Metropolområdet. Den12 januari 2008


Borgåbladet har idag publicerat ett helt uppslag med text om Borgås roll i "metropolområdet". Artikeln "Borgå får draghjälp av Lojo" har även publicerats i webbversion. På denna blogg har jag publicerat flera blogginlägg om Helsingfors metropolområde, t.ex. "Metropolen och metropolområdet. Den 21 oktober 2006", "Metropolens eget landskapsförbund. Den 22 oktober 2006", "Metropolområdet - ett förbrukat begrepp. Den 10 november 2006"och "Metropolen är en hype. Den 5 januari 2007". Speciellt har jag påpekat att man från Helsingfors sida medvetet har utnyttjat begreppsförvirringen kring benämningen "Helsingfors metropolområde". Från premissen att Helsingfors behöver ett större metropolområde har man dragit slutsatsen att sydvästra Sibbo bör anslutas till Helsingfors metropolområde och därmed till Helsingfors.

Borgåbladet har även publicerat en karta av "Helsingfors metropolområde". Kartran, enligt vilken metropolområde omfattar Nyland, Östra Nyland, Tavastland och Päijänne-Tavastland, härstammar från OECD:s metropolöversikt från år 2002. En motsvarande karta har även publicerats i Pekka Myllyniemis skandalomsusade rapport. Denna karta har faktiskt levererats av kommunavdelningen vid inrikesministeriet. Kartan är daterad den 30 augusti 2006. Kartan stämmer överens med den definition som Myllyniemi ger av "Helsingfors metropolomåde" i sin rapport. Avnittet "Metropolialue", där Myllyniemis definition ingår, är direkt kopierat från "Helsingin metropolikatsaus" (sida 9). Lika väl använder Myllyniemi i sin rapport benämningen "Helsingfors metropolområde" närmast i betydelsen huvudstadsregionen. Detta förklaras av att texten är kopierad från Helsingfors förvaltningscentrals utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken".

I Myllyniemis rapport ingår även en annan karta som levererats av inrikesministeriet och där metropolområdet markerats enligt OECD:s definition. Kartan som är daterad den 21 november 2006 ingår i avsnittet "Pääkaupunkiseutu, YTV ja muu Uusimaa", som kopierats från Wikipedia mellan den 26 oktober och den 4 november.

Helsingin Sanomats Helsingforsredaktör Kimmo Oksanen har idag publicerat ett blogginlägg med rubriken "Helsingin ylimielisyys ja Tapiola Sinfonietta". Oksanen inleder sitt inlägg med orden "No niin. Sipoon lounaisosien liittäminen Helsinkiin saa varmistuksensa ensi viikolla." Oksanen föreslog nyligen att hela Helsingforsregionen slås ihop till en enda kommun, men nu förespråkar han plötsligt mindre enheter genom att föreslå att "Pilkottaisiin Helsinki, Espoo, Vantaa, Sipoo ja Kirkkonummi, miksei muitakin, pieniin parlamentaarisesti hallittuihin yksiköihin, joissa kussakin asuisi vaikkapa 100 000 ihmistä." Det var ju ett intressant förslag att spjälka Sibbo i enheter på 100 000 invånare, men det viktigaste är väl att Sibbo spjälks.

Förvaltningscentralens utredning. Den 11 januari 2008

Gårdagens nyhet om att Högsta förvaltningsdomstolens beslut är cirka 100 sidor långt och översatts till svenska samt att ärendet har haft två föredragere och att hela sju domare deltagit i beslutet föranleder spekulationer. Vilka slutsatser kan man här av dra om innehållet i beslutet? Kanske är det det regniga vädret som får mig att känna mig lite darrig och se frågan ur ett pessimistiskt perspektiv. Mitt förnuft säger mig dock att HFD inte kan annat än upphäva statsrådets gränsbeslut. Det starkaste skälet att upphäva statsrådets beslut finner jag i inrikesministeriets beredning. Det är uppenbart att beredningen inte uppfyller kraven. Justitiekanslern, som är landets högsta övervakare av lagligheten, har i ett svar på Leena Liipolas klagomål angående kommunindelningsutredaren och hans rapport gett över ansvaret till ministeriet genom att säga att "Sisäasiainministeriön, jolla on ollut käytettävissään asiassa tehdyt lukuisat huomautukset ja lausunnot, on ollut hyvät mahdollisuudet tutkia, sisältyykö selvitykseen kirjoituksissa mainittuja tai muita puutteita ja virheellisyyksiä, sekä tarvittaessa arvioida, mikä merkitys niillä on harkittaessa sitä, miten kuntajaon muutosasiassa ministeriössä tulisi edetä."

