Gårdagens nyhet om att Högsta förvaltningsdomstolens beslut är cirka 100 sidor långt och översatts till svenska samt att ärendet har haft två föredragere och att hela sju domare deltagit i beslutet föranleder spekulationer. Vilka slutsatser kan man här av dra om innehållet i beslutet? Kanske är det det regniga vädret som får mig att känna mig lite darrig och se frågan ur ett pessimistiskt perspektiv. Mitt förnuft säger mig dock att HFD inte kan annat än upphäva statsrådets gränsbeslut. Det starkaste skälet att upphäva statsrådets beslut finner jag i inrikesministeriets beredning. Det är uppenbart att beredningen inte uppfyller kraven. Justitiekanslern, som är landets högsta övervakare av lagligheten, har i ett svar på Leena Liipolas klagomål angående kommunindelningsutredaren och hans rapport gett över ansvaret till ministeriet genom att säga att "Sisäasiainministeriön, jolla on ollut käytettävissään asiassa tehdyt lukuisat huomautukset ja lausunnot, on ollut hyvät mahdollisuudet tutkia, sisältyykö selvitykseen kirjoituksissa mainittuja tai muita puutteita ja virheellisyyksiä, sekä tarvittaessa arvioida, mikä merkitys niillä on harkittaessa sitä, miten kuntajaon muutosasiassa ministeriössä tulisi edetä."
I inrikesministeriets prememoria har den beredande tjänstemannen helt neglegerat bristerna i utredningen och speciellt anklagelserna om att utredningen är ett plagiat. Till ett besvär angående statsrådets beslut bifogades Helsingfors förvaltningscentrals utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", ur vilken de centrala delarna i utredningsmannens rapport har kopierats. Lika väl förbegicks påståendena om plagiat även i inrikesministeriets förklaring med anledning av besvären mot statsrådets beslut. Förvaltningscentralens utredning har jag behandlat bl.a. i blogginlägget "Ratasvuoris utredning. Den 31 juli 2007". Till sitt innehåll motsvarar förvaltningscentralens "utredning" Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen angående Helsingfors eget förslag, men Myllyniemi har direkt kopierat texten från utredningen, som sänts till inrikesministeriet i oktober 2006. Av de tre bilagorna till förvaltningscentralens "utredning" ingår bilaga 1 och bilaga 2 även i Myllyniemis rapport. Nu har jag publicerat utredningen på nätet. (Se den understreckade länken ovan.) Därmed har jag knappast gjort mig skyldig till brott mot upphovsrätten, eftersom texten till största delen återfinns i Pekka Myllyniemis rapport.
Yle har ikväll publicerat en bakgrundsartikel med rubriken "Sibbobeslut väcker känslor".
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar