Hesari och Höblä. Den 16 augusti 2008

För sin progradu-avhandling "Osana metropolia vai maaseutua?" har Ari Mattila i januari 2007 intervjuat Jan Vapaavuori och Christel Liljeström. Vapaavuori och Liljeström frågades bl.a. om sina uppfattningar om Helsingin Sanomats och Hufvudstadsbladets bevakning av fallet Sibbo. Jag återger här deras svar i omvänd ordning, först Liljeströms synpunkter:

Kyllä se koko kesä ja alkusyksy (2006) oli Helsingin Sanomissa aika moista potaskaa. He olivat niin yksisilmäisiä ja niin tietoisia. … Mitään kommentteja tai vastauksia mitä lähetin lehteen, ei koskaan julkaistu, … mitään asiallista vastausta ei otettu lehden palstoille jos minä olin sen kirjoittanut. Ja muutenkin heidän vinkkelinsä oli erittäin Helsinkiargumentoinnin pohjalta. Mutta se on hiukkasen kyllä parantunut, että olen näkevissäni että heidänkin raportointi ei ole enää niin yhtä päätöshakuinen. Syksyllä suorastaan tuntui että he ohjaavat päätöksentekoa. Mutta sitä en ole nyt viime aikoina havainnut. Hufvudstadsbladet on ottanut heti alusta alkaen sipoolaisten näkemykset paljon paremmin huomioon ja on raportoinut Sipoosta tasapuolisemmin vinkkelistämme.

Vapaavuoris har naturligtvis något andra synpunkter:

Hesarin uutisointi on… Siitä ei mun mielestä ole löydettävissä semmoisia selkeitä linjoja. Hesarikin on muuttanut omaa toimintatapaansa siten, että ne hakee enemmän näyttäviä, isoja otsikoita mistä tahansa ja tekee niistä ison jutun. Ja sillä lailla mennyt enemmän mukaan tähän niinku politiikan viihteellistymiseen ja hakee enemmän taisteluita ja pelejä, ja rakentaa niistä kuvioita. Sitten niillä on sisäisesti niinku hieman ristiriitaista viestiä, että välillä arvostellaan vahvasti Helsinkiä, välillä Sipoota, välillä kannatetaan, välillä ei kannateta. Pääkirjoitussivulla on niin kuin selkeämmin myönteinen kanta tähän hankkeeseen, kun taas uutissivuilla se kuvakulma voi olla mikä milloinkin. Sitten taas HBL on ottanut, HBL ei ole samalla tavalla merkittävä media, paitsi jos mietitään ruotsinkielisen väestön piirissä, niin sillähän täysin yksisilmäinen ja kritiikitön Sipoon puolustus, joka on toistunut. Ja siellä on tätä keskustelua käyty vuosi suunnilleen joka lehdessä, Hesarissa kuitenkin vain silloin tällöin.

Min egen bedömning eller upplevelse av Hufvudstadsbladets bevakning (fram till januari 2007) skiljer sig från både Liljeströms och Vapaauoris uppfattning. Hbl eller åtminstone Camilla Berggren lyssnade till Sibbos synpunkter och gav rum för insändare där Helsingfors agerande kritiserades. Men i vissa sammanhang var tidningen tandlös och avogt inställd till Sibbo. När utredningsman Pekka Myllyniemis rapport skandalösa låtsasutredning offentliggjordes var rubriken i Hbl "Ingen tror på Sibbos planer". Följande dag kom tidningen dock med en rättelse där man tog tillbaka påståendet i rubriken och kom med en rättelse: "det var utredningsman Pekka Myllyniemi som ifrågasatte realismen i Sibboplanen." Själv reagerade jag speciellt på att man okritiskt lät Henrik Hägglund och Heikki Harjula förvränga och förringa betydelsen av plagiatet i Myllyniemis rapport. (Se "Heikki Harjula överslätade plagiatet. Den 23 mars 2008".) Helsingin Sanomat var här betydligt aktivare än Hbl och ställde frågor direkt till Myllyniemi.

