Storskogens södra delar. Den 14 mars 2009

I gårdagens inlägg "A-klass i Helsingfors ögon. Den 13 mars 2009" noterade jag hur Sipoon Sanomat påtalar bristen av en klar avgränsning av Sibbo storskog. Egentligen har Sibbo storskog en officiell avgränsning, enligt vilken storskogens södra gräns utgörs av Borgåleden, men denna avgränsning har Helsingfors inte erkänt. Jag har i flera blogginlägg, t.ex. "Avgränsning av Sibbo storskog. Den 8 september 2007", noterat att utredningsman Pekka Myllyniemi i ett plagierat avsnitt i sin rapport hävdat att "Området för Sibbo storskog kan dock avgränsas endast i samband med planeringen av den framtida markanvändningen på området." Denna plagierade sats upprepar han i själva verket flera gånger. I inrikesministeriets beredning av statrådets beslut tar man fasta på detta påstående. Jag har i ett par inlägg ("Handläggning. Den 6 december 2008" och "Genmäle. Den 7 december 2008") påtalat att HFD på ett skandalöst sätt negligerade påståenden som gällde avgränsningen av Sibbo storskog.

Helsingfors stadsstyrelse behandlade stadens utlåtande om Sibbo storskog till miljöministeriet på sitt möte den 2 maj 2006. I föredragningslistan ingår utlåtande från flera olika instanser. Utlåtandena är intressanta, då alla inte varit invigda i Helsingfors planer på att annektera sydvästra Sibbo. Jag citerar här ur statsplaneringsnämndens utlåtande:

>>Kaupunki on kuitenkin kiinnittänyt huomiota siihen, että Sipoonkorven eteläosan rajaus tulisi tehdä siten, että yhdyskuntarakenteen kehittämistarpeet Porvoonväylän tuntumassa turvataan. Seudullisessa yhteistyössä on Sipoon aluetta tarkasteltu yhdyskuntarakenteen kehittämisalueena siten, että metroa voitaisiin jatkaa Mellunmäestä Östersundomin alueelle ja metroon tukeutuen rakennettaisiin kaupunkipientaloalueita. Tulevan rakentamisen ja Sipoonkorven välinen rajaus sijoittuisi Sipoon Landbon nykyisen asuntoalueen pohjoispuolelle.<<

De gröna kunde inte ha ställt sig bakom inkorporeringen, ifall Helsingfors (och utredningsmannen) senare hade ställt sig bakom stadsplaneringsnämndens ställningstagande. Föredragandens sammanfattning ter sig även som en diffus kompromiss av olika uppfattningar. Jag citerar:

>>Luonnonsuojelualueen eteläosan rajaus tulisi tehdä siten, että yhdyskuntarakenteen kehittämistarpeet Porvoonväylän tuntumassa turvataan. Ekologiset ja virkistyskäytön yhteydet on kuitenkin turvattava sekä E 18 -tien eteläpuoliselle Natura-alueelle että muille laajoille rannikonläheisille viheralueille. Luontoarvojen säilymisen kannalta ratkaisevaa on sekä mahdollisimman yhtenäisen metsäalueen säilyminen Sipoonkorvessa että ekologisten käytävien turvaaminen. Sipoonkorven eteläosan muutospainealueella ekologisten yhteyksien tarkempi selvittäminen tulisi aloittaa jo lähivuosina.<<

Idrottsverket noterar att "Sipoonkorpea tulisi kokonaisuutena kehittää Nuuksiota vastaavana ulkoilu- ja retkeilyalueena sekä aktiivisen virkistyskäytön alueena." I föredragningslistan återges även ett utlåtande från miljöcentralen. Jag citerar vidare:

>>Osana Porkkalasta Sipooseen ulottuvaa virkistysvyöhykettä Sipoonkorven asema Etelä-Suomen viherverkoston osana on erittäin tärkeä. Luontoarvojen säilyminen Sipoonkorvessa on merkittävää koko pääkaupunkiseudun luonnon monimuotoisuuden kannalta.

Ekologisten yhteyksien turvaaminen erityisesti etelään on jäämässä Sipoonkorven merkittävimmäksi ongelmaksi luonnonsuojelun toteutumisen kannalta, kun alueidenkäyttö Sipoonkorven keski- ja pohjoisosassa on selkiytymässä luonnonsuojeluesityksen myötä. Ekologiset ja virkistyskäytön yhteydet on kuitenkin turvattava sekä E 18 -tien eteläpuoliselle Natura-alueelle että muille laajoille rannikonläheisille viheralueille kun se vielä on mahdollista. Toimivat viheryhteydet ovat olennaisia myös Helsingin viheralueiden, erityisesti kaupungin itäosien luontoarvojen ja lajiston säilymisen kannalta. Tiiviin kaupunkirakenteen vuoksi vastaavaa tilaa lajien liikkumiselle ja leviämiselle on lännen suunnassa tarjolla hyvin vähän.

Sipoonkorven eteläisimpien osa-alueiden valtionmaiden ottaminen osaksi suojeltavaksi esitettyä aluetta tukee mm. maakuntakaavoissa esitettyä näkemystä, jonka mukaan Sipoonkorven ekologisia yhteyksiä muiden alueiden suuntaan pidetään edelleen tärkeinä ja ne pyritään maankäyttöratkaisuin turvaamaan myös Sipoonkorven eteläisimmissä osissa.

Koska kaupungilla on omistuksessaan suuret maa-alat juuri Sipoonkorven eteläosan muutospainealueella, kaupungin toimilla on keskeinen merkitys ekologisten yhteyksien turvaamisen kannalta. Sipoonkorven käyttöä pohtineiden työryhmien esityksen mukaisesti näiden yhteyksien tarkempi selvittäminen saisi alkaa jo lähivuosina.<<

Fallet Sibbo

A-klass i Helsingfors ögon. Den 13 mars 2009

I gårdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorven suojeluun kootaan kansanliikettä". En förkortad version av artikeln finns på tidningens webbplats, där man även kan rösta på om storskogen bör skyddas eller ej. Jag återger här slutet på artikeln:

>>Päätös kansallispuiston perustamisesta on tehtävä pian ennen kuin Helsinki alkaa heiluttaa hakkua uusilla maillaan. Suurmaanomistajana Helsinki päättää pitkälti Sipoonkorven kohtalosta ja näköjään yksin. Keskusteluun oli kutsuttu koko joukko aluetta suunnittelevia virkamiehiä, joista yksikään ei vaivautunut paikalle. Helsingille olisi voinut olla myös hyödyllistä kuulla, millaista maata se on itselleen hankkinut. Jyri Mikkolan mukaan Helsingin rakennushaaveet Sipoonkorven eteläosassa ovat surkuhupaisan epärealistisia.

– Talosaaren tulvapellot ovat huonointa mahdollista rakennusmaata, mutta Helsinki on mielestään hankkinut A-luokan rakennusmaata, Mikkola muotoilee.<<

Även ledaren i Sipoon Sanomat handlar denna gång om Sibbo storskog. Jag citerar ur ledaren, som har rubriken "Sipoonkorpi pitää rajata tarkasti" och är skriven av Timo Pasanen:

>>Sipoonkorven rajoja ei ole haluttu vetää tarkasti, ja se on aiheuttanut paljon närää. Kunnon rajaus poistaisi spekulaatiot ja antaisi Sipoonkorvelle sen arvon, joka sille kuuluu. Hältingträskin alue on tällä hetkellä hienoa seutua ja se haluttaisiin Sipoossa säilyttää sellaisenaan. Helsingin silmissä juuri tuo alue on parasta A-luokkaa, joka joutaa rakennusmaaksi. Olisiko nyt aika tehdä kansanliike ja avata kaikkien silmät? Nuuksio pelastettiin viime hetkellä ja toivottavasti päättäjät tajuavat, että meillä on Sipoonkorvessa meneillään samanlainen taistelu.<<

Fallet Sibbo

Folkrörelse för Sibbo storskog. Den 12 mars 2009

Sipoon Sanomat har idag på tidningens webbplats publicerat en text med rubriken "Sipoonkorven suojeluun kootaan kansanliikettä". I texten noteras det att "Alueella toimivien luontojärjestöjen kokoamassa keskustelutilaisuudessa tultiin lähes yksimielisesti siihen tulokseen, että Sipoonkorpi kaipaa lisää suojelua." Mera om seminariet om Sibbo storskog (se "Naturskyddsområde invid metroststation? Den 5 mars 2009") kan man läsa i dagens tidning.

Svenska folkpartiet har idag publicerat ett meddelande med rubriken "Bevara Västersundoms skola i Vanda". I meddelandet ingår följande försiktiga formulering:

>>I huvudstadsregionens samarbetsavtal finns beslut om gränsöverskridande verksamhet. Helsingfors har redan visat intresse för samarbete och har behov av flera utbildningsplatser i regionen.<<

Fallet Sibbo

Markplanering. Den 11 mars 2009

Artikeln "Västersundom skola kan räddas", som Hbl publicerade på nätet igår, finns av någon anledning inte med i dagens tidning. Jag skall i alla fall passa på att citera ur artikeln:

>>Ordförande för direktionen i Västersundom skola, Charlotta Bengs, plockade fram markplanerigen.

– Johan har många gånger sagt att det inte finns planer för Västerkulla-Västersundom-området. Jag har andra uppgifter. Planen för området ska var klar 2010. Delgeneralplanen gör att byggandet kan bli verklighet inom tio år. Det finns uppgifter om att Östersundom och Västerkullakilen ska byggas ut med spårtrafikleder. Och det finns ett samarbetsavtal med huvudstadsregionens städer som innefattar principen om närskolor och samverkan i gränsområdena. Har principerna beaktats? Helsingfors lär ha akut behov av elevplatser. Vi kunde ju till och med förtjäna på att ta emot dem!<<

Västersundom skola har en lång tradition när det gäller att ta emot elever över kommungränsen. Behovet av elevplatser för elever från Östersundom och Gumböle kommer i framtiden att öka. Helsingfors akuta brist på elevplatser för elever från inkorporeringsområdet gäller dock finskspråkiga elever i klasserna 7-9. Vad markplaneringen beträffar är jag mycket skeptisk. Visst finns det uppgifter om att Västersundom liksom Östersundom skall byggas ut med en metrolinje, men dessa uppgifter har främst haft till syfte att motivera en inkorporering av Östersundom. Å andra sidan lär man på vissa håll ha svårt att förneka de påtalade uppgifterna.

Kartan ovan med prognoser för byggande i Vanda fram till år 2019 är ur publikationen Vantaa suunnittelee ja rakentaa 2009, som delades ut till hushållen i Vanda senaste veckoslut.

Fallet Sibbo

Trängselsibbo. Den 10 mars 2009

Kommunikationsministeriet publicerade senaste vecka en utredning över olika modeller för trängselavgifter i Helsingforsregionen. Modellerna som undersöktes är tre: en cirkelmodellen som påminner om det system som införts i Stockholm, en linjemodell där regionen är indelad i flera områden och zonmodellen med en inre och yttre avgiftszon. Enligt cirkelmodellen skulle en en avgift på upp till 2 € debiteras då gränsen som går strax innanför Ring III korsas. Detta betyder att Östersundom skulle ligga utanför trängselområdet, men däremot skulle delar av Kyrkslätt ligga innanför området. (Jfr "Metro utanför Ring III. Den 18 oktober 2006".) Enligt zonmodellen med en inre och yttre avgiftszon skulle en avgifter på 0,10 € eller 0,05 € debiteras för varje avverkad kilometer innanför zonerna. Systemet skulle möjliggöras av satellitövervakning. Även här definierar Ring III den inre zonen, medan kommungränser förefaller vara en utgångspunkt för den yttre zonens gränser. Hela Sibbo hör till den yttre zonen!

