Esbo är problemet. Den 28 februari 2007

Dagens Borgåblad har undantagsvis publicerat en insändare under signatur. Ämnet är känsligt och insändaren kan antas vara sårande eller kränkande för Pekka Myllyniemi. Insändarskribenten tycker att liksom äldre personers omdöme och reaktionsförmåga granskas vid förlängning av körrätt, så borde även Myllyniemis förmågor ha granskats i en så stor sak som Sibbos framtid. Jag kan under eget namn medge att jag tänkt i lite liknande banor. Åtminstone så har Myllyniemi inte insett att de metoder och den bästa broder-samverkan som kunde ha fungerat under hans tid som stadsdirektör inte fungerar i dagens informationssamhälle.

16:30
Jag har tidigare funderat på om inte Helsingfors och Vanda inom en nära framtid kommer att gå samman och om annekteringen av sydvästra Sibbo varit ämnad att kompensera Helsingfors ekonomiskt för att staden går samman med den fattigare och skuldbelagda grannstaden i norr. Att Helsingfors "slutgiltigt" gav upp planerna på bytes affären där Vanda skulle ha fått Nedre Dickursby och Helsingfors skulle ha fåt hela (det större) Westerkullaområdet kunde tolkas som ett tecken på att man räknade med en samgång. Fastän jag även för Vandas egen skull ogillar att Vanda frivilligt ger ifrån sig (den mindre) Westerkullakilen, har jag i något skede på denna blogg förespråkat en sammangång mellan Helsingfors och Vanda. Fusionen skulle åtminstone vara historiskt motiverad och den skulle kunna lösa Helsingfors påstådda tomtbrist.

I en kolumn med rubriken "Pääkaupunkiseudun hallitusohjelma" i Helsingin uutiset/ Vantaan sanomat föreslog Osmo Soininvaara att en annektering av sydvästra Sibbo ("Sipoon lounaisnurkka") skrivs in i regeringsprogrammet som en del av ett metropolprogram. Ledaren i dagens Helsingin uutiset/ Vantaan sanomat, som har rubriken "Lobbarit liikkeelle: Pääkaupunginseudulle oma hallitusohjelma" behandlar Soininvaaras förslag till metropolprogram inklusivet förslaget att ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors.

Soinivaara höll en inledning vid en valdebatt på Mediatori i Sanomahuset idag eller var det kanske igår. Kimmo Oksanen har i ett blogginlägg med rubriken "Soininvaara: Helsinki ja Vantaa yhdistymässä?" på sin blogg "Suurkaupungin hai" på Helsingin Sanomats webbplats kommenterat Soininvaaras inledning. Soininvaara lär bl.a. ha sagt att "Helsingin ja Vantaan yhdistyminen ei ole kaukana". Soininvaaras motivering lydde "Helsingillä on rahaa, Vantaalla on maata." Det är sant att Helsingfors har pengar, åtminstone jämfört med Vanda, fastän en annektering av sydvästra Sibbo även har motiverats med Helsingfors ansträngda ekonomi. Det räcker dock inte att Helsingfors har pengar, så länge som Esbo har ännu mera pengar och enligt vänstern och de gröna konkurrerar med Helsingfors på ett "osunt" sätt. Esbo är problemet, men Sibbo är lösningen. Soininvaara uttryckte det på följande sätt: "Sen jälkeen, jos Sipoosta liitetään pala Helsinkiin, vanha jako 'köyhään itään' ja 'rikkaaseen länteen' on mennyttä."

Esbo och speciellt Samlingspartiet i Esbo är emot en sammanslagning av de fyra städerna i huvudstadsregionen. Samlingspartiet är även emot andra alternativ till en metropolförvaltning. En annektering av sydvästra Sibbo kunde eventuellt förhindra en tvångssammanslagning. För att förhindra en tvångssammanslagning är man i Esbo åtminstone tvungna att "samarbeta" med Helsingfors, t.ex. genom att stöda en annektering. En sammanslagning av Helsingfors och Vanda kunde, åtminstone ifall annekteringen av sydvästra Sibbo förverkligas, lika väl resultera i att även Esbo (och Grankulla) skulle gå samman med huvudstaden. Jag citerar Oksanens blogg:

Soininvaara pohdiskeli myös Espoon kohtaloa sen jälkeen, kun Helsinki ja Vantaa olisivat yhtä. Jäisikö Espoo silloin yksin, ja voisiko se elää niin?
Jos Helsinki ja Vantaa yhdistyisivät ja muodostaisivat yhden suuren kunnan, YTV:n muodostaisivat yksi suuri kaupunki eli Helsinki-Vantaa, pieni Espoo sekä lilliputti Kauniainen.
"Kuvitteleeko Espoo, että se sen jälkeen enää voisi muka olla täysinäinen jäsen YTV:ssä?" Soininvaara pohdiskeli.

Motiven bakom Helsingforspolitikernas stöd av en annektering varierar, men gemensamt för motiven är att de har föga med Helsingfors eller Myllyniemis officiella motiveringar att skaffa. Esbos motvilja till en fusion och Samlingspartiets motstånd mot en metropolförvaltning är huvudstadsregionens problem. Lika väl har man pekat ut Sibbo och "språkmuren" som den skyldige, för att politiskt kunna legitimera en annektering.

Helsingfors behöver sydvästra Sibbo för att kunna visa Esbo. Sin kolumn med rubriken "Sipoosta kadehdittu mallialue" i Helsingin uutiset den 15 juli inledde Soininvaara med följande rader:

Lounais-Sipoon liittäminen Helsinkiin avaa innostavat mahdollisuudet tehdä huikean hyvää kaupunkia. Lähes tyhjässä maastossa voi noudattaa parhaita kaupunkisuunnittelun periaatteita. Siitä pitää tehdä niin hyvä ja toimiva, että Espookin joutuu parantamaan kaupunkisuunnitteluaan ja liikennepolitiikkaansa.

Soininvaara torde inte vara invigd i stadskontorets verkliga planer för området.

"Utredningsområde". Den 27 februari 2007

Rubriken på ledaren i dagens Helsingin Sanomat är "Sipoo pelaa taitavasti aika". Jag citerar:

Helsinki lähti rivakasti liikkeelle tietoisena hallituksen kahden suurimman puolueen tuesta. Liika kiire ja osittainen ylimielisyys kostautuivat. Päätös osaliitoksesta siirtyy uudelle hallitukselle.

Sipoo voi olla taktiikkaansa tyytyväinen. Se ei suinkaan jäänyt Helsingin ehdotuksen jälkeen tuleen makaamaan vaan aloitti raivoisan vastarinnan, jossa kunnan päättäjät, virkamiehet ja asukkaat ovat lähes yhtenä rintamana.

Ledarskribenten noterar dock att folkomröstningen kunde ha haft större tyngd, om beslutet i Sibofrågan hade gjorts före valet:

Poliittiset päättäjät voivat nyt vetää henkeä, ja sisäministeriö saa rauhassa valmistella esitystään tulevalle hallitukselle. Kansanäänestyksen tulos on liite asiakirja-aineistossa, jolla Sipoo hanketta vastustaa. Sen painoarvo vaalien jälkeen tuskin on enää sama kuin nyt. Ainakaan keskustan ja demarien ei tarvitse pelätä liitospäätöksen vaikutusta vaalitulokseen.

I dagens Helsingin Sanomat ingår även en kort notis med rubriken "Sipoo pitää alueliitosselvitystä yksipuolisena". Notisen handlar om Sibbo kommunstyrelses förslag till utlåtande om Myllyniemis utredning. I notisen berättas även att stadsstyrelsen i Vanda igår godkände ett förslag till utlåtande om Myllyniemis förslag med rösterna 10-5. Enligt dagens Hbl var siffrorna 10-3. Rubriken på Yle Internytt Östnyland är "Sibbo förkastar Myllyniemis rapport". Lyssna till ett audioklipp. "Vanda vill flytta gränsen" är rubriken på Yle Internytt Mellannyland. Lyssna till ett audioklipp.


16:30
"SFP vill ha förhandlingar i Sibbotvisten" är rubriken på en notis som publicerats på Yle Internet Mellannyland. Wallin har gjort ett uttalande, som publicerats på Sfp:s webbplats under rubriken "Wallin: Kalla samman Sibbo och Helsingfors till förhandlingsbordet!" Jag citerar:

Svenska folkpartiets ordförande, miljöminister Stefan Wallin har bett kommun- och regionminister Hannes Manninen sammankalla parterna i Sibbofrågan till inrikesministeriet för förhandlingar. En sådan förhandling är följande logiska steg i belysningen av folkomröstningen, som visade att 93 procent av Sibboborna motsätter sig annekteringsplanerna.
- En förhandling mellan Helsingfors och Sibbo under kommunministerns ledning skulle en gång för alla ge besked om det finns en förhandlingslösning att hämta eller inte.

Sfp har i dagens Hufvudstadsblad på sida 11 publicerat en annons med texten "Folket har talat. Hela Sibbo och halva Helsingfors tycker som sfp. Tassarna bort från Sibbo!
Sibbo kommun har idag publicerat ett informationsblad till kommuninvånarna om generalplanen, S-posten och S-posti (pdf). I det senaste numret avMedborgarbladet (Med), som kom med posten idag, ingår en text med rubriken "Väljarna bör få entydiga besked om Sibbo före valet."

Det av Sibbo kommunstyrelse igår godkända "Utlåtande om kommunindelningsutredarens framställan om ändring av kommunindelningen" (Lausunto kuntajakoselvittäjän kuntajakomuutosesityksestä) finns som bilaga till föredragningslistan för fullmäktigemötet den 5 mars. Som bilaga till föredragningslistan finns även "Utlåtande om Helsingfors stads framställan om ändring av kommunindelningen" ("Lausunto Helsingin kaupungin kuntajakomuutosesityksestä"). Fullmäktige har inte tidigare behandlat detta utlåtande, som redan tidigare godkändes av styrelsen.

Vanda har på stadens webbplats publicerat en nyhet med rubriken "Vantaa yhä suopea rajantarkistuksille". Utlåtandet (MS Word) som stadsstyrelsen i Vanda godkände med rösterna 10 mot 5 finns som bilaga till föredragningslistan för stadsfullmäktigemötet den 5 mars. Som bilaga ingår även en avvikande åsikt, som undertecknats av Paula Lehmuskallio (saml) och Maj-Britt Vääriskoski (sfp). Under rubriken "Eriävä mielipide kaupunginhallituksen päätöksen koskien kuntajakoselvittäjä Pekka Myllyniemen 30.11.2006 Sisäministeriölle jättämää raporttia" kan man läsa bl.a. följande:

Helsingin kaupungin itsekkäät kaavoitushankkeet eivät ole lain hengen mukaisia kuntajakomuutoksen perusteita. Alueen myöhemmät tarpeelliset hankeet, kuten raideliikenteen jatko Vantaan alueiden halki Sipooseen, Vuosaaren sataman laajentamisen vaatima lisärakentaminen ja infrastruktuurin muutokset voidaan toteuttaa nykyisin Helsingin ja Vantaan kuntarajoin ja yhteistyössä.

Jag har på denna blogg låtit bli att sprida rykten, men jag vill här ändå konstatera att det på webben går ryckten om att Helsingfors vill utvidga Nordsjö hamn, vilket i praktiken skulle betyda en hamn till invid den som byggs för tillfället. En titt på kartan i t.ex. S-posten räcker för att inse att "utvidgningen" skulle planeras vid Husö, där Helsingfors är markägare. Den som studerat utkastet till generalplan för Sibbo 2025 har sett att Husö med omnejd är en vit fläck som inte tagits med i generalplanen, utan markerats som "utredningsområde". Huvudstadsbladet klippte för ett par veckor sedan bort hela området från Sibbokartan. Sibbo kommun har inte heller ansökt om att få inlösa området. (Se Två taburetter. Den 10 februari 2007.)

Att Helsingfors föredrog att bygga den nya hamnen i Nordsjö istället för i Pickala, som bl.a. Nokia lobbade för, har inte minst skattetekniska skäl. Helsingfors hamn eller hamnverk måste verka innanför Helsingfors gränser för att få fungera som ett verk. "Utredningsområdet" kring Husö har ansetts olämpligt för bebyggelse, fastän man i Sibbo hade planer på en bostadsmässa på området. Kanske Helsingfors har andra planer för Husöområdet, eller så vill man bara reservera området för eventuella framtida behov. Jag undrar om inte Husö, trots att området delvis är naturskyddsområde och har betecknats som olämpligt för bebyggelse, är det område som Helsingfors allra mest är ute efter. Det torde dock ha varit oerhört svårt för Helsingfors att motivera en annektering av enbart Husöområdet.
Jan Vapaavuori har idag publicerat ett inte speciellt seriöst blogginlägg med rubriken "Sipoon kansanäänestyksestä, 27.2.2007".

Vanhanens eget projekt? Den 26 februari 2007

"Helsingfors igorerar Sibboomröstningen" är en rubrik på Yle Internyt. Rundradion har talat med Outi Ojala (vf), Otto Lehtipuu (grön) och Harry Bogomoloff (saml). Lyssna till audioklipp.

