Storören. Den 28 november 2007

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken med rubriken "Beslutsfattare är rädda att förlora insynen". I artikeln behandlas beslutsfattandet i Sibbo, som befinner sig i undantagstillstånd som en följd av annekteringsplanerna och kommunens motdrag i form av egna planer på en snabb tillväxt. Det finns planer på bolagisering, som skulle betyda minskat inflytande för nämnderna. Som jag ser det är risken stor att beslutsfattarna ger bort det mandat som tillkommer dem. Redan nu har vissa tjänstemän och konsulter utnyttjat situationen på ett högst tvivelaktigt sätt. Kommunstyrelseordförande skrev i ett blogginlägg för en dryg månad sedan att hon först reagerade "med missnöje över att inte vara medveten om kommunens nya image på hemsidan" innan hon accepterade att hon "måste ha förtroende till att de som sköter hemsidan skall ha rätt att 'tänka själv'". Jag tycker tvärtom att styrelseordföranden borde ha slagit knytnäven i bordet. I en tid av snabba förändringar är traditioner och gamla symboler speciellt viktiga.

Redan igår publicerade Hufvudstadsbladet en artikel med rubriken "Hjallis vill bygga båthamn". I morse berättade Yle i en liten notis att kommunstyrelsen i Sibbo på sitt möte går beslöt att en ändring i detaljplanen för Storören "kan göras för att tillmötesgå de planer affärsmannen Hjallis Harkimo har för området". Fastän jag för knappt två år sedan skrev på en adress mot en privatisering av småbåtshamnen vid Storören, tycker jag att "Hjallis" planer på en gästhamn verkar vettiga. Efter att Ilta-Sanomat i morse publicerade en notis med rubriken "Harkimo rakentaa sataman" publicerade Helsingin Sanomat en notis med den tvivelaktiga rubriken "Harkimo suunnittelee Sipooseen luksussatamaa". En "lyxhamn" skapar knappast den goodwill som Sibbo behöver för att försvara sina gränser och sin självständighet. Lika väl torde just Helsingfors annekteringspalaner ha aktualiserat de nya planerna för Storören.

För en tid sedan lyssnade jag på en intervju med Harry Harkimo. Harkimo sade här att han tror att Sibbo förlorar Östersundom enligt statsrådets beslut, men att nya gränsjusteringar kan förhindras genom att Sibbo utvecklas. Harkimo har även tidigare hävdat att Sibbo klopat genom att växa för långsamt. Jag är av helt annan åsikt. För det första finner jag det mycket osannolikt att HFD godkänner statrådets gränsbeslut. Inte heller tror jag att en snabb tillväxt i sig i fortsättningen tryggar kommunens gränser och självständighet. I sin rapport anger Pekka Myllyniemi visserligen Sibbos låga befolkningstäthet som en motivering till en ändring i kommunindelningen och skriver att "Sibbos befolkningstäthet på 50 invånare per kvadratkilometer är mycket låg jämfört med huvudstadsregionen och Sibbos grannkommuner i väster." Sibbos relativt låga befolkningstätheten är dock endast ett svepskäl, som har föga att göra med de verkliga strukturella problemen i Helsingforsregionen, som en ändring i kommunindelningen är ämnad att lösa.

Om Helsingfors genom lagstiftning vill ansluta hela Sibbo eller delar av Sibbo till Helsingfors, måste förutom Samlingspartiet även SDP och de gröna stöda en ändring av kommunindelningen. Socialdemokraterna och de gröna torde främst motivera en ändring i kommunindelningen med att Sibbo bygger oekologiskt eller skummar grädden av Helsingfors. Ju flera som med personbil pendlar till Helsingfors, desto starkare torde kraven på en ändring av kommunindelningen bli.
I samband med artikeln om att Hjallis vill bygga en modern båthamn publicerade Hufvudstadsbladet kartan ovan. På kartan har den "nya kommungränsen" mellan Helsingfors och Sibbo ritats ut. Gränsen går genast väster om Storören. I sin rapport skriver Myllyniemi att "I alternativ 2 stannar båthamnen jämte kommunens investeringar i ändan av Storörsvägen på Sibbosidan." Det kan förefalla som om Myllyniemi här tagit hänsyn till Sibbo, men gränsen går där den går av andra orsaker. I sin rapport redogör Myllyniemi för principerna bakom gränsförslagen:

När alternativen skapades var strävan att utnyttja naturliga rår och fastighetsgränser. Bygdevägar har använts som gräns på det sättet att bägge sidorna av vägen hör till samma kommun. På så sätt bibehålls det nuvarande enhetliga markanvändningssättet. Strävan har varit att service som Sibbo byggt ut, t.ex. skolbyggnader, skall bli kvar på Sibbosidan. Helsingfors markinnehav i området har beaktats litet olika beroende på alternativ. Helsingfors rätt omfattande markinnehav på Sibbo kommuns nuvarande område är en utmanande faktor med tanke på utformningen av alternativen.

Zachrisbacken har har trots allt hamnat på Helsingfors sida om gränsen, som har dragit så att den tar hänsyn till Helsingfors markinnehav och principer för sammanhållning i samhällsstrukturen. Gränsen har därför dragits mellan Bäckängsvägen och Immersbyvägen enligt fastighetsgränserna. Därmed har Storören hamnat på Sibbos sida om gränsen.


Helsingin Sanomat har på kvällen publiceraten artikel med rubriken "Sipoolainen poliitikko purki Helsinki-katkeruutensa trilleriksi". I artikeln berättas att Sibbopolitikern Joukko Tikkanen (c) har skrivit en politisk triller med titeln "Sipoon ryöstö". Samtidigt har Helsingin Sanomat publicerat en annan artikel med rubriken "Lounais-Sipoon ryöväsikin vanha vainooja".

Helsingfors räknar med Heli-banan. Den 27 november 2007

Utlåtandet till kommunikationsministeriet, som Helsingfors stadsstyrelse antog i går, är på många sätt upplysande. Utlåtandet baserar sig på fastighetsnämndens utlåtande från den 18 september och speciellt på stadsplaneringsnämndens utlåtande från den 18 oktober. I FNB:s notis "Helsinki tahtoo lentokentän Porvooseen" heter det att "Helsingin mukaan lentokentän rakentaminen Porvoon Backasiin on hyvä ratkaisu, sillä se piristäisi Itä-Uudenmaan elinkeinoelämää." I stadsstyrelsens utlåtande heter det dock att "Backaksen kentän rakentaminen antaisi uutta elinvoimaa itäisen Uudenmaan elinkeinoelämään." Formuleringen, som härstammar ur stadsplaneringsnämndens utlåtande, avslöjar väl Helsingfors omsorg om Östnyland. Då konkurrenten Esbo inte vill gå samman med Helsingfors orienterar sig huvudstaden österut där det, så som Jussi Pajunen nyligen konstaterade, finns "en oerhörd utvecklingspotential".

I stadsstyrelsens utlåtande omnämns även överenskommelsen mellan Helsingfors och staten om att Malms flygfält skulle göras tillgängligt för bostadsbebyggelse:

Malmin lentokenttä on jo pitkään katsottu toiminnaksi, jonka siirtäminen muualla olisi perusteltua. Kuntien ja valtion välisissä neuvotteluissa jo lupailtiin, että Malmin kenttäalue vapautuisi asuntorakentamiseen vuonna 2006. Kaupunki käynnisti alueen suunnittelun luottaen tähän lupaukseen. Malmin kentän alueelle suunniteltiin pääosin tiivistä ja ma-talaa pientaloasumista, josta seudulla on suuri puute. Valtioneuvosto teki 11.5.2000 periaatepäätöksen valtion, pääkaupunkiseudun ja kehyskuntien välillä neuvotellun yhteistoiminta-asiakirjan hyväksymisestä. Asiakirja sisälsi paljon toimenpide-ehdotuksia seudun asuntotilanteen parantamiseksi ja siihen liittyvän yhdyskuntarakenteen, maankäytön ja liikennejärjestelmien kehittämiseksi. Eräs asiakirjan kohta käsitteli Malmin lentokenttää. Valtioneuvosto esitti, että valtio on valmis luopumaan Malmin lentokenttäalueesta 1.1.2006 lukien. Edellytyksenä oli mm., että Helsingin kaupunki kaavoittaa vapautuvat alueet pääosin asuntokäyttöön.

Sopimuksesta johtuen kaupunkisuunnitteluvirasto käynnisti alueen suunnittelun. Suunnittelun tavoitteeksi asetettiin pientaloista koostuvan kaupunginosan rakentaminen, koska seudulla ja erityisesti Helsingissä on sellaisesta ollut erityinen puute ja myös valtioneuvosto on hallitusohjelmassa painottanut tiiviin ja matalan pientalorakentamisen tärkeyttä.

I fastighetsnämndens utlåtande beskrivs förhandlingarna mellan staden lite kortare:

Malmin lentokenttä on jo pitkään katsottu toiminnaksi, jonka siirtäminen muualla olisi perusteltua. Kuntien ja valtion välisissä neuvotteluissa jo lupailtiin, että Malmin kenttäalue vapautuisi asuntorakentamiseen vuonna 2006. Kaupunki käynnisti alueen suunnittelun luottaen tähän lupaukseen. Malmin kentän alueelle suunniteltiin pääosin tiivistä ja matalaa pientaloasumista, josta seudulla on suuri puute.

Jag har bl.a. i blogginläggen "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007" och "Statsministerns relationer till Helsingfors. Den 2 februari 2007" redogjort för hur Matti Vanhanen saboterat Helsingfors planer för Malm, samtidigt som han krävt mera småhusbebyggelse i Helsingforsregionen. I blogginlägget "Centern i Helsingfors. Den 17 februari 2007" har jag redogjort för hur Vanhanen och Centern har förespråkat en annektering av sydvästra Sibbo som ett alternativ till ett småhusområde i Malm. Det kan även nämnas att Centerns representant i stadsplaneringsnämnden Laura Kolbe lämnade in avvikande åsikt till stadsplaneringsnämndens utlåtande och att Centerns representant i stadsstyrelsen Terhi Peltokorpi röstade emot förslaget till utlåtande till kommunikationsministeriet.

