Näillä näkymin. Den 9 januari 2008

Helsingin uutiset har idag publicerat en artikel med rubriken "Kaikki valmiina Sipoon nurkan nielaisuun". Helsingin uutiset har inte på länge skrivit någonting om fallet Sibbo, men nu har tidningen brutit tystnaden med en artikel i stil med de texter tidningen publicerade för ett år sedan. Artikeln verkar vara inspirerad av Hannu Penttiläs uttalande om en speciallag. Jag citerar ur artikeln:

KHO:n päätöstä odotetaan Helsingin kaupungintalolla toiveikkaina.
– Toivomme, että päätös on Helsingille myönteinen, ylipormestari sanoo. Tammikuun puolivälissä Helsingin pulaiskaupunginjohtajana aloittava Hannu Penttilä (sd) kaavaili Helsingin Sanomissa (2.1.), että jos valtioneuvoston tekemä liitospäätös kaatuisi, hallitus voisi antaa Sipoon osan liittämisestä erillislain.
Siihen Helsingin ei näillä näkymin tarvitse turvautua.

Helsingin uutiset brukar vara välinformerad om Helsingfors strategier, men knappast har tidningen någon grund att påstå att det ser ut som om Helsingfors inte skulle behöva ty sig till en speciallag. För dem som bekantat sig med inrikesministeriets motiveringar till statsrådets gränsbeslut och besvären som lämnats in med anledning av beslutet ser det minsann inte ut som om HFD kan godkänna beslutet. Helsingin uutiset brukar vara välinformerad om Helsingfors eller Samlingspartiets strategier, men knappast har man kommit över någon information som skulle ha läckt ut från HFD.

Vega Östnyland har i morgon ett inslag om "Förväntningar inför Sibbobeslutet". Yle Östnyland noterar att "Beslutet i marktvisten mellan Helsingfors och Sibbo väntas komma i början av nästa vecka.".

Arbetsplatser. Den 8 januari 2008

I söndagens nummer av Vantaan Sanomat ingår en text med rubriken "Vantaan rahakirstu pulskistuu maabisneksellä". Atikeln handlar om hur vanda köpt mark kring stambanan och kring den blanerade ringbanan. I texten nämns även metron. Jag citerar:

Kaupunki aikoo hankkia lisää uusia maa-alueita myös jatkossa.
– Jos esimerkiksi metroa jatketaan Vantaan puolelle, siihen täytyy varautua uusia rakennusmaita hankkimalla, Peltomäki sanoo.

Att metron fortsätter till Vanda betyder inte nödvändigtvis att den dras till Östersundom. Metronbanan kunde även fortsätta från Mellungsbacka till Håkansböle. Längre in i tidningen finns en längre version av artikeln under rubriken "Kaupunki haalii maata ratojen ja pääteiden varresta". Här noteras metron i följande rader:

Kaupunkisuunnittelu seuraa tarkkaan myös metrosuunnitelman etenemistä.
– Jos metroa jatketaan Mellunmäestä Vantaan puolelle, kaupunki saattaa hankkia uusia maita muun muassa Västerkullan kartanon alueilta.
– Asiasta ei kuitenkaan ole tehty mitään päätöksiä.

Det skulle bara fattas att det gjorts beslut om markköp vid Westerkulla gård. Om Håkansböle delområde, dit bl.a. Gjutan, Sottungsby, Västerkulla och Västersundom hör, heter det i generalplanen, som godkändes senaste månad, följande:

Sotungin laakson ja Länsisalmen pellot säilyvät maatalousalueena (MT). Länsimäessä varaudutaan virkistyskäytön tarpeiden lisääntymiseen tulevaisuudessa ja alueiden viljelyn jatkumiseen maisemanhoitona, kuten on jo Ojangossa tapahtunut.

