Skrämseltaktik. Den 3 februari 2007

Helsingin Sanomat har frågat partiordförandena om de anser att ett skilt "metropolprogram" behövs i nästa regering och om de tycker att det behövs en egen minister för att att sköta Helsingforsregionens ärenden. Tidningen redogör för ordförandenas svar under rubriken "Puolueiden puheenjohtajat haluavat Helsingin seudun hallitusohjelmaan". För en tid sedan föreslog Eero Heinäluomas specialmedarbetare Hannu Juohki att det behövs en Helsingforsminister som sköter om sköter "metropolområdet". Till metropoministerns uppgifter skulle enligt Jouhki även höra samarbete med andra "metropoler" så som Stockholm, Tallin och Sankt Petersburg. (Se Besvär till Högsta förvaltningsdomstolen. Den 15 januari 2007.) Förslaget lyftes fram i Helsingin Sanomat den 14 januari under rubriken "Hannu Jouhki haluaa ministerin hoitamaan metropoliasioita", men på sin webbplats hade Jouhki under rubriken "Helsinki on suomalaisten ainoa pääkaupunki" föreslagit en Helsingforsminister redan i november.

Förslaget på en en Helsingforsminister har kritiserats av flera Helsingforspolitiker. På sin blogg skrev stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori den 9 december under rubriken "Helsinki-ministeri?" följande:

Esitys kuulostaa lähtökohtaisesti hyvältä. Vihdoinkin joku ymmärtää maan pääkaupunkia. Vihdoinkin saataisiin joku, joka myös pitäisi huolta Helsingin asiasta. Esitys kuitenkin kuulostaa paremmalta kuin mitä se oikeasti on. Vannoutuneena Helsingin puolestapuhujana olen kovasti epäileväinen. Itse asiassa en kannata esitystä. Minusta se on populistinen, kapeakatseinen, keinotekoinen ja väärä. Toteutuessaan se voisi jopa toimia Helsinkiä vastaan.

Nu har Heinäluoma enligt Helsingin Sanomat försiktigt ställt sig bakom förslaget på en Helsingforsminister. Å andra sidan säger han att även kommunministern kunde sköta Helsingfors ärenden.

Ur Sibbos synvinkel är frågan om ett "metropolprogram" betydelsefullt, emedan metropolpolitiken och det av kommunministern stödda metropolsamarbetet hittills främst har handlat om att pressa fram ställningstaganden som stöder Helsingfors anspråk på sydvästra Sibbo. Helsingfors har utnyttjat i samband med kommun- och servicestrukturreformen utnyttjat sin starka ställning i Nylands förbund och Delegationen för huvudstadsregionen för att driva sin utvidgning till Sibbo. Jag har på denna blogg hävdat att förslaget att slå samman Nylands förbund och Östra Nylands förbund åtminstone delvis handlar om att ge Helsingfors kontroll över stadens markegendom i sydvästra Sibbo. (Se Initiativ till ändring av landskapsindelning. Den 21 januari 2007.) Påståendet låter kanske orimligt, men det får stöd av Jan Vapaavuoris anförande den 25 oktober 2005 vid samarbetsmötet för huvudstadregionen (den utvidgade delegationen för huvudstadsregionen):

Helsingin metropolialue on viimeisten vuosikymmenten aikana levinnyt luontevasti niin pohjoiseen kuin länteen. Saman logiikan on pakko toimia myös Helsingin niemeltä itään päin. On täysin mahdotonta ajatella, että Sipoo ja varsinkaan sen läntiset osat eivät tulisi jatkossa elimellisesti olemaan osa alueen urbaania yhdyskuntarakennetta. Pahoin pelkään, ettei esillä ollut Uudenmaan liiton ja Itä-Uudenmaan liiton yhdistäminen, ole tältä osin riittävä toimenpide.

Socialdemokraterna vill ge staten större kontroll över huvdstadsregionen, men Samlingspartiet, som i Helsingfors, i Delegationen för huvudstadsregionen och i Nylands förbund har en ledande ställning, vill inte ge bort makten. Endast då det gäller att slå samman de nyländska lanskapsförbunden och inkorporera sydvästra Sibbo vill man att staten skall utöva makt i strid med den kommunala självstyrelsen.

Kommun- och servicestrukturreformen ger staten möjlighet att tvångssammanslå kommuner som inte frivilligt samarbetar. Samtidigt som Helsingfors har förespråkat att sydvästra Sibbo skall anslutas till "huvustadsregionen" eller Helsingfors, har Samlingspartiet i Helsingfors och Helsingfors stads samlingspartistiska ledning tagit ställning för en sammanslagning av städerna i Huvudstadsregionen. Detta har varit ett effektivt sätt att få de övriga SAD-kommunerna att "samarbeta" och i gemensamma ställningstaganden ställa sig bakom Helsingfors östexpansion. (Se Initiativ till ändring av landskapsindelning. Den 21 januari 2007.) Det är väl klart att trycket på grannstäderna skulle minska, om Helsingfors fick nya områden att breda ut sin bebyggelse på i Sibbo. I sitt anförande om kommun- och servicestrukturreformen "Pääkaupunkiseutu ja historiallinen kuntauudistus" vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 11 januari 2006 sade Vapaavuri följande:

Olen itse vakuuttunut siitä, että järkevintä olisi yhdistää Helsinki, Espoo, Vantaa, Kauniainen ja läntiset osat Sipoosta uudeksi suurkaupungiksi. Tämä olisi selvästi selkein ja yksinkertaisin tapa varmistaa seudullisesti kokonaisvaltainen, yhdyskuntarakenteen ja kansainvälisen kilpailukyvyn kannalta tarkoituksenmukainen päätöksenteko.

Vapaavuori medgav i sitt anförande att han tidigare ifrågasatt en sammanslagning. Vad fick honom att så radikalt ändra åsikt och ställa sig bakom en åsikt som tidigare närmast företrätts av enskilda socialdemokrater och gröna? I samma anförande sade Vapaavuori att "Läntinen Sipoo tuleekin liittää Helsinkiin, jos laajemmasta yhdistämisestä ei jostakin syystä tulisi mitään." Man kan fråga sig om stödet för an sammanslagning av SAD-området till en enda administrativ kommun är en uppriktig politisk linje eller bara ett uttryck för en skrämseltaktik. Av Jan Vapaavuoris ställningstagande i en artikel med rubriken "Kuntaliitoksia, alueliitoksia, seutuhallintoa vai yhteistyötä?" i Helsingin Uutiset den 11 maj 2005 torde framgå att förslaget till en sammanslagning inte handlar om en uppriktig åsikt:

Aikakautemme haasteet pääkaupunkiseudulla on ratkaistavissa yhteistyön kautta, mikä erilaisista ratkaisumalleista on vähiten dramaattisin ja vähiten ristiriitoja herättävä. Linjan hyvänä puolena on myös se, ettei se vaadi valtiovallan väliintuloa, vaan perustuu kuntien omiin päätöksiin. Kuntarajoja ei tarvitse muuttaa eikä uusia hallinnontasoja pystyttää, jos alueen kaupungit pystyvät tiivistämään yhteistoimintaansa tavalla, joka luo ratkaisuja yhteisiin murheisiin. Tämä vaatii itse kultakin kaupungilta paljon, ennen kaikkea kykyä nousta omien, usein lyhytnäköisten intressien yläpuolelle sekä halua ja kykyä oppia ajattelemaan seudullisesti. Valtiovalta puolestaan edistää asiaa parhaiten antamalla tälle työlle omalta osaltaan työrauhan.

Statsministerns relationer till Helsingfors. Den 2 februari 2007

"Kandidater mot inkorporering och uran" är en rubrik på Yle Internet / Östnyland. Även på Rundradion har man räknat ut understödet eller motsåndet mot en annektering bland riksdagskandidater i Nylands och Helsingfors valkräts. Siffrorna stämmer överens med de siffror som jag räknatut och redogjorde för på gårdagens blogginlägg. Det skulle vara intressant att veta vad kandidater i andra valkrätsar anser i Sibbofrågan, men de har inte blivit tillfrågade av Yle.

Även Erkki Tuomioja (sdp) har svarat på frågorna på Yles valmaskin. Vad jag observerat är han den enda socialdemokratiska ministern som på valmaskinen tagit ställning i Sibbofrågan. Även tre centerministrar har tagit ställning i frågan i samband med Yles valmaskin. (Se Ställningstaganden på Yles valmaskin. Den 1 februari 2007.) Angående påståendet att "Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo" är utrikesminister "delvis av samma åsikt". Tuomioja har gett frågan den nästlägsta möjliga prioriteten, och betraktar frågan alltså som mindre viktig, men säger i sin kommentar "Tämä ei ole tärkeätä vain asuntorakentamisen kannalta vaan myös yhdyskuntarakenteen eheyttämisen vuoksi."

Jag är smått överraskad och förbryllad över Tuomiojas svar. En utvidgning av Helsingfors österut skulle snarare öka splittringen av samhällsstrukturen, men yhdyskuntarakenteen eheyttämisen är ett mångtydigt begrepp. Vad Tuomioja kanske syftar på är att det är bättre att bygga tätt nära Helsingfors än glest längre ifrån huvudstaden. Sydvästra Sibbo ligger visserligen nära Helsingfors stads östgräns, men arbetsplatserna ligger inte i östra Helsingfors. På sin höjd kunde en utvidgning av Helsingfors till Sibbo minska på utflyttningen från Helsingfors och motverka det så kallade Nurmijärvifenomenet. Matti Vanhanens "tomtkrig", vars första steg är Sibbo, är dock snarare ämnat att öka urban sprawl.

De kandidater som kryssat för att de är "delvis av samma åsikt" i Sibbofrågan och därmed förefaller att anse att "Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo" stöder inte nödvändigtvis en annektering. Pekka Haavisto (c) är "delvis av samma åsikt", men säger "Kyllä, Sipoon pitää olla osa laajemman pääkaupunkiseudun suunnittelua. Se voitaisiin kuitenkin tehdä esim. YTV:n kautta ja kaavoitusyhteistyönä. Vierastan Helsingin sarvikuonopolitiikkaa Sipoon suuntaan." Påståendet som kandidaterna tagit ställning till lyder i sin helhet "Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo. Huvudstaden behöver nya områden för bostadsproduktion." På finska lyder påståendet "Helsingin laajeneminen Sipooseen on oikeutettua, sillä pääkaupunki tarvitsee lisää maata asuntorakentamiseen." Det finns en viss betydelseskillnad mellan den finska och den svenska versionen, men även de som läst påståendet på finska kan ha förstått det på lite olika sätt.

Yle håller sig naturligtvis förutom med en valmaskin även med en valblogg. Valbloggen heter "Olli Ainolan vaaliblogi" och skrivs alltså av Olli Ainola. Redan den 24 januari skrev Ainola ett blogginlägg om Sibbofrågan. Rubriken är "Kaataako Sdp rajansiirron?"

Ondsagens ledarartikel i Helsingin Uutiset och Vantaan Sanomat handlar om förseningen av regeringens beslutet i Sibbofrågan. Rubriken är "Uskomatonta hutilointia". Ledarskribenten sparar inte på orden, utan talar om "dramatiska dimensioner" och kallar projektet att utvidga Helsingfors österut för "hallituksen ykköshanke". Kritiken mot tjänstememännen vid inrikesministeriet och länsstyrelsen är hård: "on oikeutettua kysyä todella painokkaasti, millaista hallintokulttuuria kyseiset virheet edustavat." Ledarskribenten ifrågasätter även tjänstenmännens arbetsmoral. Det torde finnas en mycket enkel förklaring till tjänstemännens "otroliga miss". För en vecka sedan gav Helsingin Uutiset själv förklaringen i en artikel med rubriken "Ministeriö hutiloi Sipoonasiakirjat 'sinne päin'". Tidningen citerar Cay Sevón:

– Kysymys oli ajasta. Teksti haluttiin saada nopeasti eteenpäin. Ajateltiin, että pannaan kartta perässä. – Koko aikataulu on ollut sellainen, että olisi ollut ihme, jos se olisi pitänyt

Den fullständiga svenska versionen av Myllyniemis rapport fanns till hands genast som den var klar. Visst kan man klaga på förvaltningskulturen i fallet Sibbo, men det är främst Helsingfors, kommunindelningsutredaren och centerministrarna som i det högt uppskruvade tempot gjort sig skyldiga till otroliga tabbar. Man frågar sig varför det har varit så bråttom.