I inrikesministeriets prememoria har den beredande tjänstemannen helt neglegerat bristerna i utredningen och speciellt anklagelserna om att utredningen är ett plagiat. Till ett besvär angående statsrådets beslut bifogades Helsingfors förvaltningscentrals utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", ur vilken de centrala delarna i utredningsmannens rapport har kopierats. Lika väl förbegicks påståendena om plagiat även i inrikesministeriets förklaring med anledning av besvären mot statsrådets beslut. Förvaltningscentralens utredning har jag behandlat bl.a. i blogginlägget "Ratasvuoris utredning. Den 31 juli 2007". Till sitt innehåll motsvarar förvaltningscentralens "utredning" Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen angående Helsingfors eget förslag, men Myllyniemi har direkt kopierat texten från utredningen, som sänts till inrikesministeriet i oktober 2006. Av de tre bilagorna till förvaltningscentralens "utredning" ingår bilaga 1 och bilaga 2 även i Myllyniemis rapport. Nu har jag publicerat utredningen på nätet. (Se den understreckade länken ovan.) Därmed har jag knappast gjort mig skyldig till brott mot upphovsrätten, eftersom texten till största delen återfinns i Pekka Myllyniemis rapport.

Yle har ikväll publicerat en bakgrundsartikel med rubriken "Sibbobeslut väcker känslor".

Domslutet torde offentliggöras nästa vecka. Den 10 januari 2008

Bostadspriserna i huvudstadsregionen har diskuterats mycket i medierna under den senaste tiden. De höga bostadspriserna har även varit ett huvudargument för en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors. I sin lobbning och sitt förtal av Sibbo har Helsingfors rentav antytt att Sibbos måttliga tillväxt är en orsak till de höga priserna, fastän Sibbo inte hör till huvudstadsregionen (SAD-området). Budskapet tycks ha gått hem. I en insändare med rubriken "Asumisen kalleus on johtanut järjettömään tilanteeseen" gratulerar en diplomingenjör från Tammerfors i dagens Helsingin Sanomat elakt ironiskt om dem som han finner skyldiga till de höga pricerna. Jag citerar:

Tähän on tultu. Työttömän kannattaa Pellervon taloudellisen tutkimuslaitoksen laskelmien mukaan ennemmin jäädä työttömäksi kuin tulla töihin Helsingin seutukuntaan. Syy on toki ollut selvillä jo pidemmän aikaa, absurdi tilanne on seurausta asumisen kalleudesta.

Lienee aika onnitella kaikkia pääkaupunkiseudun asuntojen, tonttien ja vuokrien hintojen maksimointiin osallistuneita tahoja hyvin tehdystä työstä.

Onnea Sipoo! Sitkeä muutosvastarintanne on tehonnut. Asukastiheytenne on vain noin kuudeskymmenesosa Helsingin vastaavasta, ja tuskinpa se muuttuu ihan lähiaikoina. Epäilemättä valitatte ihmisoikeustuomioistuimia myöten Helsingin aluevaltauksesta.

Radio Vega Östnyland hade på morgonen ett inslag om "Förväntningar inför Sibbobeslutet". I inslaget intervjuades Sibbobor och Sibbopolitiker. Alla utom en politiker trodde att Högsta förvaltningsdomstolen skulle avgöra Sibbofrågan till Sibbos del. Leena Harkimo var däremot "skeptisk" och trodde att Helsingfors skulle få sin vilja igenom. jag undrar vad denna skepticism grundar sig på. Ingen kan väl vara 100-procentigt säkra på utgången, men Harkimos uttalande tyder på att hon är dåligt insatt i frågan.

I Vega Östnylands sändning uppgavs det att domslutet klarnar nästa vecka. Uppgiften har bekrfäftats. Helsingin Sanomat har på formiddagen publicerat en notis med rubriken "Sipoon rajakiista ratkeaa ensi viikolla". Notisen innehåller mera information än bara angående tidpunkten för domslutet. Ur notisen frangår att ärendet är unikt:

KHO:sta kerrotaan, että oikeuden päätös on lähes satasivuinen. Asian käsittelyä on johtanut KHO:n presidentti Pekka Hallberg.

Sipoo on vastustanut voimakkaasti Lounais-Sipoon liittämistä Helsinkiin. Oikeus onkin poikkeuksellisesti istunut niin sanotussa jaostoplenumissa, eli päättämässä on ollut seitsemän hallintoneuvosta. Asialla on ollut myös tavallisuudesta poiketen kaksi esittelijää.

Normaalisti KHO:n käsittelemistä asioista on päättämässä viisi tuomaria ja niillä on yksi esittelijä.

KHO:n jaostoplenum istui Sipoo-päätöstä tekemässä jo viime vuoden puolella. Päätös on valmis, kun kaikki tuomarit ovat allekirjoittaneet sen.

Hufvudstadsbladet har en kvart i två publicerat FNB:s notid med rubriken "Avgörande i Sibbotvisten nästa vecka". I notisen står det att "Högsta förvaltningsdomstolen vill inte ännu uppge vilken dag beslutet ges." I notisen säges det vidare att HFD:s beslut är på omkring 100 sidor, för att alla 25 besvär behandlas i domen. Iltasanomat har publicerat motsvarande finskspråkiga notis under rubrikerna "Helsingin ja Sipoon kiista ratkeaa ensi viikolla" och "Helsingin ja Sipoon rajakiista ratkeaa ensi viikolla".

I dagens Hufvudstadsblad ingår en kolumn med "fem frågor" till Sibbopolitikern Bengt Wiik inför HFD:s utslag om besvären mot statsrådets gränsbeslut. Wiik säger sig tro på ett för Sibboborna positivt beslut.

Näillä näkymin. Den 9 januari 2008

333 magnify

Helsingin uutiset har idag publicerat en artikel med rubriken "Kaikki valmiina Sipoon nurkan nielaisuun". Helsingin uutiset har inte på länge skrivit någonting om fallet Sibbo, men nu har tidningen brutit tystnaden med en artikel i stil med de texter tidningen publicerade för ett år sedan. Artikeln verkar vara inspirerad av Hannu Penttiläs uttalande om en speciallag. Jag citerar ur artikeln:

KHO:n päätöstä odotetaan Helsingin kaupungintalolla toiveikkaina.
– Toivomme, että päätös on Helsingille myönteinen, ylipormestari sanoo. Tammikuun puolivälissä Helsingin pulaiskaupunginjohtajana aloittava Hannu Penttilä (sd) kaavaili Helsingin Sanomissa (2.1.), että jos valtioneuvoston tekemä liitospäätös kaatuisi, hallitus voisi antaa Sipoon osan liittämisestä erillislain.
Siihen Helsingin ei näillä näkymin tarvitse turvautua.

Helsingin uutiset brukar vara välinformerad om Helsingfors strategier, men knappast har tidningen någon grund att påstå att det ser ut som om Helsingfors inte skulle behöva ty sig till en speciallag. För dem som bekantat sig med inrikesministeriets motiveringar till statsrådets gränsbeslut och besvären som lämnats in med anledning av beslutet ser det minsann inte ut som om HFD kan godkänna beslutet. Helsingin uutiset brukar vara välinformerad om Helsingfors eller Samlingspartiets strategier, men knappast har man kommit över någon information som skulle ha läckt ut från HFD.

Vega Östnyland har i morgon ett inslag om "Förväntningar inför Sibbobeslutet". Yle Östnyland noterar att "Beslutet i marktvisten mellan Helsingfors och Sibbo väntas komma i början av nästa vecka.".

Arbetsplatser. Den 8 januari 2008


I söndagens nummer av Vantaan Sanomat ingår en text med rubriken "Vantaan rahakirstu pulskistuu maabisneksellä". Atikeln handlar om hur vanda köpt mark kring stambanan och kring den blanerade ringbanan. I texten nämns även metron. Jag citerar:

Kaupunki aikoo hankkia lisää uusia maa-alueita myös jatkossa.
– Jos esimerkiksi metroa jatketaan Vantaan puolelle, siihen täytyy varautua uusia rakennusmaita hankkimalla, Peltomäki sanoo.

