Sibbofrågan behandlas av nästa regering. Den 23 februari 2007

Sibbofrågan avgörs först av nästa regering. Statsminister Matti Vanhanen har i Radio Vegas nyhetssändning sagt att beredningen av ärendet tar så lång tid att den sittande regeringen inte hinnner ta itu med frågan. Se artikel på Yle Internet med rubriken "Sibbofrågan behandlas av nästa regering" och FNB:s notis "Sibbobeslut skjuts upp till nästa regering". Lyssna även på ett audioklipp där Christel Liljeström beklagar fördröjningen. Övriga medier har som vanligt varit tröga och klockan 9 ännu inte förmedlat nyheten. Christel Liljeström har även kommenterat nyheten på sin blogg i ett inlägg med rubriken "Ändrade tidtabeller".

I dagens Borgåblad ingår den fjärde artikeln i en serie artiklar inför folkomröstningen i Sibbo på söndag. Artikeln, som har rubriken "Ta inte kyrkan ifrån oss", handlar om Östersundom kapell och den föreslagna gränsjusteringens följder för församlingsmedlemmarna.

10:00
Nu först har Helsingin Sanomat på tidningens webbplats i en kort notis publicerat den senaste nyheten i Sibbofrågan. Rubriken på notisen är "Vanhanen: Sipoo-päätös jää seuraavalle hallitukselle".

12:30
Kimmo Oksanen har i ett blogginlägg med rubriken "Vanhanen ja Korpinen, puhukaa suomea!" kommenterat dagens nyhet. Jag citerar:

Pääministeri Matti Vanhanen (kesk) asteli kohti virka-autoaan tehden lähtöä Yleisradion Aktuellt-ohjelmaan. Ohi sattui kulkemaan Vanhasen lähiavustaja Timo Laaninen, ja Vanhanen kysäisemään tältä: “Hei Timo, ehitääks me se Sipoo tän hallituksen aikana?” Laaninen: “Ei me ehitä. Valmistelu vie pitkään.” Vanhanen: “Aha. Okei.”
Sitten tieto tuli ulos ruotsinkielisessä Aktuellt-ohjelmassa kuin ohimennen sivulauseessa: päätös Länsi-Sipoon liitoksesta Helsinkiin jää seuraavalle hallitukselle.
Jasso.
Sen kummempaa tiedottamista asiasta ei katsottu tarpeelliseksi.

Fallet Sibbo visar att obligatorsik undervisning i svenska verkligen behövs. Oksanen ("Hai") avslutar sitt blogginlägg med att säga att "Hai uiskentelee suomenkielisessä vesistössä ja tuntee itsensä laiminlyödyksi, jos muut kalat ympärillä keskustelevat tärkeät asiat vain britiksi ja sveduksi." Oksanen avslöjar även att han tror att Aktuellt är ett TV-program. Där ser man hur demokratin blir lidande då journalisterna på den dominerande rikstidningen inte ens har förutsättningar att lyssna till alla representanter för den andra parten. Även jag känner mig försummad. (Se även Språkbarriär. Den 20 augusti 2006.)

Dagens nyhet publicerasdes på Yles finska webbsidor under rubriken "Vanhanen: Sipoo-päätös seuraavalle hallitukselle" först 12:43. På Svenska Yle publicerades motsvarande nyhet 5:18. Lyssna till Aktuelltsändningen 6:00, som kom ut med nyheten i etern.

I en kolumn med rubriken "Pääkaupunkiseudun hallitusohjelma" i dagens Helsingin uutiset föreslår Osmo Soininvaara att en annektering av sydvästra Sibbo ("Sipoon lounaisnurkka")skrivs in i regeringsprogrammet och att man när man en gång kommit igång även bör ansluta ett område i Tusby till antingen Träskända eller Kervo. Speciellt rädslan för att Sibbofrågan skulle bli en regeringsfråga har motiverat Sfp:s åsikt att Sibbobeslutet bör fattas av den nuvarande regeringen. Sibbofrågan kommer dock knappast att skrivas in i något regeringsprogram. Åtminstone har Centerns partisekreterare Jarmo Korhonen i Hbl den 27 januari sagt att frågan om en gränsjustering absolut inte bör skrivas in i något regeringsprogram. Astrid Thors ger på sin blogg i dagens inlägg "Håsapellarna i Sibbofrågan får sig" en motivering till varför Sibbofrågan inte bör tas med i regeringsförhandlingarna:

Det är den nya regeringen som skall avgöra frågan - men om det är en förvaltningsfråga såsom JK Nikula ansett och jävat ministrar som uttalat sig om frågan - ja då tycker jag nog att det är omöjligt att i regeringsprogrammet ha politiska skrivningar om det. Var och en minister skall enligt lag och samvete tolka kommunindelningslagen. Det är alltså lagtolkning och inte politik; skrivningar i regeringsprogrammet är politik.

I en uppdaterad version av artikeln på finska Yle säger även Matti Vanhanen att Sibbofrågan inte kan tas med i regeringsprogrammet av på grund av frågans juridiska natur:

Pääministerin mukaan Sipoo-kysymys on puhtaasti juridinen asia.

- Tämän takia seuraavassa hallitusohjlemassa voidaan vain mainita, että hallituksen pitää tehdä asiasta päätös - ei sen enempää.

Vanhasen mielstä asia on siinä määrin juridinen, että hänen mukaansa yhdenkään ministerin ei tule ottaa siihen kantaa - ei puolesta eikä vastaan.

Citatet ovan torde vara en översättning av Vanhanens uttalande för Aktuellt. Ett audioklipp med uttalandet finns på nätet. En intressant fråga är om alla kandidater som siktar på att bli ministrar i nästa regering borde låta bli att uttala sig i nästa regering.

21:00
Nu när förhandsröstningen är avslutad har även Helsingin Sanomat i en artikel med rubriken "Yli puolet sipoolaisista äänesti ennakkoon" noterat att över hälften av de röstberättigade sibboborna har förhandsröstat i folkomröstningen.

22:00
Enligt en artikel för morgondagens Hufvudstadsblad, som på tidningens webbplats har rubriken "Wallin kräver besked av de andra partierna", säger Sfp:s ordförande Stefan Wallin att partierna bör berätta var de står i Sibbofrågan. Det samma sade Wallin i valutfrågningen i TV 1, där Sibbofrågan gavs stort utrymme. Ett ledarstick i morgondagens Hbl har rubriken "Upp till val, Sibbos folk!"

En deprimerande "miljögärning". Den 22 februari 2007

Borgåblat har idag publicerat den tredje artikeln i en serie artiklar inför folkomröstningen i Sibbo i söndag. I artikeln, som har rubriken "Deprimerande säger naturskyddare", citeras Finlands naturskyddsförbunds skogsansvarige Jyri Mikkola. Angående Pekka Myllyniemis rapport säger Mikkola att "Wikipedia har använts som faktakälla med resultatet att en massa fel har kommit med." Mikkola kritiserar även Sibbos utkast till generalplan och noterar att Sibbos tidigare förslag och Östra Nylands förbunds förslag till landskapsplan är vettigare, eftersom man där har tagit naturen i beaktande.

