Fastighetskontorets kartor. Den 14 december 2008

Helsingfors fastighetsnämnd skal på sitt möte nästa tisdag ta ställning till ett erbjudande att köpa ett 6,57 hektar stort område i Gumböle by innanför inkorporeringsområdet. Erbjudandet är i sig intressant, men jag är som vanligt mera intresserad av kartbilagorna. Till föredragningslistan har bifogats två kartor över inkorporeringsområdet. Syftet med den ena kartan är att visa det aktuella områdets lokalisering. (En del av kartan syns nedan till vänster.) Den andra kartans syfte är visa Helsingfors markegendomar innanför inkorporeringsområdet och det aktuella områdets placering i förhållande till dessa markområden. (En del av kartan syns nedan till höger.) Medan kommungränsen på den förstnämnda kartan följer av statsrådets beslut, har gränsen på den andra kartan ritats så att gränsen hela vägen går norr om Österleden, liksom Helsingfors stads servicekarta (se "Ny ändring i kommunindelningen? Den 9 december 2008") och HST:s linjekarta (se "Ny gräns. Den 8 december 2008"). Däremot verkar man inte på någondera kartan ha noterat den andra ändringen i kommunindelningen som träder i kraft vid årskiftet, nämligen överföringen av Bygdebo II (92-410-6-54) i Kärr från Vanda stad till Helsingfors stad (nuvarande Sibbo). (Se "Nytt förslag till ändring i kommunindelningen. Den 15 maj 2008" och "293 kvadratmeter. Den 11 juli 2008".) Här handlar det dock om endast knappt 3 ar eller 293 kvadratmeter. På kartan över Helsingfors stads markegendom innanför inkorpioreringsområdet har man skilt ritat ut den del av den nuvarande gränsen mellan Sibbo och Vanda som helt försvinner vid årsskiftet. Denna gränslinje är dock senare tillsatt tillsammans med markeringen av Helsingfors markinnehav.



I slutet av veckan har SAD:s (YTV) Resplan och Linjesök tagit i bruk en ny karta med bl.a. nya kommun- och landskapsgränser. (Se kartan uppe och nedan.) Kartan är inte identisk med HST:s linjekarta för inkorporeringsområdet. Där kommungränsen går längs vägar har den nya kommungränsen inte ritats ut. Däremot har gränsen ritat ut norr om Österleden vid avtaget till Ring III på det ställe där Vägverkets registerenhet är bredare än själva vägen. Att det inte bara handlar om någon tariff- eller zongräns framgår tydligt ur kartan. (Se nedan.) Gränsen vid Österleden är inte lika exakt utritad här som på HST:s linjekarta för inkorporeringsområdet, men det är uppenbart att gränserna har kopierats från en gemensam källa. Min gissning är att det handlar om en gudiekarta som framställts av geotekniska avdelningen vid fastighetskontoret och som publicerats den 21 oktober. Jag har dock inte haft tillgång till denna karta.

Det är sannolikt att Helsingfors stad eller någon annan instans kommer att göra en framställning till ändring i kommunindelningen, så att gränsen mellan Helsingfors och Vanda anpassas till Österledens nya sträckning. Frågan är dock varför man redan nu skulle rita ut en gräns som tidigast om ett drygt år kan bli verklighet. Det förefaller som om någon skulle ha ritat ut gränsen i misstag, men det handlar inte om direkt slarv då den felaktiga gränsen delvis exakt följer gränserna för fastigheter och registerenheter. I inlägget "Från landsbygd till stad. Den 12 december 2008" föreslog jag att Myllyniemi direkt kopierat gränsen från Helsingfors ursprungliga förslag vad gränsen längs Österleden bekräftar. Det finns dock en annan möjlighet. Myllyniemi har inte självständigt gjort sitt förslag till ändring i kommunindelningen, utan han måste ha fått en karta med färdigt utritade gränser, som han sedan kopierade så gott han kunde. På kartan på vilken Myllyniemi ritade ut sitt förslag saknades fastighetsgränser och Österleden gick enligt den gamla sträckningen. Gränsen längs Österleden har Myllyniemi ritat ut vårdlöst till största delen söder om Österledens gamla sträckning, men på inrikesministeriet gjorde man en ny inofficiell, förbättrad karta, som bl.a. bifogades till inrikesministeriets prememoria till statsrådets beslut. (Se "Registerenheten 92-895-2-8. Den 28 juli 2008".) Med tanke på hur vårdlöst Myllyniemi ritat ut gränserna kunde han väl ha kopierat gränsen längs Österleden från en karta där gränsen går norr om vägens nuvarande sträckning. På Helsingfors fastighetskontor hade man kanske redan innan Myllyniemi kom med sitt förslag ritat ut de nya gränserna. Varför skulle man inte använda den egna (digitala) kartan med de färdigt utritade gränserna? Kanske har man på fastighetskontoret bara glömt att korrigera gränsen där den avviker från Myllyniemis förslag och statsrådets beslut?