Lyssna även till audioklippen "Ett rungande nej - statsrådet måste lyssna" och "Sibboborna har tagit frågan på allvar" .

Uutislehti 100 har gett folkomröstningen stor uppmärksamhet. Rubriken på huvudnyheten i dagens tidning är "Kansanäänestys tyrmäsi selvin luvuin Sipoon rajan siirtämisen". Texten på löpsedeln lyder "Vastustajia yli 93 prosenttia: SIPOOLTA JYRKKÄ EI RAJANSIIROLLE". Texten på löpsedeln till tidningen Metro är "SIPOOLAISET JYRKÄSTI RAJASIIRTOA VASTAAN".

Sibbo kommun har publicerat deltajerade resultat från folkomröstningen i formatet pdf. Den finskspråkiga versionen finns under den svenska på samma dokument.

Föreningen För Sibbo har på föreningens webbplats publiserat kommunens pressmeddelande på finska och svenska. Texten finns i en något avvikande version på kommunens webbplats på finska och svenska.

Se videoklipp av ett inslag i TV-nytt.

Statsminister Matti Vanhanen har uttalat sig för Yles svenska nyheter, kan man läsa i en uppdaterad text med rubriken "Vanhanen tar Sibboomröstning med ro". Jag citerar:

Omröstningsresultatet har enligt Vanhanen ingen politisk betydelse för regeringen, utan enbart en juridisk. Regeringen fungerar i Sibbofallet som en domstol, säger Vanhanen för YLEs svenska nyheter. Folkomröstningen i Sibbo i går hjälper kommunen att bemöta statsrådet, menar statsministern.

Enligt Vanhanen är Sibbofrågan inte en principiell fråga och den föreslagna tvångsannekteringen av områden i Sibbo kan inte jämföras med tvångssammnaslagningar av kommuner. Sibbofrågan handlar om små områden av en kommun, sade Vanhanden och hänvisar till tre liknande fall under hans regeringsperiod.

Lyssna även till audioklipp.

Vanhanen har insett ministrarnas domarroll, nu när det kanske inte längre spelar någon roll om han gjort sig jävig. Jag har en känsla av att Vanhanen plötsligt gärna använder sin domarroll som en ursäkt till att inte behöva ta politiskt ställning i Sibbofrågan. Ingenting säger dock att han sitter med i regeringen som avgör frågan. Vanhanen jämför sydvästra Sibbo med andra "små områden", som regeringen införlivat med nya kommuner, men jämförelsen är föga berättigad. Om Sibbo blir ett prejudikat är nog många Centerstyrda kommuner i farozonen. Med tanke på statsministerns sätt att resonera är det bra att Sibbo har ett utkast till generalplan, som möjliggör en "utveckling" av det aktuella området. En annan sak är att Helsingfors torde ha föga intresse av att området "utvecklas", ifall annekteringen inte förverkligas. Det är inte lätt att vara beslutsfattare i Sibbo!

Det var intressant att det var statsministern och inte region- och kommunminister Hannes Manninen som kom ut med beskedet att den nuvarande regeringen inte hinner göra beslutet. (Se Sibbofrågan behandlas av nästa regering. Den 23 februari 2007 .) Jag har hela tiden haft på känn att Sibboannekteringen varit Vanhanens eget projekt. För Vanhanen handlar Sibbofrågan om bostadspolitik, men bostadspolitiken måste ta administrativa gränser i beaktande. Detta framgår väl ur Ahti Vielma (saml) anförande vid plenum den 13 juni i fjol, där Vielma enligt diskussionsprotokollet sade bl.a. följande:

Jos välissä on hallinnollinen raja, vaikka tehdään yhteinen yleiskaava, rajan toisella puolella on paljon alueita esimerkiksi Sipoossa, muttei Helsingin kannata vieraan kunnan alueelle mennä asuntotuotantoa tekemään. Sen me kaikki varmaan ymmärrämme, koska kysymyshän on siitä, että Helsingin veroäyrit menevät silloin siihen asianomaiseen kuntaan. Se on kunnallislain vastaista jopa, ja kaikki kunnallinen päätöksenteko tulee tässä mielessä eteen.

För att Helsingfors skulle bygga småhusområden, så som Vanhanen önskade, måste den administrativa gränsen flyttas. Formellt har Sibbofrågan ingenting med kommun- och servicestrukturreformen att skaffa, vilket den ansvarige ministern Hannes Manninen betonat, men i praktiken har just denna reform ansetts öppna möjligheter för en gränsjustering. Åtminstone har Helsingforspolitikerna betonat sambandet mellan "PARAS" och annekteringsprojektet. Att det inte är Manninen själv som tagit initiativet till annekteringen tyder det faktum att han har haft synnerligen dåligt genomtänkta argument för en annektering. De argument som han nämnt har han dessutom lånat från Vanhanen och Laura Kolbe. Ett belysande exempel är Manninens svar vid plenum den 3 oktober, där han enligt diskussionsprotokollet sade följande:

Mitä tulee sitten tähän Helsinki-Sipoo-kysymykseen, niin sehän ei sinänsä kuulu tähän millään tavalla enkä niitä riitoja halua tähän sotkea. Haluan vaan muistuttaa yhdestä asiasta: Eihän tämä Helsinki-Sipoo-kysymys ole mikään ainutkertainen kysymys. 1900-luvulla Helsingissä on tehty seitsemän erillistä liitosta. Vuonna 1946 tehtiin päätös, jolla kaikki esikaupungit liitettiin Helsinkiin. Useat olivat itsenäisiä kuntia. 1966 on viimeksi liitetty Vuosaari. Tämähän on vain Helsingin kaupungin kehityksen selkeä jatkumo. Ei tämä ole sen kummempi kysymys, ja tämä selvitetään asianmukaisesti, ja mikä on lopputulos, se ratkeaa tietysti selvityshenkilön työn jälkeen. Tämä ei ole mikään uusi asia.