I gårdagens blogginlägg noterade jag att Heli-banan omnämns i stadsstyrelsens utlåtande. Texten om Heli-banan härstammar huvudsakligen från stadsplaneringsnämdens utlåtande, där följande textavsnitt ingår:

Selvityksessä on päädytty siihen, että valtion intressien kannalta paras uuden kentän sijaintipaikka on Porvoon Backaksessa. Myös Helsinki on tulevina vuosina kehittämässä voimakkaasti kaupungin itäistä suuntaa, koska valtioneuvoston päätöksen mukaisesti Östersundom ympäristöineen liitetään Helsinkiin vuoden 2009 alussa. Päätöksestä on valitettu, mutta se ei vaikuta kehittämistarpeeseen.

Joukkoliikenteen järjestelyt tulevat olemaan olennainen osa suunnitelmaa. Metroa jatkettaneen Mellunkylästä itään. Ratahallintokeskus on omalta osaltaan selvittämässä mm. Heli-rataan liittyviä kysymyksiä. On ilmeistä, että raideliikenneyhteydet Backaksen suuntaan tulevat paranemaan.
...

Uusi tukikohta Sipoon Skarpmossenilla on kaupungin kannalta sinänsä hyvä vaihtoehto, koska idän suunnan joukkoliikenteen parantuessa myös yhteydet Skarpmosseniin paranevat.

Det är väl uppenbart att en förlängning av Mellungsbackametron med fem kilometer österut inte på ett relevant sätt skulle förbättra spårvägsförbindelserna till Backas i Borgå. Endast en Heli-bana med utrymme för regionaltågtrafik skulle förbättra förbindelserna till så väl Skarpmossen som Backas. En dylik järnväg skulle göra Sibbometron överflödig. Det verkar som om man i Helsingfors redan är viss om att Heli-banan förverkligas. Även i fastighetsnämndens utlåtande talas det om Heli-banan:

Uuden Malmia paljon monipuolisemman lentokentän sijoittamisella Porvooseen olisi varmasti merkitystä Porvoon seudun elinkeinoelämän kehittymisessä. Jos Heli-ratakin saataisiin rakennettua uuden kentän kautta itään, tulisi Itä-Uudellemaalle merkittävä kasvusysäys.

Helsingfors förefaller räkna med Heli-banan, men det kan man inte säga öppet innan HFD har gett sitt domslut över statsrådets Sibbobeslut. Motiveringarna för en ändring av kommunindelningen baserar sig på metron, men Heli-banan skulle göra metron och hela annekteringen överflödig.

Stor motiverings- och bevisningsskyldighet. Den 26 november 2007

I de lokala radionyheterna berättades det på eftermiddagen att Helsingfors vill börja bygga bostäder i Malm "genast efter år 2010". (Se t.ex. notisen "Helsinki haluaa lentokentän Porvoon Backakseen".) Helsingfors brådska att bebygga flygfältet i Malm är ett av många tecken på att man inte räknar med att HFD skall godkänna statrådets gränsbeslut. Ett bostadsområde i sydvästra Sibbo har speciellt för Centern varit ett alternativ till Malm.

Om inte statsrådets beslut faller på andra grunder, så torde det falla på bristande motiveringar. Statsrådets gränsbeslut baserar sig helt och hållet på inrikesministeriets beredning. Inrikesministeriets motiveringar baserar sig i sin tur på utredningsman Pekka Myllyniemis skandalösa utredning. Eftersom den aktuella ändringen i kommunindelningen hade krävt särskilt vägande grunder, borde statsrådet ha motiverat sitt beslut extra väl. I sin rapport ger Myllyniemi följande tolkning av "särskilt vägande grunder":

Statsrådet har rätt stor prövningsrätt när det gäller kommundelssammanslagningar om kommunerna inte motsätter sig sammanslagningen eller om den befolkning och det landområde som överförs till en annan kommun inte överskrider de lagstadgade gränsvärdena. I annat fal kan en kommundelssammanslagning verkställas endast under särskilt vägande i 3 § i nämnda förutsättningar. Vid kommundelssammanslagningar som överskrider gränsvärden och där någon berörd kommun motsätter sig sammanslagningen måste man således först undersöka om förutsättningar enligt 3 § i kommunindelningslagen överhuvud föreligger och därefter om de är särskilt vägande.

Med begreppen "särskilt vägande förutsättningar/orsaker/grunder" har man i lagstiftningen i allmänhet velat betona att förfarandet är exceptionellt, och att prövningsrätten är klart begränsad och myndighetens motiverings- och bevisningsskyldighet åter är mycket stor om förfarandet inleds.

Formellt är det kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi som har undersökt om förutsättningar enligt 3 § i kommunindelningslagen föreligger och om de är särskilt vägande. I praktiken har Myllyniemi endast kopierat Helsingfors förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Statsrådet har i sin tur inte gett några andra bevis eller motiveringar till sitt gränsbeslut än inrikesministeriet prememoria. Inte heller har statsrådet gett någon relevant motivering till att man mot den föredragande ministern Mauri Pekkarinens välgrundade förslag valde att lite på den kontroversiella beredningen.