Varken Helsingin Sanomat eller Hufvudstadsbladet bedrev någon egen undersökande journalistik att tala om i fallet Sibbo. Till skillnad från Hufvudstadbladet drog Helsingin Sanomat dock slutsatserna från så väl förhörsprotokollet från Sibbos egen utredning (förhöret av Liljeström och Markku Luoma) som Lantmäteriverkets utlåtande om Helsingfors framställning från juni 2006. Helsingin Sanomats ledarartiklar stödde konsekvent annekteringen av sydvästra Sibbo, men nyhetsbevakningen var inte lika okritisk. Speciellt betydelsefullt var det att Helsingin Sanomat publicerade flygbilder och kartor (se ovan) som illustrerade lantmäteriverket invändningar mot Helsingfors framställning. När Helsingin Sanomat avslöjade att Helsingfors framställning var ett odugligt hastverk, handlade det minsann inte om billig sensations- eller underhållningsjournalistisk. En annan sak är att framställningen i sig med alla sina tokiga brister kunde ha ett visst underhållningsvärde.

Helsingfors-Vanda. Den 15 augusti 2008

Iltalehti har idag publicerat en notis med rubriken "Helsinki ja Vantaa yhteen?". Notisen baserar sig på artikeln "Vantaan kokoomus haluaa selvittää kuntaliitoksen Helsingin kanssa" i dagens Helsinginsanomat. Att Tapani Mäkinen och Samlingspartiet i Vanda är för en sammanslagning av Vanda och Helsingfors är ingen nyhet. Egentligen är Mäkinen och Samlingspartiet i Vanda för en sammanslagning av samtliga städer i huvudstatdsbladet, men då Esbo inte vill, har Mäkinen och Samlingspartiet istället förespråkat en sammanslagning av Helsingfors, Vanda och Sibbo. (Se "'En oerhörd utvecklingspotential'. Den 30 september 2007" och "Nya expertutlåtanden. Den 24 oktober 2007".)

En sammanslagning av Vanda med Helsingfors skulle betyda att anslutningen av sydvästra Sibbo till Helsingfors var onödig med tanke på bostadsproduktionen. Inom Samlingspartiet finns det dock de som hoppas att annekteringen skall utarma Sibbo så att kommunen tvingas gå samman med en eller flera grannkomuner. Så många andra möjligheter torde det inte finnas att tvinga Sibbo att gå samman med Helsingfors och Vanda.

Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Helsingissä ei tyrmätä vantaalaisten yhdistymishaluja". Jag återger här de två sista styckena i artikeln:

Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen sanoo, että jos Vantaalla on tahtoa selvittää asia, totta kai Helsingissä tartutaan käteen ja lähdetään yhdessä tekemään selvitystä.

"Jos taas lähdetään yhdistämään kaupunkeja, selkeästi luontevinta olisi yhdistää koko pääkaupunkiseutu ehkäpä jopa Kirkkonummi ja Sipoo mukaan lukien. Mutta sellaista ei ole tällä hetkellä näköpiirissä."

Partiella sammanslagningar. Den 14 augusti 2008

I dagens Borgåblad ingår en artikel med rubriken "Sydvästra Pernå gick till finansministeriet". Igår lämnade en grupp invånare, som de facto är lokalpolitiker, in en framställan till kommunminister Mari Kiviniemi om en ändring i kommunindelningen enligt vilken sydvästra Pernå skulle anslutas till Borgå. Initiativer är fåfängt. Finansministeriet kommer inte att ta notis av Pernåbornas anhällan. Ifjol gjorde en grupp Lappträskbor ett liknande initiativ, enligt vilket delar av Lappträsk skulle anslutas till Lovisa. Dagens Borgåblad berättar att Lapträskborna inte har fått något officiellt svar från ministeriet.

Kommunavdelningen vid inrikesministeriet, som numera lyder under finansministeriet, meddelade ifjol inofficiellt att några partiella kommunsammaslagningar inte görs under de närmaste åren, för att man inte vill riskera kommun- och servicestrukturreformen (KSSR). Senare har man från detta håll uttalat sig något mindre kategoriskt, men tröskeln är fortfarande mycket högt lagd. I september i fjol sade minister Kiviniemi till Yle följande (se "Inkonsekvent kommunminister. Den 24 september 2007"):

- Föreslag om att annektera delar av kommuner framkommer nu som då, men i huvudregel får de alltid ett avogt mottagande. Det krävs mycket starka motiveringar, vilket också inskrivits i kommunindelningslagen, säger Kiviniemi.