Några akuta problem skulle en annektering av sydvästra Sibbo inte lösa. Brådskan har andra orsaker än att det är bråttom att förverkliga en utvidgning. Istället har brådskan i första hand berott på att den nuvarande regeringen vill ta ställning till förslagen om en gränsjustering. Frågan är varför den sittande regeringen nödvändigtvis skall avgöra Sibbofrågan. Det behöver inte finnas en enda orsak till brådskan att lösa Sibbofrågan, men det är klart att det är Centern och inte socialdemokraterna som drivit på. Även Helsingfors har haft bråttom, vilket torde bero på att staden, för att citera Jan Vapaavuori, har en "once in a lifetime chance, en engångschans att få statsrådets stöd". (Se Bråttom. Den 8 augusti 2006.) Efter regeringsskiftet är ett beslut om en annektering inte sannolikt, såvida Matti Vanhanen och Hannes Manninen inte sitter kvar på sina nuvarande taburetter. En annektering var inte heller sannolik för ett år seda. I Helsingin Uutiset skrev ledarskribenten den 6 december:

Vielä vuosi sitten ajatusta pidettiin lähinnä teoreettisena. Ajatuksia heiteltiin haaveenomaisena, kun pääkaupunkiseudun tulevaisuutta mietittiin. Hyvin harva uskalsi veikata, että hanke voitaisiin saada todeksi näin nopeasti.

Varför fick Helsingfors stad centerministrarna att inte bara stöda en annektering utan även med stor risktagning påskynda ett beslut i frågan? Det behöver inte finnas ett enda enkelt svar på frågan, men det förefaller uppenbart att centerministrarna har varit pressade. En orsak till att Centern varit pressad torde vara kommun- och servicestrukturreformen. En annan orsak till pressen torde vara de dåliga relationerna mellan Helsingfors och staten. (Se Vapenvilan mellan Helsingfors och staten. Den 17 januari 2007.) Genom att ta ställning för ett bevarande av Malms flygfält i konflikt med Helsingfors och statens överenskommelse, torde Vanhanen ytterligare ha försämrat relationerna. (Se Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007.) Genom sina ställningstaganden för Malm friade Vanhanen till Helsingforsväljarna, men fick Helsingforspolitikerna och stadens ledning emot sig. Det är svårt att sitta kvar som statsminister om man har dåliga relationer till Helsingfors stad.

Att relationerna mellan statsministern och Helsingfors varit spända framgår ur stadsstyrelsemedlem Jouko Malinens anförande "Onpa Vanhasella otsaa!" från den 9 mars 2005:

Pääministeri Vanhanen on viime päivinä esiintynyt harvinaisen uhmakkaasti pääkaupunkiseudun kuntien yhteistyön edistämiseksi liikenne- ja kaavoituspolitiikassa. Asuntorakentamiseen pitäisi saada vauhtia - vapaaehtoisesti tai pakolla. Erityisesti pientalojen rakentaminen on pääministerin toivelistalla. Näihin asioihin pitää 14 Helsingin seudun kunnan saada pikaisesti yhteistyössä ratkaisuja tai Vanhanen päästää kuntaministeri Mannisen (kesk) irti ja sitten alkavat pakkotoimet lainsäädännön muodossa.
...
Sanoisin kuitenkin, että onpa Vanhasella otsaa - juuri eilen hän vaati Helsingin ja sen ympäristökuntien pientalorakentamiseen vauhtia. Toisaalta vasta muutama viikko sitten hän puuttui julkisesti Helsingin kaavoitukseen Malmin lentokentän osalta, jonne Helsinki on reilu vuosi sitten hyväksynyt yleiskaavan ja on parhaillaan kaavoittamassa uudenlaista tiivistä pientaloasutusta!
Helsingin osalta Matti Vanhaselta unohtui pääministerin vastuullinen rooli ja hän tuli julkisuuteen Malmin kentän rakentamisasiassa ’siltarumpupolitiikkaa harjoittavana kepupolitiikkona’. Keskustapoliitikkona Vanhasen on aina vaikeaa aidosti kannatta mitään Helsingin kehitystä edistäviä asioita.

Ställningstaganden på Yles valmaskin. Den 1 februari 2007

"Biskopen kritiserar Myllyniemirapporten" är rubriken på en notis på Yle Intenet /Östnyland! Lyssna ljudklipp av Intervjun med Gustav Björkstrand. Jag citerar Yle Internet:

Biskop Gustav Björkstrand förundrar sig över att utredningsmannen Pekka Myllyniemi inte har beaktat församlingsstrukturen i sin utredning av gränsjusteringen mellan Helsingfors och Sibbo.

Yle har idag öppnat sin valmaskin. Ett av påståendena som riksdagskandidaterna tar ställning till lyder "Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo. Huvudstaden behöver nya områden för bostadsproduktion." Av de 256 kandidater i Nylandsvalkräts som idag före 18:00 besvarat frågorna är 144 eller 56 % "helt av annan åsikt", 67 eller 26 % är "delvis av annan åsikt", 33 eller 13 % "delvis av samma åsikt" och 6 eller 2 % "helt av samma åsikt". Övriga 6 kandidater har kryssat för "vet ej". Helt eller delvis av annan åsikt är alltså 82 %, medan 15 % är helt eller delvis av samma åsikt. Matti Vanhanen (c) är "delvis av samma åsikt". Hans prioritering av frågan är mitt emellan "viktig" och "inte viktig". Vanhanen motivering lyder "Seudulla tarvitaan runsaasti lisää tonttimaata ja kaikki todelliset keinot tässä onnistumiseksi on voitava pitää käytössä. Asumisen hinta on noussut liian korkeaksi ja yhteiskunnan on vastattava tonttimaan riittävydestä."