Även dagens Uusimaa citera Jyri Mikkola. I en artikel med rubriken "Lounais-Sipoon vyörytys masentaa ympäristönsuojelupiiriä" säger Mikkola bl.a. följande:

Monien asiantuntija-arvioiden mukaan merkittävä väestönkasvu Helsingin ympäristössä tulee ruuhkauttamaan pääkaupunkiseudun pahoin, siinäkin tapauksessa, että joukkoliikennettä kehitettäisiin voimakkaasti nykyisestä. Matka-ajat pidentyvät, ja ruuhkaliikenne tuottaa kilometriä kohti moninkertaiset päästöt normaalitilanteeseen verrattuna

Speciellt får Jan Vapaavuori kritik:

Vaatii todella kovaa pokerinaamaa väittää massiivisia lähiörakentamissuunnitelmia Lounais-Sipooseen suureksi ympäristöteoksi, piirin metsäryhmän jäsen Jyri Mikkola kommentoi Helsingin kaupunginhallituksen puheenjohtajan Jan Vapaavuoren viimeaikaisia puheita. Toisaalta, onhan ympäristörikoskin tavallaan ympäristöteko, Mikkola letkauttaa.
Ympäristönsuojelupiirin puheenjohtaja Leo Stranius toteaa Vapaavuoren olevan pahasti hakoteillä perustellessaan Helsingin itälaajenemista ilmastonmuutoksen ehkäisyllä:
– Jos kasvihuonepäästöihin todella halutaan vaikuttaa aluerakenteen avulla, kannattaa asiaa tarkastella laajemmin. Mukaan on laskettava niin työmatka-, raaka-ainekuljetus-, jakelu- kuin vapaa-ajanliikennekin, sekä energiaratkaisut. Muutoin ajaudutaan helposti hölmöläisten peitonjatkamista muistuttavaan tilanteeseen, jossa yksittäiset kasvihuonepäästöjen vähentämisen nimissä tehtävät ratkaisut voivat johtaa päästöjen kasvuun koko maan mittakaavassa.

Artikleln i Uusimaa baserar sig på ett pressmeddelande med rubriken "Lounais-Sipoon vyörytys vuoden masentavin ympäristöteko", som Nylands miljövårdsdistrikt publicerade igår.

Yle Internytt Östnyland har publicerat en notis med rubriken "Hälften förhandsröstat i Sibbo" och en annan med rubriken "Hembygdskänsla i Sibbo undersöks".

Tio anmärkningar mot Pekka Myllyniemis kommunindelningsutredning har lämnats in till Vanda, framgår det ur föredragningslistan (MS Word) för stadsstyrelsemötet i Vanda den 26 fenruari.

Helsingin Sanomat publicerade i tisdagens tidning en artikel med rubriken "Helsinki tyytynee selvitysmiehen Sipoo-esitykseen". Stadsstyrelsen i Helsingfors antog på måndagen ett förslag till ytlåtande om Myllyniemis förslag. I artikeln säger stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori att "Kyllä tämä muutaman kymmenen vuoden tarpeiksi riittää" och att "Myllyniemen ehdottama alue on riittävän iso merkittävän asuntotuotannon ja itämetron rakentamiseen." I utlåtandet anses Myllyniemis förslag vara "oikean suuntaisena" ja den anses lösa "merkittävästi nykyisen kuntajaon aiheuttamia ongelmia". Jan D. Oker-Blom antecknade avvikande åsikt till protokollet. Representanterna för De gröna ställde sig däremot bakom utlåtandet om Myllyniemis förslag, som i praktiken skulle innebära massiv bebyggelse i Sibbo storskog.

Oker-Blom har kommenterat statsstyrelsens behandling av Myllyniemis förslag på sin blogg i ett inslag med rubriken "Sibbo-frågan uppe igen".

Helsingfors stadsstyrelses förslag till utlåtande om Myllyniemis förslag finns som billaga till "beslutsmeddelandet" från måndagens möte. Den första satsen till sammandraget av utlåtande kan ge en förklaring till att de gröna kunde godkänna utlåtandet: "Helsingin kaupunginvaltuuston 21.6.2006 tekemä esitys kuntajaon muuttamiseksi Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin välillä antaisi paremmat mahdollisuudet pitkäntähtäyksen suunnittelulle ja kehittämiselle Helsingin seudulla kuin kuntajakoselvittäjän esitys." Skenbart låter Helsingfors förstå att man kan nöja sig med Myllyniemis förslag, men att man föredrar ett större område, fastän ett större område inte torde komma på fråga. Den som tagit del av Sibbo kommunstyrelses förslag till utlåtande med bifogade expertutlåtanden torde inse att det är högst osannolikt att statsrådet skulle finna några juridiska grunder för en annektering överhuvudtaget. (Se De gröna blev lurade. Den 21 februari 2007 .) Själva utlåtandet är mycket kort. Målsättningen med Helsingfors utlåtande är kanske i första hand att rädda ansiktena på de inblandade fram till valet.

I Helsingfors utlåtande om Myllyniemis förslag grundar man sig långt på stadens utlåtande om det egna förslaget. Någon hjälp med att hitta lagliga grunder för Myllyniemis förslag ger det aktuella utlåtande inte. Svaret på anmärkningar om att Myllyniemis förslag skulle vara olagligt är närmast komiskt:

Helsingin kaupunginvaltuuston lausuntoon 29.11.2006 sisältyy laajat ja monipuoliset perustelut, joiden mukaan kaikki kuntajakolain 3 §:n edellytykset täyttyvät erityisen painavina, jos kuntajaon muutos Helsingin ja Sipoon välillä toteutetaan Helsingin kaupungin esityksen mukaisesti. Kun kuntajaon muutos siten voidaan toteuttaa lain mukaan siirrettävän alueen ollessa yli 10 % Sipoon pinta-alasta ja asukasluvun yli 5 % Sipoon asukasluvusta, se voidaan toteuttaa lain mukaan myös kuntajako­selvittäjän esityksen mukaisesti, joka merkitsisi vain asukaslukua koskevan rajan ylittymistä. Kuntajakoselvittäjän esitys on siten laillinen sekä Helsingin kaupunginvaltuuston esittämillä että kuntajakoselvittäjän selvityksessä esitetyillä perusteilla.

Påståendena om lagliga grunder i utlåtandet från den 29 november är milt uttryckt kontroversiella. Dessutom har Myllyniemi i sin rapport kopierat stadens argument, vilket Jan Vapaavuori i en radiointrevju i december tolkade som ett tecken på att Helsingfors har goda argument. Att man hävdar att alla tre kriterier uppfylls, när det i verkligheten torde räcka med att ett kriterium uppfylls, visar att Helsingfors i brist på tovärdiga juridiska grunder i blindo slänger ankaret åt olika håll i hopp om att i någon riktning finna ett fäste.

Delar av tisdagens program där jag var studiogäst lär ha sänds i repris i morse. På Radio Vega Östnylands hemsida annonseras att "Vi träffar Ralf Wadenström som bloggar för Sibbo" sänds i morgon fredag 8:40.

Audioklippet med tisdagens "Slaget efter tolv" Radio Vega, där Jan Vapaavuori, Harry Harkimo och Caspar Bernzen debatterade Sibbofrågan, finns ännu på webben. Visst är det komiskt att höra när Vapaavuori säger att Myllyniemi har "utrett" att Sibbos egna planer är orealistiska. Hjallis är naturligtvis av helt annan åsikt. Anmärkningsvärt är även att Vapaavuori i diskussionen säger att folk flyttar till Kyrkslätt och Nurmijärvi om Sibbo inte byggs ut. Åtminstone delar av Kyrkslätt ligger närmare arbetsplatserna än vad (sydvästra) Sibbo gör. Helsingfors har själv beklagat sig över att det finns dåligt med arbetsplatser i östra Helsingfors. I affärsmännens sällskap påpekade Vapaavuori överhuvudtaget inte att utvecklandet av sydvästra Sibbo skulle vara en miljögärning.