I samband med Sibbofrågan har Kiviniemi tidigare låtit förstå att kommundelssammanslagningar är en rutinsak, men nu kräver "ministeriet mycket starka motiveringar". Det stämmer att kommundelssammansalgningar eller möjligheten till kommundelssammansalgningar kunde hota KSSR, varför det just nu finns starka skäl att förhålla sig avogt till dylika förslag. Men hotar inte även annekteringen av sydvästra Sibbo KSSR?

I högsta grad är eller åtminstone var initiativet till en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors ett hot mot KSSR. Fallet Sibbo har inspirerat många kommuner att föreslå partiella kommunsammanslagningar; Sibbo kunde ha blivit ett prejudikat som gett starka juridiska argument för ändringar i kommunindelningen. Varför riskerade då Hannes Manninen och hans eftersträdare Mari Kiviniemi KSSR genom att stöda en annektering av sydvästra Sibbo? Svaret är att "specialfallet" Sibbo inte bara var ett hot mot KSSR, utan även en förutsättning för en reform enligt Manninens och Kommunförbundets modell. Några andra trovärdiga förklaringar till inkonsekvensen torde inte finnas.

För övrigt undrar jag vad som egentligen motiverade den partiella sammanslagningen av ministerierna, där kommunavdelningen överfördes från inrikesministeriet till finansministeriet.

Sankt Petersburg metropolområde. Den 13 augusti 2008

I dagens nummer av gratistidningen Helsingin uutiset/ Vantaan Sanomat/ Länsiväylä ingår en kolumn med rubriken "Helsinki on Pietarin esikaupunki". Kolumnen är skriven av ansvarige chefredaktör Antti-Pekka Pietilä. Jag återger här de första raderna:

Minkä kaupungin pitäisi liittyä Helsinkiin? Voiko Espoo elää ilman yhteistä pääkaupunkiseutua? Pitääkö Vantaa liittää Helsinkiin niin kuin osa Sipoota? Kuntaliitoksista on kehkeytymässä kunnallisvaalien keskeinen teema koko maassa.

Koko eteläinen ja itäinen Suomi ovat Pietarin esikaupunkia ja sen tavaroiden ja palvelujen tuotantoaluetta.

Se där någonting att tänka på innan man i metropolens namn föreslår justeringar av de administrativa gränserna.

Skolstart. Den 12 augusti 2008

Idag börjar skolorna i så väl Helsingfors som i Sibbo. I en notis noterar Yle idag att 45 sjundeklassister från sydvästra Sibbo redan nu börjar skolan i Helsingfors. Helsingfors har på sina amatöraktiga specialsidor om inkorporeringen igår publicerat ett meddelande med rubriken "Sipoon liitosalueen koululaisten koulunkäynnin jatkumo pyritään turvaamaan". När man för en gångs skull har relevant information att komma med har man mislyckats med att få ut informationen på svenska. Annat var det ned Jussi Pajunens pressmeddelande "Utvecklingen av det nya området inleds i snabb takt", som den 15 januari fanns översatt till svenska innan HFD:s beslut offentliggjordes. (Se "Specialsidor. Den 5 februari 2008".) Den 4 juni publicerade Helsingfors på specialsidorna ett meddelande med rubriken "Skolskjutsarna till Botby högstadieskola och Vartiokylän yläaste läsåret 2008−2009", men här fungerar inte länken vidare till utbildningsverkets information. Idag har Helsingfors på sina specialsidor publicerat ett meddelande med rubriken "Sakarinmäen koulu jatkaa ennallaan vuodenvaihteen jälkeen". Någon motsvarande information om Östersundom skola har man inte publicerat.