Pekkarinen torde efter sitt meddelande av avvikande åsikt och sina uttalanden vid presskonferensen efter statrådets gränsbeslut vara populär i Sibbo. I fredags informerade Sibbo kommun att handels- och industriminister Mauri Pekkari festtalar vid självständighetsfesten i Topeliussalen i Sibbo på självständighetsdagen.

Helingin Sanomat har på kvällen publicerat en notis med rubriken "Helsinki haluaa nopeuttaa Backaksen lentokentän rakentamista". Jag citerar ur artikeln:

Helsinki haluaa seudun toisen lentokentän Porvoon Backakseen.

Kaupunginhallituksen mukaan uusi kenttä tukisi Helsingin haluja levittää kaupunkirakennetta itään.

Korkein hallinto-oikeus päättää pian, saako Helsinki itselleen Lounais-Sipoon. Helsinki aikoo jatkaa Mellunmäen metrolinjaa itään.

Helsinki haluaa myös eroon Malmin lentokentästä mahdollisimman nopeasti, koska se haluaa tilalle asuntoja.

Uuden kentän rakentamisaikatauluksi on esitetty vähintään 10–15 vuotta. Helsinki haluaisi päästä rakentamaan Malmille kuitenkin jo heti vuoden 2010 jälkeen.

I artikeln heter det att Helsingfors ämnar förlänga metrolinjen från Mellungsbacka österut, men i själva verket talas det i "Lausunto liikenne- ja viestintäministeriölle", som antogs på stadsstyrelsemötet ikväll, om Heli-banan! Helsingfors nya Drang nach Ostern bygger inte på metron, utan på Heli-banan, såvida man inte ämnar dra metron via Skarpmossen ända till Backas i Borgå... Jag citerar ur utlåtandet:

Selvityksessä on päädytty siihen, että valtion intressien kannalta paras uuden kentän sijaintipaikka on Porvoon Backaksessa. Myös Helsinki on tulevina vuosina kehittämässä voimakkaasti kaupungin itäistä suuntaa, koska valtioneuvoston päätöksen mukaisesti Östersundom ympäristöineen liitetään Helsinkiin vuoden 2009 alussa. Päätöksestä on valitettu, mutta se ei vaikuta kehittämistarpeeseen.

Joukkoliikenteen järjestelyt tulevat olemaan olennainen osa suunnitelmaa. Metroa jatkettaneen Mellunkylästä itään. Ratahallintokeskus on omalta osaltaan selvittämässä mm. Heli-rataan liittyviä kysymyksiä. On ilmeistä, että raideliikenneyhteydet Backaksen suuntaan tulevat paranemaan.
...

Uusi tukikohta Sipoon Skarpmossenilla on kaupungin kannalta sinänsä hyvä vaihtoehto, koska idän suunnan joukkoliikenteen parantuessa myös yhteydet Skarpmosseniin paranevat.

Bugg. Den 25 november 2007

I min undervisning använder jag mig mycket av presentationsprogram. Tidigare använde jag alternativa program så som Corel Presentations och Star Office/ Open Office Impress, men den senaste tiden är det tyvärr för det mesta de facto-standardprogrammet Power Point som har gällt. Häromdagen upptäckte jag en oförarglig bugg. När man i en dia infogar en textruta och sedan ångrar förvinner inte alltid textrutan. Istället kan textrutan förflyttas upp på sidan, vilket användaren inte alltid noterar, eftersom fontstorleken kraftigt förminskas. Eventuellt kan rutan med den förminskade texten dyka upp på flera dior i samma presentationsfil. Detta är en möjlig förklaring till varför texten "VE 3" finns på ett fleratla kartor eller kartbilagor i Pekka Myllyniemis rapport. I Blogginlägget "VE 3. Den 9 september 2007" avslöjade jag att denna text endast var den sista raden i en lista över gränsbeteckningar, som hade glömts kvar på kartan. Listan blir synlig då Power Point-filen, ur vilken kartbilagan till prememorian för statsrådets gränsbeslut är skapad, behandlas så att kartbilden modiefieras till ett "drawing object". Motsvarande resultat fås om kartbilden "bryts ner" med Impress. (Se kartan till vänster på bilden ovan.)

Inrikesministeriets omdiskuterade kartbilaga består av en skild grupp och en bild med flera lager av vektorgrafik. När jag lyckasdes blottlägga listan med gränsbeteckningar kände jag mig lite som en hackare, fastän det inte krävdes några speciella kunskaper i informationsteknik. Jag hade i själva verket inte behövt göra annat än att ta en nogrannare titt på "bilaga 2" till den svenska översättningen av Myllyniemis rapport. Listan med VE 1, VE 2 och VE 3 synns här direkt på kartorna med alternativen 4a och 4b. (Se kartan till höger på bilden ovan.)