Även MTV3 Seitsemän uutiset har uppmärksammat folkomröstningen i Sibbo. Se videoklipp.

De gröna blev lurade. Den 21 februari 2007

För Sibbo rf har publicerat presentationen "Medborgarinfo 2007" (flash). I dagens Borgåblad ingår den andra artrikeln i en artikelserie med anledning av folkomröstningen om Pekka Myllyniemis förslag i söndag.

I måndagens blogginägg "Sandhamn. Den 19 februari 2007" citerade jag Osmo Soininvaara (grön), som ännu i april 2005 argumenterade mot stadsbebyggelse i Östersundom och sade att "Jotta kaupungissa olisi hyvä elää, läheltä pitäisi olla vapaata luontoa. Kannattaisi harkita tarkkaan, ennen kuin aletaan laajentaa kaupunkimaista asutusta Sipoon puolelle." Ett drygt år senare skrev han i Helsingin uutiset (15.7) "Lounais-Sipoon liittäminen Helsinkiin avaa innostavat mahdollisuudet tehdä huikean hyvää kaupunkia." Sitt anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni inledde han med att säga att "Mielestäni meillä on tekeillä erinomainen päätös tai ainakin erinomainen esitys." I fallet Sibbo finns många mycket svårbegripliga detaljer. En av dessa är de gönas och Soinivaaras stöd av en annektering.

Hur kommer det sig att de grönas stora ideolog Osmo Soininvaara, som tidigare visat stor förståelse för finlandssvenskarna, Sfp och Sibbo, ingick en pakt med språkhetsare, som ville krossa "språkmuren" i öster? Hur är det möjligt de gröna i Helsingfors, som av samlingspartiser benämnts "pacifister", kom att stöda en annektering, så att kommendör Risto Rautava och överlöjtnant Jan Vapaavuri skulle få hålla kvar Sandhamn i militärt bruk? Hur kunde De Gröna, som mera än något annat parti förespråkat öppenhet, stöda ett projekt som kännetecknats av mygel och hemlighetsmakeri?

Ett centralt argument för en annektering av sydvästra Sibbo har varit att Sibbo kommun varit senfärdig och inte själv planerat Östersundom. I offentligen har man negligerat kommunens långtgående planer på en tätare bebyggelse från senaste vår. Jag misstänker att det är just dessa Sibbos egna planer på bebyggelse som fått Soininvaara och de gröna att vända kappan. Visserligen hade Soininvaara redan tidigare talat om möjligheter att utvidga stadssamhället till Östersundom, men i försiktiga ordalag. I de grönas gruppanförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 29 augusti 2001 sade Soininvaara följande:

Metron jatkaminen Mellunmäestä itään vaikkapa Söderkullaan saakka on niin ikään järkevä idea, jos Sipoon puolelle kaavoitetaan uusia pientaloalueita. Kaupunkirakenteen laajentaminen Sipooseen päin on kuitenkin varsin herkkä asia ja vaatii maltillista yhteistyötä naapurikunnan kanssa. Sipoonkorpi on joka tapauksessa jätettävä rauhaan.

Tanken på att dra metron ända till Sibbo å var alltså inte ny. Och en metrolinje fram till Sibbo å förutsatte även enligt Soininvaara att sydvästra Sibbo anslöts till Helsingfors. Sibbos egna alternativa planer från förra våren utgjorde ett hot mot Soininvaaras vision av ett pärlband av stadssamhällen längs metrolinjen. Istället skulle Sibbos egna planer, om de förverkligades, betyda ökad bilism. Dessutom hotades Sibbo storskog. Redan det lilla bostadsområdet Landbo norr om motorvägen har utgjort en nagel i ögat på Soinivaara och de gröna. Om Helsingfors skulle få hela sydvästra Sibbo fram till Sibbo å och Sibbo viken, skulle Helsingfors inte behöva bygga norr om motorvägen.

Där andra partier beskyllt Sfp för att utveckla Sibbo för långsamt, har Soininvaara tvärtom uttryckt bekymmer för hur det går för Sibbo när Svenska folkpartiet förlorar makten i kommunen. (Se artikeln "Helsinki ja Sipoo" i Suomen Kuvalehti 37/2006.) Med tanke på att Sibbo kunde gå samma väg som Esbo var det ytterst angeläget att göra Sibbo storskog till naturskyddsområde och nationalpark. I själva verket visade sig planerna på en annektering öppna helt nya möjligheter för nationalparksidén. De gröna i Vanda gick med på en kohandel där man avstod från Westerkullakilen mot löften om stöd för en nationalpark och spårtrafikförbindelser.

Före annekteringsbeslutet den 21 juni ifjol visste de gröna att ledande ministrar med statsministern i spetsen stödde förslaget på att Helsingfors skulle ansöka om att få inkorporera ett område som sträcker sig ända fram till Sibbo å. Vad man inte visste var att ministrarna inte hade för avsikt att ge Helsingfors hela detta område. I efterskott förefaller det uppenbart att det fanns en hemlig överenskommelse om att Helsingfors istället skulle få ett område som motsvarar Myllyniemis förslag Alt 2. Myllyniemis förslag betyder att Soininvaaras viosioner inte kan förverkligas. Dessutom utgör förslaget ett allvarligt hot mot Sibbo storskog. Det torde vara uppenbart att avsikten är att Helsingfors huvudsakligen skulle bygga bostadsområden norr om motorvägen.
Helsingfors stadsfullmäktige skall nästa onsdag ta ställning till Myllyniemis förslag. De gröna kommer kanske trots allt att stöda en annektering. De gröna är av socialpolitiska skäl måna om att Helsingfors inte förlorar goda skattebetalare. Efter att kommunindelningsitredarens rapport hade officiellt hade överlämnats och offentliggjorts den 30 november publicerade den gröna riksdagsgruppen ett pressmeddelande där man konstaterade att de gröna i Helsingfors och Nyland har olika uppfattningar om Myllyniemis förslag. Ur de grönas ställningstaganden kan man utläsa att gränskonflikten mellan Helsingfors och Sibbo i själva verket handlar om konkurrens och bristande samarbete mellan huvudstadsregionens städer.

Om det ännu är öppet hur de gröna i Helsingfors förhåller sig till Myllyniemis förslag, så torde det vara klart att de gröna i Vanda tar avstånd från förslaget. Åtminstone har Timo Juurikkala och ordföranden Laura Häggblom uttryckt en mycket samstämmig syn på sina respektive bloggar. Jag citerar först Juurikkala:

Tänään julkistettu selvitysmies Pekka Myllyniemen raportti on pettymys: toteutuessaan esitetynlainen rajansiirto uhkaa vakavasti Sipoonkorven arvokkaita metsäalueita.
Sipoolta haukattavassa palasessa on lähes puolet sellaista metsäaluetta, jota on ehdotettu perustettavaan kansallispuistoon. On olemassa vaara, että Helsingin rakentamisahne johto haluaa muuttaa ikimetsiä asuinalueiksi. Niin ei saa käydä.
Sipoon suunnan mahdollisen asuntorakentamisen pitäisi pääosin kohdistua Porvoon moottoritien eteläpuolelle. Myllyniemen rajaus ei tue tätä ajatusta.
Positiivista selvitysmiehen esityksessä on se, että pääosa saaristosta sekä Ingmanin tehtaat ja Söderkullan seutu jää Sipoolle.