Skolstarten med skulskjutsar till Botby högstadieskola och Vartiokylän yläaste innebär en av de första konkreta förändringar som annekteringen för med sig för invånarna. För den grundläggande utbildningen innebär annekteringsbeslutet extra mycket problem och utmaningar, trots att den aktuella ändringen i kommunindelningen av statrådet och HFD ansetts förbättra ordnandet av servicen i området

För min del betyder skolstarten att jag nu är färälder till ett skolbarn. Eftersom jag är lärare även på gymnasie- och högstadienivå betyder skolstarten mindre tid för bloggskrivande. I två års tid har jag varje dag publicerat blogginlägg om fallet Sibbo. Riktigt så tätt mellan inläggen kommer det inte att bli framöver. Fallet Sibbo är dock lång ifrån ett avslutat kapitel.

Regionernas betydelse i den globaliserade ekonomin. Den 11 augusti 2008

Yle har udag publicerat en notis med rubriken "Hårda förhandlingar att vänta för Sibbo". Förhandlingarna gäller den ersättning som Helsingfors skall betala Sibbo för annekteringen av sydvästra Sibbo. (Se "Midsommarhälsningar. Den 20 juni 2008" och "Mera förhandlingar. Den 21 juni 2008".)

Den aktuella ändringen i kommunindelningen har av bl.a. HFD motiverats av att utvecklingen av Helsingforsregionen har betydelse för hela riket. När det begav sig för två år sedan motiverade bl.a. LauraKolbe inkorporeringen med regionernas och och därmed storstädernas ökade betydelse i den globala ekonomin. Kolbes partikamrat utrikeshandels- och utvecklingsminister har dock en lite annan syn på regionernas roll iden globaliserade ekonomin. Helsingforsregionen är ju inte den enda regionen. FNB publicerade igår en notis med rubriken "Väyrynen vill förändra regionpolitiken". Jag citerar ur meddelandet:

– På grund av globaliseringen har värdet på regionernas naturtillgångar stigit, och det behövs mer arbetskraft än förut för att utnyttja dem. Även turismen sysselsätter mer än tidigare.

Planerna för att utveckla huvudstadsregionen passar enligt Väyrynen inte ihop med framtidsutsikterna.

– En balanserad regionutveckling är till fördel för alla finländare.

Statsmaktens stöd. Den 10 augusti 2008

I sin pro gradu-avhandling "Osana metropolia vai maaseutua?" drar Ari Mattila en slutsats som är högst betydelsefull. Jag citerar ur abstractet till gradun:

Keskeisenä loppupäätelmänäni on, että Helsingin kaupungin ylimmät päättäjät lähtivät vasta valtiovallan keskeisten toimijoiden tuen saatuaan ajamaan Lounais-Sipoon alueliitosta virallisella tasolla kesällä 2006.

Med tanke på att Mattilas tolkning av händelseförloppet huvudsakligen torde basera sig på artiklar i Helsingin Sanomat är det inte överraskande att Mattilas syn på konflikten mellan Helsingfors och Sibbo delvis avviker från min uppfattning. Mattila har dock noterat så väl kopplingen till kommunreformen som statsmaktens centrala roll. Jag citerar ur avsnittet 6, "Johtopäätökset":

Koko Suomen kuntarakenne oli tullut tarkasteluun kunta- ja palvelurakenneuudistushankkeen myötä ja myös pääkaupunkiseudun yhteistyötä tarkasteltiin uudessa valossa. Sipoon pitkäaikainen ja järjestelmällinen kieltäytyminen toiminnallisesta yhteistyöstä pääkaupunkiseudun kanssa ratkaisi valtiovallan alueliitosmyönteisen asenteen. Helsingin kaupungin ylimmät päättäjät hyödynsivät tilanteen ja valtiovallan tuella he uskalsivat lähteä ajamaan Lounais-Sipoon alueliitosta virallisella tasolla kesällä 2006.

Det faktum att statsmakten stod bakom Helsingfors framställning till ändring av kommunindelning förklarar partiskheten i inrikesministeriets beredning av statsrådets beslut. Att kommunminister Hannes Manninen uppmuntrade Helsingfors att göra en framställning är ingen hemlighet. Den föredragande tjänstemannen Arto Sulonen gjorde det som den föregående och den nuvarande kommunministern förväntade sig av honom. Därför borde HFD ha varit särskilt kritisk i sin granskning av beredningen, men man valde istället att sätta huvudet i busken.