Även om Vanda köper mark längs huvudlederna ger Ring III ingen anledning att utvidga samhällsstrukturen till Gjutan, Westerkulla eller Västersundom. Nordsjö hamn kommer redan att föranleda trafikproblem längs ringvägen. I Helsingfors (och Irikesministeriets eller Pekka Myllyniemis) motiveringar till en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors har angetts Nordsjö hamn och de arbetsplatser som hamner ger upphov till. Nordsjö hamn kommer dock främst att föranleda nya arbetsplatser längs Ring III och stambanan, vilket även Pekka Korpinen påpekat. De nya arbetsplatserna som skapas i Vanda kommer dock inte att ligga i Västersundom, som gränsar till hamnen. Var de nya arbetsplatserna kommer att finnas framgår ur en karta ur generalplanen för Vanda. (Se ovan.) Till dessa arbetsplatser skulle nya invånare i Östersundom inte ta sig metron, utan med bil längs Ring III.

Christel Liljeström har på kvällen publicerat ett blogginlägg med anlening av ett "sexistisk och kränkande" postkort, vars text gäller "Helsingfors rätt till mark från Sibbo". Liljeström frågar sig var gränsen går för kränkande skrift och tillämpar frågeställningen förutom på postkort även på "en roman":

Eller var går gränsen för att publicera en roman? En läsare kan inte bedöma vad som är vision och vad som är fakta. En som själv deltagit i händelser som relaterats – sanningsenligt eller målade – i en roman kan känna att förtroendet brustit. Skall man då gå ut och peka finger och säga att författaren brutit förtroendet? Eller skall man vara tyst och hoppas att läsarna inte låser sig vid just de korn av sanning som finns i romanen men som getts fel helhetsbild?

Det är uppenbart att Liljeström i tankarna har Jouko Tikkanens bok Sipoon ryöstö.

Byggnadsrätt. Den 7 januari 2008

Centern i Helsingfors och Matti Vanhanen har motiverat en annektering av sydvästra Sibbo med att den skulle möjliggöra ett bevarande av flygfältet i Malm. Fastän statsrådet med Vanhanen i spätsen senaste sommar beslöt att sydvästra Sibbo ansluts till huvudstaden tog Helsingfors stadsstyrelse i november ställning för att flygverksamheten flyttar bort från Malm och området som därmed frigörs tas i användning för bostadsbebyggelse "genast efter år 2010". Förutom att Centerns och Sfp:s representanter i stadssyrelsen röstade emot förslaget till utlåtandet över flygplatsutredningen lade även flera samlingspartistiska styrelsemedlemmar ner sin röster. I stadsfullmäktige är Samlingspartiet splittrat i frågan om Malms framtid. En av de samlingspartistiska stadsfullmäktigemedlemmarna som vill bevara flygverksamheten i Malm är Kauko Koskinen, som är ordförande för Helsingfors stads byggnadsnämnd och stadsstyrelsens representant i bostadsnämnden. I sönadagens nummer av Helsingin uutiset ingick en insändare, där Koskinen argumenterar för att Malms flygfält inte behövs för bostadsbebyggelse. Koskinens motivering är inte den påstådda tomtmarken i sydvästra Sibbo, utan faktumet att det finns tillräckligt med byggnadsrätt utan Malm. Jag citerar ur Koskinens insändare:

Lopuksi voisin vielä todeta, että Kaupunkitutkimus TA Oy:n vuonna 2007 tekemän selvityksen mukaan Helsingissä on käyttämätöntä rakennusoikeutta 7,7 miljoonaa kerrosneliömetriä. Tämä mahdollistaa 80 000 asunnon rakentamisen, mikä vastaa vähintään 250 vuoden asuntorakentamistarvetta Helsingissä.

Jag antar att Koskinen har lagt till en nolla för mycket, men det är klart att bristen på tomtmark klart har överdrivits. Koskinen torde grunda det ovanciterade påståendet på utredningen "Tonttitarjonta ja asuntomarkkinat pääkaupunkiseudulla", som publicerades ett par veckor före statsrådet tog sitt gränsbeslut. I utredningen hävdas det bl.a. att det är realistiskt att vänta sig att "riittämätön tonttitarjonta asuntotuotannon pullonkaulana on lähivuosina poistumassa oleva ongelma Helsingin seudulla."

Tystnad. Den 6 januari 2008

Att Hannu Penttiläs uttalande om en Lex Sibbo kom som en blixt från en klar himmel. Tidigare är det främst Kai Kalima som hotat med en speciallag, som det inte går att besvära sig mot. Kalimas uttalanden har varit så hetska, osakliga och motstridiga att de inte har getts någon större tyngd. Att Penttiläs uttalande överraskade beror ändå i första hand på att de som tidigare lobbat för en annektering har legat lågt den senaste tiden. Det verkar som om Penttilä helt saknade känsla för situationen när han bröt tystnaden med ett sprängladdat uttalande.

Jag har nu och då försökt kolla upp om tidigare ivriga förespråkare för en annektering har fortsatt att uttala sig i Sibbofrågan. De flesta riksdagskandidater har efter valet slutat blogga och i (den traditionella) offentligheten är det inte många som tagit ställning för en annektering efter statsrådets beslut den 28 juni. Professor Laura Kolbe har tidigare varit en av de synligaste förespråkarna för en annektering av sydvästra Sibbo, vilket delvis torde bero på att hon är centerpartistisk medlem i Helsingfors stadsplaneringsnämnd. Jag har i ett flertal blogginlägg kritiserat hennes uttalanden, där hennes roller som helsingforspolitiker och professor i historia förenades på ett problematiskt sätt. Flera av dessa blogginlägg publicerades för ett år sedan under rubriken "Sibbo(över)fallet – urval ur bloggdagboken" i tidskriften Skärgård (Nr 4 / 2006), som utges av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi. Kolbe har faktiskt fortsatt att regelbundet skriva blogg, men även hon har undvikit fallet Sibbo under hela år 2007. Å andra sidan vistades hon senaste vår i Sverige, där Sibbofrågan inte fått någon uppmärksamhet. Min gissning är dock att Kolbe delvis har ändrat iställning i frågan.

I Stockholm arrangerade Stads- och kommunhistoriska institutet den 7 maj 2007 ett seminarium kring temat "Kommunala gränser". Laura Kolbe höll här ett föredrag under rubriken "Den kommunala autonomin – dröm och verklighet i Finland". I föredraget hade Sibbofrågan en central ställning, åtminstone enligt Kolbes utkast, som publicerats på Kolbes hemsida. De franska sträcken i utkastet bygger till stor del på Siv Sanbergs artikel "Sibbofallet avslöjar maktpolitikens innersta väsen". Slutet av Kolbes utkast är direkt kopierat ur Sanbergs artikel - som ursprungligen publicerades i Skärgård Nr 4 / 2006.

Sibbo och Tusby. Den 5 januari 2008

Borgåbladet har idag publicerat en insändare av Bo Melander under rubriken "Språket - problemets Moder". I insändaren tolkar Melander ministrarna Vanhanens och Kiviniemis agerande i fallet Sibbo som en språkfråga. Sibbofrågan är onekligen även en språkfråga, fastän Sfp har velat tona ner språkfrågan i fallet Sibbo. En ändring i kommunidelningen enligt statsrådets beslut hade delvis stärkt svenskans och Sfp:s ställning i Sibbo, men ändå har Sfp både på det lokala och det nationella planet motsatt sig en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors. Inställningen till Sibbo påverkas i hög grad av inställningen till svenska språket, men Helsingforspolitikernas avoga inställning torde främst bero på det egna partiets begränsade inflytande i Sibbo. Sibbo styrdes fram till juni 2006 huvudsakligen av Sfp, vilket motsvarar det mandat partiet fick i senaste kommunalval.

Jag finner det viktigt att språkliga dimensionen i fallet Sibbo lyfts fram. Ändå vill jag passa på att rätta till en synpunkt som jag betraktar som en missuppfattning. Melander skriver att Vanhanen i egenskap av statsminister sålde delar av Sibbo till Helsingfors i hopp om att kunna inhandla huvudstadsröster åt Centern i riksdagsvalet. Naturligtvis hoppades Vanhanen på röster i riksdagsvalet, men detta motiv räcker inte för att förklara Vanhanens agerande. Vanhanens och Hannes Manninens agerande sommaren 2006 förbryllade många. Därför sökte man förklaringar i stil med Centerns försök att erövra huvudstaden. Stödet för en annekteringen av sydvästra Sibbo torde dock knappast ha gett Centern många extra röster i Helsingfors. Vanhanens och speciellt Manninens agerande måste istället förklaras med påtryckningar från Helsingfors. Här har förhandlingarna om KSSR varit helt avgörande.