Jag har tidigare dragitslutsatsen att alternativet VE 3 på ca 5 000 hektar har funnits på samma karta som de seriösa alternativen VE 1 och VE 2. I likhet med VE 1 och VE2 uppfyller alternativet VE 3, enligt Myllyniemi, kommunindelningslagens krav på områdets enehetlighet. Detta krav uppfyller inte alternativen VE 4a och VE 4b, men enligt den motivering som Myllyniemi ger för att VE 4a inte fyller kravet på områdets enhetlighet, uppfyller inte heller Myllyniemis officiella förslag kravet på enhetlighet. (Detta har jag redogjort för i blogginlägget "Ingen landförbindelse. Den 16 oktober 2007".) Å andra sidan säger Myllyniemi att problemet med detta alternativ även är att "det inte just beaktar Helsingfors stads innehav norr om E18".

I sin rapport skriver Myllyniemi att "När alternativen skapades var strävan att utnyttja naturliga rår och fastighetsgränser." I verkligheten är det endast i alternativen VE 1 och VE 2 som man har försökt att rita gränslinjen så att den stämmer överens med fastighetsgränser. VE 3 var aldrig ett seriöst alternativ, varför det fanns skäl att inte ta med detta alternativ på samma karta som alternativen VE 1 och VE 2. Enligt Myllyniemi skulle alternativet VE 3 "avsevärt försämra det resterande Sibbos utvecklingsmöjligheter." Däremot anser Myllyniemi att så väl det officiella förslaget VE 2 som förslaget VE 1 beaktar att "Sibbo efter ändringen skall vara en livsduglig och handlingskraftig kommun, 'som har ekonomiska och på personalresurserna grundade förutsättningar att ansvara för ordnandet och finansieringen av servicen'". Liksom jag noterade i gårdagens blogginlägg baserar sig Myllyniemis bedömning emellertid på ett räknefel.

Räknefel. Den 24 november 2007

Kanske har hotet om nedläggning av radiokanalen X3M bidragit till att de finlandssvenska medierna inte i högre grad reagerat på att hela fyra kommuner med stark svensk profil finns med på inrikesministeriets "jumbolista". Kommuniminister Mari Kiviniemis nitiskhet när det gäller ramlagens mål på ett befolkningsunderlag på "minst ungefär 20 000" invånare verkar inte trovärdig. Efter att Kiviniemi förra hösten i flera pressmeddelanden gick ut med påståendet att "etelässä meri ja idässä poliittinen ja kielimuuri ovat olleet normaalin kasvun esteenä" är det lätt att misstänka att inrikesministeriet i själva verket vill komma åt Sfp när man kallar bl.a. Sibbo och Grankulla till förhandlingar. Den 1 december ifjol gav Centern i Helsingfors ut ett pressmeddelande där man uttalade sitt stöd för Pekka Myllyniemis förslag och sade att "Näin tärkeän ja historiallisenkin ratkaisun kohdalla ei pidä tuijottaa kuntalain prosentteja." Här gällde det dock inte ramlagens mål för befolkningsunderlaget, utan § 5 i kommunindelningslagen, som säger att ett område som bebos av över 5 % av en kommuns befolkning inte mot kommunens vilja kan anslutas till en annan kommun.

Trots att man från Svenska folkpartiets håll har vidhållit att Sibbofrågan inte handlar om språkpolitik, så är det klart att det här finns en stark språklig dimension. Detta framgår redan av att de svenskspråkiga mediernas bevakning av fallet Sibbo klart har skilt sig från de finskspråkiga mediernas bevakning. Det paradoxala är att den aktuella ändringen i kommunindelningen i själva verket kunde ha stärkt de svenska strukturerna. Om inte Helsingfors ifjol först hade gått ut med sitt krav på ett 5 000 hektar stort område, så hade motståndet från Sfp:s sida knappast varit så kompakt. Genom Helsingfors initiativ och centrala ministrars uttalade stöd för initiativet kom fallet Sibbo att bli en viktig principfråga. Nu visar inrikesministeriets inkludering av Sibbo på "jumbolistan" lika väl att en ändring i kommunindelningen är ett hot mot Sibbos självständighet. Detta har man från Sibbos sida i och för sig hela tiden hävdat. I sin "utredning" kom Myllyniemi visserligen fram till att den aktuella kommundelssammanslagningen inte hotar Sibbos existens som självständig kommun och att Sibbo kommun med en tillväxt på 1,6 % uppnår ett invånarantal på 20 00 år 2011, men Myllyniemi har kalkylerat fel. Jag återger här beräkningarna i avsnittet "Inverkan av en ändring i kommunindelningen på Sibbos utvecklingsmöjligheter och ekonomi" i Myllyniemis rapport:

Åren 2000 – 2005 har Sibbos invånarantal ökat inom variationsintervallet 0,3 – 2,3 %. Om man antar att tillväxten 2006 och 2007 är ca 1,6 %, är invånarantalet 2008 ungefär 19 300. Ifall invånarantalet till följd av en inkorporering skulle minska med 2000 år 2008, skulle kommunens invånarantal med en 1,6 % tillväxt överskrida gränsen 20 000 invånare 2011. I förslaget till ramlag om kommun- och servicestrukturen har 20 000 invånare satt som mål för en kommun eller ett samarbetsområde. Avsikten är att lagen skall vara i kraft åren 2007-2012.

