Initiativ till ändring av landskapsindelning. Den 21 januari 2007

Kommun- och strukturreformen, som kommunminister Hannes Manninen ansvarat för, ger möjlighet att med hot om sammanslagning tvinga kommuner och städer att samarbeta. När Esbo stadsfullmäktige i höstas behandlade västmetron var det många som ansåg att stödet för metron berodde på att man upplevde sig tvingade till "samarbete". När Vanda stadsfullmäktige i november skulle behandla utlåtande till länsstyrelsen om Helsingfors förslag till gränsjustering bekymrade man sig över samarbetet med huvudstaden. På det farsartade fullmäktigemötet lyckades man inte efter flera timmars diskussion fatta ett beslut om utlåtande. Timo Juurikkala kommenterade behandlingen på sin blogg den 29 november:

Kaupunginhallituksen puheenjohtajat Tapani Mäkinen (kok) ja Markku J. Jääskeläinen (sd) sekä kaupunginjohtaja Juhani Paajanen (sd) olivat voimakkaasti sitä mieltä, että Vantaan lausunto pitäisi antaa tarkalleen kaupunginhallituksen esityksen mukaisena, Helsingin hankkeelle myönteisenä. Heidän pääperusteensa oli, että muussa tapauksessa hyvä yhteistyö Helsingin kanssa saattaa kärsiä – tai peräti loppua. Miesten puheissa kaikui muistumia ulkopoliittisen kortin käytöstä 1970-luvulla: isoveljeä ei saa suututtaa!

Det är lätt för Juurikkala att förundra sig över rädslan för storebror. Juurikkala och De Gröna i Vanda är nämligen för en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Inte heller behöver Helsingfors i högre grad bekymra sig över samarbetet. Helsingfors och speciellt stadens samlingspartistiuska ledning har ju förespråkat en sammanslagning av huvudstadsregionens städer. Då Helsingfors stadsfullmäktige den 11 januari 2006 behandlade kommun- och samarbetsreformen sade stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori i sitt anförande att han är för en sammanslagning eller med hans egna ord: "Olen itse vakuuttunut siitä, että järkevintä olisi yhdistää Helsinki, Espoo, Vantaa, Kauniainen ja läntiset osat Sipoosta uudeksi suurkaupungiksi."

Helsingfors har utnyttjat kravet på samarbete för stadens egna syften och förespråkat en annektering av sydvästra Sibbo i Huvudstadsregionens namn. De övriga städerna i Huvudstadsregionen har förhållit sig reserverade till en inkorporering. Vanda har dock visat förhandlingsvilja, då man sett möjligheter att få huvudstadens stöd för sina egna projekt så som Ringbanan och en nationalpark i Sibbo storskog.

I ledarartikeln med rubriken "Välitysmies aukaisi portit" i Helingin Uutiset den 6 december nämner ledarskribenten "vihreiden nokkamies" Timo Juurikkala som en av dem vars förtjänst det är att den "andliga muren nu gett efter" och genom "välitysmies" (sic!) Myllyniemis förslag "tillväxten i öster fått ett verkligt startskott". Juurikkala och De Gröna i Vanda med undantag av Sirpa Kauppinen stödde Vandas utlåtande til länsstyrelsen, där Vanda på vissa villkor ställer sig bakom Helsingfors förslag till en förändring av kommunindelningen. Då Vanda fullmäktige slutligen antog sitt utlåtande om Helsingfors förslag hade emellertid Myllyniemis rapport och förslag redan publicerats.

Juurikkala har i själva verket hela tiden på sin blogg kritiserat Helsingfors expansionsplaner och han har speciellt tagit avstånd från Myllyniemis förslag, som han ser som ett hot mot Sibbo storskog. (Se Adress för Westerkulla. Den 12 januari 2007.) Helsingfors har i Sibbofrågan stött sig på ställningstalanden som gjorts av Nylands förbund och Helsingforsregionens samarbetsmöte, men i själva verket representerar ställningstagandena endast Helsingfors synpunkter. Representanter för andra städer och kommuner har ställt sig bakom Helsingfors initiativ för att i gengäld få huvudstadens stöd för sina egna projekt. Detta torde även gälla förslaget till en sammanslagning av Nylands förbund och Östra Nylands förbund.