Fallet Sibbo

Unikt fall. Den 13 december 2008

I dagens Borgåblad ingår en insändare med rubriken "Generalplanen 2025 och Nickby". Jag citerar ur insändaren, som är skriven av Catharina Westermark (grön):

>>Generalplanen 2025 skulle vara ett svar på hotet från Helsingfors och visa att Sibbo minsann kan växa mer och snabbare än någon annan - och det var det bråttom. Det fanns inte tid att fråga kommuninvånarna om deras åsikt. Det fanns inte tid att bereda planen på normal väg. Helsinfors tog delar Sibbo i alla fall.

Trots att det inte längre finns orsak att ha så bråttom. har den strategiska planen beretts vidare. På måndag kommer den upp i fullmäktige. Många vill godkänna den, inte för att den är bra, utan för att nuvarande fullmäktige lovat att Sibbo överger Östra Nylands förbund och anhåller om medlemskap i Nylands förbund så fort planen är klar. <<

Jag vet inte om förklaringen till varför man har så bråttom att godkänna generalplanen stämmer. Däremot ser jag det hur som helst som oförnuftigt av Sibbo att byta landskapsförbund, då löftet att byta förbund inte hindrade inkorporeringen. Går Sibbo med i Nylands förbund, så kan skräckvisionerna från tävlingen Greater Helsinki Vision i värsta fall ritas ut i landskapsplanen. Enligt det vinnande bidraget, som myglats ihop av WSP (se "Helsingfors besvärar sig över landskapsplan. Den 16 december 2007"), skall tillväxten i Helsingforsregionen koncentreras till södra Sibbo och sydvästra Borgå. I Helsingfors har man knappast tänkt sig att det är Sibbo kommun som skall sköta planeringen av södra Sibbo, ifall visionerna förverkligas.

Fallet Sibbo var en unik händelse som hänger samman med att Hannes Manninen och Matti Vanhanen var hårt pressade i KSSR-förhandlingarna våren 2006. Några nya ändringar i kommunindelningen kommer knappast att göras enligt samma modell. Därmed är det inte sagt att Sibbo kommer att kunna bestå som en självständig kommun. Sibbo-syndromet, det att kranskommuner åker snålskjuts och lockar till sig goda skattebetalare, upplevs som ett allvarligt problem på nationell nivå. Och i Helsingfors vill lokalpolitiker och tjänstemän utvidga sitt inflytande. Inte ens ett tiofaldigande av invånarantalet räcker nödvändigtvis till för att förhindra en sammanslagning med Helsingfors, ifall Helsingfors lyckas behålla sitt strupgrepp om centrala ministrar och partiordföranden. Så sent som i torsdagens tidning skrev Hufvudstadsbladet i artikeln "Helsingfors lämnar Nordea" följande angående Helsingfors stadsfullmäktigemöte i onsdags:

>>På onsdagen godkändes också samgångsplanerna för regionens vattenverk. Politikerna godkände också planerna för den ny samkommun som ska sköta planeringen och upphandlingen av regionens kollektivtrafik.

Med vissa förbehåll och en rad kritiska debattinlägg godkändes också avtalet om det fortsatta metropolsamarbetet. Politiker ur samlingspartiet och socialdemorkaterna var missnöjda. De vill helst slå ihop Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Sibbo till en storstad.<<

Medan stadsplaneringsnämndens avgående ordförande Maija Anttila ville sammanslå Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Sibbo, ställde sig hennes partikamrat Jouko Malinen bakom det samlingspartistiska förslaget att slå ihop Esbo, Grankulla och Kyrkslätt till en stad och Helsingfors, Vanda och Sibbo till en annan. (Se videon på Helsingforskanalen.) Enligt vad Malinen skriver på sin "nätdagbok" (han har en skild blogg) har Malinen föreslagit sin modell för kommunministern. Jag citerar ur inlägget "Vihreä jalanjälki ja vaalihässäkkää" från den 21 oktober:

>>Eilen kävin kuuntelemassa poliittisen historian klubilla, mitä kuntaministeri Kiviniemellä (kesk) oli kerrottavaan hallituksen metropolipolitiikasta. Hän esitteli omaa seutuvaltuustomalliaan. Itse totesin, että pääkaupunkiseudun vapaaehtoinen yhteistyö ei tule johtamaan kovin pitkälle Espoon asenteen takia. Ehdotinkin ministerille, että tuleva malli voisi olla Helsingin, Vantaan ja Sipoon yhdistäminen yhdeksi kaupungiksi. Toinen kaupunki saataisiin Espoon, Kauniaisen ja Kirkkonummen yhdistämisestä. Samalla pitäisi myös muodostaa näistä kahdesta isosta kaupungista oma vaalipiirinsä eduskuntavaaleja ajatellen. Ministeri ei lämmennyt yhdistämisajatuksiin, mutta myönsi, että vaalipiirijakoa saattaisi olla tarve muuttaa.<<

På bilden ovan en detalj ur en karta i dokumentet "Liitosalueen pienkalustolinjojen suunnitelma" från den 18 november. Några busslinjer 99 AV eller 99 AK planeras inte, men däremot skall Busslinjerna 93 A, 93 AK och 93 AV göra några turer per dag från Östersundom till Östra centrum. På kartan går linjerna utanför Helsingfors nya gränser.

Fallet Sibbo

Från landsbygd till stad. Den 12 december 2008

Lilsom jag noterade i gårdagens blogginlägg godkände Helsingfors stadsplaneringsnämnd i går kväll förslaget till planering av inkorpreringsområdet (Helsinkiin Sipoosta ja Vantaasta vuonna 2009 liitettävien alueiden suunnittelu ja alustavat suunnitteluperiaatteet). Jag citerar ur stadsplaneringsnämndens beslutsmeddelande:

Helsinkiin Sipoosta ja Vantaasta vuonna 2009 liitettävien alueiden suunnittelu ja alustavat suunnitteluperiaatteet
Päätös: ehdotuksen mukaan
Sipoosta ja Vantaalta Helsinkiin vuoden 2009 alussa liitettävälle alueelle on laadittu alustavat suunnitteluperiaatteet. Nykytilanteeseen nähden perustavanlaatuinen muutos on, että maaseudusta tehdään kaupunkia. Liitosalueen uuden väestön vähimmäismääränä pidetään alustavasti 30 000 asukasta. Pääajatuksena on luoda liitosalueesta monipuolinen joukkoliikenteeseen painottuva kaupunkimaisesta pientalorakentamisesta koostuva alue. Alueelle suunnitellaan ainakin yksi vetovoimainen keskusta.
Lisätiedot: projektipäällikkö Matti Visanti, p. 310 37291

Innebörden av förändringen från landsbygs till stad framgår åtminstone delvis ur planerna i föredragningslistan, som godkändes igår: Landsvägar och enskilda vägar görs till stadens "gator" och "gränder", vilket innebär att staden tar över ägandet och underhållningen. Dessutom skall stadstrukturen, åtminstone i framtiden, baseras på kollektivtrafik. Det intressantaste förslaget till förändringen tycker jag dock att är följande:

Liitosalueen urbaanit puistot ovat oleellinen osa kaupunkirakennetta.Puistot eivät ole vain erilaisia vihervyöhykkeitä ja jäännösmetsiä, vaan ne käsitellään osana tiiviin kaupunkirakenteen julkisten ulkotilojen järjestelmää. Ne rakennetaan ja istutetaan kaupunkimaisesti ja ne toteutetaan monikäyttöisiksi.

Ännu på 1960-talet kunde ändringar i kommunindelningen motiveras med att en stad behövde växa. Sedan början av 1970-talet har kommuner och städer samma rättigheter och förpliktelser, varför det inte funnits några juridiska skäl till inkorporeringar. Skillnaden i planering kan kanske sedan mera bäst förklaras med städernas begränsade tillgång till mark, men visst handlar det även om skillnad i kultur. Men om de aktuella principerna för planeringen av stordistriktet Östersundom förverkligas, så blir Östersundom mera urbant än det övriga Helsingfors, fastän det i förslaget även heter att "Rannikon Natura2000-alueet ovat oleellinen osa uutta kaupunginosaa" och "Sipoonkorpea suunnitellaan alueen keskeisenä Nuuksion kaltaisena seudullisena retkeilykohteena." I förslaget som godkändes igår står det bl.a. följande:

Liitosalue liitetään muuhun Helsinkiin pääkadulla.Luontevin ratkaisu on käyttää hyväksi Itäväylän jatketta ja siihen liittyvää Uutta Porvoontietä. Nämä tulee muuttaa valtion ylläpitämistä teistä kaduiksi ja suunnitella kaupungin kadun standardeilla.

Landsväg 170 heter Österleden i Helsingfors och Vanda, men Nya Borgåvägen i Sibbo och Borgå. Österleden, som är Helsingfors längsta gata, är i Helsingfors än så länge 11 251 meter lång, men endast 7 294 meter av Österleden är gata. Den del av Österleden som formellt är gata är i själva verket motorväg (tidigare Östra motorvägen), som på grund av bristfälliga accelerationsfält saknar officiell status som motorväg. Det sista knappt fyra kilometer långa vägavsnittet från Östra Centrum österut är landsväg, som ägs och sköts av Vägförvaltningen. Av Österleden kommer, på grund av en fatal miss i kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag, även efter årskiftet en knapp kilometer att höra till Vanda. Utan en ny ändring i kommunindelningen kan detta avsnitt av landsvägen knappast göras till gata. Vanda stad torde knappast vara speciellt intresserad av att sköta underhållet av vägen, som enligt stadsplaneringsnämndens förslag till plan skall förena inkorporeringsområdet med det övriga Helsingfors.

På bilden ovan syns ett par busshållplatser vid Österleden, som även efter årsskiftet ligger i Vanda. På bilden syns även resterna av den den gamla landsvägen och en åkerteg mellan den gamla och den nya vägen. Det nya vägavsnittet hade redan tagits i bruk i juni 2006 då man på Helsingfors stadskontor drog upp gränsen, som Myllyniemi senare skulle kopiera.