Bland de kandidater som är helt av annan åsikt än att Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo noterar jag Jyrki Kasvi (grön), Heidi Hautala (grön), Terho Pursiainen (grön), Merikukka Forsius (grön), Arja Alho (sdp), Risto Kuisma (sdp), Marjo Matikainen-Kallström (saml) och Jouko Jääskeläinen (kd). Alla Sfp-kandidater är "helt av annan åsikt".

Endast delvis av annan åsikt är Maarit Feldt-Ranta (sdp), som ger motiveringen "Utvecklandet av huvudstadsregionen är viktigt, dock inte så att Helsingfors som större kunde ta sig rätten att diktera hur det sker. Samarbete är bästa metod för regionutveckling - gäller både för Sibbo och Helsingfors." Feldt-Ranta ger frågan medelhög prioritet. Med tanke på Feldt-Rantas position som partisekreterare i SDP väger dock hennes avvikande åsikt tungt jämfört med de flesta andra kandidateras åsikter i frågan. Delvis av annan åsikt är även Claes Andersson (vf), som ger följande motivering: "De metoder för tvångsinkorporering som använts är helt oacceptabla. Man bör sträva efter en lösning som tlllfredsställer både Sibbo och Helsingfors behov av tomtmark för att bygga bostäder (framför allt hyres-) till ett rimligt pris."

Delvis av annan åsikt är kanske mera överraskande Vandapolitikerna Kimmo Kiljunen (sdp) Timo Juurikkala (grön). Kiljunen, som är riksdagsledamot och som var stadsfullmäktigeordförande fram till årskiftet, ger följande motivering: "pääkaupunkiseudun yhteistyön tavoitteena oli kuntien välisten rajojen madaltaminen. aluevaihdoksia vaadittaessa rajojen merkitys on kasvanut ja se on tarpeettomasti tulehduttanut yhteistyöilmapiiriä." Juurikkalas motivering lyder "Ei se oikeutettua ole. Laajeneminen olisi itäsuunnalla ajankohtaista joskus vuoden 2020 jälkeen, kun nykyisten ratojen ja Länsimetron varret on rakennettu täyteen - jos silloin vielä on sellainen meininki, että edelleen lisää väkeä pakkautuu pk-seudulle!" Även kulturminister Tanja Saarela är delvis av annan åsikt. Hennes motivering lyder "Asia on edelleen auki. Periaatteellisesti kuntien välinen yhteistyö olisi parempi toimintatapa."

Bland de kandidater som kryssat för att de "vet ej" noterar jag justitieminister Leena Luhtanen och (sdp) och Eero Lankia (c). Luhtanen säger "en ota minkääänlaista kantaa itse kysymykseen". Lankias motivering Lyder: "En tiedä tarvitseeko pääkaupunki naapurien maata, omaakin on paljon rakentamatta. Helsingin seutu (ml. Sipoo) tarvitsee lisää väljää asuirakentamista." De två kandidater som tydligast är för en annektering av sydvästra Sibbo är Matti Viialainen (sdp) och Tapani Mäkinen (saml), som är ordförande för Nylands förbunds landskapsstyrelse.

Endast kandidater från Nylands och Helsingfors valkräts har tagit ställning till Helsingfors utvidgning. Yle redogjorde bl.a. på sina valsidor för motsvarande siffror för en vecka sedan, då 177 kandidater från Nyland och 115 kandidater från Helsingfors hade besvarat frågorna. Procentuellt sett har är siffrorna praktiskt taget oförändrade.

Av de 183 Helsingforskandidater som besvarat frågorna på Yles valmaskin svarar nu 49 eller 27 % att de är "helt av annan åsikt", 34 eller 19 % har svarat att de är "delvis av annan åsikt", 51 eller 28 % har svarat att de är "delvis av samma åsikt" och 43 eller 23 % är har svarat att de är "helt av samma åsikt", medan 3 inte vet eller inte tar ställning. Sammanlagt är alltså 45 % helt eller delvis av annan åsikt angående påståendet att Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo. Jacob Söderman hör till dem som är helt av annan åsikt. Delvis av annan åsikt är Merja Vanhanen (c), som ironiskt noterar att "Oikeutettua.... tuolla periaatteella seuraava laajenemissuunta voikin sitten olla mikä tahansa." Mari Kiviniemi (c) är delvis av samma åsikt. Social- och hälsovårdsminister Tuula Haatainen har överhuvudtaget inte kryssat för något alternativ på frågan om Helsingfors östutvidgning. Eero Heinäluoma har kryssat för alternativet "vet ej", men ger motiveringen "Valtioneuvoston jäsenenä en voi ottaa asiaan kantaa ennakkoon." Kanske någonting för centerministrarna att begrunda.

Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007

Under rubriken "Nya utlåtanden i Sibbo-Hfrs marktvist" berättar Yle Internytt / Östnyland att kommunstyrelsen i Sibbo på sitt möte igår antog ett nytt utlåtanden i "diverse marktvister med Helsingfors stad". "Full fart på Sibboplanering" är rubriken på en artikel i dagens Borgåblad. För tydlighetens skull är det skäl att nämna att artikeln handlar om Sibbos egen planeringar. Även Helsingfors stadsplaneringskontor har ju använt sin kapacitet till att planera Sibbo. Dagens Hufvudstadsblad ägnar nästan ett helt uppslag åt fallet Sibbo. Reportaget har rubriken "I 'Veikkos tryckeri' vittras seger".

