Formell process. Den 24 november 2013

Yle publicerade i fredags en nyhet med rubriken "Kommuner tvingas sannolikt utreda stor-Helsingfors". I nyhetstexten säger överdirektören vid kommunavdelningen vid Finansministeriet Päivi Laajala att varje kommun måste komma med ett utlåtande om de föreslagna kommunindelningsutredarna:

Laajala säger att varje kommun måste komma med ett utlåtande om utredarna trots att kommunen motsätter sig själva utredningen.
- Det hör till då en utredning om kommunindelning tillsätts. Det är fråga om en formell process.
Men varför begär ministeriet utlåtande av kommunerna om det inte har någon betydelse vad kommunerna tycker?
- Det hör till förfarandet. Den som berörs av någonting måste också ha hörts. Staten kan inte utan att ha hört berörda parter tillsätta en utredning.
Men vad kommunerna skriver i sitt utlåtande verkar ändå inte ha någon betydelse?
- Det kan ha betydelse. Exempelvis i Lahtisregionen hörde vi åtta kommuner, men bara sex stycken deltog i utredningen.
I början av december klarnar det vilka kommuner som deltar i utredningen.

En av de föreslagna kommunindelningsutredaren, Cay Sevón är Laajalas föregångare som överdirektör vid kommunavdelningen. När Sevón var överdirektör meddelade ministeriet de då berörda kommunerna om att man följande dag kommer att utnämna Pekka Myllyniemi till utredningsman för en utredning av kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda. Efter att Sibbo krävde sin lagliga rätt att höras fick kommunstyrelsen i Sibbo ett par dagar på sig att komma med synpunkter på Myllyniemis lämplighet, men Helsingfors och Vanda lär överhuvudtaget inte ha hörts.

Kirkonummen Sanomat publicerade för en vecka sedan en notis med rubriken "Kirkkonummi ei lausu kuntajakoselvittäjistä". I föredragslistan för kommunstyrelsemötet, som var i måndags, kan man läsa följande:

Kommunstyrelsen beslutar konstatera som sitt utlåtande till finansministeriet att kommunen inte anser det motiverat att göra upp en särskild kommunindelningsutredning för metropolområdet i enlighet med kommunfullmäktiges ställningstagande 11.11.2013 § 150, och tar därför inte ställning till frågan gällande kommunindelningsutredare.

Kommunstyrelsen i Sibbo behandlar på sitt möte inkommande tisdag Finansministeriets begäran om utlåtande över de föreslagna utredarna. Enligt kommundirektörens förslag ger Sibbo följande svar:

Kommunstyrelsen beslutar konstatera som sitt utlåtande till Finansministeriet att kommunen inte anser det motiverat att göra upp en särskild kommunindelningsutredning för metropolområdet i enlighet med fullmäktiges ställningstagande 11.11.2013 § 133, och tar därför inte ställning till frågan gällande kommunindelningsutredare.

Även då det gäller Finansministeriets begäran om utlåtandet över förslaget till utredning har de berörda kommunerna - frånsett Helsingfors - i praktiken gett samma svar, vilket visar att det finns ett enigt motsstånd mot en särskild kommunindelningsutredning i Helsingforsregionen.

Rörelsen för tvångssammanslagningar publicerade i onsdags ett pressmeddelande med rubriken "Rörelsen mot tvångssammanslagningar har skickat en utredningsbegäran om kommunreformen i Finland till Europaråd" ("Pakkoliitoksia vastaan -liike on lähettänyt Euroopan neuvostolle selvityspyynnön Suomen kuntarakenneuudistukses"). I meddelandet kan man läsa att "Rörelsen mot tvångssammanslagningar har i ett brev daterat den 18.11.2013 och i en bifogad rapport grundligt beskrivit kommunreformen i Finland samt bett Europarådet, i egenskap av ett självständigt och oberoende organ, utvärdera om den pågående kommunreformen strider mot Europarådets stadga om lokalt självstyrelse." I verkligheten är brevets avsändare Rörelsen mot tvångssammanslagningar och föreningen För Sibbo.