I dagens nummer av gratistidningen Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Mitä vikaa on Itäsalmessa?" Artikeln handlar om namnet Itäsalmi, som Helsingfors stad nobbat till förmån för Östersundom. Tidningen noterar emellertid att "Östersundomin suomenkielinen muoto Itäsalmi säilyy kylännimessä."

Politiskt löfte. Den 11 december 2008

I dagens Borgåblad ingår en artikel med rubriken "Sibbo tackade personal". Det var anställda som övergår i Helsingfors stads tjänst som avtackades. En annan artikel i samma tidning har rubriken "En tradition slutar i Östersundom kyrka".

Inför förhandlingarna om KSSR torde Sfp ha varit ganska långt på samma linje som Centern. Regeringskumpanen SDP ville liksom Samlingspartiet och De gröna ha tvångssammanslagningar, vilket Centern och Sfp motsatte sig. Det torde ha funnits möjligheter att idka utpressning mot Sfp även i Sibbofrågan. Det är ingen hemlighet att man på socialdemokratiskt håll bl.a. ville ansluta hela Sibbo till Helsingfors. Även andra tvåspråkiga kommuner kunde ha lägat illa till. I ett blogginlägg med rubriken "KSSR på grund" uttryckte SU:s förbundssekreterare Mats Löfström den 20 januari 2006 en oro inför kommun- och servicestrukturreformen (KSSR):

>>Helt klart är i alla fall att hela KSSR processen kört på grund. Staten måste ge besked om nästa steg för att reformen skall kunna rulla vidare. Statsandelssystemet är ännu helt oklart och här behövs klara besked nu om man skall komma vidare, och vidare bör man komma. Vi har inte råd att inte agera eftersom statens eventuella tvångssammanslagningar kan bli ytterst olyckliga för de finlandssvenska regionerna. Detta gäller inte bara Åboland utan också i allra högsta grad Nyland och framförallt Helsingfors.

Diskussionerna om storhelsingfors har igen tagit fart. Ett storhelsingfors som kommer allt närmare, inte minst efter fullmäktigebeslutet där Helsingfors ställde sig positivt till att inkorporera(!!!) Esbo, Grankulla, Vanda och Sibbo. I praktiken ser Helsingfors goda skattebetalare och von Ankatyper i Esbo och Grankulla och ledig tomtmark i Vanda och Sibbo, att hela operationen rent demokratiskt skulle vara vansklig är inget man reflekterar över. Den enda gruppen i fullmäktige som ställde sig negativt till operationen och positiv till närdemokratin var Svenska folkpartiet.<<

Helsingfors hotade Sibbo med att inkorporera hela kommunen eller åtminstone 5 000 hektar. Dessutom försökte Helsingfors utpressa Sibbo genom att inte sälja stadens mark i Nickby och genom att ställa krav på en upplösning av Östra Nylands förbund. Då kommunminister Hannes Manninen några dagar före Helsingfors den 21 juni 2006 tog sitt initiativ till en ändring i komunindelningen meddelade att han stöder en inkorporering av ett 5 000 hektar stort område av Sibbo är det inte konstigt om man från Sfp:s sida, så som statsminister Matti Vanhanen antytt, var villig till "konstruktiva" förhandlingar om en kompromisslösning. Såvida Sfp verkligen deltog i förhandlingar om en kompromisslösning, så förefaller dessa förhandlingar att ha misslyckats. Lokalpolitikerna i Sibbo var inte beredda att ge efter för Helsingfors anspråk och Helsingfors lade fram ett synnerligen dåligt förberett förslag på ett 5 000 hektar stort område, som så väl Vanhanen som Manninen sade sig understöda. För läsarna av denna blogg bör det inte råda något tvivel om att Vanhanens och Manninens stöd för en tvångsannektering hänger samman med förhandlingarna kring KSSR.

För att uppnå en överenskommelse om kommunreformen lovade Manninen och Vanhanen att stöda en lösning av Sibbofrågan formellt utanför KSSR. Sfp:s tidigare ministrar Jan-Erik Enestam och Ulla-Maj Wideros torde kunna intyga att statsministern i juni 2006 faktiskt gett ett löfte om en inkorporering av sydvästra Sbbo. Åtminstone skrev SU:s förbundsorförande 2007-2008 Minna Linberg i ett blogginlägg den 23 september 2006 följande:

>>Imoron blir också en spännande dag, precis som måndagen. För på söndag sammankommer SFP:s fullmäkigegrupp i Sibbo för att diskutera ett ställningstagande till den utredningsman som inrikesministeriet föreslagit till gränstivsten mellan Sibbo och Helsingfors.
Personligen är jag inte särskilt impinerad av gubbens CV; de flesta av alla kommunsammanslagningsfall han varit utredningsman har slutat i att kommunerna gått samman. Dessutom har SFP ministern Ulla-Maj Wideros en viktig poäng då hon konstaterar att oberoende av vem som utses av ministeriet, så har ju redan våra ledande politiker -däribland Statsminister vanhanen, Kommun(slaktar)minister Manninen, riksdagens talman Lipponen, öppet gett ett politiskt löfte om att Helsingfors ska få tvångsannektera Sydvästra Sibbo. Därför har utredningsmannen egentligen inget mandat längre...<<

I åtminstone ett besvär till HFD hävdas det att Matti Vanhanen varit jävig att deltaga i statsrådets Sibbobeslut, eftersom han på förhand gett löften om en inkorporering. Detta påstående förbigås helt i HFD:s avgörande. Påståendena om statsministerns jäv avvisar HFD med följande kommentar:

>>Statsminister Matti Vanhanen har inte blivit jävig att delta i beslutsfattandet i statsrådet på den i besvären anförda grunden att han i förväg i offentligheten har deltagit i debatten om saken och i egenskap av partiordförande vid överläggningar med andra partiordförande har diskuterat hur områdesindelningen i Helsingforsregionen skall utvecklas.<<

Helsingfors stadsplaneringsnämnd har i kväll godkänt förslaget till planering av inkorpreringsområdet (Helsinkiin Sipoosta ja Vantaasta vuonna 2009 liitettävien alueiden suunnittelu ja alustavat suunnitteluperiaatteet), som bordlades senaste vecka.

Bilden ovan är från dokumentet "Liitosalueen pienkalustolinjojen suunnitelma" från den 18 november. Från och med årskiftet skall två minibussar av den modell som synns på bilden trafikera i sydvästra Sibbo. Minibussarna skötter skytteltrafiken till Nya Borgåvägen, som enligt de antagna planerna skall omvandlas till en "huvudgata", som förenar det inkorporerade området med övriga Helsingfors.

I dagens nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Mitä vikaa on Itäsalmessa?" Artikeln handlar om namnet Itäsalmi, som av Helsingfors stad nobbats till förmån för namnet Östersundom. Tidningen påpekar emellertid att "Östersundomin suomenkielinen muoto Itäsalmi säilyy kylännimessä."

Fallet Sibbo

Mygel och utpressning. Den 10 december 2008

Vanda stad har igår publicerat ett meddelande med rubriken "Vantaasta ja Sipoosta Helsinkiin liitettävät alueet muuttuvat maaseudusta kaupungiksi". Meddelandet gäller förslaget till planer för sydvästra Sibbo, som Helsingfors stadsplaneringsnämnd skall ta ställning till i morgon. I meddelandet kan man bl.a. läsa följande:

>>Liitosalueelle on tarkoitus laatia kuntien yhteinen yleiskaava. Mukana on ainakin Vantaa, mutta Helsinki näkisi mieluusti myös Sipoon osallistuvan yleiskaavatyöhön.<<

I verkligheten gäller förslaget till en gemensam generalplan inte bara inkorporeringsområdet, utan även områden som efter årskiftet förblir delar av Vanda eller Sibbo. För området som den så kallade Västerkullekilens del kan man knappast tala om att göra landsbygd till stad. Vanda är redan en stad, men Västerkullakilen, som till största delen utgörs av naturskyddsområde, går inte att bebyggas. Att Västerkullakilen blir stad istället för landsväg torde främst innebära att Österleden blir en gata istälet för en landsväg. Dessvärre hör en betydande del av Österleden även efter årsskiftet till Vanda (se "Huvudgata. Den 4 december 2008"), fastän Helsingfors nyaste kartor visar annat. (Se "Ny gräns. Den 8 december 2008" och "Ny ändring i kommunindelningen? Den 9 december 2008".)

Sfp i Vanda har nyligen publicerat ett tärningsspel med namnet Vandaspelet. Den som kommer till Västersundom i detta spel skall med bitterhet minnas hur Västerkullakilen myglades bort och ta fem steg bakåt. (Se bilden ovan.) Det ser ut som om nu ytterligare några hektar till av Västerkulla håller på att myglas bort.

Sfp i Vanda gjorde mycket för att motverka den aktuella inkorporeringen. Så väl Astrid Nurmivaara och Göran Härmälä (Sfp:s fullmäktigegrupp?) som Sfp i Östra Vanda besvärade sig över beslutet till HFD. I sitt beslut sammanfattar HFD Sfp i Östra Vandas besvär på följande sätt:

>>Svenska Folkpartiet i Östra Vanda rf har i sina besvär yrkat att statsrådets beslut upphävs till den del som det avser Vanda. Att ansluta det föreslagna området till Helsingfors tjänar inte den allmänna nyttan. Området i Vanda består till största delen av naturskyddsområden och sank mark. Området behövs inte heller för att man skall kunna skapa trafikförbindelser mellan Helsingfors och Sibbo. Landgräns med Sibbo kommun har Helsingfors på Kantarnäs. Kommuninvånarnas åsikt har inte beaktats.<<

Besväret förbigås dock helt. Föreningens genmäle refereras mycket kort:

>>Svenska Folkpartiet i Östra Vanda r.f. har i sitt genmäle upprepat vad föreningen har anfört i sina besvär. Grunder för att ansluta Västerkullaområdet till Helsingfors har inte presenterats.<<

Astrid Nurmivaaras och Göran Härmäläs genmäle offras inte mycket mera utrymme i beslutet:

>>Astrid Nurmivaara och Göran Härmälä har i sitt genmäle anfört bland annat att statsrådets beslut grundar sig enbart på Helsingfors stads mark- och skattepolitiska intressen. De har understrukit att Vanda stad inte enhälligt har gått med på att Västerkullakilen skall anslutas till Helsingfors. Fastän det till stor del är fråga om ett Naturaområde, har området även ekonomisk betydelse.<<

Svenska Folkpartiet i Vandas genmäle är dock högst intressant. Jag återger nedan valda delar ur motförklaringen, som eventuellt är Astrid Nurmivaaras och Göran Härmäläs:

>>Beträffande statsrådets bedömningar måste vi konstatera att bedömningarna är helt subjektiva utan konkreta siffror eller uträkningar av konsekvenserna. Vi vill understryka att beslutet i statsrådet inte gjordes enhälligt. ...

Man påstår vidare att samhällsstrukturen inte har utvecklats österut, likväl kan man säga att samhällstrukturen inte har splittrats österut. De gjorda spårtrafiksbesluten dvs Västmetron och Ringbanan i sig stärker de norra och västliga områdenas utveckling för bostadsbyggande och uppkomsten av nya arbetsplatser. Behovet att splittra markanvändningen österut baserar sig på lösa spekulationer och en kommuns dvs Helsingfors stads mark-och skattepolitiska intressen, inte på hela huvudstadsregionens extrema behov. Städerna Esbo och Vanda har inte fungerat som initiativtagare än mindre som pådrivare, utan snarast som tysta marionetter. ...

Bl.a. Vanda stads arbetsplatssjälvförsörjning överstiger 100 %, vilket betyder att arbetsplatspendlingen i själva verket riktar sig i allt högre grad till Esbo och Vanda. Vi vill därmed säga att huvudstadsregionens centrum snarare ligger i Vandas Myrbacka än på Senatstorget i Helsingfors. Även historiskt kan man notera att gamla Helsinge norr om Helsingfors har funnits redan från 1300-talet långt före grundandet av Helsingfors år 1550 och att den geografiska mittpunkten för huvudstadsregionen ligger i västra Vanda....

Förenhetligande av samhällstrukturen är retorik som inget har att göra med en lantlig glesbygd såsom Sibbo kommun. Förenhetligande av samhällstrukturen bör ske på områden som redan har en utbyggd eller planerad infrastruktur och en effektiv kollektivtrafik eller en planerad sådan som kan förverkligas inom en rimlig framtid.

Statsrådet anser att ändringen i kommunindelningen inte heller allmänt kan anses försämra levnadsförhållandena för invånarna på området. Statsrådet anser att valet mellan landsortsbetonad glesbyggelse och tätare stadsboende är en värderingsfråga. Om det är en värderingsfråga kan man väl inte heller säga att kommunindelningen inte skulle försämra levnadsförhållandena för invånarna på inkorporeringsområdet.

De drygt 2000 personer som bor på inkorporeringsområdet har nämligen antingen valt orten som hemort av olika orsaker eller har sina anor och släktförhållanden i trakten. I båda situationerna har man som omgivning en glesbygd med öppna landskap och natur samt ett nätverk av människor runt omkring i småskaliga proportioner. Att utan fri vilja bli omgiven av stora förändringar i närmiljön med stor markexploatering och förändringar i naturförhållandena upplevs som en försämring. Samtidigt raseras befintliga bygemenskaper på grund av nya vägar och stora byggvolymer. ...

Att man påstår att Vanda stad inte motsatte sig förändringen baserar sig på en suspekt tolkning av demokrati och tillvägagångssätt.

Visserligen har man gjort majoritetsbeslut, men det har baserats på vilseledande information och utpressningslöften. Vi önskar tillkännage att en tredjedel av Vandafullmäktige röstade mot det utlåtande som stadsstyrelsen gav beträffande Helsingfors annekteringsframställning. Att den tillkom genom utpressning beträffande förbättringen av Ring III och Ringbanans finansiering ger inte en vackrare bild av demokratins och maktkampens spelregler i Vanda.<<

I sitt tal vid Sfp:s partidag i Vanda i juni 2007 lyfte Astrid Nurmivaara även fram utpressningen beträffande finansieringen av Ringbanan och Ring III. Jag citerar:

>>Vanda beslutsfattarna duperades t.o.m. att godkänna Helsingfors stads annekteringsplaner av Sibbo med löftet om statlig finansiering till Ringbanan och Ring III. Kopplingen är absurd. Något som Sfp i Vanda naturligtvis inte svalde.<<

Fallet Sibbo

Ny ändring i kommunindelningen? Den 9 december 2008

Helsingfors stadsstyrelse har på sitt möte igår godkänt så väl förslaget till ramavtal med Sibbo kommun som förslaget till indelning av inkorporeringsområdet. Sibbos avgående kommunstyrelseordförande har i natt i ett blogginlägg kort kommenterat ramavtalet.

Helsingfors har idag publicerat en digital servicekarta. På kartan tillhör Östersundom stordistrikt Helsingfors, vilket inte är så anmärkningsvärt. Att man inte uppdaterat vägnamnen som ändras vid årskiftet är kanske inte heller så anmärkningsvärt. Högst anmärkningsvärt är det däremot att Österleden, enligt kartan, i sin helhet tillhör Helsingfors. (Se ovan.) Gränsen har på servicekarta alltså dragits exakt på samma sätt som på HST:s linjekarta. (Se "Ny gräns. Den 8 december 2008".) Enligt statsrådets beslut skall den nya gränsen dock gå upp till 200 meter söder om Österleden vid avtaget till Ring III.

Enligt 12 § i gällande kommunindelningslag skall en ändring i kommunindelningen bestämmas att träda i kraft vid ingången av ett kalenderår. Dessutom heter det att "beslut om ändring i kommunindelningen skall fattas före juni månads utgång under det föregående året." Gränserna som ritats ut på HFT:s linjekarta och Helsingfors servicekarta kan således bli aktuella först om ett drygt år. Finansministeriet kan ta beslutet om stadsfullmäktige i Vanda och Helsingfors godkänner en framställning om en ändring i kommunindelningen. I annat fall kan statsrådet ta ett beslut om en ändring i kommunindelningen, men det förutsätter lika väl att de berörda kommunernas invånare och andra som anser att ärendet berör dem har erbjudits tillfälle att framställa anmärkningar.

Den aktuella korrigeringen av gränsen vid Österleden är motiverad, även om en ändring inte helt entydigt uppfyller de allmänna villkor som definieras i 3 § i kommunindelningslagen. Ändringen är ändå problematisk med tanke på att Österleden förenar Westerkulla gård med det övriga Vanda.

Fallet Sibbo

Ny gräns. Den 8 december 2008

Yle Mellannyland har på morgonen publiceraten notis med rubriken "Helsingfors och Sibbo undertecknar avtal". I notisen heter det att "Helsingfors och Sibbo ska i dag underteckna ett avtal om annekteringen av sydvästra Sibbo."

Ledaren i senaste nummer av Sipoon Sanomat har rubriken "Maanviljelys on ollut Sipoon pelastus". Artikeln, som är skriven av llmo Pasanen, handlar om bakgrunden till annekteringstvisten. Jag citerar ur ledaren:

>>Viimeisen kahden vuoden aikana ovat sipoolaiset saaneet kuulla moneltakin. suunnalta, että olemme yhteistyöhaluttomia. Kunta ei ole kehittynyt ja ruotsinkielinen väestö hallitsee kaikkea, ja siksi kehitystä ei tapahdu.
Nämä yleistykset övat olleet niitä aseita, jolla valtiovalta ja Helsingin päättäjät saivat rajansiirrossa tahtonsa läpi. Näiden kahden vuoden aikana, kun rajakiistaa on käyty olemme saaneet Sipoossa huomata, että kielellä ja kehityksellä ei lopulta ollutkaan suurta merkitystä. Sipoo on ollut aina kaksikielinen ja varmasti tulee olemaan ikuisesti. Kehityksen hidas eteneminen ei ole ollut kielen syy, vaan historiallinen. ...

Tästä rajakiistasta tehtiin kieliriita, koska vanhat maita omistaneet suvut sattuvat olemaan äidinkieleltään ruotsinkielisiä. Kateus siitä, että toinen omistaa parempaa maata on ennenkin ajanut ihmisiä sotaan.
Kukaan ei ole nostanut esille sitä seikkaa, että Helsingillä on Mellunmäen kupeessa suuri asumaton maa-alue. Västerkullan kartanon alueella Helsingissä saa kyllä viljellä maata ja olla rauhassa suuren alueen kanssa. Helsinki ei ole halunnut lähteä lunastamaan näitä maita, alue piti saada Sipoolta ja Vantaalta. Se ei näköjään häiritse ketään, että Västerkulla saa olla asumattomana suurena linnakkeena. <<

Sipoon Sanomat missatar sig här på en punkt. Westerkulla gård, som ligger invid Mellungsbacka metrostation, hör till Vanda, inte till Helsingfors. Å andra sidan idkar Helsingfors stad jordbruk på på stadens åkrar i Mellungsbacka eller Mellungsby invid gränsen till Westersundom. (Se "'Sibbo' börjar i Helsingfors. Den 24 augusti 2006".) I Helsingfors torde många tro att Westerkullas marker hör till Sibbo. Det är ju här som den omtalade skarpa gränsen mellan stad och landsbygd går.

I samma tidning ingår en insändarartikel av Christer Silén (sfp), som är suppleant i kommunfullmäktige. Silén skriver bl.a. följande:

>>voi vain miettiä mikä tämän "epäpyhän" koalition taustalla on. Vastaus on tietenkin itsestäänselvä eli RKP:n vaikutusmahdollisuuden minimointi suoranaisella kostomentaliteetilla ja alle sen mihin sillä olisi oikeus äänestystuloksen perusteella. Se, joka kirkkain silmin yrittää muuta i väittää, loukkaa mielestäni kansalaisten ajatuskykyä. ...