I morgon den 22 januari sammankommer landskapsstyrelsen för Nylands förbund, där Pekka Myllyniemi (Sdp) representerar Lojo, till syrelsemöte. I föredragningslistan, som offentliggjordes den 19 januari, ingår under övriga ärenden ett initiativ till förändring av landskapsindelningen. I klartext handlar förslaget om att ansluta Östra Nylands förbund till Nylands förbund. I Föredragningslistan konstateras att "Vaikka Uudenmaan liitto on monessa yhteydessä tuonut esiin tämän tavoitteen, ei siitä ole tehty virallista esitystä." På förslag av Pekka Myllyniemi hävdade landskapsstyrelsen i ett utlåtande till Inrikesministeriet (184/01.03/2003) redan 2003 att "Maakuntahallituksen mielestä sisäasiainministeriön on pikaisesti selvitettävä maakuntien yhdistämistä ja Sipoon siirtämistä Helsingin seutukuntaan." (Se Bevismaterial. Den 5 december 2006.) I det bifogade förslaget till initiativ, som är avsett att överlämnas till kommunminister Hannes Manninen, heter det nu att "Uudenmaan liitto esittää, että sisäasiainministeriö ryhtyisi toimenpiteisiin Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntien yhdistämiseksi."

I initiativet (in spe) börjar med konstaterandet att "Kuluvan vaalikauden aikana maan hallitus ja sisäasiainministeriö ovat panneet pal jon painoa Uudenmaan ja Helsingin seudun metropolialueen kehittämiskysymyksiin." Uttrycket Helsingin seudun metropolialue betyder närmast det samma som Helsingin seutu, men även här har man av förekommen anledning velat ta med det i sig allt för diffusa begreppet metropolområde. Antagligen syftar man på både på det större nylänska "metropolområdet", som samanfaller med landskapet Nyland, och det mindre metropolområdet, som sammanfaller med Huvudstadsregionen. I det föreslagna initiativet nämns de regionala samarbetsorgan och möten där behovet av en ändring av landskapsindelningen lyfts fram. Däremot nämn naturligtvis inte att statsminister Matti Vanhanen under sitt besök i Borgå den 10 januari uttalade sitt stöd för en fortsatt existens för Östra Nylands förbund. (Se Riksdagskandidat Matti Vanhanen besökte Borgå. Den 11 januari 2007.)

Ur Helsingfors synvinkel handlar initiativet till en ändring av landskapsindelningen om att öka stadens inflytande i allmänhet och inflytandet över planläggningen av sydvästra Sibbo i synnerhet. I sin rapport "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad" framför utredningsman Pekka Myllyniemi i eget namn Helsingfors argument för en sammanslagning av landskapen. Ett argument som utredningsmannen direkt torde ha klippt och infogat i sin rapport är som jag tidigare omnämnt "Ruotsinkielisten aseman tasapainottuminen". Helsingfors stadskontor hade knappast räknat med att utredningsmannen i sin rappotrt skulle ta med detta argumment som sådant. Å andra sidan föreslår docent Erkki Mennola i sitt utlåtande att förutom Helsingfors stad även Nylands förbund deltagit i författandet av Myllyniemis rapport. Myllyniemis utredning bör föreleda en förtroendekris inom Nylands landskapsförbund. Det torde vara uppenbart att åtminstone Helsingfors genom sitt agerande i fallet Sibbo har förbrukat sitt förtroende.

I dagens Hufvudstadsblad ingår en artikel med rubriken "Allt som glimmar är inte blogg". I artikeln, som handlar om politiska bloggar, säger Jyrki Kasvi att "en riktig blogg skall vara interaktiv". Benämningen blogg (på engelska blog) kommer emellertid från web log, som ursprungligen stårför en "loggbok" på webben. Min blogg har i hög grad varit en loggbok där jag redovisat för mit surfande, navigerande och upptäcktsresande på Internet. Avsaknanden av interaktivitet beror dock på att Yahoo! 360 är en betatjänst där funktionerna inte alltid motsvarar de avsedda inställningarna. För att kunna kommentera mina inlägg direkt på min blogg måste man således fortfarande vara inloggad på Yahoo. Det går dock bra att kommentera mina blogginlägg i min gästbok eller att kontakta mig per e-post. Adresserna är http://www.freebok.net/books/wadenstrom/sign.html respektive ralf.wadenstrom@helsinki.fi.

Under dagens surfande hittade jag ett ljudklipp från Yle Internets sammanfattning av "nyhetsåret 2006", Inrikeskrönikan 2006. Här finns intervjuer med Myllyniemi, Manninen och Vapaavuori i samband med att Helsingfors högsta ledning författat väsentliga delar av Myllyniemis rapport.