Formuleringen "Helsingin kaupungin kehityksen selkeä jatkumo" har han lånat av historieprofessor Kolbe, som råkar vara centerpartistisk medlem i Helsingfors stadsplaneringsnämnd. Även Pekka Myllyniemi har i sin rapport lyft fram denna påstådda "kontinuiteten" i Helsingfors expansion. (Avsnittet om Helsingfors expansion är dock direkt kopierat från Wikipedia.) I sitt utlåtande om Myllyniemis förslag lyfter Nylands miljövårdsdistrikt och Helsingfors naturskyddsförening fram det irrelevanta i denna historiska tillbakablick. Jag citerar ur utlåtandet, som i officiell form finns i formatet pdf:

raportti uhraa runsaasti tilaa Helsingin laajenemishistorian käsittelyyn. Aihe on täysin irrelevantti käsiteltävänä olevan kunnanosaliitosesityksen kannalta. Helsingin aiemmat laajentamiset on tehty tyystin toisenlaisissa yhteiskunta- ja lainsäädäntöoloissa, eikä niillä ole mitään merkitystä nyt harkittavana olevassa asiassa

Orsaken till att städer tidigare har kunnat växa på bekostnad av omgivande landskommuner är att lagen vad det gäller stadsplaneringen fram till 1977 inte ställde lika stränga krav på landskommuner som på städer. Helsingfors har hittills alltid vuxit genom att områden som hört till Helsinge (på finska Helsingin pitäjä eller Helsingin maalaiskunta) anslutits till staden. (Några mindre områden hann visserligen vara självständiga köpingar en tid innan de inkorporerades.) Helsingfors möjligheter att lagligt expandera på andra grunder än de som gäller kommuner i allmänhet tog dock slut redan då Esbo och Vanda beviljades stadsrättigheter år 1972 respektive 1974. Historieprofessor Kolbe torde veta bättre och har kanske gjort sig skyldig till intellektuell oärlighet i sitt påstående att ”Sipoo-osaliitos toisi jatkuvuutta pääkaupungin kehityshistoriaan”, men Manninen verkar närmast vara dåligt insatt i hela frågan och sakna intresse.

Svenska folkpartiets ordförande Srefan Wallin har igår kväll kommenterat folkomröstningen i ett blogginlägg med rubriken "Nittiotre procent. Och nu?" . Jag citerar det avslutande stycket:

Sibbobor och nylänningar: kräv nu glasklara besked av era kandidater och partier. Besked som är desamma på gräsrotsplanet och i partitoppen. För det är bara sådana besked som är värda någonting då det kommer till kritan. Och väljare i andra valkretsar: fråga kandidaterna och partierna i era trakter vad de anser om fallet. För det handlar inte bara om Sibbo. Det handlar också om principen om kommunernas självbestämmanderätt - de små och de stora.

Nästa gång kan det gälla din kommun.

Kimmo Oksanen har i ett blogginlägg med rubriken "Ketkä Sipoossa ovat vastakkain?" behandlat folkomröstningen och Sibbofrågan på sin blogg "Suurkaupungin hai" på Helsingin Sanomats webbplats. I blogginlägget kommenterar Oksanen bl.a. Johanna Westmans ledarartiklar i Hufvudstadsbladet. Inte kan man åtminstone beskylla henne för att inta ett Sibboperspektiv i frågan. Själv har jag rätat upp mig på hennes ledare, som väl kunde vara skrivna av en röd-grön Helsingforspolitiker.

22:30
Kommunstyrelsen i Sibbo har ikväll godkänt ett förslag till "utlåtande om kommunindelningsutredarens framställan om ändring av kommunindelningen" (Lausunto kuntajakoselvittäjän kuntajakomuutosesityksestä). Yle har publicerat en notis med rubriken "Sipoo: Myllyniemen raportti kelvoton".

Borgåbladet har på tidningens webbplats publicerat en artikel med rubriken "Sibboborna sade ett bestämt nej". Ledaren i morgondagens Hufvudstadsblad har rubriken "Generalplanen mäter viljan".

Över 93 procent röstade nej. Den 25 februari 2007

"Sipoossa äänestetään rajan siirrosta" är rubriken på en artikel på Helsingin Sanomats webbplats. Folkomröstningen ser åtminstone ut att bli en medieframgång.

Samma dag som Pekka Myllyniemis kommunindelningsutredning offentliggjordes publicerade den gröna riksdagsgruppen ett pressmeddelande där man hävdar att "Helsingin ja Sipoon välinen raja-kiista olisi voitu välttää pääkaupunkiseudun seutuhallinnolla, jolle kuuluu päätösvalta maankäytöstä, asuntopolitiikasta ja joukkoliikenteestä koko työssäkäyntialueella." Ställningstagandet kan tolkas lite olika, vilket kanske även är avsikten, då de gröna inte kunde enas om ett ställningstagande till Myllyniemis rapport. Begreppet työssäkäyntialue eller pendelområde är diffust. Ungefär hälften av arbetskraften i Sibbo pendlar till huvudstadregionen, som består av Helsingfors, Vanda , Esbo och Grankulla. En lika stor andel av arbetskraften i Nurmijärvi och en lite större andel av arbetskraften i Kyrskslätt pendlar till huvudstadsregionen. I sitt pressmeddelande talar De gröna dock om en regionförvaltning i huvudstadsregionen, inte Helsingforsregionen.

De gröna torde vara eniga om att det beheövs en regionförvaltning i huvudstadsregionen, men de kan tänka sig så väl att fusionera städerna i huvudstadsregionen till en enda kommun som att införa en landskapsförvaltning där beslutsfattarna väljs genom direkta val. På socialdemokratiskt håll har man allmänt förespråkat kommunsammanslagningar så att kommunerna motsvarar "pedelområden". Samlingspartiet har tidigare varit emot kommunsammanslagningar i huvudstadsregionen, men i samband med service- och kommunstrukturreformen och planerna på att annektera sydvästra Sibbo har Samlingspartiet i Helsingfors talat för en sammangång av städerna i huvudstadregionen. Kanske beror Samlingspartiets och Jan Vapaavuoris kappvändning på att hotet om kommunsammanslagningar är ett fungerande maktmedel då det gäller att tvinga Esbo och Vanda till "samarbete". (Se Skrämseltaktik. Den 3 februari 2007.) Kanske beror kappvändningen på att man vill värja sig mot förslag på en ny förvaltningsnivå. Samlingspartiet har entydigt tagit avstånd från en landskapsförvaltning med direkta val för huvudstadsregionen. Varför skulle Helsingfors samlingspartistiska ledning frivilligt dela med sig av sin makt?

Helsingfors har ett ekonomiskt intresse av att ansluta sydvästra Sibbo till huvudstadsregionen, eftersom det i praktiken betyder att ansluta området till Helsingfors. För de övriga städerna i huvudstadsregionen är den föreslagna annekteringen av mindre betydelse, fastän Helsingfors har hävdat att en annektering av sydvästra Sibbo skulle gynna hela huvudstadsregionen. Helsingfors har argumenterat för att en utveckling av samhällstrukturen till sydvästra Sibbo förutsätter att området ansluts till huvudstadsregionen, men ur socialdemokratisk och speciellt grön synvinkel är det snarare tvärtom planerna på att bygga området som motiverar en andministrativ anslutning till huvudstadsregionen. Socialdemokraterna och de gröna vill dels förhindra att Helsingfors förlorar goda skattebetalare, dels genom den förväntade värdeökningen av marken i Sibbo finansiera socialpolitiska projekt i Helsingfors.