Dagen Helsinginsanomat berättar i en artikel med rubriken "Järvenpää haluaa selvittäjäksi Alasen" att staden Träskända vill att det tillsätts en kommunindelningsutredare för att utreda en föreslagen gränsjustering mellan Träskända och Tusby, eftersom Träskända vill bygga på ett område som hör till grannkommunen. Se där vilken Pandoras ask Helsingfors och kommunminister Hannes Manninen har öppnat! Inte nog med att Träskända liksom Helsingfors vill expandera. Staden vill själv bestämma vem som inrikesministeriet skall utnämna till utredningsmann! Regeringsrådet Arto Sulonen från inrikesministeriet är häpnad och kommenterar Träskändas förslag:

Laki lähtee siitä, että selvitysmiehen asettamiselle pitää olla erityisiä perusteita. Ei sellainen menettely automaatista ole. ...
Sellaista menettelyä emme tunne, että yksyttäinen kunta hakee itselleen kuntajaon muutosta, joka koskee muita kuntia ja saisi oikeuden määritellä, asetetaanko selvitysmies ja kuka hän on. Selvitysmiehestä pitää kuulla kaikkia kuntia, joita asia koskee.

Man frågar sig vem som i verkligheten föreslog Pekka Myllyniemi som utredningsman. Klart är i alla fall att Sibbo i frågan "hördes" på ett mycket tvivelaktigt sett.

"Malmi säilynee koipussissa" är rubriken på en kommenterande artikel i dagens Helsinginsanomat. Huvudartikeln har rubriken "Ilmailulaitos varautuu Malmin kentän säilymiseen". I den kommenterande artikeln skriver Jarmo Huhtanen att "Helsingin edellinen valtuusto päätti, että Malmin kenttä muutetaan pientaloalueeksi. Päättäjiä harmitti se, että pula pientaloista ajoi helsinkiläisiä muualle asumaan". Huhtanen noterar vidare att "Helsingin uusi yleiskaava kaatui korkeimmassa hallinto-oikeudessa Malmin osalta Jussi Pajunen (kok) jääviyteen." Det finns dock en annan orsak till att Malms flygfält förefaller att läggas i förvar. Jag citerar Huhtanen:

Näkymät ovat kuitenkin muuttuneet vuodesta 2003, jolloin päätös tehtiin. Helsinki on kaappaamassa Sipoolta 30 neliökilometriä maata. Valtuustokin on vaihtunut.

Jag har tidigare behandlat fallet Malm i blogginlägget Malm eller Sibbo? Den 8 november 2006. Det bör noteras att en annektering av sydvästra Sibbo kunde lösa det problem som orsakades av att Jussi Pajunen inte jävade sig då generalplanen behandlades för Malms del. Knappast är dock misstankarna om jäv något avgörande motiv bakom Pajunens engagemang för Sibboannekteringen. Mera anmärkningsvärt är Matti Vanhanens engagemang för Malms flygfält. I sitt tal vid flygfältets 65-årrsdag den 18 maj 2003, då staten och staden redan hade kommit överens om att flygfältet skulle bli bostadsområde, sade försvarsminister Matti Vanhanen följande:

Ydinkysymys on halutaanko tämä säilyttää. Nyt ei ole vielä liian myöhäistä vetää yhteen jo tehtyjä selvityksiä, joiden mukaan Malmia ei voida korvata. Ei paikkaa, josta presidentti Kallio ojensi Suomen käden eri ilmansuuntiin voi korvata tuhoamalla se. Tiedän, että rikon varmasti monta hallinnon hyvää periaatetta sanomalla näin valtioneuvoston jäsenenä, kun kerran valtio ja Helsinki ovat panneet nimensä sopimuksen alle. Siksi pyydän jo heti anteeksi tämän periaatteen rikkomista. Mutta teen tämän vedotakseni Malmin puolesta.

Jag måste medge att jag kunde ha blivit berörd av försvarsministerns känslosamma och förvaltningsetiskt tvivelaktiga tal. Vanhanens karriär som försvarsminister blev emellertid mycket kort. Statsminister Matti Vanhanen måste se till helheten, men även som statsminister har Vanhanen försvarat Malms flygstation. I en kolumn med rubriken "Behöver Helsingfors en flygplats till?" i Hufvudstadsbladet den 1 februari 2005 skrev Matti Vanhanen att "Nylands förbund skulle anvisa ett område för en ny flygplats i anslutning till beredningen av en ny landskapsplan", men konstaterar att "det klarade man emellertid inte av under beredningen av planen". Nylands förbunds misslyckande, som kanske berodde på att Sibbo hörde till ett annat förbund, är dock ingenting som Vanhanen sörjer över i sin kolumn. Vanhanen avslutar sin kolumn enligt följande:

En fråga för sig är sedan hur nedläggningen av Malms flygplats skulle behandlas kulturhistoriskt. Flygplatsens funktioner har också internationellt en erkänd position. I Helsingfors har man under de senaste decennierna rivit mycket sådant som nu betraktas med saknad samtidigt som man förundrar sig över 60- och 70-talsbeslutsfattarnas värderingar.

Jag har hört att funktionerna på Malms flygfält kanske kunde ordnas på ett nytt sätt som skulle göra det möjligt att bygga bostäder utan att flygplatsen behöver läggas ner. Det är att hoppas att alternativ av detta slag utreds.

Vanhanens intresse för Malm väckte redan för några år sedan förundran, men det är väl möjligt att Vanhanens eller hans talskrivare hade ett uppriktigt intresse för Malms kulturhistoriska värde. Försvarsministerns och statsministerns ställningstagande under pågående utredning och efter gjorda överenskommelser beklagades av flera Helsingforspolitiker. Ambitionen att bevara flygfältet i Malm stod dessutom i konflikt med Helsingingfors önskan att vanliga Helsingforsbor skulle kunna bo i egnahemshus utan att byta hemkommun. Vanhanen kom dock själv att aktivt stöda en lösning på den sistnämnda olägenheten. Vid sitt tal vid öppnandet av bostadsmässan i Esbo den 14 juli ifjol framhöll Vanhanen detta tydligt:

Asuntorakentajat luovat aina samalla uutta kulttuurihistoriaa, miljöitä ja maisemia. Myös vanhaa on vaalittava. Toivon siksi vakavasti, että Helsingin kaupunki harkitsisi uudestaan Malmin kentän kohtaloa ja keskittäisi voimansa huomattavasti edullisempaa asuntokantaa tuottaviin Sipoon alueisiin.

Fallet Malm hänger mycket starkt samman med fallet Sibbo. Matti Vanhanen är här en förenande länk i ännu högre grad än Jussi Pajunen.