Ideologiska vanföreställningar. Den 20 januari 2007

Det har den senaste tiden diskuterats huruvida Helsingfors är en metropol eller inte. Jag har hävdat att Helsingfors inte är en metropol, men egentligen borde jag väl som filosof avfärda frågan med att konstatera att det hela är en definitionsfråga. Om man så vill kan man även kalla Åbo och Tammerfors metropoler, fastän det vore helt meningslöst. Helsingfors stad hävdar dock att Helsingfors är Finlands enda metropol och Helsingfors metropolområde Finlands enda metropolområde. Det är klart att marknadsföringen av Helsingfors som en metropool har ett politiskt syfte.

På engelska syftar man med metropolitan area ofta på en storstad med omgivande dotterstäder. Ett metropolitan area förutsätter inte nödvändigtvis en metropol i en exklusiv bemärkelse. Huvudstadsregionen med moderstaden Helsingfors och förstäderna Esbo, Grankulla och Vanda torde väl uppfylla kriterierna på ett metropolitan area. Lustigt nog så är det de administartiva gränserna mellan städerna i huvudstadsregionen som ger anledning att tala om ett "metropolområde". Tidningarna Helsingin Uutiset och Vantaan Sanomat har den senaste tiden publicerat "regionala" nyheter under rubriken "Metropoli". (Se bilden ovan.) Metropoli är här alltså att betrakta som en förkortning av eller en synonym till metropolialue. Man kan fråga sig varför inte rubriken "Seutu" längre duger.

Idén med benämningarna metropol och metropolområde, eller motsvarande finska benämningar, är dels att få invånarna i "metropolområdet" att identifiera sig med moderstaden Helsingfors, dels att lyfta fram Helsingfors inflytande och ekonomiska betydelse för Helsingforsregionen och hela Finland. Ett av de bakomliggande syftena med benämningen metropolen är att göra Helsingfors stads ekonomi till en "nationell" fråga. Speciellt anmärkningsvärt är att man lyckats koppla samman "metropolens" utveckling med annekteringen av sydvästra Sibbo och därtill ge metropolprojektet en språkideologisk dimension.
Under de senaste månaderna har Helsingin Uutiset/ Vantaan Sanomat okritiskt förmedlat det budskap som Samlingspartiet i Helsingfors har levererat redaktionen. Helsingin Uutiset var i februari i fjol värd då Samlingspartiets fullmäktigegrupp samlades för att diskutera samarbetet mellan huvudstadsregionens städer.

Även samarbetet mellan lokalpolitikerna och lokaltidningrana behandlades. Det konstaterades, enligt partitidningen Elävä Helsinki 1/2006, att "Tiivis ja luottamukseen perustuva yhteydenpito on ... molempien osapuolten intresseissä." Ur Helsingin Uutisets ledarartiklar har det inte bara framgått att Samlingspartiet i Helsingfors stöder en sammangång av Huvudstadsregionens städer och en annektering av sydvästra Sibbo. Det har även synts att ordföranden för Samlingspartiet i Helsingfors är en före detta ordförande för Suomalaisuuden Liitto, vars uttalade målsättning är att göra Finland till ett enspråkigt finskt land.

Det är överraskande att Samlingspartiet har godkänt Helsingforsdistriktets nya fennomanska framtoning. Ben Zyskowicz och Jan Vapaavuori är ju båda uppvuxna i mera eller mindre tvåspråkiga hem och i styrelsen för Samlingspartiets Helsingforsdistrikt, där Martti Häikiö är ordförande, är även Mikael Sandbacka medlem. Och man skulle ha trott att fullmäktigeledamot Harry Bogomoloff fortfarande skulle ha ett visst inflytande på Samlingspartiet i Helsingfors. En förklaring till toleransen gentemot den senaste tidens språkhets är att de fennomanska idéerna och ideologiska vanföreställningarna tjänar ekonomiska syften.

Överraskande är det även att man lyckats få Centern i Helsingfors, eller åtminstone Mari Kiviniemi, att svälja den fennomanska idén om en "språkmur" som förhindrat "metropolens" utvidgning. Kanske har österbottningen Kiviniemi felaktigt fått för sig att Helsingin Uutiset eller stadens samlingspartistiska ledning i Sibbofrågan representerar en traditionell helsingforsisk inriktning. Den 1 december, dagen efter publiceringen av Myllyniemis rapport, publicerade Centerns Helsingforsdistrikt ett uttalande där man säger att "Alueliitos on hyvä alku määrätietoiselle metropoliajattelulle." Det är för övrigt anmärkningsvärt att Centern i Helsingfors i sitt uttalande även indirekt uppmanar stadsrådet att inte följa lagen, genom att hävda att "Näin tärkeän ja historiallisenkin ratkaisun kohdalla ei pidä tuijottaa kuntalain prosentteja." 

Helsingin Uutiset fortsätter i gårdagens tidning sitt propagerande för en annektering. Intressant nog klagar ledarskribenten inte på stadens ansträngda ekonomi, som förorsakat spänningar mellan Helsingfors och staten. (Se Vapenvilan mellan Helsingfors och staten. Den 17 januari 2007.) Tvärtom hävdas det att det går bra för Helsingfors. Rubriken är "Hyvin menee, mutta menköön". Rubriken antyder att det är problematiskt att medge att det ser ut att gå ekonomiskt bra för staden. Stadens ansträngda ekonomi torde ha varit det centrala argument med vilket man fått centerministrarna att stöda Helsingfors expansionsplaner. Helsingin Uutiset har tidigare delat ut judaskyssar. Nu medger man att annekteringen av Sibbo handlar om Helsingfors stads ekonomiska intresse, som man försöker göra till en nationell angelägenhet, fastän det i själva verket går bra för staden:

Helsingillä menee hyvin! Mutta niin sillä pitääkin mennä, jos Suomi haluaa turvata tulevaisuutensa. Jotta Helsingillä olisi myös jatkossa mahdollisuus turvata kehityksensä – ja turvata osaltaan myös Suomen kehitystä –, laajentuminen Sipooseen on välttämätöntä.

Kolonialism. Den 19 januari 2007

"Delat om kärnkraft men enigt om Sibbo" är rubriken för en notis i dagens Hufvudstadsblad. Notisen handlar om de finlandssvenska socialdemokraternas valprogram, som presenterades igår. Hbl skriver:

Inställningen till kärnkraft vacklar men när det gäller Sibbo blir det ett rungande nej till annekteringsplanerna. De finlandssvenska socialdemokraternas (fsd) sex kandidater i riksdagsvalet är överens om att Helsingfors inte ska få ta delar av Sibbo.

I motsats till partiets ministrar tycker de att ett annekteringsbeslut är helt åt skogen.

– Kolonialismen fungerar inte som regional metod, säger Maarit Feldt-Ranta, partisekreterare i sdp och kandidat i Nyland. Hon upprepar att avgörandet borde skjutas fram till nästa regering.

Kolonialism var rätta ordet. Kolonialism är vad Helsingfors planer handlar om. Hbl skriver vidare att varken Feldt-Ranta eller fsd kan påverka beslutet och att "Så som det nu ser ut blir det ett ja i regeringen i februari." Här misstar sig tidningen grovt. Frågan är bara i vilket skede av valkampanjen det är taktiskt optimalt att lyfta fram den politiska skandal som centerministrarna är involverade i. En verklig skandal är åtminstone utnämningen av utredningsman och den pseudoutredning som kommunministern lät utföra. "Skandal i Sibboutredningen" är även rubriken på Arbetarbladets första sida den 8 december. På sida 4 i samma nummer säger en av FSD:s sex riksdagskandidater, Kjell Grönqvist att Myllyniemis utredningen är en "låtsasutredning" och tillägger följande:

Myllyniemi är styrd av Helsingfors. Vi visste att Helsingfors ville ha ungefär 3 000 hektar och krävde 5 000. Myllyniemi har bra kontakter åt det hållet, han sitter bland annat i Nylands förbunds styrelse och det är ingen bra kombination med tanke på utredningen.

Sdp:s partisekreterare Maarit Feldt-Ranta önskar kanske förhindra att partiorförande Eero Heinäluoma på grund av sitt uttalanden i juni måste jäva sig då stadsrådet tar ställning till kommunindelningsutredarens förslag. Detta kunde uppfattas som pinsamt, men Heinäluomas ställningstagande i offentligheten är en bagatell jämfört med centerministrarnas agerande i frågan. Vill FSD rädda Sibbo, bör riksdagskandidaterna lyfta fram fallet Sibbo före regeringen gör sitt beslut.

Dagens Helsinginsanomat noterar att Helsingfors stad utsett Helsingin Sanomats redaktör Jarmo Huhtanen till "årets stadsredaktör". (Artikeln om årets stadsredaktör har i efterskott publicerats även på tidningens webbplats under rubriken "Jarmo Huhtasesta vuoden kaupunkitoimittaja".) Huhtanen har på Helsingin Sanomats webbplats skrivit en blogg med rubriken "Kaupugin valot". Flera av blogginläggen har handlat om fallet Sibbo. Under rubriken "Entä jos" skrev Huhtanen den 2 december ett intressant men skrämmande inlägg om den centerpartistiska stadsfullmäktigeledamoten Mari Kiviniemis ställningstagande i gränskonflikten mellan Helsingfors och Sibbo. Kiviniemi säger enligt citeringen i Huhtanens blogg att "Keskustan tavoitteena on, että nykyinen hallitus päättää asiasta. Parasta olisi, että liitos tapahtuisi Helsingin esittämässä alkuperäisessä laajuudessa." Detta uttalande föranleder Huhtanens att spekulera:

Voisiko keskustavetoinen hallitus päättääkin liittää Sipoosta Helsinkiin isomman kaistan kuin selvitysmies Pekka Myllyniemi ehdottaa? Hallituksella lienee siihen täysi valta ja ilmiselvästi joidenkin keskustalaisten johtohenkilöiden tuki.

I egenskap stadsfullmäktigeledamot är väl vikarierande utrikeshandels- och utvecklingsminister Mari Kiviniemi oberoende av sina uttalanden jävig då stadsrådet skall ta ställning till annekteringen av sydvästra Sibbo. Frågan är varför hon skulle förespråka ett större område, om detta ändå inte kan komma på fråga . En tänkbar möjlighet är att hennes tilldelade roll i skådespelet är att få Helsingfors katastrofalt dåligt förberedda förslag att framstå som seriöst och därmed Myllyniemis förslag att framstå som en kompromiss, trots att hans förslag motsvarar det område som Helsingfors egentligen hela tiden varit ute efter. Men eftersom minister Kiviniemi håller Helsingfors officiella förslag på agendan, så finns det skäl för Sibboborna och Sibbos vänner att fortsättningsvis tala om brutal och hänsynslös kolonialism.

Helsingfors stad är samarbetsovillig. Den 18 januari 2007

Tidskriften Skärgård har idag uppdaterat sin hemsida.

Dagens Sipoonsanomat berättar att föreningen För Sibbo sänder en färdig besvärblankett (MS Word doc) till alla hushåll i Sibbo. Blanketten finns från och med i dag på föreningens webbplats. Enligt kunggörelsen som publicerades den 4 januari skall de skriftliga anmärkningarna tillställas kommunstyrelsen i den kommun i vilken de som har framställt anmärkningen är invånare eller med avseende på vilken de anser sig vara parter i övrigt. Eftersom jag bor intill den så kallade Westerkullakilen, är anställd av Vanda stad och är lärare för elever från bl.a. Västersundom anser jag att jag kan rikta min anmärkning till stadsstyrelsen i Vanda. Visserligen är Sibbos sak vår, men förslaget om en inkorporering av Vikkullaområdet med Svarta backen-Borgarstrands naturskyddsområde berör i sig oss som bor eller arbetar i Vanda. Som jag ser det är Vandas ståndpunkt till utredningsman Pekka Myllyniemis förslag helt öppen. Här lönar det sig att försöka påverka, om inte med en anmärkning så åtminstone genom att skriva sitt namn på adressen för Westerkulla. (På adressen har det under den senaste veckan kommit närmare 400 nya namn.)

I en kolumn med rubriken "Sipoon rajat eivät ole pyhiä" i dagens Sipoonsanomat går kommunfullmäktigeledamot Hanne Aho (Sdp) indirekt Helsingfors ärende. Liksom några andra lokalpolitiker i Sibbo utnyttjar hon Helsingfors annekteringsförsök för egna politiska syften och beskyller Sibbos traditionella politik för den aktuella konflikten. Hon låter även förstå att Helsingfors torde få sin vilja igenom. Min egen bedömning är att Sibbo torde kunna försvara sina gränser, som åtminstone jag känner en vördnad för, tack vare att Sibbo tidigare har motsatt sig planerna på en metrolinje till Sibbo och tack vare att Sibbo har hört till ett annat landskapsförbund än Helsingfors. Det finns visserligen alltid risker med att inte vara med där besluten fattas, men det är inte sagt att Sibbo skulle ha en egen representant i Nylands landskapsstyrelse. För att Sibbopolitikerna och inte bara Sibboborna skall kunna stå eniga mot anfallet från Helsingfors har det kanske dock varit nödvändigt att Sfp och De Gröna sökt en gemensam linje med övriga partier. När det gäller avståndstagandet från utredningsman Pekka Myllyniemis förslag borde Sibbo dock göra gemensam sak med Östra Nylands förbund, som ju även i högsta grad berörs av Myllyniemis rapport och förslag.