I sig har Sibbo åtminstone inte hittills varit ett problem för Helsingfors. Problemet har istället varit Esbo, samt i någon mån Kyrslätt och Nurmijärvi. Konkurrensen med Esbo har varit ett hinder för socialdemokraternas och de grönas socialpolitiska målsättningar. Socialdemokraterna och speciellt de gröna har sett den "osunda" konkurrensen mellan städerna som det stora problemet i huvudstadsregionen. Annekteringen av sydvästra Sibbo harvarit tänkt som ett sätt att rätta till balansen i samhällsstrukturen. Den egentliga obalansen handlar inte om befolkningstäthet, utan om socioekonomiska problem. Den östra delen av huvudstadregionen är i själva verket betydligt tätare befolkad än den västra, men i östra Helsingfors och östra Vanda bor de sämsta skattebetalarna. Socialdemokraterna och de gröna värnar inte om småhusbebyggelse i sig, men de är medvetna om att Helsingfors behöver småhusområden för att kunna konkurrera med Esbo. Helsingfors stadsfullmäktigeledamot, riksdagskandidat Kimmo Helistös blogginlägg och kolumn från den 7 respektive den 13 februari "Sipoo-liitos ei riitä" uttrycker väl att annekteringen varit ämnad att tillfälligt bota ett symptom som beror på huvudstadsregionens interna problem:

Sipoon länsiosien liittäminen saattaa auttaa hetkeksi pahimpaan pientalotonttipuutteeseen, mutta minä en jättäisi muita pääkaupunkiseudun ongelmia ns. PKS-yhteistyön näpertelyn kohteeksi. Niin kauan kun Helsinki, Espoo, Vantaa ja Kauniainen eivät ole yhtä kaupunkia haaskautuu hyvinvointiamme järjettömän neljän kaupungin rakennelman ylläpitoon.

En ny regionförvaltning för huvudstadsregionen är kanske vad som skulle behövas även för att trygga Sibbos framtid. Småhusbebyggelse på Sandhamn och mera hyresbostäder i Esbo skulle vara en lösning på den socioekonomiska obalansen i huvudstadsregionen. Sibbos egna planer för sydvästra Sibbo torde motsvara centerministrarnas löften till trävaruindustrin och byggnadsbranschen, men de torde inte lösa Helsingfors och huvudstadsregionens problem. För att värja sig mot trycket från Helsingfors måste Sibbo även ta i beaktande Helsingfors verkliga motiv till en annektering och inte bara se till stadens officiella motiveringar, som varit ämnade att tilltala centerministrarna. Helsingforspolitikernas syn på stadsplanering är en helt annan än Centerns. Detta är någonting att tänka på, speciellt nu när det klarnar att det inte är den nuvarande regeringen som avgör Sibbofrågan. Förändringar i tidtabellen måste för Sibbos del även betyda förändringar i strategin.

I en insändare i gårdagens Hufvudstadsblad ifrågasätter stadsstyrelseledamot Harry Bogomoloff (saml) Svenska folkpartiets inflytande i Helsingfors. Han förundrar sig även över att Sfp i Helsingfors motsatt sig en annnektering:

Vi helsingforsare har också svårt att förstå varför sfp i Helsingfors (i samarbete med kommunisten Hakanen) ställer sig mot förslaget till annektering av i huvudsak helsingforsisk mark i Sibbo. Språkpolitik duger inte som förklaring eftersom det ändå bara är en tidsfråga när sfp tappar makten även i Sibbo. Med sitt agerande har sfp klart ställt sig i offside, både kommunalt och på riksplanet. Man kunde tro att just ett litet parti är i behov av samarbete, inte konfrontation. Att man vill jobba mot sin egen stads absoluta fördel och nytta är svårt att förstå.

Man undrar vilket inflytande Bogo själv har i Samlingspartiet i Helsingfors, då Bogos egna partikamrater tycks ha svårt att förstå att Sfp i Sibbofrågan inte bedriver språkpolitik. Själv har jag lite svårt att förstå vad Bogomoloff tror att han vinner på att använda sig av osakliga formuletringar så som "i samarbete med kommunisten Hakanen". För övrigt undrar jag om Bogomoloffs nya partikamrat Michael Sandbacka i egenskap av medlem i stadsplaneringsnämnden helhjärtat verkat för "stadens absoluta fördel och nytta" i den aktuella frågan. Annkteringen av sydvästra Sibbo är åtminstone inget borgerligt projekt.

19:30
Även MTV3 Seitsemän uutiset har uppmärksammat folkomröstningen i Sibbo. Se videoklipp.

20:05
Enligt TV-nytt har 93 % av de som förhandsröstat röstat på alternativet "nej".

21:00
I Yles finska TV-nyheters inslag av folkomröstningen gjorde man som slutkläm en beklaglig och något orättvis vinkling av Sibbofrågan. Mot Sibbos glesa Impivaara-alternativ ställde man åtminstone indirekt ett mera miljövänligt alternativ med tät bebyggelse. Denna vinkling framgår inte ur artikeln på Yles webbplats "Sipoolaiset vastustavat alueluovutusta". Se ett videoklipp av inslaget, som följdes av ett inslag om amerikansk stadsplanering.

Enligt HS var röstningsprocenten 65,5. 93,2 % röstade nej. Enligt Yle röstade 5,1 % ja till Myllyniemis förslag. 1,4 % röstade blankt och 0,3 % av rösterna förkastades.

Helsingin Sanomat har även publicerat en artikel rubriken "Jippii, sanoi kunnanhallituksen puheenjohtaja".

Borgåbladet, som inte utkommer på måndagar, har undantagsvis publicerat en artikel tidningens webbplats på söndag kväll. Rubriken är "Sibboborna sade nej till annektering". En artikel på Hbl:s webbplats har rubriken "93 procent säger nej till annektering".

Förändring i tidtabellen. Den 24 februari 2007

"Förlängd Sibbotidtabell främjar demokratin" är rubriken på ledaren i dagens Borgåblad, där Sune Portin skriver att Sibbofrågan inte bara är en fråga för Sibboborna, utan "också frågan om landskapet Östra Nyland". Den femte och sista av fem artiklar inför folkomröstningen har rubriken "Massor av jobb med Helsingforsbråket". Artikeln berättar om mängder av extra jobb och utgifter som Helsingforsbråket föranlett. Nästa nummer av Borgåbladet utkommer först på tisdag, men Borgåbladet följer med resultatet från folkomröstningen på tå söndag kväll på tidningens webbplats på adressen bbl.fi.