Sedan Häggblom:

Tänään selvitysmies Pekka Myllyniemi antoi esityksensä Helsingin ja Sipoon osakuntaliitosasiasta.
Ehdotus on kyllä pettymys. Helsinkiin liitettäisi alue, jossa on mukana paljon Sipoonkorven maita. Ehdotus vaarantaa Sipoonkorven kansallispuiston toteutumisen lisäämällä kaavoituspainetta arvokkaalle metsäalueelle.
Rakentamisen tulee kohdistua erityisesti Porvoonväylän eteläpuolelle.
On hyvä, että ehdotusalue on pienentynyt alkuperäisestä Helsingin esityksestä ja että mm Ingmanin tehtaat jää Sipoolle.

Häggblom kritiserar inte bara Myllyniemis förslag, utan fördömer även Helsingfors agerande. För övrigt har även Soininvaara betonat att Sibbo bör få behålla Ingamans fabrik. Soininvaara hade däremot gärna sett att ett ännu större område av Sibbo hade anslutits, än det som Helsingfors har föreslagit. Jag citerar ur diskussionsptotokollet från den 21 juni:

Toivon, että johonkin järjestelyihin Sipoon kunnan ja valtion kanssa päästäisiin siitä, että Sipoon korpi säilyisi. Olisin toivonut, että raja tältä osin olisi vedetty vähän enemmän pohjoiseen päin.

Soininvaaras tro på att Helsingfors skulle bevara Sibbo storskog bättre än Sibbo är märklig. Genom sitt annekteringsbeslut har Helsingfors dock föralett att Sibbo i panik ritat om utkastet till generalplan så att den nu faktiskt hotar storskogen betydligt allvarligare än den annars hade gjort.

Ett förslag till "utlåtande om kommunindelningsutredarens framställan om ändring av kommunindelningen" (Lausunto kuntajakoselvittäjän kuntajakomuutosesityksestä) har publicerats som bilaga till föredragningslistan för kommunfullmäktigemötet i Sibbo den 26 februari. Till utlåtandet bifogas bl.a. ett utlåtande av docent Toivo Pihlajaniemi från den 25 januari, som jag inte tidigare har noterat. I sin rapport stöder sig Myllyniemi i sin tolkning av lagen på Pihlajaniemi bok Kuntajakolaki selityksin. Till utlåtandet bifogas även Sibbo kommuns besvärsskrift 23.11.2006 till HFD, där denna blogg finns med på ett litet hörn.

Förbi självcensur och filter. Den 20 februari 2007

Ledaren i dagens Borgåblad har rubriken "Rösta för Sibbos och sibbobornas intresse".

Jag har tagit ibruk den lite enklare adressen www.wadenstrom.net/sibbo för listan med blogginlägg om "fallet sibbo". Dessutom kan min blogg nu även nås via adressen www.wadenstrom.net/blogg.

Idag är jag studiogäst i Radio Vega Östnyland klockan 11:15. Frekvensen i Borgå med omnejd är 91,4 MHz.

Håkan Eklund, som är redaktör för tidskriften Skärgård, har igår kväll skrivit om min blogg på sin blogg "Arktiska latituder". Under rubriken "Förbi självcensur och filter" tar han fasta på bloggandets betydelse för demokratin. Jag citerar:

Ingen dagstidning vill ägna så mycket utrymme åt ett enda problemområde, därför är detta med bloggar/bloggande och internet som sådant en demokratisk höjdare - som tar sig förbi den självcensur, de filter och "locket på filosofi" som tidningar ibland håller sig med i vissa eldfängda konstellationer.

15:00
Programmet "Tisdagsgästen", som sändes i Radio Vega Östnyland, handlade till stor del om mitt bloggskrivande och fallet Sibbo. Programvärden tog själv upp det faktum att delar av Myllyniemis rapport har kopierats från från Wikipedia. Strax efter den lokala sändningen sände Radio Vega "Slaget efter tolv", där Jan Vapaavuori, Harry Harkimo och Caspar Bernzen debatterade Sibbofrågan.

Vapaavuori har i dagens Ilta-Sanomat publicerat en insändare under rubriken "Sipoon rakentaminen olisi ympäristöteko". I insändaren säger Vapaavuri att västra Sibbo måste bebyggas för att förhindra att samhällsstrukturen splittras.Vapaavuori vill med andra ord bekämpa det s.k. Nurnijärvifenomenet. Just idag har Vapaavuori även publicerat ett nytt blogginlägg, där han med adress till Matti Vanhanen skriver att "tärkeää olisi yleisen Nurmijärvi-ilmiön ihannoinnin sijasta ryhtyä toimiin eheämmän ja tiiviimmän yhdyskuntarakenteen puolesta". I sin insändare skriver Vapaavuori att eftersom en stor del av människorna vill bo i småhus, har bebyggelsen splittrats omkring i Nyland. Det räcker, enligt Vapaavuori således inte bara att bygga tätare i Helsingfors, utan det behövs även nya områden med småhus. Dess värre har man från Helsingfors sida talat om att bygga sydvästra Sibbo med effektivitetskoefficienten 0,9, vilket motsvarar tätheten i ett tätt bebyggt höghusområde. Ett sådant "småhusområde" är nog inget alternativ till Nurmijärvi. Än mera demagogisk blir Vapaavuori mot slutet av insändaren. Jag citerar:

Pääkaupunkiseutu on laajentunut jo pitkään sekä pohjoiseen että länteen. Etelään se ei voi laajentua, koska siellä tulee meri vastaan. Olisi sekä kansantaloudellista tuhlausta että ympäristön kannalta tuhoisa, jos etelän ohella myös itäsuunta olisi suljettu pois. Siksi läntisen Sipoon rakentaminen toden totta olisi suuri ympäristöteko.

Intressant nog säger Vapaavuori i sin artikel ingenting om en annektering av sydvästra Sibbo. I "Slaget efter tolv" medgav Vapaavuori att det ur nationalekonomisk synvinkel inte spelar så stor roll om det är Sibbo eller Helsingfors som bygger sydvästra Sibbo. Vapaavuori tvivlade dock på uppriktigheten i Sibbos vilja att förverkliga sina planer. Jag har en känsla av att Vapaavuori närmast bedriver valkampanj och försöker hålla skenet uppe fram till valet.

Bloggen är en utväg när andra medier lägger locket på, men när det gäller fallet Sibbo har även Radio Vega varit en kanal förbi självcensur och filter. Åtminstone upplevde jag en stor lättnad när Rundradion som första medium i december släppte nyheten om kompierad text i Myllyniemis rapport. (Se Svenska Yle släppte nyheten. Den 7 december 2006.)

Sandhamn. Den 19 februari 2007

Finlands naturskyddsförbund har publicerat ett ny pdf-fil med Helsingfors miljövårdsdistrikts och Helsingfors naturskyddsförenings utlåtande till Helsingfors stadsstyrelse över Pekka Myllyniemis kommunindelningsutredning. I det nyare men till innehållet oförändrade dokumentet fungerar även hyperlänkarna till Wikipedia. I Myllyniemis rapport fungerar de inte. Naturskyddsorganisationens syfte med att kopiera en sida ur Wikipedia är uppenbarligen att lyfta fram det faktum att även Myllyniemi gjort det i sin rapport. Myllyniemi har dock inte följt de villkor som GNU Free Documentation License ställer. Angående Myllyniemis plagiering av Wikipedia se "Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006", "Pirathandel. Den 26 december 2006" och "Sipoo sulle, rautatie mulle. Den 22 januari 2007".