Idagens Hufvudstadsblad ingår en artikel med rubriken "Helsingfors ger Sibbo kalla handen". I dagens Helsinginsanomat ingår en artikel om samma ämne med rubriken "Sipoon kunnanjohtaja esitti Helsingille uuden yhteistyötarjouksen" och underrubriken "Helsinki ei suostu neuvotteluihin Sipoon maankäytöstä". Tidningen skriver att "Helsingin kaupunki ei aio käydä neuvotteluja Sipoon kunnan kanssa Lounais-Sipoon kohtalosta ennen kuin valtioneuvosto on ottanut kantaa Helsingin esitykseen Lounais-Sipoon liittämiseksi Helsinkiin." Tidningen berättar att stadsstyrelsen fick brevet med förslaget till samarbete redan förra veckan. Pajunen säger att behandlingen av stadsstyrelsens behandling av förslaget torde framskrida snabbt, men tillägger att det först är skäl att se hur Myllyniemis förslag framskrider. Efter stadsrådets ställningstagande till utredningsmannens förslag eller efter en eventuell där på följande rättsprocess torde dock Helsingfors förhandlingssituation vara betydligt svagare än den är nu.

Att Pajunen och Helsingfor tackar nej till ett initiativ till samarbete är en god nyhet för den som värnar om Sibbo och naturen i Östersundom och Sibbo storskog. Det är Helsingfors, inte Sibbo som inte vill samarbeta, fastän utredningsmannen hävdar det motsatta i sin rapport. Stadsdirektör Jussi Pajunen säger visserligen till Helsinginsanomat att "Vuosien varrella olemme käyneet neuvotteluja Sipoon kanssa erilaisissa yhteistyöryhmissä. Lopputuloksena on ollut aina se, että Sipoo ei ole ollut yhteistyöhaluinen eikä tahtonut ymmärtää Helsingin näkemyksiä seutuyhteistyöstä." Helsingfors syn på regionalt samarbete har dock i hög grad handlat om att rita in en metrolinje genom Östersundom. Påståendet att Sibbo inte själv skulle har råd att bygga metron lyfts nu fram som ett centralt argument för den föreslagna annekteringen. (Se Östra Nylands förbund har stått i vägen för metron. Den 3 januari 2007.)

Idagens Helsinginsanomat ingår en rättelse gällande en notis om översvämning på landsvägen i Östersundom. Tidningen benämnde fortsättningen på Österleden, liksom Helsingfors gör i sitt berömda uttlåtande, Gamla Borgåvägen istället för Nya Borgåvägen. Utöver Borgåleden (motorvägen) och Nya Borgåvägen, som går genom södra Sibbo, finns det faktiskt en gammal Borgåväg, som liksom järnvägen till Borgå går genom Nickby. Nya Borgåvägen och motorvägen till Borgå har medfört att Nickby hamnat en aning utanför, men den senaste tiden har utvecklingen av Nickby främst hämmats av att Helsingfors även här pantar på mark, som staden vägrat att sälja. Detta kan vara skäl att komma ihåg då det hävdas att Helsingforsregionens samhälsstruktur inte utvecklats i östlig riktning.

23:30
Ett ledarstick i morgondagens Hufvudstadsblad har rubriken "Lyssna till vad Sibbo erbjuder!".

Vapenvilan mellan Helsingfors och staten. Den 17 januari 2007

Sibbo kommun har till Helsingfors stadsstyrelse sänt ett brev där man föreslår förhandlingar om markanvändningen i sydvästra Sibbo, skriver Helsingi Sanomat på sin webbplats i en notis med rubriken "Sipoo ehdottaa Helsingille neuvotteluja".

"Sibbo vill förhandla" är rubriken på Yle Internytt. Yle berättar att förslaget till samarbete baserar sig på kommunstyrelsens beslut från den 19 december. (Se protokolluttdrag och blogginlägget Initiativ till samarbete. Den 20 december 2006.) Radio Vega har intervjuat Markku Luoma och Jan Vapaavuori. Yle Internet berättar även om blanketter mot inkorporering. I själva verket är dagens nyhet om förslag till samarbete liten jämfört med gårdagens sensationella avslöjanden, som medierna inte alls noterat. Den som tar del av docent Erkki Mennolas utlåtande inser att Sibbos förhandlingsposition borde vara mycket stark. Jag ser fram emot att få se Helsingfors statsstyrelses svar på förslaget till samarbete.

