Från landsbygd till stad. Den 12 december 2008


Lilsom jag noterade i gårdagens blogginlägg godkände Helsingfors stadsplaneringsnämnd i går kväll förslaget till planering av inkorpreringsområdet (Helsinkiin Sipoosta ja Vantaasta vuonna 2009 liitettävien alueiden suunnittelu ja alustavat suunnitteluperiaatteet). Jag citerar ur stadsplaneringsnämndens beslutsmeddelande:

Helsinkiin Sipoosta ja Vantaasta vuonna 2009 liitettävien alueiden suunnittelu ja alustavat suunnitteluperiaatteet
Päätös: ehdotuksen mukaan
Sipoosta ja Vantaalta Helsinkiin vuoden 2009 alussa liitettävälle alueelle on laadittu alustavat suunnitteluperiaatteet. Nykytilanteeseen nähden perustavanlaatuinen muutos on, että maaseudusta tehdään kaupunkia. Liitosalueen uuden väestön vähimmäismääränä pidetään alustavasti 30 000 asukasta. Pääajatuksena on luoda liitosalueesta monipuolinen joukkoliikenteeseen painottuva kaupunkimaisesta pientalorakentamisesta koostuva alue. Alueelle suunnitellaan ainakin yksi vetovoimainen keskusta.
Lisätiedot: projektipäällikkö Matti Visanti, p. 310 37291

Innebörden av förändringen från landsbygs till stad framgår åtminstone delvis ur planerna i föredragningslistan, som godkändes igår: Landsvägar och enskilda vägar görs till stadens "gator" och "gränder", vilket innebär att staden tar över ägandet och underhållningen. Dessutom skall stadstrukturen, åtminstone i framtiden, baseras på kollektivtrafik. Det intressantaste förslaget till förändringen tycker jag dock att är följande:

Liitosalueen urbaanit puistot ovat oleellinen osa kaupunkirakennetta.Puistot eivät ole vain erilaisia vihervyöhykkeitä ja jäännösmetsiä, vaan ne käsitellään osana tiiviin kaupunkirakenteen julkisten ulkotilojen järjestelmää. Ne rakennetaan ja istutetaan kaupunkimaisesti ja ne toteutetaan monikäyttöisiksi.

Ännu på 1960-talet kunde ändringar i kommunindelningen motiveras med att en stad behövde växa. Sedan början av 1970-talet har kommuner och städer samma rättigheter och förpliktelser, varför det inte funnits några juridiska skäl till inkorporeringar. Skillnaden i planering kan kanske sedan mera bäst förklaras med städernas begränsade tillgång till mark, men visst handlar det även om skillnad i kultur. Men om de aktuella principerna för planeringen av stordistriktet Östersundom förverkligas, så blir Östersundom mera urbant än det övriga Helsingfors, fastän det i förslaget även heter att "Rannikon Natura2000-alueet ovat oleellinen osa uutta kaupunginosaa" och "Sipoonkorpea suunnitellaan alueen keskeisenä Nuuksion kaltaisena seudullisena retkeilykohteena." I förslaget som godkändes igår står det bl.a. följande:

Liitosalue liitetään muuhun Helsinkiin pääkadulla.Luontevin ratkaisu on käyttää hyväksi Itäväylän jatketta ja siihen liittyvää Uutta Porvoontietä. Nämä tulee muuttaa valtion ylläpitämistä teistä kaduiksi ja suunnitella kaupungin kadun standardeilla.

Landsväg 170 heter Österleden i Helsingfors och Vanda, men Nya Borgåvägen i Sibbo och Borgå. Österleden, som är Helsingfors längsta gata, är i Helsingfors än så länge 11 251 meter lång, men endast 7 294 meter av Österleden är gata. Den del av Österleden som formellt är gata är i själva verket motorväg (tidigare Östra motorvägen), som på grund av bristfälliga accelerationsfält saknar officiell status som motorväg. Det sista knappt fyra kilometer långa vägavsnittet från Östra Centrum österut är landsväg, som ägs och sköts av Vägförvaltningen. Av Österleden kommer, på grund av en fatal miss i kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag, även efter årskiftet en knapp kilometer att höra till Vanda. Utan en ny ändring i kommunindelningen kan detta avsnitt av landsvägen knappast göras till gata. Vanda stad torde knappast vara speciellt intresserad av att sköta underhållet av vägen, som enligt stadsplaneringsnämndens förslag till plan skall förena inkorporeringsområdet med det övriga Helsingfors.

På bilden ovan syns ett par busshållplatser vid Österleden, som även efter årsskiftet ligger i Vanda. På bilden syns även resterna av den den gamla landsvägen och en åkerteg mellan den gamla och den nya vägen. Det nya vägavsnittet hade redan tagits i bruk i juni 2006 då man på Helsingfors stadskontor drog upp gränsen, som Myllyniemi senare skulle kopiera.

I dagens nummer av gratistidningen Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Mitä vikaa on Itäsalmessa?" Artikeln handlar om namnet Itäsalmi, som Helsingfors stad nobbat till förmån för Östersundom. Tidningen noterar emellertid att "Östersundomin suomenkielinen muoto Itäsalmi säilyy kylännimessä."

Google+ Followers