Föreningen För Sibbo har på sin webbplats publicerat information om "Informationsturnen i kommunen".

Östra Nylands förbund. Den 30 januari 2007

"Östnyland slaktar Myllyniemi" är en rubrik på första sidan i dagens Borgåblad. Se e-tidningen. På sida 4 är rubrikerna "ÖNF slaktar Myllyniemis rapport" och "Folkomröstningen i Sibbo närmar sig".

Christel Liljeström har på sin blogg sent igår kväll skrivit ett inlägg med rubriken "Östra Nylands förbund". Inlägget behandlar gårdagens landskapsstyrelsemöte, där utlåtandet om Myllyniemis rapport antogs, men hon behandlar utlåtandet mycket kort: "Krasst slog vi ner innehållet, som ju inte tål en kritisk granskning." Denna gång har Liljeström inte översatt blogginlägget till finska, utan har istället skrivet ett skilt finskspråkigt inlägg, i form av ett brev till Matti Vanhanen. Hon börjar dock "brevet" i ödmjuka ord: "Pääministeri Vanhanen, Tuskinpa luette minun blogiani, mutta eihän sitä toisaalta koskaan tiedä. Teistä on ainakin julkisuuden kautta saanut sen vaikutelman, että viihdytte tietokoneen ääressä." Brevet slutar med orden "Mutta Suomen lakia tulisi silti kunnioittaa."

9:30
Sibbo kommun har på sin webbplats publicerat röstningsmaterial och ett pressmeddelande (pdf) om folkomröstningen om Myllyniemis förslag. Pressmeddelande finns på finska i formatet MS Word.

15:00
Östra Nylands förbund har idag på sin webbplats publicerat dokumentet "Östra Nylands mål för regeringsprogrammet och projektförslag för statsbudjeten för år 2008", som godkändes på landskapsstyrelsemötet igår. Jag noterade ett par ställningstagande: "Staten bör under de närmaste åren utrusta Kervo-Nickby banan för persontrafik och fortsätta K-tåget (Helsingfors-Kervo) från Kervo till Nickby så att Sibbo och Kervo kan bygga nya bostadsområden gynnsamt och miljövänligt invid spårtrafik." I sin rapport antyder Pekka Myllyniemi felaktigt att Sibbo motsatt sig en utveckling av järnvägslinjen mellan Kervo och Nickby. Vidare noterar jag följande ställningstagande i dokumentet: "I regeringsprogrammet bör man ta med uppgörandet av en utredning gällande byggandet av en ny snabb järnväg på kusten mellan Helsingfors och S:t Petersburg (HELI)." HELI-banan har Myllyniemi av förekommen anledning helt negligerat i sin rapport.

Östra Nylands förbund har även publicerat "Information om de beslut som gjordes på landskapsstyrelsens möte 29.1.2007". Angående rapporten "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad" konstateras följande:

Östra Nylands förbund konstaterar att den rapport som kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi överlämnat till inrikesministeriet 30.11.2006 inte innehåller de förutsättningar för ändrandet av kommunindelningen som krävs i kommunindelningslagen. Rapporten innehåller inte heller samhällsstrukturella eller andra grunder till ändrande av kommunindelningen. Landskapsstyrelsen anser att påståendena om Östra Nylands förbunds verksamhet är felaktiga, att de inte hör till saken och att de är synnerligen beklagliga och osakliga.

Jag förmodar att detta inte var hela utlåtandet, men egentligen innehåller den ovanciterade texten det väsentliga. Pekka Myllyniemi presenterar i sin rapport inga lagliga grunder för en ändring av kommunindelningen. Det här borde vara solklart. Visst är det anmärkningsvärt att vi lika väl skriver anmärkningar, utlåtanden, insändare och blogginlägg som om Sibbofrågan inte ännu vore avgjord till Sibbos fördel.

I sin rapport föreslår Myllyniemi att Nylands och Östra Nylandsförbund slås ihop, eftersom "En av de största bristerna när det gäller samarbetet kring markanvändningen och lösandet av problemen med bostadsproduktionen i huvudstadsregionen är att Helsingfors och Vandas grannkommun Sibbo, som har en mycket stor areal, inte hör till samma landskap som huvudstadsregionen." Landskapsstyrelsen för Nylands förbund beslöt den 22 januari att överlämna ett initiativ till region- och kommunminister Hannes Manninen om att slå ihop Nylands och Östra Nylands förbund. Den huvudsakliga målsättningen förefaller dock vara att ansluta Sibbo till Nylands förbund och därmed ge Helsingfors kontroll över planritningen i sydvästra Sibbo. Landskapsstyrelsen för Nylands förbund behandlade Sibbos eventuella flyttning till Nylands förbund på sitt möte den 21 augusti. Enligt protokollet betrakade styrelsen det som osannolikt att Östra Nylands förbund kvarstår efter att Sibbo bytt förbund, men man garderade sig även mot möjligheten att Sibbo förblir kvar i Östra Nylands förbund. Inför mötet uttalade sig landskapsdirektör Aimo Lempinen i Radio Itä-Uusimaa. Uttalandet sammanfattades på Radio Itä-Uusimaas webbplats under rubriken "Uudenmaan kunnat valmiita puoltamaan Sipoon maiden liittämistä Helsinkiin":

Uudenmaan liitto on valmis kannattamaan Sipoon maa-alueiden luovuttamista Helsingille.

Maakuntajohtaja Aimo Lempisen mukaan virallista kantaa ei ole otettu, mutta Uudenmaan kunnat ovat valmiita puoltamaan Helsingin suunnitelmia mikäli kuntajakolain mukaiset oikeudelliset velvoitteet täyttyvät.

Helsingin anomus on Helsingin seudun kehittämislinjojen mukainen, sanoo Uudenmaan maakuntajohtaja Aimo Lempinen.

Med "Nylands kommuner" måste landskapsdirektören här syfta på Helsingfors och det av Helsingfors helt dominerade Nylands förbund, som formellt representerar alla medlemskommuner. Uttalandet är kanske inte helt obetydligt med tanke på att Pekka Myllyniemi, som sitter i landskapstyrelsen för Nylands förbund, en månad senare av kommunminister Hannes Manninen utsågs till kommunindelningsutredare.