Att metron fortsätter till Vanda betyder inte nödvändigtvis att den dras till Östersundom. Metronbanan kunde även fortsätta från Mellungsbacka till Håkansböle. Längre in i tidningen finns en längre version av artikeln under rubriken "Kaupunki haalii maata ratojen ja pääteiden varresta". Här noteras metron i följande rader:

Kaupunkisuunnittelu seuraa tarkkaan myös metrosuunnitelman etenemistä.
– Jos metroa jatketaan Mellunmäestä Vantaan puolelle, kaupunki saattaa hankkia uusia maita muun muassa Västerkullan kartanon alueilta.
– Asiasta ei kuitenkaan ole tehty mitään päätöksiä.

Det skulle bara fattas att det gjorts beslut om markköp vid Westerkulla gård. Om Håkansböle delområde, dit bl.a. Gjutan, Sottungsby, Västerkulla och Västersundom hör, heter det i generalplanen, som godkändes senaste månad, följande:

Sotungin laakson ja Länsisalmen pellot säilyvät maatalousalueena (MT). Länsimäessä varaudutaan virkistyskäytön tarpeiden lisääntymiseen tulevaisuudessa ja alueiden viljelyn jatkumiseen maisemanhoitona, kuten on jo Ojangossa tapahtunut.

Även om Vanda köper mark längs huvudlederna ger Ring III ingen anledning att utvidga samhällsstrukturen till Gjutan, Westerkulla eller Västersundom. Nordsjö hamn kommer redan att föranleda trafikproblem längs ringvägen. I Helsingfors (och Irikesministeriets eller Pekka Myllyniemis) motiveringar till en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors har angetts Nordsjö hamn och de arbetsplatser som hamner ger upphov till. Nordsjö hamn kommer dock främst att föranleda nya arbetsplatser längs Ring III och stambanan, vilket även Pekka Korpinen påpekat. De nya arbetsplatserna som skapas i Vanda kommer dock inte att ligga i Västersundom, som gränsar till hamnen. Var de nya arbetsplatserna kommer att finnas framgår ur en karta ur generalplanen för Vanda. (Se ovan.) Till dessa arbetsplatser skulle nya invånare i Östersundom inte ta sig metron, utan med bil längs Ring III.

Christel Liljeström har på kvällen publicerat ett blogginlägg med anlening av ett "sexistisk och kränkande" postkort, vars text gäller "Helsingfors rätt till mark från Sibbo". Liljeström frågar sig var gränsen går för kränkande skrift och tillämpar frågeställningen förutom på postkort även på "en roman":

Eller var går gränsen för att publicera en roman? En läsare kan inte bedöma vad som är vision och vad som är fakta. En som själv deltagit i händelser som relaterats – sanningsenligt eller målade – i en roman kan känna att förtroendet brustit. Skall man då gå ut och peka finger och säga att författaren brutit förtroendet? Eller skall man vara tyst och hoppas att läsarna inte låser sig vid just de korn av sanning som finns i romanen men som getts fel helhetsbild?

Det är uppenbart att Liljeström i tankarna har Jouko Tikkanens bok Sipoon ryöstö.

Byggnadsrätt. Den 7 januari 2008

Centern i Helsingfors och Matti Vanhanen har motiverat en annektering av sydvästra Sibbo med att den skulle möjliggöra ett bevarande av flygfältet i Malm. Fastän statsrådet med Vanhanen i spätsen senaste sommar beslöt att sydvästra Sibbo ansluts till huvudstaden tog Helsingfors stadsstyrelse i november ställning för att flygverksamheten flyttar bort från Malm och området som därmed frigörs tas i användning för bostadsbebyggelse "genast efter år 2010". Förutom att Centerns och Sfp:s representanter i stadssyrelsen röstade emot förslaget till utlåtandet över flygplatsutredningen lade även flera samlingspartistiska styrelsemedlemmar ner sin röster. I stadsfullmäktige är Samlingspartiet splittrat i frågan om Malms framtid. En av de samlingspartistiska stadsfullmäktigemedlemmarna som vill bevara flygverksamheten i Malm är Kauko Koskinen, som är ordförande för Helsingfors stads byggnadsnämnd och stadsstyrelsens representant i bostadsnämnden. I sönadagens nummer av Helsingin uutiset ingick en insändare, där Koskinen argumenterar för att Malms flygfält inte behövs för bostadsbebyggelse. Koskinens motivering är inte den påstådda tomtmarken i sydvästra Sibbo, utan faktumet att det finns tillräckligt med byggnadsrätt utan Malm. Jag citerar ur Koskinens insändare:

Lopuksi voisin vielä todeta, että Kaupunkitutkimus TA Oy:n vuonna 2007 tekemän selvityksen mukaan Helsingissä on käyttämätöntä rakennusoikeutta 7,7 miljoonaa kerrosneliömetriä. Tämä mahdollistaa 80 000 asunnon rakentamisen, mikä vastaa vähintään 250 vuoden asuntorakentamistarvetta Helsingissä.

Jag antar att Koskinen har lagt till en nolla för mycket, men det är klart att bristen på tomtmark klart har överdrivits. Koskinen torde grunda det ovanciterade påståendet på utredningen "Tonttitarjonta ja asuntomarkkinat pääkaupunkiseudulla", som publicerades ett par veckor före statsrådet tog sitt gränsbeslut. I utredningen hävdas det bl.a. att det är realistiskt att vänta sig att "riittämätön tonttitarjonta asuntotuotannon pullonkaulana on lähivuosina poistumassa oleva ongelma Helsingin seudulla."

Tystnad. Den 6 januari 2008


Att Hannu Penttiläs uttalande om en Lex Sibbo kom som en blixt från en klar himmel. Tidigare är det främst Kai Kalima som hotat med en speciallag, som det inte går att besvära sig mot. Kalimas uttalanden har varit så hetska, osakliga och motstridiga att de inte har getts någon större tyngd. Att Penttiläs uttalande överraskade beror ändå i första hand på att de som tidigare lobbat för en annektering har legat lågt den senaste tiden. Det verkar som om Penttilä helt saknade känsla för situationen när han bröt tystnaden med ett sprängladdat uttalande.

Jag har nu och då försökt kolla upp om tidigare ivriga förespråkare för en annektering har fortsatt att uttala sig i Sibbofrågan. De flesta riksdagskandidater har efter valet slutat blogga och i (den traditionella) offentligheten är det inte många som tagit ställning för en annektering efter statsrådets beslut den 28 juni. Professor Laura Kolbe har tidigare varit en av de synligaste förespråkarna för en annektering av sydvästra Sibbo, vilket delvis torde bero på att hon är centerpartistisk medlem i Helsingfors stadsplaneringsnämnd. Jag har i ett flertal blogginlägg kritiserat hennes uttalanden, där hennes roller som helsingforspolitiker och professor i historia förenades på ett problematiskt sätt. Flera av dessa blogginlägg publicerades för ett år sedan under rubriken "Sibbo(över)fallet – urval ur bloggdagboken" i tidskriften Skärgård (Nr 4 / 2006), som utges av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi. Kolbe har faktiskt fortsatt att regelbundet skriva blogg, men även hon har undvikit fallet Sibbo under hela år 2007. Å andra sidan vistades hon senaste vår i Sverige, där Sibbofrågan inte fått någon uppmärksamhet. Min gissning är dock att Kolbe delvis har ändrat iställning i frågan.

I Stockholm arrangerade Stads- och kommunhistoriska institutet den 7 maj 2007 ett seminarium kring temat "Kommunala gränser". Laura Kolbe höll här ett föredrag under rubriken "Den kommunala autonomin – dröm och verklighet i Finland". I föredraget hade Sibbofrågan en central ställning, åtminstone enligt Kolbes utkast, som publicerats på Kolbes hemsida. De franska sträcken i utkastet bygger till stor del på Siv Sanbergs artikel "Sibbofallet avslöjar maktpolitikens innersta väsen". Slutet av Kolbes utkast är direkt kopierat ur Sanbergs artikel - som ursprungligen publicerades i Skärgård Nr 4 / 2006.