Intervjuer med Vapaavuori. Den 4 juni 2007

MTV3 har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Vapaavuori: Sipoo-päätös jo ennen juhannusta". Bostadsminister Jan Vapaavuori intervjuades på morgonen i programmet Huomenta Suomi. Andra delen av intervjun efter nyhetssändningen 8:00 handlar huvudsakligen om Sibbofrågan. I intervjun säger Vapaavuori att statsrådet, enligt hans uppfattning, kommer att behandla frågan om partiell kommunsammanslagning före midsommaren. Han tillägger dock att beslutet "i varje fall" kommer att fattas under detta år, men "förhoppligen före midsommar".

Det finns en viss logik i att ta beslutet före midsommar. I 12 § i kommunindelningslagen heter det att "Beslut om ändring i kommunindelningen skall fattas före juni månads utgång under det föregående året." Ändå tippar jag att Vapaavuoris påstående om ett "Sibbobeslut redan före midsommar" mera handlar om förhoppningar än om vetskap.

Vapaavuori är idag även gäst i Radio Vegas Måndagsintervjun. Även här uttalar sig bostadsministern i Sibbofrågan. Bl.a. svarar han "absolut" på frågan om han är lika mycket för en annektering nu som han var som stadsstyrelsemedlem. Lyssna på intervjun.

Nästa vecka förväntas bostadsminister Jan Vapaavuori komma på officiellt besök till Sibbo. Bostadsministerns senaste uttalanden torde inte öka hans popularitet. Man kunde kanske ge Vapaavuori en viss respekt för hans ståndaktighet, men jag undrar hur korrekt det är att en minister först konstateras vara jävig att deltaga i statsrådets beslutfattande i frågan och sedan fortsätter att komma med klara ställningstaganden. Om Vapaavuori inte redan konstaterats jävig, så skulle han inte kunna uttala sig i Sibbofrågan.

Idag har flera medier förmedlat nyheten att bostadsproduktionen i huvudstadsregionen varit rekordlåg ifjol. Det var med anledning av den låga bostadsproduktionen i huvudstadsregionen som den tidigare bostadsministern Hannes Manninen - eller var det kanske kommunminister Hannes Manninen - hotade med tvångsåtgärder. Annekteringen av sydvästra Sibbo skall åtminstone delvis ses som ett resultat av Manninens (och Matti Vanhanens) hot. En ökad bostadsproduktion kräver obekväma beslut av lokalpolitiker och sådana vill speciellt stadsplaneringsnämndens medlemmar undvika. Det är lättare att planera på grannens område, där det inte bor egna väljare. Den relativt låga bostadsproduktionen beror dock endast delvis på brist på tomtmark.

Ordföranden för kommunstyrelsen i Sibbo Christel Liljeström har på sin blogg kommenterat Vapaavuoris uttalade uppfattning att Sibbofrågan avgörs före midsommaren. Liljeström undrar om det ens är bekräftat vilken minister som skall bereda ärendet och vet berätta att "ingen framställan eller uppgiftsförordning" ännu har landat på migrations- och europaminister Astrid Thors arbetsbord. Liljeström skriver vidare att hon hört att "Samlingspartiet håller på att binda sina ministrars händer". Jag undrar om detta verkligen kan gälla Sibbofrågan. Om ministrarna har bundna händer, så är de enligt min uppfattning även jäviga att ta ställningt till annekteringsförslagens laglighet. Men ingen tycks veta hur lagen skall tolkas i Sibbofallet.

Christel Liljeström berättar i sitt blogginlägg att hon tagit en titt på kommunindelningslagen. Det borde även Jan Vapaavuori göra, eller det borde han ha gjort för ett år sedan. I en kolumn med rubrioken "Pari Sanaa Sipoo-kysymyksen moraalista" i Helsingin Uutiset skrev Vapavuori den 7 juli ifjol följande:

Eduskunnan yhteisesti hyväksymä kuntajakolaki lähtee siitä, että riittävän suuren yleisen edun sitä vaatiessa osakuntaliitos voidaan toteuttaa myös kunnan tahdon vastaisesti.

