Ohållbara argument. Den 29 juli 2007

I inrikesministeriets motivering (prememoria, muistio) till statsrådets beslut refereras förutom utredningsman Pekka Myllyniemis rapport även utlåtanden från de berörda kommunerna och anmärkningar mot Myllyniemis förslag. Lika väl ställer sig beredningen ensidigt bakom Myllyniemis rapport och i "Esittelijän esitys" konstateras det bl.a. att "Helsingin kaupungin ja siihen rajoittuvien alueiden yhdyskuntarakenteen kehitys on kuntajakoselvittäjän kuvaamalla tavalla painottunut epätasaisesti länteen ja pohjoiseen." Till saken hör att Myllyniemi i sin rapport helt grundlöst påstår att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen" där Helsingfors i sitt utlåtande rättat till texten så att det här heter att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen." Problemet är ur Helsingfors och huvudstadsregionens synvinkel just att bebyggelsen har brett ut sig med egnahemshus utanför Helsingfors och huvudstadsregionen (SAD-området). Om det här finns en problematisk snedvridning, så ligger problemet snarare i Nurmijärvi än i Sibbo.

De i premomorian angivna motiveringarna till att Myllyniemis förslag uppfyller villkoren i 3 § i kommunindelningslagen är häpnadsveckande. Jag citerar:

Esitetty kuntajaon muutos täyttää kuntajakolain 3 §:ssä kuntajaon muuttamiselle säädetyt yleiset edellytykset. Kuntajaon muutos kiistattomasti parantaa alueen elinkeinojen toimintamahdollisuuksia ja edistää kuntien toimintakykyä ja toiminnan taloudellisuutta. On ilmeistä, että pidemmällä aikavälillä siirrettävän alueen rakentaminen ja asuttaminen myös edistää palveluiden järjestämistä alueen asukkaille. Kuntajaon muutoksen ei myöskään voida katsoa yleisesti heikentävän alueen asukkaiden elinolosuhteita. Valinta maaseutumaisen haja-asutuksen ja tiiviimmän kaupunkiasumisen välillä on arvostuskysymys.

På vilka grunder kan man hävda att ändringen av kommunindelningen obsetridligen förbättrar verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området? Åtminstone jag bestrider påståendet om förbättrade verksamhetsmöjligheter. För vem är det uppenbart att byggandet i området på längre sikt förbättrar servicen i området? Åtminstone inte för mig. Dess värre torde bebyggelsen i området kraftigt ökas oberoende av någon ändring i kommunindelningen, så argumentet saknar relevans. I sin rapport hävdar Myllyniemi att "Pitkällä aikavälillä kunnan osaliitos edistäisi myös kuntajakolain 3 §:ssä säädetyllä tavalla palveluiden järjestämistä alueen asukkaille ja parantaisi alueen elinolosuhteita." När det gäller servicen och speciellt när det gäler levnadsförhållandena är alltså Arto Sulonen något försiktigare i premeorian än Myllyniemi i sin rapport. I övrigt drar Sulonen inga egna slutsatser, utan upprepar endast argument ur Myllyniemis rapport. Dessa argument är i sin tur kopierade argument, som Myllyniemi kopierat ur dokument som han fått från Helsingfors stadskansli.

I princip kunde kanske inrikesministeriet och därmed statsrådet välja att ensidigt tro på Helsingfors argument och motiveringar. Frågan är hur trovärdiga Helsingfors motiveringar är. Argumenten som Myllyniemi kopierat av Helsingfors är inte analytiska utan utgör prov på politisk retorik. I praktiken har inrikesministeriet i sin beredning förlitat sig på Helsingfors utlåtande, som är ett utlåtande över Helsingfors eget förslag på ett 5000 hektar stort landområde. Det kan därför vara av betydelse att bedöma trovärdigheten i Helsingfors utlåtande. I utlåtandet hävdas det att det ur avsnitten 1 - 8 i utlåtandet framgår att alla fyra (alternatiuva) villkor som definieras i 3 § i kommunindelningslagen uppfylls med särskild vikt i Helsingfors förslag. Den 28 juni undertecknade Sulonen emellertid inrikesministeriets beslut med motiveringar att förkasta Helsingfors framställning till ändring av kommunindelningen. Här konstateras det att "Eftersom framställningen ... inte motsvarar de allmänna förutsättningarna som föreskrivs i 3 § i kommunindelningslagen, så föreligger inte heller särskilt vägande förutsättningar." Inrikesministeriet har alltså indirekt underkänt argumenteringen i Helsingfors utlåtande.

Kopierade argument. Den 28 juli 2007

Rundradion frågade mig tidigare i veckan hur många sidor i Myllyniemis rapport (pdf) som är kopierade. Tyvärr går det inte att svara på den frågan. Jag skall förklara varför.

Myllyniemi har huvudsakligen kopierat ett inofficiellt dokument som är nära på identiskt med Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från november. Utlåtandet (MS Word) är omkring 25 sidor långt, medan Myllyniemis rapport med bilagor omfattar 60 sidor. Myllyniemi har i sin rapport kopierat text som motsvarar största delen av Helsingfors utlåtande, flera textstycken rentav två gånger (i kapitel 3 och 5). Kapitel 3 i Myllyniemis rapport är till största delen kopierad från Helsingfors inofficiella dokument, men det innehåller även delar som är kopierade från andra dokument. Dessutom citeras i kapitel 3 avsnitt 9 i Helingfors (officiella) utlåtande med korrekt angivelse av källa. Kapitel 2 i rapporten är huvudsakligen kopierad från Wikipedia utan källangivelse, men även detta kapitel innehåller även text som bevisligen är kopierade från andra källor utan att källan har angetts. Kapitel 1 är en kort inledning, där kommunindelningsutredarens uppgift definieras. Här är frågan om plagiat inte relevant. I kapitel 4 presenteras Sibbos egna planer. Kapitel 3 med rubriken "Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmat ja tehdyt ehdotukset rakenteen kehittämiseksi" och kapitel 5 "Kuntajakoselvittäjän ehdotus perusteluineen" är de centrala kapitlen i rapporten och det är alltså dessa kapitel som består av text som är identisk eller nästan identisk med texten i Helsingfors utlåtande.

Det är rimligt att anta att Myllyniemi även har kopierat text som inte publicerats på internet. Det är även troligt att Helsingfors inofficiella dokument innehållit textavsnitt eller åtminstone satser som Myllyniemi kopierat, men som inte ingår i Helsingfors utlåtande. En del av texten i Helsingfors utlåtande är av senare datum än texten i det inofficiella dokumentet som Myllyniemi har kopierat. I utlåtande ingår även respons på anmärkningar som lämnats in mot Helsingfors förslag.

Helsingfors utlåtande är indelat i 9 avsnitt. Det första avsnittet är kort och torde vara av ett senare datum. Det innehåller ett par satser som är identiska med satser i Suvi Rihtniemis gruppanförande vid stadsfullmäktigemötet den 29 november. Texten i avsnitt 2 i Helsingfors utlåtande motsvarar texten i avsnitt 3.1 i Myllyniemis rapport. I avnitt 2 i utlåtandet refereras till två kartor som båda även finns i avsnitt 3.1 i rapporten. Delar av texten i avsnitt 2 upprepas i kapitel 5 i Myllyniemis rapport, närmare bestämt i avsnitten 5.2 "Kuntajaon muutoksen tarve" och 5.4 "Kuntajakoselvittäjän ehdotus". Texten i avsnitt 3 i utlåtandet, som handlar om betydelsen av Nordsjö hamn, ingår inte i Myllyniemis rapport. I avsnittet hänvisas till en karta, som inte heller finns med i rapporten. En del av texten i avsnitt 4 i Helsingfors utlåtande ingår i avnittet "Vaatimukset liitettävän alueen suunnittelulle", som är en del av avsnitt 5.4 (Kuntajakoselvittäjän ehdotus) i Myllyniemis rapport. I samma avsnitt ingår textstycken som återfinns i avsnitt 5 i Helsingfors utlåtande. Satser som ingår i avsnitt 5 i utlåtandet ingår även i avsnittet "Laajennusalueen koko", som lika så är en del av avsnitt 5.4 i Myllyniemis rapport. I avsnittet "Vaatimukset liitettävän alueen suunnittelulle" ingår ytterligare ett stycke som är identiskt med ett stycke i avsnitt 6 i Helsingfors utlåtande. I avsnittet "Laajennusalueen koko" ingår ytterligare en lösryckt sats ur avnitt 7 i Helsingfors utlåtande. Texten i avsnitt 8 i Helsingfors utlåtande ingår inte i Myllyniemis rapport, men däremot citerar Myllyniemi största delen av avsnitt 9 i sin rapport.