Tisdagsgästen i Radio Vega Östnyland i morgon den 20 februari heter Ralf Wadenström. Diskussionen lär skall handla om bloggar och denna blogg i synnerhet. Sändningen börjar 11:15. Frekvensen i Borgå med omnejd är 91,4 MHz.

Min blogg på adressen http://360.yahoo.com/wadenstrom har sedan senaste sommar nästan enbart handlat om fallet Sibbo. Min blogg är den enda i sitt slag, men många andra bloggskrivare har skrivit om Sibbofrågan. Sedan överborgmästare Jussi Pajunen inledde sitt bloggskrivande med blogginlägget "Päätin aloittaa oman blogin kirjoittamisen" den 17 februari ifjol har en stor del av överborgmästarens blogginlägg handlat om Sibbo. Redan i det första blogginlägget handlade till största delen om Sibbofrågan. Jag citerar:

Sipoon läntisten alueiden liittäminen Helsinkiin keskusteluttaa. Näille alueille pitäisi tulevan kahdenkymmenen vuoden aikana kyetä rakentamaan asunnot lähes 50 000:lle uudelle asukkaalle. Uudet asuntoalueet olisi parasta kytkeä itään jatkuvaan metrolinjaan.
On tietenkin selvää, ettei Sipoon nykyiset 18 000 asukasta kykene kantamaan näin suurta seudullista kehitysvastuuta varsinkaan, jos peruskaupunki-infran lisäksi rahoitettavaksi tulisi metron jatkamisesta aiheutuvat kustannukset.

Pajunen hävdar redan här, åtminstone indirekt, att en metrolinje till Östersundom förutsätter att området ansluts till Helsingfors. Lika väl har Helsingfors anklagat Sibbo för samarbetsovilja, då kommunen reserverat sig mot en metrolinje österut. I sitt blogginlägg noterar Pajunen även att "Sipoo haluaa edelleen Heli-radan rakentamista", vilket han förklarar med att staten helt bekostar en järnväg, medan Sibbo skulle vara tvungen att betala 70 % av en metrolinje. I en intervju med rubriken "Mayor Jussi Pajunen: Helsinki - World-class innovation environment, star performer in competitiveness and creativity" i affärstidningen Nordicum 6/2006 sida 6 talar Pajunen själv lika väl om en snabbare järnväg till Sankt Petersburg:

On the Helsinki-St Petersburg route the rail connection plays an important role. Today this route takes just over five hours, and in the future we will be able to reach Russia’s second city in not much more than three hours

Månne inte överbormästaren här talar om Heli-banan? Av förekommen anledning har Helsingfors i samband med Sibbofrågan helt tigit om Heli-banan. Undantaget är i utlåtandet till länsstyrelsen där man besvarar min anmärkning med påståendet att "Huomautuksissa esitetty väite, että Sipoon metro syrjäyttäisi käytännössä HELI-radan, ei pidä paikkaansa." I intrvjun i Nordicum säger Pajunen för övrigt att "Helsingfors har förhandlat med grannstaden Sibbo" och att en "oberoende rådgivare" föreslagit att Helsingfors skulle få 30 kvadratkilometer av Sibbo...

Sitt andra blogginlägg skrev överborgmästare Pajunen redan den 21 februari. Under rubriken"Tämän hetken ehdoton suosikkiteokseni" skriver Pajunen att "Tämän hetken ehdoton suosikkiteokseni on nimeltään Valtioneuvoston kanslian 13.3.1989 kutsuman selvitysmiehen Ylipormestari Raimo Ilaskiven ehdotus Pääkaupunkiseudun rakentamisedellytysten ja erityisesti asuntotuotannon turvaamiseksi." Speciellt noterar Pajunen om Ilaskivis förslag att "Jopa Sipoon läntisten alueiden liittäminen Helsinkiin on huomioitu."

Liksom Pajunen har stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori, som började skriva blogg i juni ifjol, behandlat Sibbofrågan i flera blogginlägg. Senast Vapaavuori behandlade Sibbofrågan var i inlägget "Sipoo-liitos olisi suuri ympäristöteko, 3.2.2007", som fick stor uppmärksamhet i medierna. Mindre uppmärksamhet fick blogginlägget "Santahamina, 22.11.2006", där Vapaavuori skriver följande:

Olenkin selkeästi eri mieltä mm. SDP:n puheenjohtaja Eero Heinäluoman kanssa Santahaminan kohtalosta. Minusta Santis tulee jättää puolustusvoimille.

Den 20 april 2005 gjorde Samlingspartiet i Helsingfors ett uttalande, enligt vilken Helsingfors bör verka för att Sanhamn bevaras i sitt nuvarande bruk. Vapaavuori själv gick så långt att han kritiserade försvarsminister Seppo Kääriäinen för åsikten att armén och det civila kunde samsas på Sandhamn. (Se artikeln "Herra Helsingin herra" i Reserviläinen 4/2005.) Vapaavuori är inte den enda Samlingspartisten i Helsingfors som har förespråkat att försvarsmakten stannar kvar på Sandhamn. För ett år sedan lär Pajunen i ett TV-program ha sagt att "Helsinki on koko Euroopan väljimmin rakennettu pääkaupunki, joten Santahaminaa ei tarvita asuinrakentamiseen." Även stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden Risto Rautava (saml), som varit kommendör i Sandhamn, har här bevakat sina intressen. Enligt diskussionsprotokollet sade han vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 16 mars 2005 följande:

Yksi sellainen hyvä kysymys on, että eikö myös miljoonan ihmisen metropolialue tarvitse oman varuskunnan ja oman joukkonsa, varsinkin kun Hyrylässä toiminta loppuu ja se siirtyy Hämeenlinnan suuntaan? Elikkä helsinkiläisille on merkittävä arvo siinä mielessä Santahaminalla ja Kaartin Jääkärirykmentillä, että se on yksi palveluspaikka pääkaupunkiseudun varusmiehille, jotka sitten puolustavat tällä tavalla omaa kotiseutuaan.
Keskustelu, jota tästä käydään, on populistista, aika huolimatonta huulenheittoa, joka ei perustu mihinkään realismiin. Keskustelu kannattaisi pistää todellisiin vaihtoehtoihin ja esimerkiksi avaamalla Sipoon rajan niin, että Helsingin maa-alueet saataisiin siellä asuntokäyttöön.

Efter Rautavas anförande forsatte Vapaavuri, som sade följande:

On vähintäänkin merkillistä, että puolustusministeri - joka tosin on kaukaa Savosta - on viikon aikana, saman viikon sisällä ensin lakkauttanut Helsingin Ilmatorjuntarykmentin - joka on Hyrylässä - ja sitten esittää Helsingin alueella olevan varuskunnan lakkauttamista.

Kaiken kaikkiaan tulee sellainen vaikutelma, että tässä on kyse kepulaisen hajasijoituksen ja vihreiden pasifismin epäpyhästä allianssista, joka pitäisi jättää omaan arvoonsa.

