Sibbo och Tusby. Den 5 januari 2008

Borgåbladet har idag publicerat en insändare av Bo Melander under rubriken "Språket - problemets Moder". I insändaren tolkar Melander ministrarna Vanhanens och Kiviniemis agerande i fallet Sibbo som en språkfråga. Sibbofrågan är onekligen även en språkfråga, fastän Sfp har velat tona ner språkfrågan i fallet Sibbo. En ändring i kommunidelningen enligt statsrådets beslut hade delvis stärkt svenskans och Sfp:s ställning i Sibbo, men ändå har Sfp både på det lokala och det nationella planet motsatt sig en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors. Inställningen till Sibbo påverkas i hög grad av inställningen till svenska språket, men Helsingforspolitikernas avoga inställning torde främst bero på det egna partiets begränsade inflytande i Sibbo. Sibbo styrdes fram till juni 2006 huvudsakligen av Sfp, vilket motsvarar det mandat partiet fick i senaste kommunalval.

Jag finner det viktigt att språkliga dimensionen i fallet Sibbo lyfts fram. Ändå vill jag passa på att rätta till en synpunkt som jag betraktar som en missuppfattning. Melander skriver att Vanhanen i egenskap av statsminister sålde delar av Sibbo till Helsingfors i hopp om att kunna inhandla huvudstadsröster åt Centern i riksdagsvalet. Naturligtvis hoppades Vanhanen på röster i riksdagsvalet, men detta motiv räcker inte för att förklara Vanhanens agerande. Vanhanens och Hannes Manninens agerande sommaren 2006 förbryllade många. Därför sökte man förklaringar i stil med Centerns försök att erövra huvudstaden. Stödet för en annekteringen av sydvästra Sibbo torde dock knappast ha gett Centern många extra röster i Helsingfors. Vanhanens och speciellt Manninens agerande måste istället förklaras med påtryckningar från Helsingfors. Här har förhandlingarna om KSSR varit helt avgörande.

Melander noterar att Vanhanen och Kiviniemi har intagit en helt annan inställning till det finskspråkiga Tusby än till Sibbo. Visst kan det ha en betydelse att Tusby är fisnkspråkigt och att Centern där har en starkare ställning än i Sibbo. Den viktigaste skillnaden är dock att frågan om en ändring i kommunindelningen mellan Tusby, Kervo och Träskända inte ingick i (de inofficiella) förhandlingarna om kommun- och servicestrukturreformen, åtminstone inte i förhandlingarna mellan Helsingfors och staten. I övrigt finns det många intressanta paralleller mellan fallet Sibbo och fallet Tusby. På hemsidan för tidningen Keski-Uusimaa, som ingår i Eero Lehtis mediekoncern, har man under rubriken "Alueliitoskeskustelu" samlat diskussionsinslag om fallet Tusby. Här hittar man artikeln "Kuntajakolakia luomassa ollut Pihlajaniemi lyttää Alasen perustelut", ur vilken det framgår att det var Toivo Pihlajaniemi som noterade att utredningsman Jussi-Pekka Alanen hade tolkat kommunindelningslagen fel. (Se Alanen är tillbaka. Den 10 december 2007.) I artikeln "Selvitysmies Alanen tunnusti pinta-alaselvityksensä virheen" från den 3 oktober 2007 erkänner Alanen att Pihlajaniemi har rätt och att han själv tolkat kommunindelningslagens femte paragraf fel. I artikeln "Kuntajakolakia luomassa ollut Pihlajaniemi lyttää Alasen perustelut" påpekar Pihlajaniemi även andra fel som Alanen gjort i sin utredning. Jag citerar:

Pihlajaniemen mielestä Alanen on tehnyt selvityksessään pinta-alapykälän lisäksi myös saman virheen, johon hän katsoo Sipoon ja Helsingin välistä rajansiirtoa selvittäneen Pekka Myllyniemen syyllistyneen. Pihlajaniemi painottaa, että kuntajakolain edellytysten täyttymistä arvioitaessa liitosalueiden tulevaisuuden visiot eivät saa ratkaista.
– Äkkipäältään tuntuu, että samoilla linjoilla ollaan liikkeellä kuin Sipoossa. Siinä on ongelma, jos ei puhuta niistä asukkaista, jotka jo asuvat alueella, vaan potentiaalisista asukkaista.
Hallitus päätti kesäkuun lopussa Sipoon ja Helsingin välisen rajan siirtämisestä Helsingin eduksi. Sipoo valitti asiasta korkeimpaan hallinto-oikeuteen, joka on lupaillut ratkaisua asiasta loppuvuodesta.
Kiivaana käyneet keskustelut kuntien rajojen siirtämisestä selvityksineen ja niistä kummunneet kritiikit antavat ymmärtää, että kuntajakolaki taipuu kunkin tarpeisiin.
– Sellainen mielikuvahan asiasta tuntuu nyt olevan, saa nähdä mitä se on sitten kun KHO antaa päätöksensä. Minun kantani on, että laissa ei ole niin paljon tulkinnanvaraa, Pihlajaniemi toteaa.

I dagens Helsingin Sanomat näms Sibbo inte en enda gång. Ändå ingår i dagens tidning en debattartikel med rubriken"Helsingillä tilaisuus muuttaa asuntopolitiikan linjaa". Artikeln har skrivits av Maija Anttila, som är ordförande för stadsplaneringsnämnden i Helsingfors och var ordförande för socialdemokraternas fullmäktigegrupp tills hon för ett år sedan ersattes av Kai Kalima. I artikeln skriver Anttila att "Satamilta ja miuden kaavavalmistelussa olevien alueiden jälkeen Helsisngissä on jälessä vain muutama iso alue, kuten Malmin lentokenttä ja Santahamina." Sydvästra Sibbo nämner Anttila inte alls. Det kan nämnas att man från Samlingspartiets sida förespråkat en annektering av delar av Sibbo för att kunna bevara Sandhamn i nuvarande militärt bruk, medan man från Centerns sida förespråkat annekteringen för att kunna bevara flygfältet i Malm. SDP skulle gärna bebygga så väl Sandhamn som Malm. Anttilas partikamrat Kalima torde ha drivit på en annektering närmast med tanke på att han ville ha Granö, men Pekka Myllyniemi tog inte med Granö i sitt förslag.