Det är i princip möjligt att Myllyniemi förutom att han kopierat hela avsnitt här och där även kopierat och infogat lösryckta satser ur Helsingfors dokument, men en trolig förklaring är att det inofficiella dokumentet som Myllyniemi kopierat och Helsingfors utlåtande skiljer sig väsentligen från varandra, fastän de till stor del bestått av identisk text. Detta kunde förklara det faktum att Myllyniemi citerat avsnitt 9 i Helsingfors utlåtande och därmed bevisligen haft tillgång till åtminstone en del av utlåtandet och ändå inte noterat att han i praktiken plagierat väsentliga delar av utlåtandet. Åtminstone torde avsnitt 9 inte ha funnits med i det inofficiella dokumentet. Att samma textavsnitt finns med i så väl kapitel 3 som i kapitel 5 i Myllyniemis rapport förklaras emellertid inte av att de skulle ha kopierats ur två olika dokument, eftersom Helsingfors i sitt utlåtande rättat till fel som finns med texten i båda kapitlen i rapporten. Här har utredningsmannen av allt döma varit ouppmärksam när han klippt och klistrat.

Att texten som Myllyniemi kopierat ur det inofficiella dokumentet utgör en väsentlig del av rapporten framgår av att det i inrikesministeriets prememoria huvudsakligen citeras avsnitt ur Mylyniemis rapport som är identiska eller nästan identiska med textavsnit i Helsingfors utlåtande. Betydelsen av texten i Helsingfors utlåtande framgår bl.a. av att det i avsnitt 9 i Helsingfors utlåtande hävdas att "Edellä kohdista 1–8 käy ilmi, että kaikki laissa mainitut edellytykset toteutuvat erityisen painavina." I själva verket ger Myllyniemi i sin rapport inga egna argument för en gränsjustering utöver de som i identiska ordalag är formulerade i Helsingfors utlåtande.

Fel karta. Den 27 juli 2007

I blogginlägget "Var skall gränsen gå? Den 3 juli 2007" noterade jag att statsrådets gränsbeslut inte är entydigt. Borgåbladet uppmärksammade oklarheterna kring gränsdragningen i en artikel den 5 juli. (Se Inrikesministeriet har klåpat igen. Den 6 juli 2007.) I en artikel med rubriken "Hallituksen Sipoo-päätös perustui väärään karttaan" i gårdagens nummer av Sipoon Sanomat bekräftas det att förväxlingen av karta finns med i förslaget till besvär som kommustyrelsen i Sibbo skall ta ställning till nästa måndag. Jag citerar ur artikeln:

Väärää karttaa käytettiin pohjana taannoisessa valtioneuvoston Sipoon rajapäätöksessä. Kuntajakoselvittäjä Pekka Myllyniemen esittämää rajansiirtoa täydennettiin viime talvena Maanmittauslaitoksen kartalla, joka myös asetettiin julkisesti nähtäville Myllyniemen alkuperäisen kartan sijaan. Nähtävillä on kuitenkin ollut eri kartta kuin mitä hallitus käytti rajansiirto-päätöksensä pohjana. Liitoksesta päätettiin Myllyniemen esityksen alkuperäisen kartan perusteella. Eroa kahdella kartalla on 25 kiinteistön verran.

Ur artikeln i Sipoon Sanomat framgår att inrikesministeriet torde ha gjort sig skyldig till ett annat stort fel, som påtalas i Sibbos besvärtstext. Jag citerar vidare ur artikeln:

Valituksessa viitataan siihen, ettei rajapäätöksen taustalla ole minkäänlaista sisäministeriön esitystä. Helsinki teki ensin oman rajaesityksensä, sitten asetettiin selvitysmies.

– Lain mukaan asian on tultava esille joko kunnanvaltuuston päätöksellä tai ministeriön omasta aloitteesta, jota ei tullut. Kuntajakoselvittäjä ei tee aloitetta, vaan täydentää ministeriön tekemää aloitetta, Luoma kiteyttää.

De privatpersoner som ännu slipar på sin egen besvärstext torde inte behöva ta med de ovannämnda felen i sina besvär, eftersom de finns med i kommunens besvär. Det finns gudinog med fel att besvära sig över angående statsrådets gränsbeslut. Så som jag ser det behövs det inte speciellt mycket bevismaterial för att bevisa att inrikesministeriet har gjort sig skyldig till de två ovannämnda felen. Enligt vad som tidigare i veckan sagts i medierna hävdar Sibbo i sitt besvär även att så väl Matti Vanhanen som Pekka Myllyniemi varit jäviga. Här kan jag tänka mig att privatpersoner i sina anmärkningar kan kompletera med synpunkter och bevismaterial som inte finns med i Sibbo kommuns besvär. Det samma gäller Myllyniemis utredning och rapport. Sibbo kommun kan omöjligen ta med alla fel och brister i kommunen besvär.

Kopierad text. Den 26 juli 2007

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en kort notis med rubriken "Sipoon valituskirjelmä kuntaliitoksesta valmis". I notisen berättas bl.a. att "Ylen mukaan osa sisäministeriön liitosmuistiosta oli kopioitu Helsingin kaupunginkansliassa laadituista papereista." I en notis med rubriken "Sibbos besvär klart" i Hufvudstadsbladet står det att "Enligt svenska Yle har inrikesministeriet också plagierat delar av beredningen av statsrådets beslut i marktvisten och hävdar att flera sidor i inrikesministeriets promemoria är identiska med Helsingfors stads tidigare utlåtande till länsstyrelsen."

Ett litet förtydligande kan här vara på sin plats. Inrikesministeriet har i sin promemoria (muistio) inte direkt kopierat dokument som författats av Helsingfors. I stället refereras utredningsman Pekka Myllyniemis rapport genom ordagrann återgivning av texten i rapporten. Denna text är i sin tur praktiskt taget identisk med texten i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 november. Texten som Myllyniemi plagierat är dock en äldre opublicerad version av Helsingfors utlåtande. I praktiken betyder det i alla fall att väsentliga delar av texten och de centrala argumenten i inrikesministeriets motivering till statsrådets gränsbeslut är identiska med texten och argumenten i Helsingfors utlåtande.

Den kopierade texten i inrikesministeriets promemoria har jag behandlat i blogginläggen "Inrikesministeriet har klåpat igen. Den 6 juli 2007", "Inrikesministeriet förtiger bristerna i Myllyniemis rapport. Den 8 juni 2007", "Regeringsrådets motiveringar. Den 9 juli 2007", "Bevis på reservation. Den 23 juli 2007" och "Påståenden om en snedvriden utveckling. Den 24 juli 2007".

Till Helsingin Sanomat (8.12.6006) gav Pekka Myllyniemi följande förklaring till hur han fått (en del av) texten som han plagierat i sin rapport:

Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut. Sain yksityiskohtaiset perustelut käyttööni jo siis paljon ennen kuin ne marraskuussa esiteltiin kaupunginhallitukselle ja valtuustolle.

Samtidigt beklagade Myllyniemi att han inte angav källan till texten som han kopierat, men när Myllyniemi fick texten från Helsingfors stadskansli var dokumentet inte offentligt. Det betyder att det inte gick att referera till dokumentet. Omvänt torde Myllyniemi ha ha antagit att det var fritt fram att publicera texten under eget namn. Mycket märkligt refererar Myllyniemi på sida 34 i sin rapport lika väl skilt till Helsingfors utlåtande genom att skriva att "Lausunnossaan kuntajaotuksen muuttamista Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken koskevasta esityksestä ja koskevista huomautuksista kaupunginhallitus on täsmentänyt perustelujaan." I detta sammanhang citerar Myllyniemi faktiskt en hel sida ur Helsingfors ulåtande på ett korrekt sätt. Myllyniemi talar här om "Helsingin kaupunginhallituksen nyt esittämät perustelut", vilket även det är korrekt med tanke på att stadsfullmäktige godkände utlåtandet först kvällen före Myllyniemis rapport offentliggjordes. Det märkliga är att Myllyniemi inte noterat att texten som han tänkt publicera under eget namn återfinns i Helsingfors utlåtande. Detta tyder på att Myllyniemi antingen endast fått ett utdrag ur utlåtandet eller att han har fått ett dokument där Helsingfors nya motiveringar markerats, så att han inte har behövt läsa igenom hela utlåtandet. Motiveringarna som Myllyniemi citerar är för övrigt specifika motiveringar för att Helsingfors förslag från den 21 juni uppfyller var och en av de fyra alternativa allmänna villkoren för en ändring av kommunindelningen och därtill med särskild vikt! I inrikesministeriets beslut med motiveringar från den 28 juni i år konstateras det att inget av dessa villkor uppfylls i Helsingfors förslag...