Kysymys Santahaminasta ei ole ajankohtainen. Keskustelu on ennen aikaista ja tarpeetonta. Helsingillä ei ole mitään syytä kiirehtiä mitään neuvotteluja tämän asian suhteen. Meillä on tuore yleiskaava. Meillä on tuore maakuntakaava. Meillä on vapautumassa isoja alueita asuntotuotantoon. Helsingillä ei ole siinä mielessä pulaa tämäntyyppisestä maasta eikä edes olisi käyttöä sille lähiaikoina.

Efter Vapaavuori höll Osmo Soininvaara (grön) ett anförande där han framhöll att "mielestäni olisi kiire saada osa Santahaminasta asuinkäyttöön." Stadsplaneringsnämndens ordförande Maija Anttila (sdp) konstaterade för sin del att "Voimassa olevien, nykyisen asuntotehokkuuden mukaan jos Santahamina kaavoitettaisiin asunto-, työpaikka- ja virkistysaluekäyttöön, niin sinne todennäköisesti mahtuisi noin 40 000 - 50 000 asukasta, joten se on iso tärkeä alue." Där Anttila talade om 40 000 - 50 000 invånare hade hennes partikamrat biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen föreslagit att Sandhamn kunde byggas för hela 100 000 invånare, vilket Yrjö Hakanen (fkp) framhöll i sin replik.

Medan Centern motsatt sig att Malms flygfält omvandlas till bostadsområde har Samlingspartiet motsatt sig att Sandhamn blir bostadsområde. De Gröna och speciell Osmo Soininvaara har förespråkat att så väl Sandhamn som Malm tas i bruk som bostadsområde. I en artikel mod rubriken "Santahamina ja heti" i Helsingin uutiset den 10 april 2005 skrev Soininvaara:

Pekka Korpinen on kaavaillut Santahaminaan jopa sataatuhatta asukasta. Se on lievästi sanottuna liikaa, mutta hyvin suunnitellen ehkä neljäkymmentätuhatta asukasta mahtuisi.

Santahaminan rakentamisesta on esitetty kaksi vastaväitettä: kuka puolustaa Helsinkiä sodan aikana ja eikö Sipoosta löytyisi vapaata maata rakentamiseen? ...

Entä Sipoon pellot, jonne Mellunmäen metronkin saisi jatketuksi helposti?

Sipoon käsitys alueensa kaavoituksesta on vähän toisenlainen. Santahamina olisi viiden minuutin metromatkan päässä keskustasta, kun Östersundomiin köröteltäisiin puoli tuntia. Santahaminasta tulisi ihanteellinen merellinen kaupunginosa. Ostersundomista meri on kaukana ja se on asukkailta suljettu. Minä asuisin kyllä mieluummin Santahaminassa kuin Östersundomissa enkä varmaan ole ainoa, joka näin ajattelee.

Jotta kaupungissa olisi hyvä elää, läheltä pitäisi olla vapaata luontoa. Kannattaisi harkita tarkkaan, ennen kuin aletaan laajentaa kaupunkimaista asutusta Sipoon puolelle.

Ett drygt år efter att Soininvaara hade publicerat den ovanciterade artikeln förespråkade han lika väl en annektering av sydvästra Sibbo. Kanske hade han informerats om att Sibbo själv planerade urban bebyggelse i Östersundom?

För några år sedan lyssnade jag tillsammans med ett hundratal lärare i Helsingfors på ett föredrag av biträdande stadsdirektör Martin Meinader, som berättade om varför Helsingfors stad hade köpt upp mark i Sibbo. Planen var att göra ett markbyte med staten, som skulle ge Sandhamn i utbyte mot marken i Sibbo. Försvarsmakten visade sig dock inte vara villig att lämna Sandhamn och flytta till Sibbo. Nu när så väl försvarsministern som finansministern föreslagit att Sandhamn görs till bostadsområde är det Helsingfors som vill bevara ön i militärt bruk. Visst är det högst ironiskt att man nu försöker utnyttja stadens markegendom i Sibbo för att hålla bostadsbebyggelsen borta från Sandhamn.

När Gustav Vasa år 1550 grundade Helsingfors, hade han haft för avsikt att grunda en stad på Sanhamn. Staden kom dock att grundas i Forsby vid Vanda ås mynning. Redan 1640 flyttade staden söderut till Estnäs, men sedan dess har staden inte just vuxit söderut. I gårdagens blogginlägg citerade jag Jan Vapaavuori, som efter att ha sett på en karta noterade att Helsingforsregionen inte kan växa söderut. I verkligheten kunde samhällsstrukturen i huvudstaden mycket väl växa söderut till Sandhamn. Dess värre har det stått en samlingspartistisk mur i vägen.

"Huvudstadsregionen kan inte utvidgas söderut". Den 18 februari 2007

I dagens Helsinginsanomat på sida A 10 finns en notis med rubriken "Sipoolaisilta yli 3 000 huomautusta liitosesityksestä". Samma sida fylls nästan helt av en temahelhet om Helsingfors "metropolområde" och sydvästra Sibbo. Största delen av texten finns även på tidningens webbplats. (För länkar till texterna, se gårdagens blogginlägg.) I själva tidningen ingår ytterligare en artikel med rubriken "Peltoa enemmän kuin rakennuksia". Ur artikeln framgår att mannen på gatan i metropolens föreslagna centrum Kampen inte upplever Helsingfors eller huvudstadsregionen som en metropol eller ett metropolområde.

Helsingin Sanomat har förutom mannen på gatan frågat stadsdirektörerna, styrelseordförandena och fullmäktigeordförandena i Helsingfors, Vanda, Esbo och Sibbo vad de ser på en karta där det ritats ut två cirklar med Kampen som mittpunkt samt det område i Sibbo som Helsingfors ansökt om att få inkorporera. Svaren finns förutom i själva tidningen även på bloggen "Kaupungin hai" i blogginlägget "Päättäjiltä kysyttiin metropolialueesta".

På kartan som Helsingin Sanomat visade framgår, till skillnad från kartan ovan, inte bebyggelsen i huvudstadsregionen. Kartan ovan ingår som bilaga i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen och finns även i Myllyniemis rapport, men cirklarna har ritats in för detta blogginlägg. Liksom på Helsingin Sanomats karta är cirklarna ritade så att gränsen till det område i Sibbo som Helsingfors önskar inkorporera tangerar cirklarna.

Vad de olika politikerna påstår sig se på kartan beror helt på deras perspektiv. Vandas nya stadsfullmäktigeordförande Tapani Mäkinen representerar dock inte nödvändigtvis ett Vandaperspektiv, eftersom han i egenskap av samlingspartistisk ordförande för Nylands förbunds landskapsstyrelse närmast är att beteckna som en marionett för Helsingfors. Helsingfors stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori utnyttjar förfrågan helt till att på ett propagandistiskt sätt förespråka en annektering av sydvästra Sibbo.

För det första noterar Vapaavuori att Vanda och Esbo har områden som ligger på längre avstånd från Helsingfors centrum än sydvästra Sibbo gör. Detta är visserligen sant, men speciellt områdena i Esbos är till största delen glesbebyggda, vilket framgår ur kartan ovan. Lika väl hävdar Vapaavuori, liksom han nyligen gjorde på sin blogg, att "ainakin läntinen Sipoo on tai sen pitäisi niin kansantaloudellisista kuin ekologisista syistä olla osa pääkaupunkiseudun yhtenäistä kaupunkirakennetta." Vapaavuoro "ser" även sådant som på inget sätt kan läsas ur kartan. Därtill ser han det banala faktum att regionen inte kan utvidga söderut, vilket enligt Vapaavuori betyder att det är synnerligen viktigt att inga andra väderstreck utesluts.