Melander noterar att Vanhanen och Kiviniemi har intagit en helt annan inställning till det finskspråkiga Tusby än till Sibbo. Visst kan det ha en betydelse att Tusby är fisnkspråkigt och att Centern där har en starkare ställning än i Sibbo. Den viktigaste skillnaden är dock att frågan om en ändring i kommunindelningen mellan Tusby, Kervo och Träskända inte ingick i (de inofficiella) förhandlingarna om kommun- och servicestrukturreformen, åtminstone inte i förhandlingarna mellan Helsingfors och staten. I övrigt finns det många intressanta paralleller mellan fallet Sibbo och fallet Tusby. På hemsidan för tidningen Keski-Uusimaa, som ingår i Eero Lehtis mediekoncern, har man under rubriken "Alueliitoskeskustelu" samlat diskussionsinslag om fallet Tusby. Här hittar man artikeln "Kuntajakolakia luomassa ollut Pihlajaniemi lyttää Alasen perustelut", ur vilken det framgår att det var Toivo Pihlajaniemi som noterade att utredningsman Jussi-Pekka Alanen hade tolkat kommunindelningslagen fel. (Se Alanen är tillbaka. Den 10 december 2007.) I artikeln "Selvitysmies Alanen tunnusti pinta-alaselvityksensä virheen" från den 3 oktober 2007 erkänner Alanen att Pihlajaniemi har rätt och att han själv tolkat kommunindelningslagens femte paragraf fel. I artikeln "Kuntajakolakia luomassa ollut Pihlajaniemi lyttää Alasen perustelut" påpekar Pihlajaniemi även andra fel som Alanen gjort i sin utredning. Jag citerar:

Pihlajaniemen mielestä Alanen on tehnyt selvityksessään pinta-alapykälän lisäksi myös saman virheen, johon hän katsoo Sipoon ja Helsingin välistä rajansiirtoa selvittäneen Pekka Myllyniemen syyllistyneen. Pihlajaniemi painottaa, että kuntajakolain edellytysten täyttymistä arvioitaessa liitosalueiden tulevaisuuden visiot eivät saa ratkaista.
– Äkkipäältään tuntuu, että samoilla linjoilla ollaan liikkeellä kuin Sipoossa. Siinä on ongelma, jos ei puhuta niistä asukkaista, jotka jo asuvat alueella, vaan potentiaalisista asukkaista.
Hallitus päätti kesäkuun lopussa Sipoon ja Helsingin välisen rajan siirtämisestä Helsingin eduksi. Sipoo valitti asiasta korkeimpaan hallinto-oikeuteen, joka on lupaillut ratkaisua asiasta loppuvuodesta.
Kiivaana käyneet keskustelut kuntien rajojen siirtämisestä selvityksineen ja niistä kummunneet kritiikit antavat ymmärtää, että kuntajakolaki taipuu kunkin tarpeisiin.
– Sellainen mielikuvahan asiasta tuntuu nyt olevan, saa nähdä mitä se on sitten kun KHO antaa päätöksensä. Minun kantani on, että laissa ei ole niin paljon tulkinnanvaraa, Pihlajaniemi toteaa.

I dagens Helsingin Sanomat näms Sibbo inte en enda gång. Ändå ingår i dagens tidning en debattartikel med rubriken"Helsingillä tilaisuus muuttaa asuntopolitiikan linjaa". Artikeln har skrivits av Maija Anttila, som är ordförande för stadsplaneringsnämnden i Helsingfors och var ordförande för socialdemokraternas fullmäktigegrupp tills hon för ett år sedan ersattes av Kai Kalima. I artikeln skriver Anttila att "Satamilta ja miuden kaavavalmistelussa olevien alueiden jälkeen Helsisngissä on jälessä vain muutama iso alue, kuten Malmin lentokenttä ja Santahamina." Sydvästra Sibbo nämner Anttila inte alls. Det kan nämnas att man från Samlingspartiets sida förespråkat en annektering av delar av Sibbo för att kunna bevara Sandhamn i nuvarande militärt bruk, medan man från Centerns sida förespråkat annekteringen för att kunna bevara flygfältet i Malm. SDP skulle gärna bebygga så väl Sandhamn som Malm. Anttilas partikamrat Kalima torde ha drivit på en annektering närmast med tanke på att han ville ha Granö, men Pekka Myllyniemi tog inte med Granö i sitt förslag.