"Post-Östersundomistisk trauma". Den 17 november 2013

Finansministeriets förslag till kommunindelningsutredare för Helsingforsregionen (se "Förslag till kommunindelningsutredare. Den 10 november 2013") har, trots kontroversen kring den föreslagna utredningen,  inte fått någon större uppmärksamhet i medierna. Helsingin Sanomat publicerade dock i måndags en notis med rubriken "EK:n entistä pomoa esitetään Helsingin liitosselvittäjäksi" ("VM esittää EK:n entistä pomoa Helsingin liitosselvittäjäksi"). Stadstyrelsen i Esbo passade på att redan på sitt möte på måndagen anta ett utlåtande över förslaget till utredningsmän. Idet kortra utlåtandet kan man läsa följande:

Metropolialueen esiselvittäjinä oli kuusi kokenutta alan ammattilaista ja he tekivät alueen osalta suosituksen.

Espoo pitää erikoisena, että nyt ehdotetut selvittäjät ovat kokonaan uusia, eikä heillä kaikilla ole aikaisempaa kokemusta metropolialueen erityiskysymyksistä. Espoon kaupunki on vakavasti huolissaan siitä, että vaativa selvitys esimerkiksi talouden, palveluiden järjestämisen, aluetieteen, johtamisen ja demokratian kehittämisen osalta täyttää vaadittavat laatukriteerit. Espoon kaupungin mielestä asian vaatimus edellyttäisi yliopistotasoista tutkimusta.

Sibbo kommundirektör Mikael Grannas undrade i tisdags på Twitter om begäran om utlåtande gällde ett team eller tre individer. Finansministeriets Twitter-konto "Kunta-sote-uudistus" svarade att begäran om utlåtande gäller en utredningsgrupp.

Komuntidningen hade på Tvitter hävdat att "Finansministeriet föreslår att EK:s tidigare vd Mikko Pukkinen, Åbo 2011-stiftelsens vd Cay Sevón eller byggnadsrådet Matti Vatilola... blir utredare för Helsingforsregionen", men Kunta-sote-uudistus påpekade att "Utlåtandet gäller en utredningsgrupp som inkluderar alla tre – dvs. Mikko Pukkinen, Cay Sevón och Matti Vatilo."

Grannas lanserade för övrigt i en intervju för Yle i torsdagen begreppet "post Östersundomistisk trauma". (Se "Det finns ett djupinrotat trauma i Sibboborna".)

Förslag till kommunindelningsutredare. Den 10 november 2013

Finansministeriet sände i torsdags till de berörda kommunerna en begäran om utlåtande över kommunindelningsutredare för Helsingforsregionen.  Som utredningsmän föreslår ministeriet Cay Sevón, Mikko Pukkinen och Matti Vatilo. Namnen lär inte vara speciellt kontroversiella, men de är inte heller helt oskyldiga.

Cay Sevón, som har en bakgrund inom Vänsterförbundet och Finlands kommunistiska parti, var överdirektör för kommunavdelningen vid inrikesministeriet då statsrådets beslut om inkorporeringen av sydvästra Sibbo bereddes.

Mikko Pukkinen (saml) var VD för EK före Jyri Häkämis. Numera är han ekonomisk rådgivare på Kommunfinans. Pukkinen har varit stadsdirektör i Åbo och han var viceordförande för kommunförbundet då sydvästra Sibbo med kommunförbundets inofficiella stöd inkorporerades.

Matti Vatilo är ordförande för sekretariatet för metropolpolitik vid miljöministeriet och var det redan år 2007 då en "metropolpolitik" för första gången togs med i regeringsprogrammet.

Finansministeriet sände den 8 oktober en begäran om utlåtande över deltagande i en särskild kommunindelningsutredning, fastän den svenska rubriken på begäran felaktigt var "Begäran om utlåtande över tillsättande av en i 4 kapitlet i kommunstrukturlagen (1698/2009) avsedd särskild kommunindelningsutredare". (Se "Begäran om utlåtande över kommunindelningsutredare. Den 13 oktober 2013".) I denna begäran heter det att "Finansministeriet kommer att sända kommunerna en skild begäran om utlåtande över kommunindelningsutredarna" och att "Tidsfristen för denna begäran om utlåtande kommer att vara den samma, 19 november 2013." I den nya begäran står det ändå att "utlåtandena skall lämnas in senast den 3 december 2013".

Den nya tidsfristen kan ses som ett tecken på att det tagit längre tid att hitta utredningsmän än man räknat med. Tidfristen torde ha flyttats för att garantera de berörda kommunerna tillräckligt med tid att ge utlåtande och därmed bli hörda. Det går inte att besvära sig över valet eller tillsättandet av kommunindelningsutredare. Detta var HFD:s tolkning av lagen då Sibbo kommun besvärade sig över utnämningen av Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare. Senare skrevs det in i kommunindelningslagen och kommunstrukturlagen att det inte går att besvära sig.

Förslagen till kommunindelningsutredare för Helsingforsregionen ger anledning till att påminna om hur det gick till då Helsingfors, Vanda och Sibbo i september 2006 "hördes" angående utnämningen av Myllyniemi till utredningsman. Då ringde man från Inrikesministeriet och meddelade att Myllyniemi följande dag skulle utnämnas. Detta exceptionella "hörande" har jag behandlat bl.a. i inlägget "Inrikesministeriet hörde. Den 10 februari 2010".

Utlåtanden över deltagande i särskild kommunindelningsutredning. Den 3 november 2013

I inlägget "Begäran om utlåtande över kommunindelningsutredare. Den 13 oktober 2013" noterar jag att finansministeriet sänt de berörda kommunerna en begäran om utlåtande över deltagande i en särskild kommunindelningsutredning i Helsingforsregionen. Rubriken på den svenskspråkiga begäran är felaktigt "Begäran om utlåtande över tillsättande av en i 4 kapitlet i kommunstrukturlagen (1698/2009) avsedd särskild kommunindelningsutredare". Någon begäran om utlåtande över tillsättande av en kommunindelningsutredare lär ännu inte ha sänts, för några förslag till utredare har inte presenterats. Däremot godkände stadsstyrelsen i Esbo redan på sitt möte i måndags Esbos utlåtande över stadens deltagande i den föreslagna särskilda kommunindelningsutredningen, fastän utlåtandet hade begärts först före den 19 november. I sitt utlåtande tar Esbo starkt avstånd från så väl tvångsutredningar som tvångssammanslagningar. I utlåtandet kan man bl.a. läsa följande:

Espoo ei hyväksy pääkaupunkiseudun kuntien pakkoliitoksia eikä pakkoselvityksiä. Suur-Helsingin muodostaminen olisi koko metropolialueen kehityksen kokonaishallinnan ja seudun haasteiden ratkaisun kannalta riittämätön ja väärä alue.

Med anledning av Esbos utlåtande publicerade Yle på tisdagen en artikel med rubriken "Ministeriet kan tvinga Esbo att utreda stor-Helsingfors". Här skriver Yle bl.a. att "Esbopolitikern och riksdagsledamoten Pia Kauma (Saml) hoppas nu att oppositionspartiet Centern sätter stopp för kommunfusionen."

Den 23 november antog ledningsgruppen för KUUMA-kommunerna, dit Sibbo hör, för sin del ett utlåtande över deltagande i en särskild kommunindelningsutredning i "metropolområdet". I sitt utlåtande säger KUUMA-kommunerna bl.a. följande:

KUUMA-johtokunnan mielestä edellä mainittujen metropolialueen kuntien osalta ei tarvita metropolialueen erityistä kuntajakoselvitystä, koska kyseiset kunnat ovat jo vapaaehtoisesti aloittaneet kuntarakennelaissa tarkoi tetun selvityksen tekemisen.
Valtionvarainministeriön esittämä laaja selvitysalue ei ole Kuntarakennelain 4 e §:ssä tarkoitetun selvitysperusteen mukainen. Helsingin ja Vantaan jääminen edellä mainittujen vapaaehtoisten selvitysten ulkopuolelle, ei ole riittävä peruste erityisen kuntajakoselvityksen asettamiselle näin laajalle selvitysalueelle koskien yhdeksää kuntaa metropolialueen 14 kunnasta.

Metropolförvaltning. Den 27 oktober 2013

Den engelska benämningen för storstadsområde är metropolitan area. Benämningen metropolitan area står för en moderstad med förstäder i allmänhet och inte bara områden kring metropoler. För ett årtionde sedan började man översätta Helsinki metropolitan area till finska till Helsingin metropolialue eller bara metropolialue. Snart togs även benämningarna Helsingfors metropolområde och metropolområdet i bruk på svenska i Finland. Definitionerna på metropolområdet varierade från allt mellan huvudstadsregionen (SAD-området) till ett område bestående av hela fyra landskap. Det tog inte länge innan man började benämna Helsingfors metropolområde metropoli, metropolen. Benämningen är pinsam och direkt felaktig, men tjänar klara politiska syften. Redan regeringen Vanhanen II hade ett "metropolprogram". Helsingfors metropolområde fick senast i och med kommunstrukturlagen, som trädde i kraft i juli, en officiell definition av Helsingfors metropolområde. Paragraf 4 e i kommunstrukturlagen har rubriken "Helsingfors metropolområde" och lyder enligt följande:

Kommunerna Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt, Hyvinge, Borgnäs, Tusby, Kervo, Träskända, Nurmijärvi, Mäntsälä, Sibbo och Vichtis ska med avvikelse från vad som föreskrivs i 4 d § utreda en sammanslagning på områden som har ett betydande behov av en enhetligare samhällsstruktur på grund av en gemensam central tätort och dess tillväxttryck och som bildar en funktionell helhet samt är motiverade med avseende på områdets helhet.

På de kommuner som nämns i 1 mom. tillämpas inte vad som i 4 g § föreskrivs om avvikelse från utredningsområdet. De ska delta i sammanslagningsutredningar med andra kommuner, om det behövs för att bilda en funktionell helhet.

I en sammanslagningsutredning, i vilken en kommun som nämns i 1 mom. deltar, ska utöver det som föreskrivs i 4 b § 4 mom. bedömas förhållandet mellan en kommunsammanslagning och behovet av en metropolförvaltning särskilt utifrån en enhetlig samhällsstruktur, kollektivtrafiken och den sociala bostadsproduktionen.

Kommunerna som hör till Helsingfors metropolområde förväntas alltså bedöma behovet av en "metropolförvaltning", fastän Helsingfors eller Helsingforsregionen knappast är en metropol.

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Oksanen luovuttaisi paikallisten poliitikkojen valtaa itsenäisyyden takia". Sibbo kommunstyrelseordförande Ari Oksanen (saml) menar att metropolförvaltningen ger Sibbo möjlighet att förbli självständigt, fastän metropolförvaltningen skulle medföra mindre makt för lokalpolitikerna. En stark metropolförvaltning har setts som ett alternativ till kommunsammanslagningar i Helsingforsregionen. För regeringen och kommunministern har metropolförvaltningen använts som ett hot för att tvinga fram kommunsammanslagningar. Inom Samlingspartiet har man i själva verket motsatt sig en metropolförvaltning, men Oksanen ser metropolförvaltningen som en möjlighet, åtminstone för Sibbo.

En sammanslagning med med kommunerna i Östnyland kunde kanske rädda Sibbo från metropolförvaltningen, men Oksanen torde föredra metropolförvaltningen. Sibbo behöver ändå inte ta ställning för en metropolförvaltning för att värna om kommunens självständighet. Tvärtom ser metropolförvaltningen ut att vara det största hotet mot Sibbos självständighet. Metropolförvaltningen kan vara ett steg mot en sammanslagning av metropolområdet till en enda kommun.

Fel form. Den 20 oktober 2013

I blogginlägget "Kompromiss. Den 6 oktober 2013" skriver jag om en intervju med Osmo Soininvaara i Borgåbledet den 31 september. Texten, som har rubriken "Soininvaara snäglar på Sibbo" ("Soininvaara kastar ett sidoöga på Sibbo"), berör flera frågor som är relevanta för ämnet för denna blogg. I detta blogginlägg vill jag lyfta fram följande textavsnitt:

– Det är dyrt att bygga ut infrastrukturen och hela Östersundom blev ju nog bara ett dyrt problem. Det är alldeles för smalt för att man ska klara av trafikarrangemangen med en metrolinje.

Det visar sig att Soininvaara tycker att formen på området är fel, det borde ha gett Helsingfors en form av en halvcirkel där man kan rita in en rak metrolinje.

Det verkar som om redaktören missat någonting, när hon skriver att enligt Soininvaara "formen på området är fel, det borde ha gett Helsingfors en form av en halvcirkel där man kan rita in en rak metrolinje." Soininvaara har tidigare uttryckt åsikten att den ideala stadsstrukturen är cirkelformad, men han har även visionerat om ett pärlband av stadssamhällen i Östersundom och sydvästra Sibbo. (Se "De gröna blev lurade. Den 21 februari 2007".) Nu tror Soininvaara inte längre på pärlbandsmodellen. I ett blogginlägg med rubriken "Tulevaisuuden asuntorakentamisen haasteet: onko Vantaalla ratkaisun avaimet?", skriver Soininvara den 16 september följande:

Olen ollut aiemmin voimakas nauhakaupungin kannattaja, mutta tämä uusi vapaa-aikakeskeinen suuntaus ja seudun kasvu molemmat heikentävät nauhakaupungin toimintaa. Nauhakaupunkia pitkin pääsee lähiöistä keskustaan, mutta ylivoimaisesti nopeimmin kasvaa poikittaisliikenne nauhalta toiselle. Nauhakaupunki toimii vain, jos nauhoilla matkustetaan nukkumaan ja keskustassa ollaan täissä, eikä tämä toimi enää.

Istället för pärlband från centrum åt olika håll går Helsingfors nu i den nya generalplanen in för en modell som kunde liknas vid ett spindelnät.  I visionen för Helsingfors generalplan 2050 satsar man på den tvärgående trafiken i form av tre jokerlinjer. Området som Soininvaara enligt Borgåbladet har fel form torde vara inkorporeringsområdet, men det är inte området i sig som har fel form eller är allt för smalt. Det är den del av Östersundom som lämpar sig för bostadsbebyggelse som är allt för smalt för en metrolinje, men framförallt ligger inkorporeringsområdet på fel ställe i förhållande till det övriga Helsingfors. Helsingfors skulle istället ha behövt inkorporera delar av Esbo för att kunna planera en bra samhällsstruktur. Till en metrolinje bör man kunna ta sig via tvärgående kollektivtrafikförbindelser.

I sitt blogginlägg ifrågasätter Soininvaara även andra argument för inkorporeringen. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo motiverades med utflyttningen från Helsingfors och huvudstadsregionen till kranskommunerna. Det hette att bebyggelsen spritt sig norrut och österut för att Helsingfors inte kunnat växa österut. Det verkliga bekymret var att goda skattebetalare, som ville bo i egnahemshus, flyttade till bl.a. Nurmijärvi, vilket föranledde begreppet Nurmijärvi-ilmiö. Östersundom skulle erbjuda småhusbebyggelse inom Helsingfors gränser. Enligt statistik som Soininvaara presenterar i sitt blogginlägg har trenden vänt, i själva verket redan före år 2006.

Begäran om utlåtande över kommunindelningsutredare. Den 13 oktober 2013

Finansministeriet har under den gångna veckan sänt en begäran om utlåtande till Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kyrkslätt, Sibbo, Tusby, Vanda och Vichtis med  med rubriken "Begäran om utlåtande över tillsättande av en i 4 kapitlet i kommunstrukturlagen (1698/2009) avsedd särskild kommunindelningsutredare". Rubriken på den svenska begäran är felaktig. Motsvarande finska rubrik lyder "Lausuntopyyntö kuntaraklennelain (1698/2009) 4 luvun mukaisen erityisen kuntajakoselvityksen asettamisesta". Finansministeriet har även försummat översättningen av de berörda städernas och kommunernas namn till svenska.

Begäran handlar alltså i själva verket tillsättandet av särskild kommunindelningsutredning, inte utredare. I Finansministeriets begäran till de berörda kommunerna kan man läsa att "Finansministeriet kommer att sända kommunerna en skild begäran om utlåtande över kommunindelningsutredarna." Vem som blir kommunindelningsutredare är ännu öppet, men det heter att tidsfristen för begäran om utlåtande över kommunindelningsutredarna "kommer att vara den samma, 19 november 2013." (Notera pluralisformen av
kommunindelningsutredare.)

Som bilaga till sin begäöran begäran om utlåtande har Finansministeriet bifogat ett utkast till förordnande om en utredning eller ett utkast till beslut om "genomföring av en särskild kommunindelningsutredning samt tillsättandet av en särskild kommunindelningsutredare". (Notera att kommunindelningsutredare står i singularis.) Beslutet är daterat "x.11.2013", på finska "xx.11.2013". I utkastet till beslut kan man läsa att  Finansministeriet dessutom "den xx.yy.2013" begärde utlåtanden om kommunindelningsutredaren. Det är alltså ännu oklart om förslaget till utredare kommer ännu i oktober.

Finansministeriet informerade om särskild kommunindelningsutredning i "metropolområdet" den 4 oktober i pressmeddelandet "Beredningen av metropollagen inleds" (se "Kompromiss. Den 6 oktober 2013"). Begäran och utkastet till beslut finns bl.a. på Google Drive.