Värn mot nya attacker. Den 14 mars 2008

Yle (Lapin uutiset) har publicerat en notis med rubriken "Pelkosenniemen valtuusto tyrmäsi liitoksen äänin 9-6". Ur notisen framgår att det främst var Centern i Pelkosenniemi som stödde en sammangång med Kemijärvi. Jag citerar ur notisen:

Liitosta vahvasti ajava Keskustan valtuustoryhmän puheenjohtaja Tapio Uusitalo piti äänestystulosta odotettuna. Uusitalo arvioi, että valtiovalta liittää Pelkosenniemen Kemijärveen aikanaan erityislailla.

Man kan fråga sig varför just Centerns ledamöter röstade för en sammanslagning då en överväldigande majoritet av Pelkosenniemis invånare är mot en sammangång med Kemijärvi. Klart förefaller det vara att Centerns ledamöter röstat annorlunda, om kommunministern inte hett Mari Kiviniemi.

Yle har senare idag publicerat en notiser med rubrikerna "Kuntajakoselvittäjä pettyi pelkosenniemeläisiin" och "Ministeri: Ei pakkoliitoslakia Pelkosenniemelle". Jag citerar ur den senare notisen:

Valtionvarainministeriö ei esitä Pelkosenniemen pakkoliitosta Kemijärveen. Hallinto- ja kuntaministeri Mari Kiviniemi (kesk) sanoo, että mitään pöytälaatikkoesitystä ei ole, vaan tilannetta harkitaan ensi vuoden alussa.

Kiviniemi keskustelee Pelkosenniemen tilanteesta kuntajakoselvittäjä Pekka Myllyniemen kanssa vielä tämän kuun aikana. Ministeri aikoo sen jälkeen päättää, tarvitaanko vielä muita selvityksiä.

I själva verket har utredningsmann Pekka Myllyniemi redan presenterat sin skrivbordsframställning, som torde vara tänkt som förordet eller följebrevet till en rapport. Det är denna framställning som kommunfulmäktige i Pelkosenniemi tagit avstånd från. Kiviniemi torde istället syfta på ett förslag till speciallag. Någon speciallag hade inte behövts, om ett par ledamöter hade röstat annorlunda.

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "För Sibbo tar nya tag". Av artikeln framgår att man inom föreningen För Sibbo fruktar nya attacker från Helsingfors. Att ta det aktuella fallet till europeisk instans ses även som ett sätt att förhindra nya attacker. En utmaning för föreningen är kanske lite överraskande att fram pengar för att få fallet till EU:s granskare.

Överdimensionerade tillväxtmål. Den 13 mars 2008

Yle har idag publicera en notis med rubriken "Sibbo generalplan kritiseras". Det är närmare bestämt professor Jan Sundberg som kritiserar Sibbos överdimensionerade tillväxtmål. Lyssna även på ett audioklipp med en intervju med Sundberg

Sibbos överdimensionerade tillväxtplaner föddes först av hotet från Helsingfors och Hannes Manninen våren 2006. Planerna torde bland Helsingforspolitikerna ha ökat enigheten för en annektering. Helsingfors initiativ i juni 2006 föranledde i Sibbo en panikreaktion, genom vilken man försökte övertyga regeringen (och utredningsmannen) att Sibbo själv klarar av att utveckla det aktuella området. Efter att både HFD och statsrådet har tagit sitt beslut kunde man dra slutsatsen att Sibbos motoffensiv misslyckats. Istället håller kommunen kvar sina tillväxtmål. Förlusten av Björsnö och Landbo motiverar en kompensering med nya bostadsområden för goda skattebetalare. Dessutom bör kommunen snabbt komma upp till invånarantalet "minst ungefär 20 000", som ramlagen kräver. Sibbos officiella tillväxtmål förutsätter dock att Sibbo lockar till sig allt för många goda skattebetalare. Enligt min bedömning snarare försämrar än förbättrar tillväxtmålen Sibbos förutsättningar att fortleva som en självständig kommun. Å andra sidan tvingar generalplanen inte kommunen att förverkliga målen.

När det gäller förslaget till generalplan för Sibbo har invånarna reagerat speciellt på reserveringen för en metrolinje. På kartan ovan synns två "korridorer för utveckling av kollektivtrafiken", varav den ena i praktiken är en reservering för HELI-banan och den andra för metron. I definieringen av beteckningarna noteras det att "Tidsschemat och förverkligandet samordnas med den regionala utredningen om trafiksystemen för Helsingforsregionen", men man kan ändå fråga sig hur man kan veta var metron skulle gå genom Östersundom, då metron inte till skillnad från HELI inte finns med i landskapsplanen. Personligen ser jag Sibbometron som en enda stor bluff. Det kan även noteras att Helsingfors inte planerade att dra metrolinjen fram till Sibbo å, då man lade fram sitt initiativ på ett 5 000 hektar stort område. I Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" utgår man i från att det planerade banavsnittet från Mellungsbacka österut är 6,3 km långt och noterar att "joukkoliikenneselvityksessä alue on jaettu kolmeen osaan: läntinen Vantaan kahden metroaseman ympäristö, keskeinen Sipoon kahden metroaseman vaikutuspiiri ja itäisin metron vaikutuspiirin ulkopuolinen alue." (Se "Soininvaaras metroillusioner. Den 22 augusti 2007".)

Yles regionala nyheter berättade idag att föreningen För Sibbo på sitt årsmöte igår beslöt att det i årets verksamhetsplaner ingår att lämna in klagomål till EU efter HFD:s Sibbobeslut.

Landskapsgränser. Den 12 mars 2008

Yle (Nyheter/ Östnyland) har publicerat en notis med rubriken "För Sibbo rf. arbetar vidare". Föreningen har årsmöte idag. I notisen berättas det att man bland annat ska "ge en lägesrapport för var man står gällande klagomålet till EG-domstolen om Helsingfors annektering av mark i sydvästra Sibbo".

Borgåbladet publicerade igår en artikel med rubriken "Familjer får välja skola och daghem". Enligt artikeln sade Rakel Hiltunen på besöket i Sibbo i tisdags att Helsingfors stad inte ville gå händelserna i förväg och planera kring frågor gällande skola, daghem och hälsovård, eftersom man med säkerhet inte kunde veta hur HFD skulle besluta i Sibbofrågan. Detta var ett intressant påstående, speciell med tanke på stadsdirektör Jussi Pajunens uttalande om sin 90-procentiga visshet och pressmedelandet som var översatt till svenska innan HFD hade publicerat sitt beslut. (Se "Specialsidor. Den 5 februari 2008".)

Hufvudstadsbladet publicerade igår en kort notis med den märkliga rubriken "Landskapet Nyland återuppstår". I notisen kan man läsa att "Nylands förbund sällar sig till raden av städer och organisationer som ställer sig bakom förslaget om att Landskapen Nyland och Östra Nyland skall slås ihop till ett landskap." Att Nylandsförbund vill sluka Östra Nylands förbund är minsann ingen nyhet. Det nya är istället att Nylands förbund i ett utlåtande till finansministeriet nu vill att även Hyvinge och Riihimäki överförs till Nylands förbund. Det tänkta Stornyland skulle inte vara något Nyland som återuppstår, utan en utvidgning av Helsingfors intressesfär. Några garantier för att Nylands förbunds önskemål uppfylls finns det naturligtvis inte.

Från Nylands förbunds sida har man gärna gett bilden att grundandet av Östra Nylands förbund splittrar Nyland, men i skriften i "Uusmaalaisen aluesuunnittelun vuodet 1946 - 2006", ur vilken Pekka Myllyniemi plagierat avsnitt i sin Sibborapport, härleds Nylands landskapsförbunds rötter till Helsingfors regionplaneförbund och Regionplansförbundet för Helsingfors jämte omnejd, som grundades 1946. (Se "'Uusmaalaisen aluesuunnittelun vuodet 1946 - 2006'. Den 18 oktober 2007".)

Yle (Nyheter/ Östnyland) har idag publicerat en artikel med rubriken "Självständigt Östra Nyland bäst". I artikeln noteras det att även landskapet Kymmendalen är intresserad av delar av Östra Nyland.

I sin Sibborapport föreslår även Myllyniemi att Östra Nylands förbund sammanslås med Nylands förbund, men knappast skulle någon komma på att i detta sammanhang referara till Myllyniemis utredning.

Annekteringen av sydvästra Sibbo ökar enligt min bedömning förutsättningarna för ett "självständigt Östra Nyland", men situationen med en annektering över landskapsgränsen är inte oproblematisk. Enligt min bedömning kan även faktumet att det tvångsanslutna området hör till ett annat landkap än Helsingfors öka de europeiska instansernas intresse för frågan.

Oenighet kring Storskogen. Den 11 mars 2008

Yle (Lapin Radio) har idag publicerat en notis med rubriken "Kemijärven kaupunginhallitus yhdistäisi kunnat". Att Kemijärvi till skillnad från Pelkosenniemi ställer sig bakom utredningsman Pekka Mylyniemis förslag på en sammanslagning av Kemijärvi och Pelkosenniemi är naturligtvis ingen överraskning. Intressant är däremot att rösterna i Kemijärvi stadsfullmäktige föll jämt och att ordförandens åsikt avgjorde.

Helsingin Sanomat har idag publicerat en notis med rubriken "Östersundomin kappelista Helsingin vanhin kirkko". I notisen noteras det att Helsingfors domkapitel föreslås att sydvästra Sibbo ansluts till Mellunkylän seurakunta och om Östersundom kyrka att "Liitoksen jälkeen siitä tulisi Helsingin vanhin kirkko."

Helsingin Sanomat har idag även publicerat en artikel med rubriken "Helsinki ja Sipoo alkoivat nyökytellä samaan tahtiin". Helsingfors stadsstyrelseordförande Suvi Rihtniemi (saml, till vänster på bilden ovan), viceordförande Olli Lehtipuu (grön, till höger på bilden ovan) och stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen (sdp) besökte igår Sibbo. Av artikeln framgår det att värdarna varit artiga och diplomatiska. I artikeln noteras det att "Helsinkiin liitettävän Lounais-Sipoon asukkaiden ei tarvitse olla huolissaan palveluistaan." Orsaken är att invånarna även i framtiden skall få anlita tjänster som procuceras av Sibbo kommun. Smått komiskt är det att HFD i sitt beslut ställer sig bakom kommunindelningsutredare Pekka Myllynimis slutsats att annekteringen förbättrar servicen i området. Av artikeln framgår det även att Storskogen diskuterades på besöket igår. Jag citerar:

Sipoon ja Helsingin päättäjät pukkasivat eilen myös Sipoonkorven kansallispuisto -asiaa eteenpäin.

"Olemme yhtä mieltä siitä, että alueen tulee saada kansallispuisto, joka on Sipoonkorpi."

Mahdollisen kansallispuistoalueen etelärajaan ei kuitenkaan otettu kantaa.

Hufvudstadsbladet har idag publicerat en artikel med den märkliga rubriken "Sibbobor kan pusta ut". Skälet till att pusta ut är att "ledande politiker i Helsingfors och Sibbo är överens om en möjligast flexibel övergång för de Sibbobor som blir Helsingforsare nästa år." Man kan tolka överenskommelsen på annat sätt: Helsingfors är inte förberett att betjäna stadens nya invånare i sydvästra Sibbo. Själv misstänker jag att Helsingfors här även ser sin chans att lura myran att samarbeta med elefanten. Även i HBL:s artikel omnämns diskussionen om Sibbo storskog:

I detalj ville man inte heller definiera var gränsen för Storskogen ska dras.

- Vi är nöjda med att nationalsparksplanerna går vidare. Parken ska bli 2 700 hektar stor av den arealen äger staten 1 700 hektar medan Helsingfors och Vanda äger 1 000 hektar. Vi förväntar oss att staten ska erbjuda oss byggnadsmark i utbyte mot den mark vi satsar på den kommande nationalparken, säger Rakel Hiltunen.

Den mark som Helsingfors förhandlar om ligger utanför det område som nästa årsskifte skall anslutas till Helsingfors. Det vore dessutom inom en överskådlig framtid helt otänkbart att vare sig Helsingfors eller Sibbo skulle planera bebyggelse på området, som ligger invid redan fredad skog.

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Storskogen kan skapa debatt i Helsingfors". Enligt artikeln tycker Rakel Hiltunen, som är en av de riksdagsmän som undertecknat lagförslaget på en nationalpark, att 2 700 hektar är tillräckligt för en nationalpark i Storskogen. Bbl skriver vidare att "Lehtipuu menar att han han antagligen förespråkar en sydligare gränsdragning än flera andra av de ledande Helsingforspolitiker som var närvarande på Söderkulla gård igår." Lehtipuus uttalande innebär att Hiltunen och Rihtniemi förespråkar an nordligare gränsdragning än Lehtipuu själv förespråkar. Det är skäl att notera att det var Lehtipuu (och Osmo Soininvaara) som med löften om en nationalpark lurade de gröna i Vanda att stöda en annektering. Nu är det uppenbart att Helsingfors inte har för avsikt att bevara de södra delarna av Storskogen.

Fördröjda förhandlingar. Den 10 mars 2008

Yle (Nyheter/Östnyland) har idag publicerat en notis med rubriken "Förhandlingar om Sibbo storskog". Jag återger här början på notisen:

Helsingfors stad fortsätter sina förhandlingar om markbyten i Sibbo storskog. Stadsfullmäktigeledamoten Otto Lehtipuu - de gröna - kräver att förhandlingarna påskyndas.

Fastighetsämbetsverket förhandlar som bäst om ett utbyte av landområden i Sibbo storskog mot tre holmar. Helsingfors stad har inom Sibbo storskogs naturskyddsområde ungefär 600 hektar mark som skulle lämpa sig för byte.

Yle har idag även publicerat en notis med rubriken "Sibbo fick besök av Helsingforspolitiker". Jag citerar ur notisen:

Helsingfors ser både metron och Helibanan som alternativ i framtiden och för en del Helsingforspolitiker är inte tanken på att bygga ut metron också till Sibbo främmande. Sibbos nya generalplan presenterades nämligen för Helsingforspolitikerna under träffen och den innehåller områden som bra skulle lämpa sig för en utbyggnad av metron, ansåg Suvi Rihtniemi, stadsstyrelseordförande i Helsingfors.

Sibbo storskog, som nu föreslås bli en nationalpark, diskuterades också och båda parter poängterade områdets betydelse i framtiden.

Speciellt Otto Lehtipuu har velat se annekteringen som en möjlighet att grunda en nationalpark i Sibbo storskog, men snarare gör annekteringen det nödvändigt att grunda en nationalpark. Annekteringen är uppenbarligen ett hot mot skogen; en nationalpark är en möjlighet att trygga bevarandet av åtminstone en del av skogen. I blogginlägget "'Metro' till Borgå. Den 29 februari 2008" noterade jag att metron enligt Raimo Ilaskivis eller Jussi Kautto opublicerade ritningar från 1989 skulle gå långt norr om motorvägen. Ovan har jag ritat ut den aktuella dragningen av metron. Om Helsingfors vill bebygga den mark som staden äger i sydvästra Sibbo, så är det så här metrolinjen borde dras. De gula områdena på kartan, som gjorts av Helsingin Sanomat, är de områden som staden äger.

I den förstnämnda av de två notiserna noteras det förhandlingarna om markbyte mellan Helsingfors och staten fördröjs av att Storskogens eller "områdets" gräns i söder inte ännu är preciserad. Det är skäl att notera att marken som Helsingfors förhandlar om inte hör till det område som Helsingfors fått rätt att annektera, vilket även Lehtipuu framhållit inför Helsingforspolitikerna. Man kan fråga sig varför Helsingforspolitikerna fortfarande tvekar, då HFD redan godkänt annekteringen.

Den femte statsmakten. Den 9 mars 2008

Rättsprocessen i fallet Susans festman har föranlett en diskussion om domstolarnas politiska oberoende. Det var en samlingspartistisk och en socialdemokratisk nämdeman som i Helsingfors tingsrätt röstade för ett förkastande av alla åtal mot Susan. Helsingin Sanomat publicerade med anledning av denna diskussion på fredag kväll en text med rubriken "Näin peruskoulussa opetetaan vallanjaosta". Att domstolarna formellt är oberoende i förhållande till riksdagen och regeringen betyder inte nödvändigvis att maktfördelningen i en lagstiftande, verkställande och dömande makt är förverkligad i Finland. I Finland har vi ingen konstitutionsdomstol som övervakar att lagstiftningen stämmer överens med grundlagen. Istället är det riksdagens eget grundlagsutskott som övervakar lagstiftningens laglighet. Det är pinsamt uppenbart att utskottets medlemmar ofta röstar enligt politiska snarare än juridiska kriterier. Grundlagsutskottets ställning har aktualiserats med anledning av att HFD i sitt Sibbobeslut hänvisar till att grundlagsutskottet för tio år sedan intog den allmänna ståndpunkten att den kommunala självbestämmanderätten inte skyddar mot förändringar i kommunindelningen. (Se "Grundlagsutskottets ståndpunkt. Den 27 februari 2008".)

I Finland kan man till högsta förvaltningsdomstolen besvära sig över statsrådets administrativa beslut, men liksom fallet Sibbo visar tenderar HFD att tolka lagen till statsrådets fördel. I Sverige medger man mera öppet att Montesquieus maktfördelningsprincip inte är förverkligad. Därför kallas mederna i Sverige för den tredje statsmakten istället för den fjärde statsmakten. (Se "Den tredje statsmakten. Den 29 juni 2007".) När man nu börjat betrakta Internet och speciellt bloggarna för en ny "statsmakt" råder det olika uppfattningar om man borde kalla den nya "statsmakten" för den fjärde eller den femte. Benämningen "den femte statsmakten" kan dock vara att föredra, eftersom den benämningen den "fjärde statsmakten" är tvetydig.

