Ohållbara argument. Den 29 juli 2007

I inrikesministeriets motivering (prememoria, muistio) till statsrådets beslut refereras förutom utredningsman Pekka Myllyniemis rapport även utlåtanden från de berörda kommunerna och anmärkningar mot Myllyniemis förslag. Lika väl ställer sig beredningen ensidigt bakom Myllyniemis rapport och i "Esittelijän esitys" konstateras det bl.a. att "Helsingin kaupungin ja siihen rajoittuvien alueiden yhdyskuntarakenteen kehitys on kuntajakoselvittäjän kuvaamalla tavalla painottunut epätasaisesti länteen ja pohjoiseen." Till saken hör att Myllyniemi i sin rapport helt grundlöst påstår att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen" där Helsingfors i sitt utlåtande rättat till texten så att det här heter att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen." Problemet är ur Helsingfors och huvudstadsregionens synvinkel just att bebyggelsen har brett ut sig med egnahemshus utanför Helsingfors och huvudstadsregionen (SAD-området). Om det här finns en problematisk snedvridning, så ligger problemet snarare i Nurmijärvi än i Sibbo.

De i premomorian angivna motiveringarna till att Myllyniemis förslag uppfyller villkoren i 3 § i kommunindelningslagen är häpnadsveckande. Jag citerar:

Esitetty kuntajaon muutos täyttää kuntajakolain 3 §:ssä kuntajaon muuttamiselle säädetyt yleiset edellytykset. Kuntajaon muutos kiistattomasti parantaa alueen elinkeinojen toimintamahdollisuuksia ja edistää kuntien toimintakykyä ja toiminnan taloudellisuutta. On ilmeistä, että pidemmällä aikavälillä siirrettävän alueen rakentaminen ja asuttaminen myös edistää palveluiden järjestämistä alueen asukkaille. Kuntajaon muutoksen ei myöskään voida katsoa yleisesti heikentävän alueen asukkaiden elinolosuhteita. Valinta maaseutumaisen haja-asutuksen ja tiiviimmän kaupunkiasumisen välillä on arvostuskysymys.

På vilka grunder kan man hävda att ändringen av kommunindelningen obsetridligen förbättrar verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området? Åtminstone jag bestrider påståendet om förbättrade verksamhetsmöjligheter. För vem är det uppenbart att byggandet i området på längre sikt förbättrar servicen i området? Åtminstone inte för mig. Dess värre torde bebyggelsen i området kraftigt ökas oberoende av någon ändring i kommunindelningen, så argumentet saknar relevans. I sin rapport hävdar Myllyniemi att "Pitkällä aikavälillä kunnan osaliitos edistäisi myös kuntajakolain 3 §:ssä säädetyllä tavalla palveluiden järjestämistä alueen asukkaille ja parantaisi alueen elinolosuhteita." När det gäller servicen och speciellt när det gäler levnadsförhållandena är alltså Arto Sulonen något försiktigare i premeorian än Myllyniemi i sin rapport. I övrigt drar Sulonen inga egna slutsatser, utan upprepar endast argument ur Myllyniemis rapport. Dessa argument är i sin tur kopierade argument, som Myllyniemi kopierat ur dokument som han fått från Helsingfors stadskansli.

I princip kunde kanske inrikesministeriet och därmed statsrådet välja att ensidigt tro på Helsingfors argument och motiveringar. Frågan är hur trovärdiga Helsingfors motiveringar är. Argumenten som Myllyniemi kopierat av Helsingfors är inte analytiska utan utgör prov på politisk retorik. I praktiken har inrikesministeriet i sin beredning förlitat sig på Helsingfors utlåtande, som är ett utlåtande över Helsingfors eget förslag på ett 5000 hektar stort landområde. Det kan därför vara av betydelse att bedöma trovärdigheten i Helsingfors utlåtande. I utlåtandet hävdas det att det ur avsnitten 1 - 8 i utlåtandet framgår att alla fyra (alternatiuva) villkor som definieras i 3 § i kommunindelningslagen uppfylls med särskild vikt i Helsingfors förslag. Den 28 juni undertecknade Sulonen emellertid inrikesministeriets beslut med motiveringar att förkasta Helsingfors framställning till ändring av kommunindelningen. Här konstateras det att "Eftersom framställningen ... inte motsvarar de allmänna förutsättningarna som föreskrivs i 3 § i kommunindelningslagen, så föreligger inte heller särskilt vägande förutsättningar." Inrikesministeriet har alltså indirekt underkänt argumenteringen i Helsingfors utlåtande.