Joku on halunnut nostaa esille kieliriidan ainekset.<<

På samma sida i tidningen har koalitionspartierna fått en insändare publicerad under rubriken "Muutoksen ja kehityksen puolesta, kielipolitiikkaa tästä ei saan hakemallakaan". På sidan finns ytterligare en insändarartikel av Vesa Lepistö, som representerar Ysi (Vårt gemensamma Sibbo). Ur denna artikel framgår det lite tydligare att man välat tränga ut Sfp (och de gröna), dels på grnd av att man vill garantera en förändring, dels på grund av att man ser Sfp eller åtminstone Christel Liljeström som en syndabock i förlusten av Östersundom. Jag citerar ur artikeln:

>>RKP:n ja vihreiden koalition - uskottavuus muutoksen toteutitajina on heikko, kun arvioidaan viimeisten valtuustokausien aikaista Sipoon kehitystä. Ja kun arvioidaan Christel Liljeströmin johdolla käytyjä "salaisia" neuvotteluja Helsingin kanssa alkuvuodesta 2006 ja niiden lopputulosta ei jälki vakuuta. Ei tässä sen kummempaa hiekkalaatikkologiikkaa tarvittu.<<

Helsingfors har idag på de finska specialsidorna om inkorporeringen publicerat ett meddelande med rubriken "8.12.08 Liitosalueen postinumeroksi 00890 HELSINKI" där man felaktigt hävdar att "Sipoosta ja Vantaasta liitettävien alueiden vanha postinumero 01100 SÖDERKULLA lakkautetaan." Bättre blir det inte av att man tillägger att "Sipooseen jäävät alueet siirtyvät postinumerolle 01120 VÄSTERSKOG ja Vantaalle jäävät alueet siirtyvät postinumerolle 01200 VANTAA." Postnumret o1150 Söderkulla lär dock förbli i kraft. På specialsidorna har man tidigare publicerat ett meddelande med rubriken "30.10.08 Liitosalueen postinumeroksi 00890 HELSINKI", där det hette att "Sipoosta ja Vantaasta liitettävien alueiden vanha postinumero 01100 ITÄSALMI lakkautetaan." Av någon anledning har man från specialsidorna tagit bort detta meddelande, med den korrekta informationen. I övrigt har man till det nya meddelandet bara lagt till en liten, men ganska väsentlig, sats: "Postinumeromuutosten voimaantuloaika on 1.1.2009." Min gissning är att man först nu fått det bekräftat att postnumert förändras samtidigt med att ett fletal vägar i stordistriktet Östersundom byter namn.

I dagens nummer av gratistidningen Metro ingår HST:s annons med rubriken "Bussilinjat 91 ja 93 liikennöimään liitosalueella". En underrubrik lyder "HKL lahjoittaa matkakortit", men jag är främst intresserad av linjekartan, som ingår i annonsen. (Se ovan.) Kartan finns även på HST:s webbplats. (Pdf filen med kartan är skapad den 28 november.) Ur kartan framgår det att minibusslinjen 92 skall gå över gränsen till Västerkulla bycentrum, som även efter årsskiftet skall höratil Vanda. Det märkliga är emellertid att kommungränsen, i konflikt med statrådets beslut, ritats ut så att den nya gränsen sin helhet skall gå norr om Österleden. Att det här inte är fråga om ett misstag visar två små hack i gränsen på de ställen där cykelvägen byter sida om Österleden. Gränsen har alltså dragits så att även cykelvägen i sin helhet hamnar innanför Helsingfors gränser. Samtidigt följer gränsen delvis registerenhetens gränser. Varifrån kommer denna nya gräns? Har Helsingfors, Vanda och finansministeriet redan kommit överens om en ny ändring i kommunindelningen?

På bilden nedan till vänster syns den okända gränsen på HST:s linjekarta. Kartan till höger (eller eventuelt nadanför) visar Helsingfors ursprungliga förslag till område som skall överföras från Vanda till Helsingfors. Kartan är mycket exaktare än Helsingfors ursprungliga framställning från den 21 juni 2006, men man har inte tagit hänsyn till läteriverkets förslag att dra gränsen norr om Österleden istället för längs vägens mittlinje. Enligt statsrådets beslut (eller inrikesministeriets utlåtande till HFD) går gränsen längs den gamla vägens norra sida, men fortfarande upp till tvåhundra meter söder om den nuvarande vägen vid avtaget till Ring III. Gränsen på HST:s karta visar att utredningsman Pekka Myllyniemis förslag inte var funktionellt. Myllyniemi bör ha haft tillgång till kartan till höger, ur vilken det framgår att Österleden flyttats, men han kopierade lika väl gränsen direkt från Helsingfors ursprungliga förslag. Jag har tidigare behandlat den aktuella gränsmissen bl.a. i inläggen "Vem utpressade vem? Den 7 april 2007", "Var skall gränsen gå? Den 3 juli 2007", "Ingen landförbindelse. Den 16 oktober 2007", "Registerenheten 92-895-2-8. Den 28 juli 2008" och "Huvudgata. Den 4 december 2008".

Fallet Sibbo