HFD har redan tagit beslutet? Den 4 januari 2008

Christel Liljeström har strax efter elva på förmiddagen publicerat ett blogginlägg med rubriken "Olidligt spännande…", där hon uppger att "Högsta Förvaltningsdomstolen har tagit beslutet gällande annekteringen i sydvästra Sibbo." Beslutet lär dock inte ha undertecknats. Motsvarande finsskspråkiga blogginlägg har rubriken "Jännitys kestää vielä runsaan viikon…". Liljeström skriver här att domslutet tillkännages vecka 3, kring den 15 januari.

Tidigare på förmiddagen har Liljeström publicerat ett inlägg med rubriken "Spänningen stiger", där hon ännu kommenterar Hannu Penttiläs uttalande om en Lex Sibbo. Liljeström uppger att Penttiläs uttalanden kommer att kommenteras i de lokala TV-nyheterna (Uudenmaan uutiset) i kväll klockan 19. Uudenmaan uutiset har på förmiddagen publicerat en notis med rubriken "Sipoossa tyrmätään puheet Lounais-Sipoon liittämisestä Helsinkiin erillislailla". Itä-Uudenmann uutiset har publicerat en något längre version av notisen under rubriken "Sipoo tyrmää puheet erillislaista rajakiistan ratkaisijana". Jag citerar ur notisen:

Kunnanhallituksen puheenjohtaja Christel Liljeström pitää Helsigin tulevan apulaiskaupunginjohtajan Hannu Penttilän lausuntoa erillislaista ylimalkaisena.

Penttilä sanoi Helsingin Sanomien haastattelussa keskiviikkona liitoksen toteutuvan viimeistään sen mahdollistamiseksi laadittavan erillislain, Lex Sipoon, voimin.

Liljeströmin mielestä Penttilä väittää kommentillaan Helsingin voittavan kiistan Sipoon lounais-osista vähintäänkin isomman oikeudella.

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Cronberg tukevasti Pekkarisen linjoilla". Texten har även publicerats på Kimmo Oksanens blogg "Suurkaupungin hai". Artikeln utgår från Jan Vapaavuoris blogginlägg "Kaikkien sitouduttava hallituksen metropolipolitiikkaan", där Vapaavuori kritiserar uttalanden som Tarja Cronberg gjort i Keskisuomalainen. Det är inte angående Sibbofrågan som Cronberg hoppat över till Pekkarinens linje, utan angående regionalpolitiken. (Det har hon kanske ingför sitt parti råd med efter sitt ställningstagande i Sibbofrågan.) På sin blogg håller Vapaavuori upp regeringsprogrammet, som om det vore ett avtal som man kan gå till domstolen med. Regerinsprogrammet är 90 sidor långt. I regeringsprogrammet heter det, liksom Vapaavuori påpekar i sitt blogginlägg, att "regeringen har som mål att effektivisera regionalpolitiken i synnerhet i de svagaste regionerna, stärka storstadspolitiken och lägga grunden för metropolpolitiken." Där till nämns metropolpolitiken i följande stycke:

För specialfrågorna i huvudstadsregionen läggs grunden för en metropolpolitik som syftar till att lösa problemen i anslutning till markanvändningen, boendet och trafiken, främja näringspolitiken och internationaliseringen samt förhindra utslagning. Kulturell mångfald och tvåspråkighet främjas. Mellan staten och kommunerna i huvudstadsregionen stärks och utvidgas systemet med avsiktsförklaringar och det samarbete som grundar sig på partnerskap mellan olika statliga förvaltningsområden.

