingfors annars censurera namnen på säljarna av fastighet i Östersundom? Vid det senaste mötet den 29 november behandlade fastighetsnämnden köpet av en fastighet, vars ägare tydligen inte var svenskspråkig. Åtminstone hade ärendet denna gång inte översatts till svenska. Namnet på försäljaren hade dock även denna gång censurerats.

I föredragningslistan kan man om den aktuella fastighetsaffären läsa att "Myyjälle jää kiinteistöjen hallintaoikeus 31.3.2018 saakka." Före det torde Helsingfors inte ha några planer på att bebygga området.

Vårt gemensamma Sibbo. Den 25 november 2012

Bbl 21.11 2012

I onsdagens nummer av Borgåbladet ingår en svårbegriplig insändarartikel av Kasper Nyberg, som i kommunalvalet invaldes för Vårt gemensamma Sibbo. Insändaren är ett svar på Karl Henrik Boxtröms om möjligt ännu svårbegripligare insändare med rubriken "Att titta för djupt i kaffesumpen" i Borgåbledet dem 17 november. I Boxtröm skriver här att "Östersundomkaramellens beska har till stor del förflyktigats". Vad exakt Boxtröm syftar på vet jag inte, men i insändaren tar han fasta på insändare i det sista numret av Borgåbladet före kommunalvalet. Här fick Vårt gemensamma Sibbo sista ordet i en dispyt med Sfp.

Bbl 17.11 2012

I sitt svar säger Nybeg att Boxtröm menar att det är Vårt gemensamma Sibbo som man har att tacka för den beska smaken. Jag tvivlar på att Nyberg här tolkat Boxtröm rätt, men Nyberg antyder att kritiken i själva verket riktar sig mot föreningen För Sibbo, som inte lyckades förhindra inkorporeringen.

Jag har inte noterat att någon skulle beskylla För Sibbo för inkorporeringen, fastän jag själv på denna blogg indirekt beskyllt föreningen för svek, då man mot givna löften inte förde vidare statsrådets Sibbobeslut till europeisk instans. (Se "Kapitulation. Den 19 november 2008".) I sin insändarartikel påpekar Nyberg att man förväxlar Vårt gemensamma Sibbo med För Sibbo och förklarar missförståndet med att det till stor del är de aktiva medlemmarna i För Sibbo som utgör stommen i Vårt gemensamma Sibbo. Kasper Nyberg är själv son till föreningen För Sibbos före detta ordförande, Bambi Nyberg, som avled för två år sedan.

Beklagligtvis förstod man inom föreningen För Sibbo aldrig de avgörande bakgrundsfaktorerna till inkorporeringen. Vårt gemensamma Sibbos politiska linje baserar sig således till stor del på naiva vanföreställningar om orsakerna till förlusten av Östersundom. För att motivera den olagliga inkorporeringen kom man från Helsingfors och regeringens sida med osakliga beskyllningar mot Sibbo gällande kommunens traditionella, av Sfp ledda politik. Det ser ut som om man inom Vårt gemensamma Sibbo tagit dessa beskyllningar på fullt allvar. Kasper Nyberg är upprörd över att För Sibbo och Vårt gemensamma Sibbo (enligt honom) beskylls för inkorporeringen, men inom Vårt gemensamma Sibbo finns det kommunfullmäktigeledamöter som i sin tur gärna skyller inkorporeringen på Sfp.

Komplettering och ändring av kommunindelningslagen till kommunstrukturlag. Den 18 november 2012

Under den gångna veckan har man kunnat läsa att regeringens ministerarbetsgrupp för förvaltning och regional utveckling har enats om riktlinjerna för kommunreformen. Hur det egentligen är med enigheten inom regeringen angående den aktuella frågan kan man dock fråga sig. (Kanske var det nödvändigt att bli av med Jan Vapaavuori från posten som den samlingspartistiska riksdagsgruppens ordförande, för att regeringspartierna skulle kunna enas om en urvattnad reform.) I varje fall publicerade finansministeriet den 15  november ett pressmeddelande med rubriken "Kommunstrukturlagen på remiss vecka 47" ("Kuntarakennelakiluonnos lausuntokierrokselle viikolla 47"). Tillsammans med pressmeddelandet publicerades ett förslaget till ändringar i kommunindelningslagen eller "kommunstrukturlagen", som lagen omdöpts till. Man har alltså till den gällande kommunindelningslagen fogat krav på sammanslagningsutredningar och de sammanslagningsframställningar som skall ges före april 2014. Tanken är väl att kommunindelningslagen (eller "kommunstrukturlagen") skall revideras igen om några år.

Lagförslaget ser delvis ut som en PR-text, eller vad säges om följande? "Syftet med kommunstrukturreformen är att trygga högklassig och likvärdig kommunal service utifrån kundernas behov i hela landet ..." Den aktuella formuleringen är i själva verket kopierad och infogad från regeringsprogrammet.

Med anledning av ministerarbetsgruppens besked publicerade Yle i fredags en nyhet med rubriken "Nu måste kommunerna sluta tveka". Motsvarande nyhet ingick som ett inslag i TV-nytt samma dag. (Se ovan.) I nyhetstexten kan man bl.a läsa följande:

En av de stora frågorna är vad som ska hända med lilla grannen Sibbo. Alternativen är att Sibbo upptas i det nya stor-Helsingfors eller i ett eventuellt stor-Borgå. För SFP:s Mikaela Nylander, riksdagsledamot och ordförande i Borgå stadsfullmäktige, är saken klar.
- Östra Nyland är ganska beroende av Sibbo. Det kan bli svårt för oss att bevara vår nuvarande hälsovård och övriga service om inte Sibbo är med, säger Nylander.

Sibbo kunde kanske utreda en kommunsammanslagning med Borgå utan risk för att därmed försämra sina förutsättningar att förbli en självständig kommun. I Helsingfors lär man föredra ett självständigt Sibbo framom ett stor-Borgå dit även Sibbo skulle höra. Ett alternativ vore en utredning om en (orealistisk) sammangång med Grankulla, men det kunde uppfattas som en provokation. Problemet med en utredning om en kommunsammanslagning med Borgå är att en orientering mot Borgå är i Sfp:s intresse. Därför kan det vara svåt att få övriga politiska grupper i Sibbo att gå med på en sammanslagningsutredning som skulle gälla en sammanslagning med Borgå. En hurudan sammanslagningsutredning Sibbo kan göra beror även på hur "Helsingfors metropolområde definieras". I förslaget till kommunstrukturlag heter det enligt följande:

Kommuner i Helsingfors metropolområde ska i stället för det som föreskrivs i 1–3 mom. utreda en sammanslagning på områden som har ett betydande behov av en enhetligare samhällsstruktur på grund av en gemensam central tätort och trycket på att den ska växa och som bildar en funktionell helhet samt som är motiverade med avseende på områdets helhet.

Huruvida Borgå räknas till "Helsingfors metropolområde" är öppet. I en fotnot i utkastet till lagförslag kan man läsa att "Kommunerna preciseras på basis av utredningen om kommunindelningsutredningsområdena och metropolförvaltningen i området." Med "utredningen om kommunindelningsutredningsområdena" torde man syfta på "kartövningen" som redan gjorts. Med utredningen om metropolförvaltningen syftar man däremot på utredningen som bl.a. Pekka Myllyniemi för tillfället är med om att utföra. Om Sibbo inte utgående från en sammanslagningsutredning lagt fram något sammanslagningsförslag före den 1 april 2014 kan finansministeriet besluta att förrätta en särskild kommunindelningsutredning. Vem vet, kanske Myllyniemi än en gång ställer upp som kommunindelningsutredare?