Här misstar sig Vapaavuori fatalt. Sedan 1998 utgör inga "tillräckliga allmänna fördelar" någon laglig grund för en ändring av kommunindelningen, vilket speciellt Toivo Pihlajaniemi har understrukit. De särskilt vägande skäl som kan möjliggöra en inkorporering av ett större område mot en kommuns vilja är enligt 5 § i kommunindelningslag 19.12.1997/1196 uttryckligen de som specifieras i 3 §. Frågan är om kommunminister Hannes Manninen medvetet missledde Helsingforspolitikerna eller om Manninen tillsammans med Helsingfors försökte lura Sibbo. Här kunde den bristfälliga informationen på inrikesministeriets webbplats, som jag påtalade i gårdagens blogginlägg, ha haft en funktion. Ett alternativ är att inte heller Manninen, under vars beredning tre kommundelssammanslagningar förverkligats, kände till de lagliga förutsättningarna för ändringar i kommunindelningen.

Christel Liljeström har på kvällen publicerat ett nytt blogginlägg, det andra för idag. Rubriken är "Höjden av dålig förvaltning". Ärendet är naturligtvis betydelsefullt. Jag citerar det första stycket i inlägget:

Nu är jag allvarligt orolig. Budet går att "någon" minister skall föredra annekteringen positivt till statsrådet på onsdagen innan midsommar. Vilken minister –det sägs inte rakt ut, men man säger att ärendet inte tillåts beredas av Thors.

Bristfällig information. Den 3 juni 2007

På inrikesministeriets webbsidor finns det information om förutsättningarna för ändringar i kommunindelningen. Speciellt relevant för fallet Sibbo är en sida med rubriken "Förutsättningar av delvisa sammanslagningar" ("Kuntien osaliitosten edellytykset"). Denna sida fanns dock inte i början av år 2006. På sidan "Muutoksen edellytykset" ("Förutsättningar för ändring") fanns (enligt Internet archive/ Wayback Machin) i janiuari 2006 följande information:

Kuntajaon kehittämisen tavoitteena on kuntien alueellinen eheyden ja yhdyskuntarakenteen toimivuuden edistäminen. Alueellisella eheydellä tarkoitetaan sitä, että kunnan tulisi muodostua yhdestä ja mahdollisimman ehyestä alueesta. Yhdyskuntarakenteen toimivuus edellyttää, että työssäkäyntialueet, liikenneyhteydet ja muu yhteiskunnallinen perusrakenne sopivat mahdollisimman hyvin yhteen kuntajaon kanssa.

Kuntajakoa voidaan muuttaa kuntajakolain 3 §:n mukaisesti, jos muutos

- edistää palvelujen järjestämistä alueen asukkaille

- parantaa alueen asukkaiden elinolosuhteita

- parantaa alueen elinkeinojen toimintamahdollisuuksia tai

- edistää kuntien toimintakykyä ja toiminnan taloudellisuutta.

Nämä kuntajaon muuttamisten yleiset edellytykset koskevat kaikenlaisia muutoksia kunnallisessa jaotuksessa. Muutos voidaan tehdä, jos yksikin säädetyistä yleisistä edellytyksistä toteutuu. Lisäksi on säädetty erityisiä edellytyksiä sellaisille kuntajaon muutoksille, jotka merkitsevät uuden kunnan perustamista taikka kuntien lukumäärän vähenemistä (4 §).

Numera har motsvarande sida rubriken Kunnan muodostaminen ja kuntajaon muutoksen edellytykset ("Bildandet av kommuner och förutsättningar för ändringar i kommunindelningen"). Den sista satsen har kompleterats, så att den lyder enligt följande: "Lisäksi on säädetty erityisiä edellytyksiä sellaisille kuntajaon muutoksille, jotka merkitsevät uuden kunnan perustamista taikka kuntien lukumäärän vähenemistä (kokonaisten kuntien yhdistymiset, kuntajakolain 4 §) sekä erityisiä edellytyksiä kunnan alueen supistumisessa ja laajenemisessa (ns. osaliitokset, kuntajakolain 5 §)." Tidigare refererades alltså inte alls till 5 § i kommunindelningslagen. Paragraf 5 i Kommunindelningslag 19.12.1997/1196 lyder enligt följande:

Särskilda förutsättningar vid minskning och utvidgning av kommunens område

En ändring i kommunindelningen som innebär att en kommuns område minskas eller utvidgas, men inte att en ny kommun bildas eller att antalet kommuner minskar, kan verkställas, om

1) inte fullmäktige i någon berörd kommun motsätter sig ändringen, eller om

2) ändringen inte inverkar på invånarantalet i någon kommun med mer än fem procent eller på arealen i någon kommun med mer än tio procent, räknat enligt landarealen.

I övrigt kan en sådan ändring i kommunindelningen som avses i 1 mom. verkställas endast under särskilt vägande i 3 § nämnda förutsättningar.

Yle har efter TV-nyheterna 17:00 publicerat en notis med rubriken "Pääkaupunkiseutu ykköskohteeksi asuntopolitiikassa". I notisen nämns även Sibbo. Jag citerar:

Myös Sipoosta odotetaan yhtä pelastajaa tonttipulaan. Asuntoministeri odottaakin päätöstä Sipoon rajasiirrosta pikapuoliin.

Enligt TV-nytts inslag ser Vapaavuori annekteringen av sydvästra Sibbo fortfarande som en dellösning på tomt- eller bostadsbristen. Se även Yle Internyts notis "Vapaavuori: bot mot bostadsbristen".

Ett undermåligt förslag. Den 2 juni 2007

Högsta förvaltningsdomstolens beslut att förkasta besvären angående annekteringsbesluten kom så sent att Sipoon Sanomat först i denna veckas nummer hann ta med nyheten. Torsdagens tidning kommenterar HFD:s beslut i en artikel med rubiken "Sipoo ei saanut sympatiaa eri oikeusasteista". Egentligen handlar artikeln snarare om Helsingfors förvaltningsdomstols beslut än om Högsta förvaltningdomstolens beslut. HFD gav inga nya motiveringar att kommentera, utan hänvisar bara till Helsingfors förvaltningsdomstols beslut.

Till skillnad från domarna är jag fortfarande av den åsikt att Helsingfors annekteringsdomstol inte skedde i lagenlig ordning. Visst är det talande att Helsingfors i sin förklaring från den 19 september som bevis för att annekteringsbeslutet inte beretts i hemlighet nämner att Jussi Pajunen och Jan Vaapaavuori "förhandlade" med Markku Luoma och Cristel Liljeström den 11 april 2006. På styrelsemötet den 18 september, där Helsingfors förklaring antogs, kritiserades Pajunen och Vapaavuori (utanför protokollet) för att ha förhandlat med Sibbo utan mandat. I själva verket var "förhandlingarna" högst konfidentiella. Stadsstyrelsen torde inte ha kännt till några "förhandlingar" innan de läckte ut via medierna några dagar före styrelsemötet.

Men även om förvaltningsdomstolen hade ogiltigförklarat Helsingfors stadsfullmäktiges beslut att göra ett förslag till ny kommunindelning, så torde förslaget ha varit ett faktum. Däremot borde kommunminister Hannes Manninen med det samma ha tagit avstånd från Helsingfors förslag, därför att det inte uppfyllde kriterierna på ett seriöst förslag. Det kunde Manninen av förekommen anledning inte göra och därför måste en utredningsman utses. Annekteringsbeslutet slöts inte bara på ett tvivelaktigt sätt. Själva förslaget med motiveringar var och är fortfarande så dåligt att det inte hör hemma på statsrådets bord. I själva verket förklarade Manninen, enligt Hbl, förslaget inaktuellt den 29 november.

Förslag till landskapsplan. Den 1 juni 2007

Östra Nylands förbund har publicerat förslaget till landskapsplan för Östra Nyland (pdf). I förslaget till beskrivning av landskapsplanen (pdf) nämns metron noll gånger och HELI-banan 32 gånger.

Vapaavuoris roll har överdrivits. Den 31 maj 2007

I tisdagens Helsingin Sanomat ingick en artikel med rubriken "Kuuden kartanon kierros pyörän satulassa". I artikeln tar Jarmo Färdig läsarna med på en cykeltur till Degerö. På öns högsta topp 30 m över havet kan man se stamstaden, men Färdig får enn känsla av att vara i ödemarken. Jag citarar:

Samoilla tienoilla tulee väkisin mieleen ylipormestari Jussi Pajusen ja asuntoministeri Jan Vapaavuoren ajama hanke. Mihin ihmeeseen Helsinki tarvitsee lisämaata Sipoosta, kun omaa lääniäkin on yllin kyllin.