Det sistnämnda argumentet har upprepats i många olika sammanhang. T.ex. skriver Pekka Myllyniemi i sin rapport att "Sibbos egna planläggningsplaner har inte hittills stött metropolområdets naturliga utveckling att erbjuda tillväxtmöjligheter i alla väderstreck." Påståendet är direkt kopierat från Pajunens anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni och återfinns även i Helsingfors berömda utlåtande till Länsstyrelsen. I rapporten kommer Myllyniemi även med följande påstående, som faller på sin orimlighet:

Det har gått 40 år sedan föregående expandering österut. Under denna tidsperiod har huvudstaden kunnat växa i endast två riktningar, varför samhällsstrukturen har splittrats, arbetsresetrafiken blivit allt livligare så att det förekommer stockningar och boendekostnaderna stigit okontrollerat.

Myllyniemi säger inte direkt att huvudstaden bara kunnat växa norrut eller västerut, men ur sammanhanget framgår det att det är den ostliga riktningen som han hävdar att har varit stängd. Myllyniemi har här tydligen missat poängen i det argument som han levererats av Helsingfors. Huvudstaden har inte utvidgats västerut eller norrut sedan 1946. Tvärtom mot vad Myllyniemi låter förstå är det huvudsakligen i östlig riktning som huvudstadens samhällsstruktur har kunnat växa. Först nu bygger Helsingfors östra Nordsjö och Fallbacka vid Österleden invid gränsen till Vanda. Myllyniemi borde istället ha skrivit att samhällsstrukturen i huvudstadsregionen endast kunnat växa i två riktningar, men även detta påstående, som Helsingforsledningen flera gången upprepat, kan ifrågasättas. Själva idén om två väderstreck torde ha kläckts av stadsdirektör Jussi Pajunen. Redan i januari ifjol sade Pajunen följade i Jyty-lehti 1/2006:

Ollakseen tiivis kaupunkirakenteen on voitava kehittyä kaikkiin suuntiin. Etelässä on meri ja idässä Sipoo, joten kehitys on edennyt länteen ja pohjoiseen. On löydettävä keinot tiiviin kaupunkirakenteen ja metron jatkamiseksi Sipoon suuntaan.

I ett pressmeddelande, som fick uppmärksamhet i finlandssvenska medierna, gjorde Mari Kiviniemi (c) den 2 december följande uttalande:

Maailmassa tuskin on toista metropolia, joka on tähän saakka voinut kasvaa vain kahteen ilmansuuntaan. Etelässä meri ja idässä poliittinen ja kielimuuri ovat olleet normaalin kasvun esteenä.

- Tarvittiin keskustalainen alue- ja kuntaministeri, jotta tässä ikuisuuskysymyksessä päästiin eteenpäin.

I sig är det inte ovanligt att storstäder är kuststäder, vars utbredning begränsas av havet. Många storstäder är dessutom omringade av berg. Fysiska hinder kan ha en positiv effekt på sammanhållningen i samhällsstrukturen. Även om det skulle stämma att Sibbo utgjort en språkpolitisk mur för Helsingforsregionens utveckling, utgör det (land)område som Helsingfors önskar inkorporera en sektor på under 20° av 360°. Sydvästra Sibbo utgör därmed mindre än en tjugonde del, inte en fjärde del av områdena mellan cirklarna på kartan. Att tala om fyra väderstreck är tom retorik, speciellt som man samtidigt talar om fem finger.

Idén om fem fingrar torde ha hittats på för att legitimera Raimo Ilaskivis snart tjugo år gamla förslag på att annektera sydvästra Sibbo. Inte heller detta argument håller kritisk granskning, vilket Nylands miljövårdsdistrikt och Helsingfors naturskyddsförening har noterat i sitt utlåtande över Myllyniemis rapport:

Ilaskiven selvityksen mainitaan kuntajakoselvittäjän tekstissä perustuneen ns. 5-sormimalliin, ja Sipoon rannikolle suuntautuvan viidennen sormen olevan muita heikommin kehittynyt. Jos tarkastellaan aluerakennekarttaa, huomataan tämän viidennen sormen olevan rakennettu siinä missä sormet 1,2 ja 3. Ainoastaan sormi 4 on voimakkaasti kehittynyt.

Det är intressant att notera hur Helsingfors stadsdirektörers demagogiska påståenden förts vidare, då sakargument saknats.

Centern i Helsingfors. Den 17 februari 2007

I en kolumn med rubriken "De många sveken" i dagens Hufvudstadsblad berör Pär Stenbäck Sibbofrågan i relation till Sfp:s möjligheter till medverkan i nästa regering. Stenbäck skriver att "Kanske Sibbo blir den knäckfråga med vars hjälp centern försöker mota ut sfp." Stenbäck konstaterar att flera partier vill ha ut Sfp ur regeringen, men han är mest bekymrad över signalerna från Centern:

Centerns syndalista är lång: Gruppordförandes åsikt att det inte längre behövs svenska ministrar i regeringen, den Sibbogroda som partiets toppkandidat i Helsingfors levererade och försökte rätta, Vanhanens engelska med Reinfeldt, allt är signaler om en förändrad attityd.
Det är sorglustigt att se hur centern än en gång vill göra sig urban och ivrigt godtog Sibboplundringen. Man lägger sig platt för att framstå som salongsfähig för stadsväljare, sdp och samlingspartiet.

I Sibbofrågan är Centern åtminstone inför valet högst splittrad. Det är därför desto mera anmärkningsvärt att partiordförande Matti Vanhanen, som i riksdagsvalet ställer upp i Nylands valkrets, hela tiden stått för samma åsikt som Centern i Helsingfors. Redan långt före Helsingfors annekteringsplaner fick publicitet stod Centerns Helsingforsdistrikt bakom Vanhanens kontroversiella linje gällande Malm. (Se Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007.) I ett ställningstagande daterat 14.12.2004 säger Centern i Helsingfors att "Helsingin Keskustan mielestä uuden lähiön rakentaminen Malmin lentokentän paikalle ei ratkaise Helsingin asuntokannan ja asuntojen kysynnän välistä risti-riitaa." I det här skedet förespråkade man ingen inkorporering av sydvästra Sibbo, utan tvärtom konstraterar man att "Helsingin pinta-ala ei kasva, joten asukaslukukaan ei voi kasvaa loputtomasti." Centerns och Vanhanens ställningstagande mot ett bostadsområde vid Malms flygstation gick emot gjorda överenskommelser och stod i konflikt med Samlingspartiets, socialdemokraternas och de grönas linje i frågan. Däremot var majoriteten av befolkningen i Helsingfors för ett bevarande av Malms flygfält. Här hade Centern en chans att med en något populistisk linje erövra Helsingfors.

Under Vanhanens tid som partiordförande har Centern satsat på Helsingfors. I september 2005 fick Mari Kiviniemi ta över Paula Lehtomäkis ministerportfölj. Kiviniemi är förutom riksdagsledamot och statsminister Vanhanens före detta rådgivare bl.a. stadsfullmäktigeledamot i Helsingfors och medlem i Nylands landskapsfullmäktige. Genom Laura Kolbe, som är medlem i stadsplaneringsnämnden, har Centern fått insyn och ett visst inflytande över stadsplaneringen i Helsingfors. Det förefaller uppenbart att iformationsutbytet mellan Helsingfors stadsplaneringskontor och statsministern inte bara har gått via Hannes Manninen. Det har gått rykten om att det i själva verket var statsminister som tog initiativet till Helsingfors annekteringsbeslutet. Själva idén till en annektering är naturligtvis inte Vanhanens, men Helsingfors hade inte gjort sitt annekteringsbeslut i juni ifjol om statsministern inte hade ställt sig bakom initiativet. Frågan är när Vanhanen började stöda en annektering.