Man kan fråga sig vad allt men kan läsa ut ur detta korta stycke. Cronberg har i Keskisuomalainen tagit fasta på regionalpolitiken i de svagaste regionerna, men hennes uttalande strider enligt Vapaavuori alltså mot metropolpolitiken, som alla bör förbinda sig till. Den 28 juni 2007 publicerade miljöministeriet ett pressmeddelande med rubriken "Sipoo päätös upea alkulaukaus hallituksen metropolipolitiikalle 28.06.2007", där bostadsministern betecknar statsrådets Sibbobeslut som ett "strålande startskott för regeringens metropolpolitik", fastän det hette att Sibbofrågan inte kunde ingå i regeringsprogrammet. Månne Vapaavuori accepterar att en del ministrar tar avstånd från en Lex Sibbo, eller skulle även det strida mot regeringens metropolpolitik?

I de regionala TV-nyheterna 19:00 intervjuades även Mari Kiviniemi, som ville vänta på HFD:s beslut innan hon drar några slutsatser. Kiviniemi sade dock att ministeriet (som från och med nyär är finansministeriet) inte har några planer på en speciallag, Lex Sibbo.

Lex Sibbo. Den 3 januari 2008

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Stadsdirektör föregick HFD i Sibbofrågan". Svensk Presstjänst har talat med migrations- och Europaminister Astrid Thors och med Karlo Tuori, som är professor i allmänn rättslära vid Helsingfors universitet. Tuori säger angående Helsingfors nya biträdande stadsdirektör Hannu Penttiläs Sibbo-uttalande att "det är egendomligt att HFD:s beslut kommenteras innan det är klart." Tuori säger vidare att Penttiläs uttalande om ett stiftande av en speciallag, "Lex Sibbo" ifall HFD ogiltigförklarar regeringens Sibbo-beslut kan ses som ett försök att påverka HFD. Enligt Tuori kan HFD:s motiveringar avgöra huruvida en speciallag är möjlig. Tuori säger att om HFD betonar grundlagens bestämmelser om kommunal självstyrelse, så är det inte självklart att speciallagen kan stiftas i vanlig ordning. Astrid Thors undrar för sin del om Penttilä fått signaler om att HFD skulle fatta beslutet till Sibbos fördel. Thors säger att det voresvårt även för andra partier att stifta en speciallag för en annektering, emedan någon sådan inte togs upp i regeringsförhandlingarna.

SPT:s artikel ingår även i Hufvudstadsbladet under rubriken "'Föregå inte HFD:s Sibbobeslut'". I ingressen noteras det att "Högsta förvaltningsdomstolen väntas fatta beslut i Sibbofrågan under de närmaste två veckorna, men redan nu uttalar sig helsingforsare självsäkert." Den påstådda självsäkerheten gäller dock inte domslutet, utan slutresultatet. Snarare kan Penttiläs uttalanden om en speciallag tolkas som att vissa helsingforsare vill gardedera sig mot HFD:s domslut.

Helsingin Sanomat skrev igår följande:

Lounais-Sipoo liitetään Helsinkiin, päätti korkein hallinto-oikeus (KHO) asiasta mitä tahansa, arvioi Helsingin tuleva apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä.

Hänen mukaansa asia on itsestäänselvä, koska asialla on maan ylimmän johdon tuki.

"Jos päätös kaatuu muotoseikkaan, niin sitten laaditaan erillislaki, Lex Sipoo", Penttilä uskoo.

Hufvudstadsbladet skriver idag:

- Det är egendomligt att HFD:s Sibbo-beslut kommenteras innan det är klart. Det säger Kaarlo Tuori, professor i allmän rättslära vid Helsingfors universitet, om blivande biträdande stadsdirektören i Helsingfors, Hannu Penttiläs Sibbo-uttalande.

I gårdagens Helsingin Sanomat sade Penttilä att sydvästra Sibbo annekteras av Helsingfors genom en speciallag oberoende av vad högsta förvaltningsdomstolen beslutar.

- Uttalandet kan ses som ett försök att påverka HFD, säger Tuori.

- Är det möjligt att stifta en Lex Sibbo -speciallag?

- Allt beror på HFD:s motiveringar. Om HFD i utslaget betonar grundlagens bestämmelser om kommunal självstyrelse, som enligt mig är betydelsefulla i sammanhanget, är det inte självklart att speciallagen kan stiftas i vanlig ordning, säger Tuori.

Christel Liljeström har på kvällen publicerat ett blogginlägg med rubriken "Penttilä".