En fungerande västerländsk demokrati förutsätter förutom parlamentarisk kontroll även en mångfald av medier eller alternativt politiskt oberoende medier, som bevakar den politiska makten. I Konsensusfinland är det si och så med parlamentarismen, men även pressens bevakning har stora brister. Det gammalfinska partiets ande svävar ännu över det dominerande mediebolaget Sanoma-WSOY. Därför behöver speciellt Finland en "femte statsmakt", som kritiskt granskar den politiska makten.

Det har varit min ambition att låta min Sibboblogg fungera som en del av en femte statsmakt. Bloggens betydelse har dock varit liten, trots flera hundra träffar per dag. En förutsättning för att min blogg alls har haft något inflytande har varit att traditionella medier - den tredje eller fjärde statsmakten - har anlitat mig som nyhetskälla. Min blogg är dock inte den enda platsen på Internet där statsmaktens och huvudstadens agerande i fallet Sibbo kritiserats och granskats. Nästa gång statsrådet eller HFD tar ett kontroversiellt beslut måste man även ta den femte statsmakten i beaktande.

Halmstrån. Den 8 mars 2008

I mitt blogginlägg "Grundlagsutskottets ståndpunkt. Den 27 februari 2008" omnämnde jag Henrik Lax artikel "Poljettujen kansalaisten oljenkorsi", som publicerades i tidningen Kaleva den 23 feruari. På sin hemsida har Lax publicerat ett motsvarande "uttalande" eller en sammanfattning under rubriken "Den överkörda medborgarens halmstrå". Jag återger här valda bitar ur artikeln:

Harva kansalainen tietää, että hän voi vedota Euroopan parlamenttiin, kun julkinen valta on kohdellut häntä epäoikeudenmukaisesti eikä kansallisista oikeussuojakeinoista ole ollut apua. Vetoomus parlamenttiin on eräänlainen poliittinen oikeusuojakeino, kansalaisen perusoikeus, jolla hän voi saada asiansa kokonaisvaltaiseen julkiseen tutkintaan. Kansalaisen vetoomus on yksi Euroopan unionin demokratiapilareista, jonka avulla poljettu kansalainen hyvässä lykyssä voi saada oikeuksilleen moraalista tunnustusta, joskus jopa oikeudellistakin.

Tällä hetkellä poljettu kansalainen on sipoolainen. Hänestä valtiovalta on vahvemman vallalla ja Korkeimman hallinto-oikeuden tuella syrjäyttänyt kunnallisen itsehallinnon ja vastoin kuntalaisten yksiselitteistä tahtoa sallinut Helsingin kaupungin rohmuta itselleen Sipoon parhaimpia paloja.
...

Sipoolaiset pohtivat tiettävästi parast'aikaa mahdollisuuksiaan saada asiansa tutkittavaksi EY-tuomioistuimessa. Koska Suomella ei ole perustuslakituomioistuinta asian vieminen EU-tasolle jää heille ehkä ainoaksi oljenkorreksi. Vaikka unionin perustamissopimuksessa säädelty vetoomusmenetelmä ei olekaan oikeudellinen suojakeino, se voi johtaa myös oikeudellisiin toimiin.

Det finns inga garantier för att EG-domstolen tar fallet Sibbo till behandling, men Lax skriver att "parlamentin tuomitseva kannanotto olisi jo suuri moraalinen voitto sipoolaisille". Ett dömande ställningstagande från Europaparlamentet skulle förutom en moralisk seger för Sibboborna även kunna tolkas som en politisk seger för Sfp. Ur Högsta förvaltningsdomstolens Sibbobeslut förefaller det som om domstolen skulle se både Sfp och Sibbo kommun som skyldiga. Så har faktiskt flera medier tolkat beslutet, fastän det formellt sett naturligtvis inte finns några skyldiga.

EU och petitionsutskottet må vara ett halmstrå, men själv undrar jag om det inte finns flera möjligheter att söka upprättelse. Då medierna inte visat mod eller intresse av att undersöka fallet Sibbo, kunde det vara på sin plats med en brottsutredning. Det bör finnas starka skäl att misstänka att flera personer har gjort sig skyldiga till tjänstebrott. Förutom möjligheten till brottsanmälan återstår att göra klagomål hos justitieombudsmannen.