Hur Myllyniemi har kommit fram till en tillväxtprocent på 1,6 vet jag inte, men om vi antar att tillväxten är 1,6 % per år, är det lätt att räkna ut invånartalet år 2011. Vi antar liksom Myllyniemi att invånarantalet tre år tidigare är 19 300 - 2 000 = 17 300. Tillämpas en enkel formeln, som skolelever lär sig på klass 8 i grundskolan, ser uträkningen ut enligt följande: (1,016)³ · 17 300 = 18 144. Subtraheras 2 000 från talet 19 300 stiger befolkningen med en tillväxtprocent på 1,6 alltså endast till drygt 18 000. Myllyniemi torde ha räknat med talet 19 300 istället för 17 300. Detta visar följande uträkning: (1,016)³ · 19 300 = 20 241. Myllyniemis bedömning av de juridiska förutsättningarna för den föreslagna ändringen i kommunindelningen baserar sig alltså på ett simpelt räknefel.

20 000. Den 23 november 2007

Av de 13 kommuner som finns på inrikesministeriets "jumbolista" ägnar dagens nummer av Hufvudstadsbladet en skild artikel för Hangö. Sibbo behandlas endast i en mindre artikel tillsammans med Grankulla och Ingå. Rubriken lyder "Ministeriet väntar med Sibbo och Ingå". Jag citerar ur artikeln:

Inrikesministeriet förhandlar med Sibbo först då HFD:s beslut om gränsjusteringarna föreligger.
...

- För Sibbos del tor jag att staten inte beaktar vår egen utvecklingsstrategi. Vi utgår ju från att Sibbos befolkning ökar med 40 000 personer till år 2025, säger kommundirektör Markku Luoma.

Om Högsta förvaltningsdomstolen väljer att acceptera gränsjusteringen med Helsingfors betyder det att Sibbos befolkning tillfälligt krymper från nästan 20 000 till 17 000 personer.

- Vår inställning är att gränsjusteringen är olaglig och det är ojust att inte beakta våra egna utvecklingsplaner, säger Luoma.

I sitt besvär till Högsta förvaltningsdomstolen noterar Sibbo kommun att en ändring av kommunindelningen skulle medföra att "Sipoon kunnan väestöpohja jäisi ainakin lyhyellä aikavälillä selvästi alle Paras-hankkeessa tavoitteena olevan 20 000 henkilöä." I sin motförklaring kommer inrikesministeriet med följande motargument:

Kuten valituksen kohteena olevan päätöksen perusteluissa (edellä 3 luku kohta 8) todetaan, Sipoon kunnalla on kuntajaon muutoksen jälkeenkin pääkaupunkiseudun läheisyydessä ja Helsingin seutuun kuuluvana yli 17 000 asukkaan kuntana hyvät edellytykset toimia ja kehittyä omista lähtökohdistaan. Tehty kuntajaon muutos ei missään tapauksessa vaaranna Sipoon kunnan tulevaisuutta itsenäisenä kuntana, vaikka kuntajaon muuttaminen jossakin määrin heikentää tai hidastaa Sipoon kunnan väestön ja talouden kehitystä asukasmäärän pienetessä runsaalla 2 000 asukkaalla.

I sin rapport har utredningsman Pekka Myllyniemi faktiskt noterat ramlagens eller det dåvarande lagförslagets krav på ett befolkningsunderlag på minst 20 000 invånare. I en kopierad sats säger Myllyniemi att "Kunnan tai yhteistoiminta-alueella, joka huolehtii perusterveydenhuollosta ja siihen liittyvistä sosiaalitoimen tehtävistä, on oltava vähintään noin 20 000 asukasta." Om lagförslaget skriver Myllyniemi vidare följande:

Lakiehdotuksen 4 §:n mukaan kuntarakennetta vahvistetaan yhdistämällä kuntia ja liittämällä osia kunnista toisiin kuntiin. Lakiehdotuksen 5 §:n mukaan perusterveydenhuollosta ja siihen kiinteästi liittyvistä sosiaalitoimen tehtävistä vastaavan kunnan tai yhteistoiminta-alueen väestöpohjan tulee lähtökohtaisesti olla vähintään noin 20 000 asukasta.

När det gäller den aktuella kommundelssammanslagningen hävdar inte ens Myllyniemi att den skulle stärka kommunstrukturen, men han kalkylerar med att Sibbo trots en ändring i kommunindelningen skulle uppnå ett invånarantal på 20 000 före år 2012:

Sipoon asukasluku on kasvanut vuosina 2000- 20005 vaihteluvälillä 0,3- 2,3 %. Jos oletetaan, että kasvu vuosina 2006 ja 2007 on noin 1,6 %, on vuoden 2008 asukasluku noin 19 300. Mikäli alueliitoksen johdosta asukasluku vähenisi vuodesta 2008 2000:lla, kunnan asukasluku ylittäisi 1,6 prosentin kasvun perusteella 20 000 asukkaan rajan vuonna 2011. Kunta- ja palvelurakennetta koskeva puitelakiesityksen asukaslukutavoitteeksi kunnalle tai yhteistoiminta-alueelle on asetettu 20 000. Lain on tarkoitus olla voimassa vuosina 2007- 2012.

I det sista stycket i rapporten konstaterar utredningsmannen slutligen att "Selvittäjän ehdotuksessa on otettu huomioon myös se, että Sipoon tulee olla muutoksen jälkeen elinkelpoinen ja toimintakykyinen kunta, 'jolla on taloudelliset ja henkilöstövoimavaroihin perustuvat edellytykset vastata palveluiden järjestämisestä ja rahoituksesta'". Här citerar Myllyniemi ramlagens målsättning för kommuner.
Inrikesministeriets behandling av Sibbo är högst inkonsekvent, men genom att ta med Sibbo på sin "jumbolista" har inrikesministeriet i själva verket gjort Sibbo en tjänst. Om det faktiskt är så allvarligt att Sibbo efter en förverkligad ändring i kommunindelningen skulle ha under 20 000 invånare, så står statsrådets gränsbeslut inte i proportion till sitt syfte. Då strider beslutet även mot § 6 i förvaltningslagen.

Kallelse till förhandlingar. Den 22 november 2007

Igår förmedlade Yle nyheten att regeringen kallar in Ingå och Hangö till extra förhandlingar. I Ingå var man upprörd över att kommunen fanns med på listan. På kvällen klarnade det att även Sibbo tillsammans med tolv andra kommuner finns med på listan då FNB publicerade en notis med rubriken "13 kommuner inte rustade för kommunreformen" och Helsingin Sanomat publicerade en notis med rubriken "Yli kymmenen kuntaa joutuu neuvotteluihin uudistuksesta". Av rubrikerna förefaller det som om kommunerna som finns med på listan prickats för att ha försummat den nya ramlagens förpliktelser, men i Helsingin Sanomats artikel kan man läsa följande:

Tällä hetkellä 74 kunnan suunnitelmat näyttävät täyttävän puitelain mukaiset järjestelyt.

Yli 250 kunnan suunnitelmat ovat vielä epäselviä, minkä takia niiltä pyydetään lisäselvityksiä.

Varför just Sibbo tillsammans med bl.a. Ingå, Hangö och Grankulla kallats till förhandlingar förstår jag inte. Med på listan finns t.ex. inte Borgnäs, som Sibbo har planarat samarbeta med. I Sibbo kommuns svar till statsrådet om kommun- och servicestrukturreformen svarar Sibbo nej på frågan om kommunen planerar en kommundelssamanslagning för "stärkande av kommunstrukturen". Det är egentligen inrikesministeriet som är skyldig ett svar på varför man genom statsrådets gränsbeslut för Sibbos del försvårat uppfyllandet av ramlagens krav.

Yles tolkning av varför 13 kommuner kallats till förhandlingar är att dessa inte bara släpar efter, utan "anses släpa efter rejält". Se notisen "Kommuner släpar efter i reformen", som publicerades på morgonen.
Yle har 8:40 publicerat en notis med rubriken "Sibbo krävs på förklaringar". Jag citerar ur notisen:

Sibbo hör till de kommuner som kallas till förhandlingar om strukturreformen. Totalt 13 kommuner kallas till extra förhandlingar vid Inrikesministeriet för att reformarbetet går för långsamt.
Enligt regeringen har Sibbo inte handlat tillräckligt aktivt för att bilda samarbetsområden för social- och hälsovården. Samarbetsområdena ska ha ett befolkningsunderlag på minst 20000 personer.

Lyssna på ett inslag om den aktuella nyheten på Yle arenan.

Inrikesministeriets kallelse av Sibbo till förhandlingar är farsartad med tanke på att den påstådda bristande aktiviteten är en direkt följd av statsrådets beslut om kommundelssammanslagning mellan Sibbo och Helsingfors. Detta framgår ur Sibbo kommuns besvär till Högsta förvaltningsdomstolen, där Sibbo hävdar att "on syytä todeta, että nyt tehty päätös itse asiassa on Paras-hankkeen tavoitteiden vastainen, sillä Sipoon kunnan väestöpohja jäisi ainakin lyhyellä aikavälillä selvästi alle Paras-hankkeessa tavoitteena olevan 20 000 henkilöä."

Borgåbladet har på eftermiddagen publicerat morgondagens ledare under rubriken "Regeringen utsätter Sibbo för inkonsekvens". Jag citerar ur artikeln:

Det är inte alltid lätt att förstå regeringens inkonsekventa budskap i kommunernas service- och strukturreform. Grundtanken är att kommuner med färre invånare än 20 000 inte kommer att klara av sina åligganden vis à vis sjukvården. Regeringen har sagt det undantagsvis går att godkänna ett invånarantal på 18 000. Kommuner som inte fyller detta krav skall antingen gå ihop med andra kommuner, eller bilda ett samarbetsområde med andra kommuner, så att kravet på befolkningsunderlag uppfylls. Så långt kan man tycka att beskedet är klart och entydigt.

Men sedan.

På onsdagen meddelade kommunminister Mari Kiviniemi (c) att 13 kommuner inte uppfyller de krav som lagen om kommunernas strukturreform kräver och att regeringen inleder förhandlingar med dessa kommuner.