I sitt anförande vid det "historiska" fullmäktigemötet den 21 juni ifjol sade Laura Kolbe enligt diskussionsprotokollet att "Helsingin keskusta ja Keskustan valtuustoryhmä tukevat sekä tätä hanketta että alue- ja kuntaministeri Hannes Mannisen tavoitetta liittää nyt osia Länsi-Sipoosta ja Vantaan Västerkullan kiilasta Helsinkiin." Fullmäktigeledamot Kolbe lyfte alltså fram Manninens stöd eller "målsättning", men frågan är om inte det var Vanhanens stöd som var avgörande. I ett ställningstagande från samma dag säger även Centern i Helsingfors att "Helsingin Keskusta ja Keskustan valtuustoryhmä tukevsvat alue- ja kuntaministeri Hannes Mannisen (kesk.) tavoitetta liittää osia Länsi-Sipoosta ja Vantaan Västerkullan kiilasta Helsinkiin." I sitt anförande framhöll Kolbe att "Uskomme, että päätös helpottaa myös painetta rakentaa Malmin lentokenttää, jonka säilymistä mm. ilmailukäyttöön Helsingin Keskusta on niin voimakkaasti tukenut." I partidistriktets ställningstagande heter det lika så att "Päätös helpottaa myös painetta rakentaa Malmin lentokenttää, jonka säilyttämistä muun muassa ilmailukäyttöön keskusta tukee." I sitt tal vid öppnandet av bostadsmässan i Esbo den 14 juli framhöll även Vanhanen att annekteringsbeslutet ger nya möjligheter för Malm genom att säga "Toivon ... vakavasti, että Helsingin kaupunki harkitsisi uudestaan Malmin kentän kohtaloa ja keskittäisi voimansa huomattavasti edullisempaa asuntokantaa tuottaviin Sipoon alueisiin."

Under Vanhanens besök i Borgå den 10 januari frågade Borgåbladet Vanhanen om det var han som tog initiativet till annekteringen. Vanhanen svarade "Nej, jag reagerade bara snabbt". (Se Bbl 11.1.2007 sida 4.) I intervjun i Rakennuslehti den 23 november sade Vanhanen att han fick veta om Helsingfors planer lite före ärendet gick till behandling i Helsingfors beslutfattande organ och tillade "Minulle kerrottiin Sipoon ideasta ja sanoin, että olen valmis tukemaan periaatetta." Ärendet gick till behandling i brådskande ordning först den 21 juni. Vanhanen hade i verkligheten känt till "Sibboidén" långt tidigare.

Den 4 april var Matti Vanhanen på plats då Helsingfors partidistrikt höll sitt årsmöte. I samband med årsmötet gjorde Centern i Helsingfors ett ställningstagande enligt vilket partidistriktet föreslår att Mari Kiviniemi väljs till partiets viceordförande vid Centerns partikongress i juni. Ställningstagandet publicerades liksom brukligt samma dag. Vid årsmötet antogs även ett annat ställningstagande, som dock publicerades först den 4 juni. Jag citerar ur stälningstagandet:

Tonttitarjontaa voitaisiin lisätä merkittävästi kaavoittamalla Länsi-Sipoossa sijaitsevia maa-alueita. Keskustan Helsingin piiri on valmis tukemaan esitystä Helsingin omistamien maiden liittämiseksi Helsinkiin, ellei alueen tonttitarjontaa kyetä lisäämään Helsingin ja Sipoon välisin sopimuksin.

Keskustalaisten mukaan Helsinki kykenee Sipoota paremmin kehittämään aluetta, jotta sinne saadaan riittävät palvelut ja julkiset liikenneyhteydet. Suunnittelun lähtökohtana tulee olla kaupunkimainen pientaloasuminen. Alueen rakentamisessa ympäristö- ja kulttuuriarvot on huomioitava kestävää kehitystä edistävällä tavalla.

Keskustan Helsingin piirin vuosikokouksessa oli mukana myös puolueen puheenjohtaja, pääministeri Matti Vanhanen. Hänen mukaansa asumisen ongelmat kärjistyvät nimenomaan pääkaupunkiseudulla ja kehyskunnissa.

- Ainoastaan tonttitarjontaa lisäämällä pystytään hillitsemään asumisen kustannuksia koko Helsingin seudulla. Kaupungin ja valtion tulee yhdessä huolehtia riittävästä tonttitarjonnasta, Vanhanen totesi Helsingin Keskustan vuosikokouksessa.

Centern i Helsingfors dröjde länge med att publicera sitt ställningstagande för Sibboidén, men det är anmärkningsvärt att ställningstagandet trots allt publicerades före ärendet gick till behandling i Helsingfors beslutsfattande organ. I ställningstagandet från årsmötet säger Centern i Helsingfors ännu att partidistriktet stöder en annektering "ellei alueen tonttitarjontaa kyetä lisäämään Helsingin ja Sipoon välisin sopimuksin." Kanske vilseledde Helsingforsledningen medvetet Centern och statsministern genom att hävda att Sibbo visat förhandlingsovilja. Å andra sidan vädjade kommunstyrelsen i Sibbo ännu dagen före annekteringsbeslutet om förhandlingar, vilket Centern i Helsingfors kände till. Så väl Vanhanen och Manninen som Kiviniemi och Kolbe torde läsa Helsingin Sanomat. Den 18 juni, två dagar före Helsingin Sanomat avslöjade att statsrådet stöder Helsingfors annekteringsplaner, skrev Heikki Blåfield i Helsingin Sanomat en mycket upplysande insändare där han bl.a. noterade att "Sipoossa tehdään nyt yleiskaavoitusta, mutta Helsinki ei ole ollut kiinnostunut tutustumaan eikä osallistumaan Sipoon tulevaisuuden linjauksiin." Blåfield föreslår även att Sibbo tvångsinlöser den mark som Helsingfors pantar på i Sibbo, ifall Helsingfors fortsätter att vara passiv.

Centern inte bara godtog Sibboplundringen, trots Sibbos förhandlingsvilja. Centern i Helsingfors ville ta åt sig äran för den planerade plundringen så mycket att man förrådde de hemliga planerna.

22:30
I morgåndagens Helsingin Sanomat ingår ett mycket intressant tema. Huvudartikeln har på tidningens webbplats rubriken "Kysely kaupungin päättäjille: Helsingin metropolialue näkyy yhä selkeämpänä". På webbplatsen finns även en bakgrundstext med rubriken "Näin kysely tehtiin". Kimmo Oksanen, som skrivit texterna, har även behandlat temat på sin blogg "Kaupungin hai" under rubriken "Päättäjiltä kysyttiin metropolialueesta".

Nylands miljövårdsdistrikt och Helsingfors naturskyddsförening har publicerat ett utlåtande (pdf) över Myllyniemis rapport. I utlåtandet tar man bl.a. fasta på utredningsmannens jävighet och på att en omfattande del av rapporten är kopierad från Wikipedia, vilket förklarar en del av rapportens felaktiga uppgifter. Själva rapporten betecknas, med stor fyndighet, som en pamflett. Jag älskar dylik humor!