ÖNF godkände utlåtande om Myllyniemis rapport. Den 29 januari 2007

Regeringens bostadspolitik är inkonsekvent. Jag har läst Timo Juurikkalas blogginlägg "Hallituksen asuntopolitiikka". Jag citerar:

Sipoon valtauksen kohdalla hallitus on esiintynyt jämäkkänä pääkaupunkiseudun asuntorakentamisen edistäjänä. Kapiteelin maakauppojen yhteydessä ahneus on voittanut, mikä antaa hyvin ristiriitaisen kuvan valtion linjasta. Käsittämätöntä toimintaa!

9:30
"Sipoo järjestää kuntarajoista kansanäänestyksen" är rubriken på Helsingin Sanomats webbplats. Ingen nyhet precis, men liksom Yle Internet påpekar man att föreningen För Sibbos brev, som kom förra veckan av en del har förväxlats med röstsedlarna som Sibboborna får denna vecka.

16:30
Landskapsstyrelsen för Östra Nylands förbund har idag behandlat ett utlåtande om kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport. Jag citerar ärendelistan:

Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi föreslår i sin rapport att ett område i Sibbo med över 5 % av invånarantalet och över 10 % av arealen lösgörs från kommunen. Då borde det en-ligt 3 § kommunindelningslagen finnas särskilt vägande förutsättningar. Enligt experter uppfylls dock inte de rättsliga förutsättningarna för en överföring av området: de allmänna förutsättningar som nämns i 3 § kommunindelningslagen finns inte.

I sitt utlåtande, bilaga 13/1 konstaterar Östra Nylands förbund att den rapport som kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi överlämnat till inrikesministeriet 30.11.2006 inte innehåller de förutsättningar för ändrandet av kommunindelningen som krävs i kommunindelningslagen. Rapporten innehåller inte heller samhällsstrukturella eller andra grunder till ändrande av kommunindelningen. Landskapsstyrelsen anser att påståendena om Östra Nylands förbunds verksamhet är felaktiga, att de inte hör till saken och att de är synnerligen beklagliga och osakliga.

17:00
Under rubriken "Flygekorrar skyddas bättre än finlandssvenskar" presenterar Hufvudstadsbladet idag det senaste numret av tidskriften Skärgård. Hbl berättar att det i numret finns "färska utdrag ur Rolf Wadenströms berömda blogg". Det var uppmuntrande att läsa att Hbl betecknar min blogg som berömd, för vad jag vet har tidningen inte tidigare omnämnt min blogg. För övrigt är mitt förnamn Ralf.

18:00
Landskapsstyrelsen har godkänt sitt utlåtande. Yle Internytt har bublicerat en notis med rubriken "ÖNF mot Myllyniemirapporten". Jag citerar:

Enligt utlåtandet finns inte de rättsliga förutsättningarna för en överföring av delar av Sibbo till Helsingfors.

Landskapsstyrelsen tycker inte heller att Myllyniemirapporten innehåller samhällsstrukturella eller andra grunder till att flytta kommungränsen. Östra Nylands förbund tar också avstånd från rapportens påståenden om förbundets verksamhet och karaktäriserar dem som synnerligen beklagliga och osakliga. Östra Nylands förbund påpekar också att Pekka Myllyniemi inte har utrett hur en gränsjustering påverkar övriga Östnyland.

Det genomskinliga samhället. Den 28 januari 2007

Det finländska samhället är relativt öppet och genomskinligt. Genomskinligheten hänger samman med att Finland, enligt internationella undersökningar, är ett av världens minst korrumperade länder. Det finns dock ett område där Finland inte är speciellt genomskinligt: valfinansieringen. I en ledare med rubriken "Insyn i valpengar" skriver Henrik Othman i Jakobstads tidning den 9 januari följande:

Vår politiska kultur bygger på öppenhet och genomskinlighet; och vår tjänstemannakår behöver inga smörjmedel för att göra sitt jobb.

Det finns dock en sektor där Finland hamnar i tvivelaktigt sällskap. Organisationen Transparency International, med uppdraget att bekämpa korruption, kartlade för några år sedan valfinansieringen i olika länder.
På den listan befinns den finländska öppenheten lika stor som den i Bulgarien, Vitryssland och Turkiet.

Den italienska filosofen Gianni Vattimo, som senare även varit Europaparlamentariker, publicerade år 1989 en mediefilosofisk bok med titeln La società trasparente. Boken har inte översatts till svenska, men den finns översatt till finska med titeln "Läpinäkyvä yhteiskunta" (det genomskinliga samhället). Vattimo föreslår här att de elektroniska medierna har förorsakat ett sönderfall av de stora berättelserna eller de "centraliserande perspektiven" och han säger att utvecklingen har inneburit att allehanda subkulturer och minoriteter kunnat ta till orda. Det postmoderna, "genomskinliga" massmediesamhället är trots det stora informationsutbudet inte upplyst, utan kaotiskt, men just detta har en befriande verkan för minoriteter.

När Vattimo skrev boken La società trasparente existerade varken webben eller digital-TV. Vad tekniken beträffar har de trender som Vattimo uppmärksammade för snart tjugo år sedan förstärkts oerhört. Tack vare Internet och de nya elektroniska medierna har de etablerade medierna och de perspektiv som de traditionella maktmedierna representerar fått konkurrens. Lika väl tog Vattimo i mitten av 1990-talet själv avstånd från den optimism som han uttryckte i La società trasparente. Orsaken var att mediemogulen Silvio Berlusconi, som från förut ägde samtliga tre riksomfattande privata TV-kanaler, grundade ett eget parti, valdes till premiärminister och i princip erhöll kontrollen även över de tre statsägda TV-kanalerna.