Ytterligare en artikel i Hufvudstadsbladet har rubriken "Regeringen måste lyssna på Sibboborna". I artikeln säger docent Marja Sutela att "Vilken tyngd folkomröstningen får beror på röstningsprocenten och hur klart resultatet blir."

I artikeln "Wallin kräver besked av de andra partierna" i dagens Hbl bekräftar Stefan Wallin att det är Matti Vanhanen själv som har dragit slutsatsen att den nuvarande regeringen inte hinner göra beslutet i Sibbofrågan:

– Jag har talat med kommunminister Hannes Manninen (c). Det här är inte hans beredning, det är något statsministern själv har kommit fram till

Wallin har igår kväll publicerat ett blogginlägg med rubriken "Klara besked och stora frågetecken". Jag citerar ett stycke:

Åtminstone sfp hade helst sett en snabbare tidtabell. Nu ökar frågans betydelse både juridiskt och politiskt. Juridiskt eftersom ingen regering ju i sitt program kan ta in en hänvisning till exakt hur frågan skall avgöras. Detta eftersom justitiekanslern som bekant avrått ministrarna - alltså också en regering i sitt program - från att deklarera en uppfattning på förhand. Orsaken är att frågan avgörs som ett förvaltningsbeslut i statsrådet och ministrarna i praktiken är domare.

Christel Liljeström publicerade igår kväll ett finskspråkigt blogginlägg, "Aikataulu muuttui". Ett kortare svensk inlägg publicerades bittigt på morgonen. Liljeström spekulerar om skälen till den ändrade tidtabell:

Aiemmin kuntaministeri Manninen ja pääministeri ovat vahvasti painottaneet asian kiireellisyyttä ja vaatineet että istuva hallitus ratkaisee asian. Tämä oli myös argumentti, miksi selvityshenkilö Myllyniemelle annettiin ainoastaan 2 kuukautta aikaa tuoda “oma” esitys ministeriöön, tämä oli myös selitys miksi hallinnollisissa asioissa edettiin kuntaa kuulematta, tämä oli myös taustalla kun ministeriö ei halunnut odottaa juridista päätöstä vaatimuksen laillisuudesta, ennen kuin itse eteni esityksessään.

Mutta nyt on asia muuttunut. Ihmettelen vain: miksi? Sipoolaiset ovat selkeästi ilmaisseet mielipidettään, sunnuntaina järjestetään jopa kansanäänestys asiasta. Huomautuksia sekä Helsingin anomukseen koskien että Myllyniemen ehdotukseen liittyen, on jätetty ennätysmäärä. Jopa Helsingin Sanomat on alkanut kyseenalaistamaan hanketta ja sen tarpeellisuutta. Ettei vain olisi niin, että Vanhanen ja Manninen ovat huomanneet olevansa vastatuulessa?

Förändringen i tidtabellen gör farsen gring gränstvisten allt mera absurd. För dem som jobbat med hård tidspress måste fördröjningen kännas frustrerande.

Som bilaga till föredragningslistan för Vanda stadsstyrelsemöte den 26 februari finns ett förslag till utlåtande till länsstyrelsen samt anmärkningarna som riktats till statssyrelsen i Vanda. En av anmärkningarna har jag själv lämnat in. I utlåtandet över anmärkningarna noteras flera gånger att "kaupunki toteaa, että kuntajakoesityksen toteutumisen edellytysten arviointi kuuluu sisäasiainministeriölle." Speciellt intressant är anmärkningen som advokaterna Sakari Niemelä och Juha Sario på Asianajotoimisto Ympäristölaki Oy skrivit för Ulf William Thurings rättsinnehavares del. I anmärkningen refereras till docent Erkki Mennola utlåtande (10.1.2007).

Som svar på min anmärkning påpekas att "Vantaan kaupungin merenranta-alue ei ole niin merkityksellinen, että kaupunki profiloituisi nimenomaisesti merenrantakaupunkina." Naturligvis har Vanda inte profilerat sig som en "havsstrandsstad" eller ens kuststad. Profilering handlar om den bild som man försöker skapa av sig själv. Vanda har inte precis utmärkt sig för att lyfta fram ortens historia eller traditioner. Helsinge kyrka har man döpt om till pyhä Laurin kirkko. Själva namnet Vanda representerar en orientering norrut snarare än mot kusten. Detta betyder inte att Vandas position vid kusten inte skulle vara viktig för många Vandabor.

Sibbofrågan behandlas av nästa regering. Den 23 februari 2007

Sibbofrågan avgörs först av nästa regering. Statsminister Matti Vanhanen har i Radio Vegas nyhetssändning sagt att beredningen av ärendet tar så lång tid att den sittande regeringen inte hinnner ta itu med frågan. Se artikel på Yle Internet med rubriken "Sibbofrågan behandlas av nästa regering" och FNB:s notis "Sibbobeslut skjuts upp till nästa regering". Lyssna även på ett audioklipp där Christel Liljeström beklagar fördröjningen. Övriga medier har som vanligt varit tröga och klockan 9 ännu inte förmedlat nyheten. Christel Liljeström har även kommenterat nyheten på sin blogg i ett inlägg med rubriken "Ändrade tidtabeller".

I dagens Borgåblad ingår den fjärde artikeln i en serie artiklar inför folkomröstningen i Sibbo på söndag. Artikeln, som har rubriken "Ta inte kyrkan ifrån oss", handlar om Östersundom kapell och den föreslagna gränsjusteringens följder för församlingsmedlemmarna.

10:00
Nu först har Helsingin Sanomat på tidningens webbplats i en kort notis publicerat den senaste nyheten i Sibbofrågan. Rubriken på notisen är "Vanhanen: Sipoo-päätös jää seuraavalle hallitukselle".

12:30
Kimmo Oksanen har i ett blogginlägg med rubriken "Vanhanen ja Korpinen, puhukaa suomea!" kommenterat dagens nyhet. Jag citerar:

Pääministeri Matti Vanhanen (kesk) asteli kohti virka-autoaan tehden lähtöä Yleisradion Aktuellt-ohjelmaan. Ohi sattui kulkemaan Vanhasen lähiavustaja Timo Laaninen, ja Vanhanen kysäisemään tältä: “Hei Timo, ehitääks me se Sipoo tän hallituksen aikana?” Laaninen: “Ei me ehitä. Valmistelu vie pitkään.” Vanhanen: “Aha. Okei.”
Sitten tieto tuli ulos ruotsinkielisessä Aktuellt-ohjelmassa kuin ohimennen sivulauseessa: päätös Länsi-Sipoon liitoksesta Helsinkiin jää seuraavalle hallitukselle.
Jasso.
Sen kummempaa tiedottamista asiasta ei katsottu tarpeelliseksi.