Dokumentet med Helsingfors (allmänna) motiveringar, som Myllyniemi enligt egen utsaga fick från Helsingfors stadskansli långt före motiveringarna presenterades för Helsingfors stadsstyrelse och fullmäktige, innehöll även bildmaterial som återfinns i Helsingfors utlåtande. På sida 22 i Myllyniemis rapport står det att "Alueen rakenteen vinoutuminen käy selvästi ilmi oheisesta kartasta nro 5, jossa rakennetut alueet on merkitty punaisella ja violetilla ja rakentamattomat alueet vihreällä." Motsvarande text i Helsingfors utlåtande lyder "Alueen rakenteen vinoutuminen käy selvästi ilmi liitteenä olevasta kartasta, jossa rakennetut alueet on merkitty punaisella ja violetilla ja rakentamattomat alueet vihreällä."

I december ingick i tidningen Länsi-Uusimaa en artikel med rubriken "Pekka Myllyniemi tuntee nyt Sipoon" där Myllyniemi lät förstå att han hade fått betydelsefull "tjänstemannahjälp". Jag citerar:

Myllyniemen selvitystyö oli tiivis kahden kuukauden rupeama.
– Aika oli ihan riittävä, sillä sain virkamiesapua sisäministeriöstä. Lopputulos ei olisi pitkittämisestä parantunut.

Det torde vara uppenbart att Myllyniemi överskattat och och missförstått den hjälp som han fick med utredningen. Det är kommunavdelningen till heders att man mot Myllyniemis förväntningar inte i högre grad hjälpte utredningsmannen att fuska ihop en trovärdig utredning. Att man i beredningen och motiveringen till statsrådets beslut sedan trots allt förtiger bristerna i utredningen tyder på press uppifrån.

Yle uppmärksammar märkligheter i beredningen. Den 25 juli 2007

Yle Internytt har i kväll publicerat en notis med rubriken "Sibbo formulerade besvär". Jag citerar ur notisen:

Sibbo kräver i skarpa ordalag att regeringens inkorporeringsbeslut förkastas. Kommunens har nu beslutat sig för hur besväret mot statsrådets beslut ska formuleras.

I besväret skriver kommunen att beslutet bör hävas eftersom det strider mot kommunindelningslagen och god förvaltningssed. Enligt Sibbo har statsrådet inte beaktat kommuninvånarnas och kommunfullmäktiges åsikter och man påpekar att inrikesministeriets utredningar har varit otillräckliga.

Sibbo anser dessutom att både inrikesministeriets utredningsman Pekka Myllyniemi och statsminister Matti Vanhanen har varit jäviga under processen på grund av tidigare uttalanden och ställningstaganden i frågan.
...

Svenska YLE kan i dag även avslöja att inrikesministeriet plagierat i samband med beredningen av statsrådets beslut i marktvisten. I inrikesministeriets promemoria ingår flera sidor som är identiska med Helsingfors stads tidigare utlåtande till länsstyrelsen.

Texter och påståenden i inrikesministeriets beredning om att förhandlingarna med Sibbo kommun varit resultatlösa, att Sibbos egen planering varit otillräcklig och att en utvidgning av Helsingfors stad österut skulle gynna Nordsjö hamn, är ord för ord identiska med de dokument som utarbetats på Helsingfors stadskansli.

Lyssna till Aktuellts sändning 16:00.

Se TV-nytts sändning 18:15.

Så väl Ilta-Sanomat som Iltalehti har på kvällen publicerat FNB:s notis med rubriken "Sipoo: Vanhanen jäävi kuntaliitosasiassa" respektive "Sipoo: Vanhanen oli jäävi". Jag citerar ur notisen:

Valituksessa nostetaan esille myös se, että osa sisäministeriön liitosta koskevasta muistiosta oli kopioitu suoraan Helsingin kaupunginkansliassa laadituista papereista.

Påståenden om en snedvriden utveckling. Den 24 juli 2007

I inrikesministeriets motiveringar (prememoria, muistio) till statsrådets gränsbeslut den 28 juni ingår två stycken där man citerar eller refererar till kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport angående påståenden om en snedvriden utveckling i regionen. Jag citerar det första stycket nedan, som i sig huvudsakligen är ett direkt citat ur Myllyniemis rapport:

Kuntajakoselvittäjän mukaan seudun kehitys on vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät kuntajakoselvittäjän mukaan ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin. Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun seutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Myllyniemi har tagit den ovanciterade texten ur än äldre version av Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen. Den ovanciterade texten ingår, så som flera andra kopierade textstycken i Myllyniemis rapport, två gånger i rapporten, på sida 22 och på sida 45. I Helsingfors utlåtande lyder motsvarande text enligt följande:

Seudun kehitys on pahasti vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä kaikkiin ilmansuuntiin. ...

Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun pääkaupunkiseutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Här kan det noteras att Helsingfors i sitt uttlåtande gjort rättelser i överborgmästare Jussi Pajunens ursprungliga text, som Myllyniemi kopierat. Bl.a. har begreppet pääkaupunkiseutu bytts ut mot seutu. I inrikesministerriets motiveringar refereras även till ett stycke i Myllyniemis rapport där den påstådda snädvridningen anges som ett juridiskt argument för en ändring av kommunindelningen. Jag citerar stycket ur prememorian:

Esityksensä oikeudellisissa perusteluissa kuntajakoselvittäjä nojaa erityisesti siihen, että muutoksella voidaan edistää kuntajakolain 1 §:n edellyttämällä tavalla yhdyskuntarakenteen toimivuutta. Yhdyskuntarakenteen toimivuutta tarkastellaan tällöin laajemmalla kuin liitettävällä alueella. Tarkastelun kohteena on koko pääkaupunkiseudun ja Helsingin seudun yhdyskuntarakenteen toimivuus. Kuntajakoselvittäjä on kuvannut raportissaan pääkaupunkiseudun kehittämisen ongelmia. Siinä todetaan muun muassa, että alueen hallinnollinen jaotus on vinouttanut yhdyskuntakehitystä siten, että asumisen ja elinkeinoelämän kasvupaineet ovat suuntautuneet länteen ja pohjoiseen. Tämä on hajauttanut yhdyskuntarakennetta ja vaikeuttanut mm. joukkoliikenteen kehittämistä. ...

I det ovaciterade stycket har inrikesministeriet ganska fritt dragit slutsatser utgående från Myllyniemis rapport. Påståendena om en snedvridning av utvecklingen i regionen bygger på synnerligen subjektiva grunder, vilket jag har påtalat i flera inlägg på denna blogg. (Se t.ex. Balans. Den 27 november 2006, Perspektiv. Den 2 december 2006, "Huvudstadsregionen kan inte utvidgas söderut". Den 18 februari 2007 och Väderstreck. Den 13 mars 2007.) I inrikesministeriets prememoria återges faktiskt även Sibbos raka motsatta syn på balansen i regionen. Jag citerar:

Sipoon kunnan lausunnon mukaan, mikäli Helsingin kaupungin sallitaan laajentua idemmäksi, ydinkeskustan sijainti kaupungin keskipisteenä vinoutuu entisestään. Lounais-Sipoo on samalla etäisyydellä Helsingin keskustasta kuin Espoon ja Vantaan pohjoisosat sekä osa Kirkkonummesta. Jos pyritään kaupunkirakenteen eheyttämiseen, kuten kuntajakoselvittäjä raportissaan korostaa, olisi luonnollista, että ensisijaisesti keskityttäisiin kaikkiin niihin pääkaupunkiseudulla oleviin laajoihin alueisiin, jotka sijaitsevat lähempänä Helsingin keskustaa kuin Lounais-Sipoo.

I själva verket handlar Helsingfors visioner föga om att förbättra sammanhållningen av samhällstrukturen eller att rätta till någon balans. Med tanke på trafik och övrig infrastrukturt är det rationellt att så väl godshamnen som flygstationen ligger utanför tätorten och ringvägarna. I Helsingfors har man inte helt lyckats med att koncentrera stadens tillväxt innanför omfartsvägarna, med följd att de största trafikproblemen i Helsingforsregionen just är på ringvägarna. Och bättre lär det inte skall bli om Helsingfors planer förverkligas. Helsingfors Sibboprojekt hänger ihop med visionerna att göra de östra delarna av Ring III till en huvudled i en "kommersiell-industriell utvecklingskorridor". Även detta framgår ur prememorian. Jag citerar:

Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi kuntajakoselvittäjän mukaan uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Satamaa hyödyntävä elinkeinotoiminta siirrettäväksi esitetyllä alueella vilkastuttaisi kuntajakoselvittäjän mukaan muutakin elinkeinotoimintaa koko seudulla ja erityisesti Itä-Helsingissä, Vantaalla sekä Sipooseen jäävillä alueilla. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

Motsvarande text i Helsingfors utlåtande lyder enligt följande:

Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

I Helsingfors har man förhoppningar om att ytterligare förskjuta huvudstadsregionens tyngdpunkt i nordostlig riktninmg, för att Helsingfors (tillsammans med Vanda) bättre skall kunna konkurrera med Esbo. Detta framgår speciellt ur "Seutuvisio" eller "kommunernas gemensamma utvecklingsbild för markanvändningen" från år 2001, varifrån bilden ovan är tagen. Notera att de inre ringarna är koncentriska med Helsingfors centrum som gemensam mittpunkt, medan den yttersta cirkelbågen har en mittpunkt nordost om dagens centrum.

Christel Liljeström har idag på eftermiddagen publicerat ett blogginlägg med rubriken "Statsrådets beslut skall upphävas" ("Valitus lainvastaisuuteen perustuen"), där hon avslöjar vilken linje Sibbo kommun har valt i sitt besvär till Högsta förvaltningsdomstolen.

Bevis på reservation. Den 23 juli 2007

I inrikesministeriets motiveringar (prememoria) till statsrådets gränsbeslut den 28 juni citeras utredningsman Pekka Myllyniemis rapport där denne säger att "Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen ei ole johtanut tuloksiin." I själva verket förekommer satsen och hela stycket där satsen ingår två gånger i Myllyniemis rapport. Liksom jag noterat tidigare är satasen identisk med en sats i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 november. I övrigt omtalas Sibbos påstådda förhandlingsovilja inte i motiveringarna, men annars har anklagelserna om Sibbos ovilja till samarbete och förhandlingar utgjort ett viktig politisk motivering för en inkorporering. I Myllyniemis rapport har jag hittat ett enda bevis på Sibbos ovilja till samarbete. Jag citarar från sida 30 och 31 i rapporten. Användningen av kursivering och fet still i citatet är den samma som i rapporten.

Seudun maankäytön, asumisen ja liikenteen strategiaa valmistellaan Helsingin seudun yhteistyökokouksen 17.11.2005 valitsemassa maankäytön, asumisen ja liikenteen neuvottelukunnassa (MALKunnan osaliitos Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä 31 neuvottelukunta).... Jaoston toimintasuunnitelman mukaan vuonna 2006 pyritään vaikuttamaan valtakunnallisten alueidenkäyttötavoitteiden uudistamiseen mm. määrittelemällä Helsingin seudun kärkihankkeet. Jaostossa on määritelty 13 seudun kärkihanketta, joista yksi on kaupunkirakenteen jatkaminen Sipooseen, Itämetron jatkeen kehittämisvyöhyke ja Kerava-Nikkilä – radan hyödyntäminen. Tähän hankkeeseen Sipoon kunta jätti varauman.

Det ovancitarade stycket ingår inte i Helsingfors utlånde och därmed knappast heller i dokumentet som Myllyniemi enligt egen utsaga fått direkt av Pajunen. I föredragningslistan för stadsfullmäktigemötet den 29 november, där förslaget till ovannämnda utlåtande ingår, berättas det att stadsdirektören till inrikesministeriet den 30 juni hade kompleterat Helsingfors förslag med bl.a. följande dokument:

Helsingin seudun kärkihankkeet -lista, joka on hyväksytty Helsingin seudun maankäytön, asumisen ja liikenteen MAL-neuvottelukunnassa 2.5.2006 ja käsitelty 14 kunnan yhteistyökokouksessa 2.6.2006 sisältäen Sipoon kunnan varauman Kaupunkirakenteen jatkamisesta Sipooseen, Itämetron jatkeen kehittämisvyöhyke ym. -hankkeen osalta ja muutoin hyväksytty yksimielisesti.