I Finland har vi inte haft någon mediekejsare som statsminister. Lika väl råder det även i Finland starka band mellan politikerna och medierna. Ledarskribenterna har ofta en politisk bakgrund, redaktörerna är beroende av politiska kontakter och politikerna behöver i högsta grad goda relationer till medierna. I fallet Sibbo har kopplingen mellan politikerna och de Helsingforscentrerade medierna varit speciellt uppenbar, då de tre största partierna alla har varit inblandade och då alla partier i Helsingfors, med undantag av Sfp och Fkp, stödde det kuppartade förfarandet i juni. Samarbetet i mellan Samlingspartiet i Helsingfors och Helisngin Uutiset, vars Vandaupplaga är kamoflerad till "Vantaan Sanomat", har i fallet Sibbo varit i en klass för sig. (Se Ideologiska vanföreställningar. Den 20 januari 2007.) Lokaltidningarna Borgåbladet och Sipoon Sanomat har representerat Sibbos röst, men det är anmärkningsvärt att inte ens dessa tidningar lyft fram docent Erkki Mennolas klargörande och avslöjande expertutlåtande. (Se Sensationella avslöjanden. Den 16 januari 2007.)

Det oerhörda informationsutbudet och mångfalden av nyhetskällor gör att inte alla potentiella nyhetsbomber kommer över nyhetströskeln. (Då det gäller Mennolas utlåtande har man kanske från Sibbos sida valt att i detta skede ligga lågt och spara på krutet.) Det stora informationsutbudet och mångfalden av röster på Internet betyder inte att den politiska makten inte skulle kunna styra opinionen. Åtminstone är det möjligt att med en professionell lobbning och marknadsföring under en kortare tid skapa en hype kring en politisk idé. (Se Metropolen är en hype. Den 5 januari 2007.) Speciellt unga personer, som saknar perspektiv, är lätta att manipulera. Detta torde delvis kunna förklara att fyra av totalt fem unga riksdagskandidater som tidningen Presso intervjuat för gårdagens nummer anser att delar av Sibbo bör anslutas till Helsingfors. (Se Presso s B2/30. Lars Storbom har under rubriken "Lähes yksimieliset Sipoonvaltaajat Pressosa" kommenterat åsikterna på sin blogg.) Vid ett besök i Finland våren 1996 varnade Vattimo – vis av Berlusconis framfart två år tidigare – för möjligheterna till manipulation via direkt eller omedelbar växelverkan. (Se min artikel "Politikens villkor i datoriserade samhällen".) Vattimo talade inte längre optimistiskt om det "genomskinliga samhället".

I själva verket antyder Vattimo redan i La società trasparente att titeln på boken kan tolkas ironiskt. (Se min doktorsavhandling, avsnitt 25.) Men visst är dagens samhälle på många sätt oerhört genomskinligt jämfört med samhället före webben. Under det senaste året har Helsingfors uppvisat en förvaltningskultur som saknar förutsätningar i dagens informationssamhälle. Möjligheterna att på Internet läsa och jämföra olika dokument ger helt nya förutsättningar att avslöja mygel och politiskt köpslående.

Sent igår kväll skrev Kimmo Oksanen igen på sin blogg "Suurkaupungin hai" om fallet Sibbo. Rubriken är denna gång "Kuuluuko Sipoo-kiista hallitukselle?". I artikeln kommenterar Oksanen artikeln "Sibbotvisten inte regeringens sak" i lördagens Hufvudstadsblad. Oksanen ringde igår Centerns partisekreterare Jarmo Korhonen, som för Hbl sade att en gränsjustering absolut inte skall skrivas in i regeringsprogrammet. Oksanen gör nummer av att gränsjusteringar verkligen hör till regeringens uppgifter och hänvisar till tidigare gränsjusteringar där Helsingfors har expanderat.

Visst är ändringar av kommunindelningar regeringens uppgift, även om Centerns partisekreterare i gårdagen Hbl anmärkningsvärt nog signalerar att hans parti nu anser att bostadsproduktionen i Huvudstadsregionen bör tryggas på andra sätt än genom gränsjusteringar. Ett par centrala fakta torde Oksanen, liksom många andra, dock ha missat: Genom att bli städer i början av 1970-talet förhindra Esbo och Vanda en ytterligare expansion av huvudstaden. Genom att Esbo och Vanda beviljades stadsrättigheter 1972 respektive 1974 fanns inte tidigare existerande motiv och juridiska grunder för en gränsjustering mellan huvudstaden och de omringande kommunerna. Kommunallagen från 1977 avskaffade emellertid den juridiska skillnaden mellan stad och (lands)kommun. Därmed har det inte på tre årtionden funnits några juridiska grunder för Helsingfors eller några andra städer i Finland att expandera, andra än de som gäller kommuner i allmänhet. Argumentet att Helsingfors tidigare i stadens historia har vuxit saknar relevans som ett argument för en annektering. Oksanen är dock i gott sällskap. Bland andra har ledamoten i Helsingfors stadsplaneringsnämnd, historieprofessor Laura Kolbe och kommunminister Hannes Manninen lyft fram Helsingfors tidigare utvidngningar som ett argument för en inkorporering av sydvästra Sibbo.

I gårdagens Uusimaa ingår en artikel med rubriken "Itä-Uudenmaan liitto valmistautuu teilaamaan Myllyniemen esityksen". På måndag skall landskapsstyrelsen för Östra Nylands förbund behandla landskapsförbundets utlåtande om Pekka Myllyniemis rapport till Inrikesministeriet. Jag citerar ur artikeln:

Maakuntajohtaja Jaakko Mikkolan laatiman lausuntoesityksen mukaan Myllyniemen esitys ei täytä kuntajakolain edellytyksiä eikä siinä esitetä riittäviä perusteita alueluovutukselle.

Raportissa Itä-Uudenmaan esitetään liiton toiminnasta virheellisiä väittämiä, joita lausuntoesityksessä pidetään valitettavina. Siihen sisältyy myös esitys Itä-Uudenmaan liiton toiminnan lakkauttamisesta, joka on myös lausuntoesityksen mukaan valitettava ja asiaton.
Lausuntoesityksessä todetaan, että raportissa on käytetty runsaasti valmista Helsingin kaupungin ja Uudenmaan liiton tekstimateriaalia, jota on vain vähän muokattu.