Fallet Sibbo visar att obligatorsik undervisning i svenska verkligen behövs. Oksanen ("Hai") avslutar sitt blogginlägg med att säga att "Hai uiskentelee suomenkielisessä vesistössä ja tuntee itsensä laiminlyödyksi, jos muut kalat ympärillä keskustelevat tärkeät asiat vain britiksi ja sveduksi." Oksanen avslöjar även att han tror att Aktuellt är ett TV-program. Där ser man hur demokratin blir lidande då journalisterna på den dominerande rikstidningen inte ens har förutsättningar att lyssna till alla representanter för den andra parten. Även jag känner mig försummad. (Se även Språkbarriär. Den 20 augusti 2006.)

Dagens nyhet publicerasdes på Yles finska webbsidor under rubriken "Vanhanen: Sipoo-päätös seuraavalle hallitukselle" först 12:43. På Svenska Yle publicerades motsvarande nyhet 5:18. Lyssna till Aktuelltsändningen 6:00, som kom ut med nyheten i etern.

I en kolumn med rubriken "Pääkaupunkiseudun hallitusohjelma" i dagens Helsingin uutiset föreslår Osmo Soininvaara att en annektering av sydvästra Sibbo ("Sipoon lounaisnurkka")skrivs in i regeringsprogrammet och att man när man en gång kommit igång även bör ansluta ett område i Tusby till antingen Träskända eller Kervo. Speciellt rädslan för att Sibbofrågan skulle bli en regeringsfråga har motiverat Sfp:s åsikt att Sibbobeslutet bör fattas av den nuvarande regeringen. Sibbofrågan kommer dock knappast att skrivas in i något regeringsprogram. Åtminstone har Centerns partisekreterare Jarmo Korhonen i Hbl den 27 januari sagt att frågan om en gränsjustering absolut inte bör skrivas in i något regeringsprogram. Astrid Thors ger på sin blogg i dagens inlägg "Håsapellarna i Sibbofrågan får sig" en motivering till varför Sibbofrågan inte bör tas med i regeringsförhandlingarna:

Det är den nya regeringen som skall avgöra frågan - men om det är en förvaltningsfråga såsom JK Nikula ansett och jävat ministrar som uttalat sig om frågan - ja då tycker jag nog att det är omöjligt att i regeringsprogrammet ha politiska skrivningar om det. Var och en minister skall enligt lag och samvete tolka kommunindelningslagen. Det är alltså lagtolkning och inte politik; skrivningar i regeringsprogrammet är politik.

I en uppdaterad version av artikeln på finska Yle säger även Matti Vanhanen att Sibbofrågan inte kan tas med i regeringsprogrammet av på grund av frågans juridiska natur:

Pääministerin mukaan Sipoo-kysymys on puhtaasti juridinen asia.

- Tämän takia seuraavassa hallitusohjlemassa voidaan vain mainita, että hallituksen pitää tehdä asiasta päätös - ei sen enempää.

Vanhasen mielstä asia on siinä määrin juridinen, että hänen mukaansa yhdenkään ministerin ei tule ottaa siihen kantaa - ei puolesta eikä vastaan.

Citatet ovan torde vara en översättning av Vanhanens uttalande för Aktuellt. Ett audioklipp med uttalandet finns på nätet. En intressant fråga är om alla kandidater som siktar på att bli ministrar i nästa regering borde låta bli att uttala sig i nästa regering.

21:00
Nu när förhandsröstningen är avslutad har även Helsingin Sanomat i en artikel med rubriken "Yli puolet sipoolaisista äänesti ennakkoon" noterat att över hälften av de röstberättigade sibboborna har förhandsröstat i folkomröstningen.

22:00
Enligt en artikel för morgondagens Hufvudstadsblad, som på tidningens webbplats har rubriken "Wallin kräver besked av de andra partierna", säger Sfp:s ordförande Stefan Wallin att partierna bör berätta var de står i Sibbofrågan. Det samma sade Wallin i valutfrågningen i TV 1, där Sibbofrågan gavs stort utrymme. Ett ledarstick i morgondagens Hbl har rubriken "Upp till val, Sibbos folk!"

En deprimerande "miljögärning". Den 22 februari 2007

Borgåblat har idag publicerat den tredje artikeln i en serie artiklar inför folkomröstningen i Sibbo i söndag. I artikeln, som har rubriken "Deprimerande säger naturskyddare", citeras Finlands naturskyddsförbunds skogsansvarige Jyri Mikkola. Angående Pekka Myllyniemis rapport säger Mikkola att "Wikipedia har använts som faktakälla med resultatet att en massa fel har kommit med." Mikkola kritiserar även Sibbos utkast till generalplan och noterar att Sibbos tidigare förslag och Östra Nylands förbunds förslag till landskapsplan är vettigare, eftersom man där har tagit naturen i beaktande.

Även dagens Uusimaa citera Jyri Mikkola. I en artikel med rubriken "Lounais-Sipoon vyörytys masentaa ympäristönsuojelupiiriä" säger Mikkola bl.a. följande:

Monien asiantuntija-arvioiden mukaan merkittävä väestönkasvu Helsingin ympäristössä tulee ruuhkauttamaan pääkaupunkiseudun pahoin, siinäkin tapauksessa, että joukkoliikennettä kehitettäisiin voimakkaasti nykyisestä. Matka-ajat pidentyvät, ja ruuhkaliikenne tuottaa kilometriä kohti moninkertaiset päästöt normaalitilanteeseen verrattuna

Speciellt får Jan Vapaavuori kritik:

Vaatii todella kovaa pokerinaamaa väittää massiivisia lähiörakentamissuunnitelmia Lounais-Sipooseen suureksi ympäristöteoksi, piirin metsäryhmän jäsen Jyri Mikkola kommentoi Helsingin kaupunginhallituksen puheenjohtajan Jan Vapaavuoren viimeaikaisia puheita. Toisaalta, onhan ympäristörikoskin tavallaan ympäristöteko, Mikkola letkauttaa.
Ympäristönsuojelupiirin puheenjohtaja Leo Stranius toteaa Vapaavuoren olevan pahasti hakoteillä perustellessaan Helsingin itälaajenemista ilmastonmuutoksen ehkäisyllä:
– Jos kasvihuonepäästöihin todella halutaan vaikuttaa aluerakenteen avulla, kannattaa asiaa tarkastella laajemmin. Mukaan on laskettava niin työmatka-, raaka-ainekuljetus-, jakelu- kuin vapaa-ajanliikennekin, sekä energiaratkaisut. Muutoin ajaudutaan helposti hölmöläisten peitonjatkamista muistuttavaan tilanteeseen, jossa yksittäiset kasvihuonepäästöjen vähentämisen nimissä tehtävät ratkaisut voivat johtaa päästöjen kasvuun koko maan mittakaavassa.