I dagens Helsinginsanomat ingår en artikel med rubriken "Helsingin kaupunginvaltuuston alkukauden työtä leimasi kiihkeä halu perustaa Suur-Helsinki". I artikeln, som är förafattad av Jarmo Matilainen, hävdas det att "Ensimmäisen kaksivuotiskauden tärkeimmäksi hankeeksi nousi kiihkeä vaatimus oman metropoliasemansa tunnustamisesta." Matilainen ser ett klart samband mellan strävan efter erkännande om metropolstatus och Sibbofrågan. Bakgrunden är Helsingfors dåliga ekonomi, som föranletts av förändringen i fördelingen av bolagsskatt:

Valtion ja helsinkiläispäättäjien välinen suhde oli kiristynyt äärimmilleen muutamia vuosia aikaisemmin, kun valtio päätti yhteisöveron jako-osuuden muutoksesta. Päätös ajoi Helsingin talouden ahdinkoon.

Ledande ministrars stöd för Helsingfors annekteringsplaner skapade en "vapenvila" mellan Helsingfors och staten:

Kuukausi yhteiskokouksen jälkeen Helsingin valtuusto päätti ylivoimaisella enemmistöllä esittää valtioneuvostolle, että Lounais-Sipoo liitettäisiin Helsinkiin.

"Tuen esitystä erittäin voimakkaasti", pääministeri Matti Vanhanen (kesk) kommentoi Helsingin Sipoo-haluja. Samoilla linjoilla olivat valtiovaraministeri Eeero Heinäluoma (sd) ja kuntaministeri Hannes Manninen (kesk).

Helsingin ja valtion välille oli syntynyt, jos ei linnarauha, niin ainakin tulitauko.

Regerinngens och speciellt centerministrarnas behov av vapenvila i konflikten mellan staten och Helsingfors är kanske inte den enda förklaringen till de ovannämnda ministrarnas märkliga agerande, men önskan att undvika kritik från Helsingforspolitiker torde vara en väsentlig bidragande orsak till att centerpolitiker stött Helsingfors krav på sydvästra Sibbo. Jag har själv lyft fram denna aspekt i blogginlägget Benmjöl åt mjölkkon. Den 30 september 2006. Regeringen har köpt fred med Helsingfors. Betalningen har skett på kredit med ett utlovat krigsbyte från Sibboöverfallet.

Sensationella avslöjanden. Den 16 januari 2007

Det nya numret av tidskriften Skärgård presenteras på sida 13 i dagens Borgåblad. Borgåbladet finns nu i sin helhet på webben i formatet pdf. Till slutet av januari kan Bbl läsas kostnadsfritt i digital version under benämningen e-tidningen.

12:00
Sibbo kommun har på sin webbplats idag publicerat besväret till Högsta förvaltningsdomstolen, samt ett bifogat utlåtande av docent Erkki Mennola. Texten i besväret handlar inte bara om juridiska tolkningar, utan tar även ställning till hur det gick till då Helsingfors i juni gjorde sitt annekteringsbeslut. Besväret och i synnerhet Mennolas utlåtande borde i högsta grad intressera så väl medier som ministrar.

Erkki Mennolas utlåtande omfattar även Pekka Myllyniemis rapport. Utlåtandet skulle vara tidernas nyhetsbomb, om inte jag på min blogg redan analyserat Myllyniemis rapport. Mennola har dock gjort en självständig analys och föreslår bl.a. att delar av Myllyniemis rapport i själva verket härstammar från ett dokument som ursprungligen varit ämnat att ge motiveringar för en sammanslagning av Östra Nylands förbund med Nylands förbund. Mennola säger även att allting tyder på att förutom Helsingfors stad även Nylands förbund deltagit i författandet av rapporten.

I mitt blogginlägg Ett nytt expertutlåtande av docent Erkki Mennola. Den 9 januari 2007 skrev jag "På grund av de stora likheterna mellan Helsingfors utlåtande och Myllyniemis rapport hann Mennola oavsiktligen ge ett expertutlåtande över argumenten i kommunindelningsutredarens rapport innan rapporten hade blivit offentlig." Mennola säger själv i sitt utlåtande att en skild analys av Myllyniemis motiveringar för en annektering är överflödig, eftersom Myllyniemi i sin rapport bara upprepar de motiveringar som Helsingfors framfört.

Besvär till Högsta förvaltningsdomstolen. Den 15 januari 2007

Tidskriften Skärgård kom idag med posten.

16:30
Kommunstyrelsen i Sibbo har idag lämnat in ett besvär till Högsta förvaltningsdomstolen. (Se Yle Internytt, finska Yle, HS, MTV3.) Sibbo för alltså vidare besväret mot Helsingfors stadsfullmäktiges annekteringsbeslut från den 21 juni till högre instans. Helsingfors förvaltningsdomstol beslöt i december att inte behandla Sibbo kommuns besvär från den 14 juli och motförklaring från den 31 oktober med motiveringen att Sibbo kommun liksom inte heller enskilda Sibbobor har besvärsrätt. (Se Det går att besvära sig över statsrådets beslut. Den 14 december 2006.) Sibbo kommun kräver nu dels att Helsingfors förvaltningsdomstols beslut om avslaget eller besvärsrätten hävs, dels att Helsingfors fullmäktiges beslut om annekteringen hävs. Sipoon Sanomat berättade den 23 december att kommunstyrelsen i Sibbo den 21 december beslutit att driva besväret gällande Helsingfors stadsfullmäktiges agerande i juni vidare till Högsta förvaltningsdomstolen. (Se Besvär mot betydelselöst beslut. Den 25 december 2006.)

Sibbo kommun lämnade den 8 januari in ett besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol även angående Helsingfors kommunfullmäktiges förnyade beslut från den 29 november. (Se Metropolen. Den 8 januari 2007, Ett nytt expertutlåtande av docent Erkki Mennola. Den 9 januari 2007.) Därtill har Sibbo kommun till Högsta förvaltningsdomstolen besvärat sig över utnämnandet av kommunindelningsutredare. (Se Inte en tum ger vi efter! Den 29 november 2006.) Den 13 december meddelade förvaltningsdomstolen att den inte kommer att ta upp Sibbos besvär om utnämningen av utredninsgman. (Se Domstolsbehandlingen får vänta. Den 13 december 2006.) Det sistnämnda besväret, som alltså inte går att föra vidare, torde i första hand vara ämnat som en varning till regeringen. Skulle statsrådet ta ställning för en annektering, så vet man vad för besvär angående utredningsmannen man har att vänta. De pågående besvärsprocesserna påverkar även rent juridiskt stadsrådets beslut angående kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag.

Finansminister Eero Heinäluomas specialmedarbetare, riksdagskandidat Hannu Jouhki föreslog häromdagen att det i nästa regering behövs en "Helsingforsminister" vars ansvarsområde skulle vara "Helsingfors metropolområde". Till metropoministerns uppgifter skulle enligt Jouhkin även höra samarbete med andra "metropoler" så som Stockholm, Tallin och Sankt Petersburg. Det är intressant hur debattörer i Helsingin Sanomats insändarspalter här genast ser en koppling till Sibbofrågan. (Se HS.) Sibbo förefaller vara metropolens största fiende.

Förslaget på en metropolminister är i sig komiskt. Helsingforspolitiker har den senaste tiden talat för "metropolens" betydelse i en tid då storstäderna tar över nationalstaternas roll. Nu vill man, driven av metropolhypen, plötligt tvärtom att nationalstaten skall ta över kontrollen av staden Helsingfors och skicka med en representant för regeringen när Helsingfors förhandlar med andra städer. Vad månne Jussi Pajunen skulle tycka om att ha farsan med när han besöker Stockolm eller tar emot representanter för Tallin stad? Eller är det i förhandlingar med Sibbo som man vill ha en minister att hålla i kjolen? Man blir ju lite misstänksam när politiker med rötter i andra landskap kommer till Nyland eller Helsingforsregionen och vill att staten skall ta över kommandot. Tidsenligare skulle det vara att stärka Helsingfors eller Huvudstadsregionens självstyre. Yle Internet berättar idag även att framträdande helsingforspolitiker avvisar idén om en Helsingforsminister.

Berlin är förutom en huvudstad även en delstat. Varför inte göra om Nylands landskapsförbund till Huvudstadsregionens landskapsförbund, nu när landskapsförbundet deklarerar att dess landskap är ett metropollandskap? (Se "Ruotsinkielisten aseman tasapainottuminen". Den 4 januari 2007.) Samtidigt kunde SAD fusioneras med landskapsförbundet. De nyländska kommunerna utanför Huvudstadsregionen kunde gå samman med Östra Nylands förbund, som skulle ta över namnet Nyland. Landskapsförbundets område skulle motsvara den framtida Nylands valkrets (utan Esbo, Grankulla och Vanda). Tidningen Uusimaa, som utkommer i Borgå, skulle säkert inte ha någontiong emot namnbytet. Att Sibbo eller övriga östnyländska kommuner ansluter sig till ett ett nyländskt landskapsförbund som helt domineras av Helsingfors verkar efter utredningsman Pekka Myllyniemis förslag till "Ruotsinkielisten aseman tasapainottuminen" inte speciellt trovärdigt.