Att Hannes Manninen hade en central roll framgår bl.a. ur tidningen Asfalltiapila, som Centern i Helsingfors utgav i september 2006. I ledarartikeln skriver kretsordförande Anna-Mari Vimpari följande:

Myös pyrkimyksemme vauhdittaa pääkaupunkiseudun kuntien yhteistyötä sai uutta virtaa kuntaministeri Hannes Mannisen aloitteesta yhdistää osia Sipoosta Helsinkiin. Piiri linjasi jo kevätkokouksessaan, että Helsinki kykenee Sipoota paremmin kehittämään aluetta. Suunnitteluttelun lähtökohtana tulee olla kaupunkimainen pientaloasuminen ja rakentamisessa on huomioitava ympäristö- ja kulttuuriarvot.

I samma tidningen ingår även en kortare text med rubriken "Toivottu ja kauaskantoinen päätös Helsingin tonttipulaan" av "Helsingin Keskusta ja Keskustan valtuustoryhmä". Jag citerar:

Helsingin Keskusta ja Keskustan valtuustoryhmä tukevat alue- ja kuntaministeri Hannes Mannisen (kesk.) tavoitetta liittää osia Länsi-Sipoosta ja Vantaan Västerkullan kiilasta Helsinkiin. Keskustalaiset kannattavat maa-alueiden liittämistä kaupunkiin, koska tonttitarjontaa ei ole kyetty lisäämään kuntien välisin sopimuksin.

Sipoon alueiden liittämisellä saadaan helpotusta Helsingin tonttipulaan, sillä kaupungin nykyinen asuntokanta ei vastaa ihmisten toiveisiin ja tarpeisiin. Liitettävän alueen suunnittelun painopiste tulee olla pienimuotoisessa ja laadukkaassa, kohtuuhintaisessa sekä kulttuurimaisemaa vaalivassa kaupunkirakentamisessa. Ympäristö- ja kulttuuriarvot on huomioitava kestävää kehitystä edistävällä tavalla.

Säilyäkseen viihtyisänä ja elinkelpoisena pääkaupunkikin tarvitsee väljyyttä maa alueilleen. Päätös helpottaa myös painetta rakentaa Malmin lentokenttää, jonka säilyttämistä Helsingin Keskusta tukee muun muassa ilmailukäyttöön.

Den ovanciterade texten består av textavsnitt som Centern återanvänt i flera sammanhang, bl.a. i Mari Kiviniemis Helsingforsbrev. (Se "'Liian suureksi paisunut pääkaupunkiseutu'. Den 9 augusti 2008".) Texten har även vissa likheter med ställningstagandet från det ovannämnda vårmötet den 4 april. Jag citerar ur ställningstagandet:

Tonttitarjontaa voitaisiin lisätä merkittävästi kaavoittamalla Länsi-Sipoossa sijaitsevia maa-alueita. Keskustan Helsingin piiri on valmis tukemaan esitystä Helsingin omistamien maiden liittämiseksi Helsinkiin, ellei alueen tonttitarjontaa kyetä lisäämään Helsingin ja Sipoon välisin sopimuksin.

Keskustalaisten mukaan Helsinki kykenee Sipoota paremmin kehittämään aluetta, jotta sinne saadaan riittävät palvelut ja julkiset liikenneyhteydet. Suunnittelun lähtökohtana tulee olla kaupunkimainen pientaloasuminen. Alueen rakentamisessa ympäristö- ja kulttuuriarvot on huomioitava kestävää kehitystä edistävällä tavalla.

I blogginlägget "Centern i Helsingfors. Den 17 februari 2007" har jag redogjort för att Centerkretsens ställningstagande publicerades först den 4 juni och att Matti Vanhanen var närvarande vid kretsmötet. Det torde vara uppenbart att Vanhanen redan tidigt på våren 2006 var inkopplad i planerna på att lösa "Sibbofrågan" utanför PARAS-reformens officiella ramar. Det torde lika så vara uppenbart att Manninen inte lovat föra en framställning om en ändring i kommunindelningen till statsrådet, såvida Vanhanen inte lovat stöda framställningen.