Artikleln i Uusimaa baserar sig på ett pressmeddelande med rubriken "Lounais-Sipoon vyörytys vuoden masentavin ympäristöteko", som Nylands miljövårdsdistrikt publicerade igår.

Yle Internytt Östnyland har publicerat en notis med rubriken "Hälften förhandsröstat i Sibbo" och en annan med rubriken "Hembygdskänsla i Sibbo undersöks".

Tio anmärkningar mot Pekka Myllyniemis kommunindelningsutredning har lämnats in till Vanda, framgår det ur föredragningslistan (MS Word) för stadsstyrelsemötet i Vanda den 26 fenruari.

Helsingin Sanomat publicerade i tisdagens tidning en artikel med rubriken "Helsinki tyytynee selvitysmiehen Sipoo-esitykseen". Stadsstyrelsen i Helsingfors antog på måndagen ett förslag till ytlåtande om Myllyniemis förslag. I artikeln säger stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori att "Kyllä tämä muutaman kymmenen vuoden tarpeiksi riittää" och att "Myllyniemen ehdottama alue on riittävän iso merkittävän asuntotuotannon ja itämetron rakentamiseen." I utlåtandet anses Myllyniemis förslag vara "oikean suuntaisena" ja den anses lösa "merkittävästi nykyisen kuntajaon aiheuttamia ongelmia". Jan D. Oker-Blom antecknade avvikande åsikt till protokollet. Representanterna för De gröna ställde sig däremot bakom utlåtandet om Myllyniemis förslag, som i praktiken skulle innebära massiv bebyggelse i Sibbo storskog.

Oker-Blom har kommenterat statsstyrelsens behandling av Myllyniemis förslag på sin blogg i ett inslag med rubriken "Sibbo-frågan uppe igen".

Helsingfors stadsstyrelses förslag till utlåtande om Myllyniemis förslag finns som billaga till "beslutsmeddelandet" från måndagens möte. Den första satsen till sammandraget av utlåtande kan ge en förklaring till att de gröna kunde godkänna utlåtandet: "Helsingin kaupunginvaltuuston 21.6.2006 tekemä esitys kuntajaon muuttamiseksi Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin välillä antaisi paremmat mahdollisuudet pitkäntähtäyksen suunnittelulle ja kehittämiselle Helsingin seudulla kuin kuntajakoselvittäjän esitys." Skenbart låter Helsingfors förstå att man kan nöja sig med Myllyniemis förslag, men att man föredrar ett större område, fastän ett större område inte torde komma på fråga. Den som tagit del av Sibbo kommunstyrelses förslag till utlåtande med bifogade expertutlåtanden torde inse att det är högst osannolikt att statsrådet skulle finna några juridiska grunder för en annektering överhuvudtaget. (Se De gröna blev lurade. Den 21 februari 2007 .) Själva utlåtandet är mycket kort. Målsättningen med Helsingfors utlåtande är kanske i första hand att rädda ansiktena på de inblandade fram till valet.

I Helsingfors utlåtande om Myllyniemis förslag grundar man sig långt på stadens utlåtande om det egna förslaget. Någon hjälp med att hitta lagliga grunder för Myllyniemis förslag ger det aktuella utlåtande inte. Svaret på anmärkningar om att Myllyniemis förslag skulle vara olagligt är närmast komiskt:

Helsingin kaupunginvaltuuston lausuntoon 29.11.2006 sisältyy laajat ja monipuoliset perustelut, joiden mukaan kaikki kuntajakolain 3 §:n edellytykset täyttyvät erityisen painavina, jos kuntajaon muutos Helsingin ja Sipoon välillä toteutetaan Helsingin kaupungin esityksen mukaisesti. Kun kuntajaon muutos siten voidaan toteuttaa lain mukaan siirrettävän alueen ollessa yli 10 % Sipoon pinta-alasta ja asukasluvun yli 5 % Sipoon asukasluvusta, se voidaan toteuttaa lain mukaan myös kuntajako­selvittäjän esityksen mukaisesti, joka merkitsisi vain asukaslukua koskevan rajan ylittymistä. Kuntajakoselvittäjän esitys on siten laillinen sekä Helsingin kaupunginvaltuuston esittämillä että kuntajakoselvittäjän selvityksessä esitetyillä perusteilla.

Påståendena om lagliga grunder i utlåtandet från den 29 november är milt uttryckt kontroversiella. Dessutom har Myllyniemi i sin rapport kopierat stadens argument, vilket Jan Vapaavuori i en radiointrevju i december tolkade som ett tecken på att Helsingfors har goda argument. Att man hävdar att alla tre kriterier uppfylls, när det i verkligheten torde räcka med att ett kriterium uppfylls, visar att Helsingfors i brist på tovärdiga juridiska grunder i blindo slänger ankaret åt olika håll i hopp om att i någon riktning finna ett fäste.

Delar av tisdagens program där jag var studiogäst lär ha sänds i repris i morse. På Radio Vega Östnylands hemsida annonseras att "Vi träffar Ralf Wadenström som bloggar för Sibbo" sänds i morgon fredag 8:40.

Audioklippet med tisdagens "Slaget efter tolv" Radio Vega, där Jan Vapaavuori, Harry Harkimo och Caspar Bernzen debatterade Sibbofrågan, finns ännu på webben. Visst är det komiskt att höra när Vapaavuori säger att Myllyniemi har "utrett" att Sibbos egna planer är orealistiska. Hjallis är naturligtvis av helt annan åsikt. Anmärkningsvärt är även att Vapaavuori i diskussionen säger att folk flyttar till Kyrkslätt och Nurmijärvi om Sibbo inte byggs ut. Åtminstone delar av Kyrkslätt ligger närmare arbetsplatserna än vad (sydvästra) Sibbo gör. Helsingfors har själv beklagat sig över att det finns dåligt med arbetsplatser i östra Helsingfors. I affärsmännens sällskap påpekade Vapaavuori överhuvudtaget inte att utvecklandet av sydvästra Sibbo skulle vara en miljögärning.

Även MTV3 Seitsemän uutiset har uppmärksammat folkomröstningen i Sibbo. Se videoklipp.