Fastän det kan se så ut, har Myllyniemi inte hittat beviset på Sibbos ovilja till samarbete ur den ovanciterade föredragningslistan. För övrigt reserverade sig Sibbo endast för metrons del, så påståendet i Myllyniemis rapport är missvisande. Bilagorna med vilka Pajunen kompleterade Helsingfors förslag finns, vad jag noterat, första gången omnämnda i Helsingfors förklaring till förvaltningsdomstolen från den 18 september, där det står att "Kaupunginjohtaja on lisäksi kirjeellään 30.6.2006 täydentänyt esitystä yhdyskuntarakenteen kehittämiseen liittyvillä asiakirjoilla, joihin valtuuston päätöksessä on viitattu." Först i samband med stadsfullmäktiges omtagning av annekteringsbeslutet den 29 november informerades fullmäktigeledamöterna om kompleteringen av det förslag som som fullmäktige antog den 21 juni. Sibbo lär överhuvudtaget inte ha informerats om dokumenten. Däremot sände inrikesministeriet Pajunens kompletering till länsstyrelsen, två dagar efter att ministeriet sände själva förslaget. Jag citerar ur föredragningslistan för fullmäktigemötet den 29 november:

Khs päätti 26.6.2006 panna täytäntöön Kvston päätöksen kirjeellä sisäasiainministeriölle. Kaupunginjohtaja lähetti 30.6.2006 ministeriölle esityksen täydennykseksi seuraavat asiakirjat:

1 Helsingin yleiskaava 2002, ehdotus, kartta ja selostus. Yleiskaava on hyväksytty oikeusvaikutteisena valtuustossa 26.11.2003. Se ei vielä ole kaikilta osiltaan lainvoimainen.

Pääkaupunkiseudun kaupunkien yhteistyösopimus liitteineen. Se on hyväksytty Helsingin, Espoon, Vantaan ja Kauniaisten kaupunkien valtuustoissa 22.5.2006.

Khn lausunto Uudenmaan maakuntakaavaehdotuksesta 22.3.2004. Maakuntakaava on hyväksytty maakuntavaltuustossa 14.12.2004. Kaava on vahvistettava.

Khn lausunto Itä-Uudenmaan maakuntakaavaluonnoksesta 5.9.2005.

Maankäytön ja asuntopolitiikan strategisia linjauksia. Pääkaupunkiseudun neuvottelukunta 13.9.2005.

Helsingin seudun kärkihankkeet -lista, joka on hyväksytty Helsingin seudun maankäytön, asumisen ja liikenteen MAL-neuvottelukunnassa 2.5.2006 ja käsitelty 14 kunnan yhteistyökokouksessa 2.6.2006 sisältäen Sipoon kunnan varauman Kaupunkirakenteen jatkamisesta Sipooseen, Itämetron jatkeen kehittämisvyöhyke ym. -hankkeen osalta ja muutoin hyväksytty yksimielisesti.

Espoo-Helsinki-Kauniainen-Sipoo-Vantaa: Kuntien yhteinen maankäytön kehityskuva 12.1.2001. Hyväksymätön keskusteluasiakirja.

Mainitut asiakirjat ovat nähtävillä ennen kokousta hallintokeskuksen kirjaamossa ja kokouksessa.

Uppräkningen av bilagorna i föredragningslistan är kopierade från det följebrev som Pajunen den 30 juni hade sänt till inrikesministeriet. Det har jag idag fått bekräftelse på. Även i Pajunens brev upplyses mottagaren alltså om att ett visst dokument innehåller Sibbo kommuns reservation angående "Kaupunkirakenteen jatkamisesta Sipooseen, Itämetron jatkeen kehittämisvyöhyke ym. -hankkeen osalta". Myllyniemi har alltså inte behövt utreda allt för mycket för att finna att Sibbo kommun inte varit förhandlingsvillig. Myllyniemis utredning bygger även i övrigt på de dokumentet som Pajunen levererat via inrikesministeriet.

Av de ovannämnda dokumenten torde alla förutom det sista vara offentliga från förut. Jag skall i ett senare blogginlägg återkomma till "kommunernas gemensamma utvecklingsbild för markanvändingen" från 2001. Vad jag kan se refererar Helsingfors förslag från den 21 juni endast till det första av de sju dokumenten, fastän Helsingfors stadsstyrelse i sin förklaring hävdar att "Kaupunginjohtaja on lisäksi kirjeellään 30.6.2006 täydentänyt esitystä yhdyskuntarakenteen kehittämiseen liittyvillä asiakirjoilla, joihin valtuuston päätöksessä on viitattu." Så länge förslaget endast kompleterats med bilagor har stadsdirektören kanske inte gjort sig skyldig till någon större förseelse då han på egen bevåg kompleterat förslaget. Följebrevet med informationen om att det ur dokumentet om regionens spetsprojekt framgår att Sibbo kommun gjorde en reservation finner jag mera tvivelaktigt.