Frågan är i vilken mån annekteringen egentligen är Pajunens och Vapaavuoris projekt. Vapaavuori har medvetet hållit en hög profil i Sibbofrågan. Vapaavuori torde ha dragit nytta av Sibbofrågan i riksdagsvalet, liksom gjorde hans goda vän och gode fiende Christel Liljeström. Men jag tror inte på att annekteringen är hans eget projekt. Även om det officiellt var Pajunen, Vapaavuori och Rakel Hiltunen som för ett år sedan förhandlade med staten (eller vissa ledande ministrarar) och med Vanda, så tror jag att Vapaavuoris roll kraftigt överdrivits. Förutom fullmäktigeordförande Hiltunen torde Maija Anttila, Kai Kalima och Pekka Korpinen bland socialdemokraterna starkt ha drivit på en annektering, liksom Centern i Helsingfors. De som främst torde ha dikterat storleken på Helsingfors förslag till inkorporering är emellertid Osmo Soininvaara och Otto Lehtipuu. Därmed torde det även komma att visa sig att det var de gröna som stjälpte hela projektet genom att förutsätta orimliga krav.

Pajunen och Vapaavuori har profilerat sig som hårda pådrivare i Sibbofrågan specielt genom sina påstådda hot eller utpressningsförsök. I utfrågningen av kommundirektör Markku Luoma och kommunstyrelseordförande Christel Liljeström i augusti framkom det att Pajunen och Vapaavuori hade haft konfidentiella sammankomster med Luoma och Liljeström. Då förhörsprotokollet läckte ut till medierna, tolkade speciellt Helsingin Sanomat Pajunens och Vapaavuoris agerande som utpressning. Pajunen och Vapaavuori skulle ha hotat med att Helsingfors tar ett större område, ifall Sibbo inte frivilligt avstår från ett mindre område på 28 kvadratkilometer.

I verkligheten hade Pajunen och Vapaavuori inte mandat att förhandla med Sibbo, vilket de i september fick stark kritik för av Helsingfors stadsstyrelse. (Se artikeln "Helsingin johto tiukkasi sääntöjä neuvottelutapoihin" i HS den 19 september.) Genom att informera Luoma och Liljeström om Helsingfors avsikter gav Helsingfors samlingspartistiska ledning inte bara Sibbo möjlighet att bland två onda alternativ välja det mindre onda, utan Pajunen och Vapaavuori gav även Sibbo möjlighet att förbereda sig för en attack.

Redan i mars torde Vapaavuori och Pajunen ha vetat att de gröna förutsatte att Helsingfors föreslog att gränsen mellan Helsingfors och Sibbo skulle dras vid Sibbo å. Av någon anledning, som ännu delvis är oklar för mig, förberedde Helsingfors lika väl inte ett förslag på ett 50 kvadratkilometer stort område. När det sedan gällde att snabbt plocka fram ett förslag veckan före midsommar blev resultatet ett katastrofalt hastverk. Det tänkta förslaget på 28 kvadratkilometer, som i det stora hela motsvarar utredningsman Pekka Myllyniemis förslag, hade stöd hos ledande ministrar. Helsingfors aktuella förslag på 50 kvadratkilometer saknade däremot förankring i regeringen. Även av denna anledning behövdes det en utredningsman som föreslog det som man ursprungligen hade kommit överens om. Myllyniemi - eller eventuellt Hannes Manninen själv - tolkade dock Matti Vanhanens uttalanden så att Granö, till vissa Helsingforspolitikers förtret, lämnades bort i utredningsmannens förslag.

Metropolpolitiken går trögt. Den 30 maj 2007

Yle Internytt Östnyland publicerade igår på eftermiddagen en notis med rubriken "Invånare tycker till om sammanslagning". Notisen handlar om enkäten "Kommunen i förändring - berätta om din hemkommun och den pågående situationen i Sibbo", som görs av Svenska litteratursällskapets folkkulturarkiv.

Kimmo Oksanen har idag på Helsingin Sanomats webbplats publicerat ett blogginlägg med rubriken "Hyvästi hallituksen metropolipolitiikka?". Oksanens passimism bygger på att det ser ut som om statens finansiering av så väl västmetron som Ringbanan blir fördröjd. Det betyder att det kommer att dröja länge innan det finns pengar för någon östmetro. Och att Vanda inte får utlovad ersättning för Westerkullaområdet. I artikeln "YTV arvostelee kehäradan ja metron lykkäystä" heter det att Hannu Penttilä på SAD konstaterar "että, jos pääkaupunkiseudun liikennesuunnitelman kahden kärkihankkeen aloittamista myöhennetään, se ei koske vain näitä kahta hanketta vaan siirtää samalla myös muita sovittuja kohteita ja vaarantaa yksimielisyyden, joka pääkaupunkiseudun liikenteen kehittämisestä on saavutettu."

Fem ministrar från Helsingfors garanterar ingen "metropolpolitik". Tvärtom är regeringsansvar en bra medicin mot populism. Speciellt har Jan Vapaavuori all anlening att mjuka upp sin profil, vilket han även gjort genom att låta sig fotograferas i ett härbärge för bostadslösa. Vapaavuoris fräna stil och tuffa image skulle vara problematisk för vilken minister som helst, men är speciellt besvärlig för Vapaavuori med tanke på hans långa brottsregister. Nu ser det ut som om Vapaavuori även skulle bli nordisk samarbetsminister. Förhoppningsvis skall det hjälpa Vapaavuori, som till hälften är vattusvensk, att övervinna sina svedupellekomplex och sluta beskylla Sfp för att bedriva språkpolitik i Sibbofrågan.

Upprepningar. Den 29 maj 2007

Sent igår kväll publicerade Christel Liljeström ett blogginlägg där hon berättar att landsskapsstyrelsen för Östra Nylands föbund på sitt möte igår tog bort den direkta hänvisningen till en metrolinje genom Östersundom.

På grund av det varma och vackra sommarvädret har min blogg haft färre besökare än vanligt. Därför är det kanske lämpligt att dra favoriter i repris. Jag har på denna blogg uppmärksammat hur texter och formuleringar återanvänds. Speciellt har jag uppmärksammat de bevingade orden om hur Helsingfors bara kunnat växa i två väderstreck. En som okritiskt och tokigt upprepat orden om två väderstreck är Mari Kiviniemi. I blogginlägget "Minister med lantiskomplex. Den 18 april 2007" noterade jag att Kiviniemi på sin egen hemsida gjort ändringar i sitt pressmeddelande "Sipoon alueiden liittäminen Helsinkiin vietävä maaliin" från den 2 december. Speciellt hade hon ändrat på följande stycke:

Maailmassa tuskin on toista metropolia, joka on tähän saakka voinut kasvaa vain kahteen ilmansuuntaan. Etelässä meri ja idässä poliittinen ja kielimuuri ovat olleet normaalin kasvun esteenä.

Den nya ordalydelsen är följande:

Tähän saakka Helsingin metropolialue on voinut kasvaa vain kahteen ilmansuuntaan. Etelässä meri ja idässä poliittinen ja kielimuuri ovat olleet normaalikasvun esteenä.

Jag har antagit att Kiviniemi formulerade sitt pressmeddelande i hast och senare ångrade den galna formuleringen. Jag har dock misstagit mig. Redan den 9 september publicerades på Centerns webbtidning Apila en notis med rubriken "Kiviniemi: Sipoon liitos vielä tämän hallituksen aikana" där följande stycke ingår:

Maailmassa tuskin on toista metropolia, joka on tähän saakka voinut kasvaa vain kahteen ilmansuuntaan. Etelässä meri ja idässä poliittinen ja kielimuuri ovat olleet normaalin kasvun esteenä, toteaa Kiviniemi.

I Suomenmaa ingick den 12 september en text med rubriken "Kiviniemi vaatii Sipoon kunnan osaliitosta". Här är ordalydelsen följande:

Kiviniemen mukaan maailmassa tuskin on toista metropolia, joka on tähän saakka voinut kasvaa vain kahteen ilmansuuntaan. Etelässä meri ja idässä poliittinen ja kielimuuri ovat olleet merkittävä kasvun hidaste.