En av kommunerna på listan är Sibbo. I slutet av fjolåret hade kommunen 19 060 invånare enligt den information den själv ger på sin webbplats. Under fjolåret hade invånarantalet ökat med 341 personer, vilket betyder att det inte räcker länge innan antalet går över stipulerade 20 000 om trenden håller i sig (vilket i och för sig är mera än sannolikt).
...

Regeringen har för sin del godkänt Helsingfors stads krav på att annektera de sydöstra delarna av Sibbo, vilket skulle betyda att kommunen förlorar ungefär 2 000 invånare. Är det detta regeringen avser med sin senaste ”förhandlingsinvit”?

Det verkar som om regeringen skulle ha fullständigt vattentäta skott mellan sina olika beslut. När man tar ställning till Helsingfors krav på annektering, så verkar det som om man inte kände till kommunreformen och annekteringens inverkan på den. När man sedan granskar kommunen ur reformsynpunkt så noterar man inte att genom eget beslut har försvårat reformens genomförande i Sibbo. Mari Kiviniemi borde vara intelligent nog för att kunna räkna ut att Sibbo just nu har svårt att välja väg i kommunreformen, eftersom kommunens framtida struktur är oklar så länge som annekteringsbeslutet är anhängiggjort i Högsta förvaltningsdomstolen. Det beror helt på domstolens beslut hur Sibbo går vidare i KSSR-processen.

Om kommunen stympas, så måste den söka någon form av samarbete med någon eller flera grannkommuner. Den är kanske det som regeringens Helsingforsfalang också räknar med, för då blir Helsingfors ett starkt alternativ och Sibbo knyts hårdare till huvudstadsregionen. Om annekteringen faller i HFD, så fyller Sibbo lagens krav om befolkningsunderlag och har betydligt större handlingsfrihet.

Kopplingen mellan KSSR och fallet Sibbo är absurd. Först ställer Helsingfors i samband med KSSR-diskussionen krav på att sydvästra Sibbo ansluts till "huvudstadsregionen". Sedan ger kommunminister Hannes Manninen, påhejad av Mari Kiviniemi, sitt stöd för en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors, men hävdar att inkorporeringen ingenting har med KSSR att att göra. Sedan tar statsrådet ett juridiskt högst tvivelaktigt beslut om att ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors, med motiveringen att Sibbo klarar sig bra även utan kommunens sydvästra del. Sedan sänder inrikesministeriet en förfrågan till Sibbo med bl.a. en fråga om kommunen planerar en kommundelsammanslagning för ett "stärkande av kommunstrukturen". Eftersom Sibbo kommun i princip inte kan veta HFD domslut angående statsrådets gränsbeslut kan kommunen inte ge ett definitivt svar på hur kommunen ämnar uppnå ett tillräckligt stort befolkningsunderlag för sjukvården. Då sänder inrikesministeriet en kallelse till förhandling till Sibbo kommun för att påminna om att ramlagens villkor om befolkningsunderlag även gäller Sibbo.

Cristel Liljeström har med anledning av inrikesministeriets lista publicerat ett blogginlägg med rubriken "Jumbolistad". Jag citerar ur inlägget:

När statssekreterarna trodde att det skulle bli deras uppgift att kalla in berörda kommuner var det Katainens (kok) statssekreterare Nummikoski som genast sade sig ta Grankulla och Sibbo. Vi vet ju alla vad samlingspartiet har för intressen att göra med Sibbo. Tack och lov är det nu bekräftat att det är ministeriets ”vanliga” tjänstemän som skall föra diskussionen och inte de politiska. Därmed fick jag också bekräftat att ministeriet ämnar invänta utslaget från Högsta Förvaltningsdomstolen innan man kontaktar Sibbo.

Men hoppsan - statsrådet sade ju att annekteringen inte försvårar Sibbos förutsättningar att verka som självständig kommun fastän kommunen skulle mista drygt 2 000 invånare. Ministeriet tycks då inte vara av samma åsikt. Detta bör vi väl då se till att HFD är medveten om.

Efter att Liljeström femtiden publicerat sitt blogginlägg har Borgåbladet en timme senare publicerat en ny artikel med rubriken "Sibbo blev Jumbokommun". Jag citerar ur artikeln:

Kommunstyrelsens ordförande Christel Liljeström (sfp) är förgrymmad över att Sibbo har satts med på listan.
– Jag var i kontakt med ministeriet idag och fick veta att de först väntar på HFD-s beslut om Helsingfors annektering innan de ser om de kallar oss till diskussion.
– Jag frågade en tjänsteman varför vi sattes på Jumbolistan och fick svaret att det var ett politiskt beslut.
Hon säger att visserligen, om man använder gamla befolkningsuppgifter och kapar de 2 000 invånare som försvinner om Helsingfors får rätt att annektera sydvästra Sibbo så klarar Sibbo inte gränsvärdena.
– Men vi har svarat enligt våra utvecklingsbeslut och ser framåt. Min näsa vädrar nog att man vill dra fötterna undan ett självständigt Sibbo.
Hon pekar på att statsrådet i sitt beslut om Sibbo sade att en gränsjustering inte har följder för Sibbo, men det man säger nu tyder tvärtom på att det just är det som menas.