Bilden ovan visar den föreslagna inre och yttre zonen. Ur kartan framgår tydligt att kustlinjen inte går i riktning väst-öst, utan lutar avsevärt i förhållande till breddgraderna. Detta förhållande har jag påtalat bl.a. i inläggen "Balans. Den 27 november 2006", "Perspektiv. Den 2 december 2006" och "Väderstreck. Den 13 mars 2007". Att kustlinjen inte följer breddgraderna har man frånsett då man i samband med Sibbofrågan hävdat att det råder en obalans i samhälsstrukturen.
Hufvudstadsbladet har på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Västersundom skola kan räddas".

Fallet Sibbo

Elevupptagningsområde. Den 9 mars 2009

Protokollet från Helsingfors finska utbildningssektions möte den 24 februari (se "Tillfälliga utrymmen. Den 3 mars 2009") finns nu på Internet. Jag citerar ur protokollet:

Pöydälle jaettiin esittelijän muutettu ehdotus ja muutettu esitys, jotka kuuluvat seuraavasti:

Opetuslautakunnan suomenkielinen jaosto päättänee muuttaa 15.4.2008 (§ 45) tekemäänsä oppilaaksiottoaluetta koskevaa päätöstä siten, että perusopetuksen vuosiluokkien 7.-9. osalta valtioneuvoston päätöksen (746/2007) mukaan Helsingin kaupunkiin liitetyt alueet muodostavat 1.8.2009 alkaen alueella sijaitsevan Sakarinmäen koulun oppilaaksiottoalueen, missä 7.-9. vuosiluokan oppilaiden opetus toistaiseksi järjestetään tilapäistiloissa ja, että Sakarinmäen koulussa järjestetään perusopetusta myös vuosiluokilla 7-9. ...

Valtioneuvoston päätös (746/2007) kuntajaon muuttamisesta tuli voimaan 1.1.2009. Tästä lähtien Helsingin kaupungilla on perusopetuslain 4 §:n nojalla lakisääteinen velvollisuus järjestä liitetyillä alueilla asuvien oppivelvollisten perusopetus. ...

Esittelijä toteaa, että liitosalueella sijaitsee Sakarinmäen koulu, jossa järjestetään tällä hetkellä vuosiluokkien 1.-6. perusopetusta. Koulun 6. vuosiluokalla on noin 30, lukuvuonna 2009–2010 7.vuosiluokalle siirtyvää oppilasta, joiden nykyisen oppilaaksiottoalueen mukainen koulupaikka on Vartiokylän yläaste. Liitosalueella asuvat, Sakarinmäen koulun nykyisen 6. vuosiluokan oppilaat, eivät mahdu Vartiokylän yläasteelle. Tilanteeseen vaikuttaa erityisesti Vartiokylän yläasteen koulun peruskorjauksen tarve. Tarkoituksenmukaista on, että alueella asuvien 7.-9. vuosiluokkien opetus järjestetään Sakarinmäen koulun tilapäistiloissa kunnes alueen vuosiluokkia 7-9 käyville oppilaille saadaan pysyvät koulutilat. Samalla Sakarinmäen koulussa järjestetty opetus laajenee käsittämään kaikki perusopetuksen vuosiluokat. ...

Edellä esitetyn perusteella esittelijä esittää, että valtioneuvoston päätöksen (746/2007) mukaan Helsingin kaupunkiin liitetyt alueet muodostavat 1.8.2009 alkaen Sakarinmäen koulun perusopetuksen 7.- 9. vuosiluokkien oppilaaksiottoalueen, missä 7.-9. vuosiluokan oppilaiden opetus järjestetään toistaiseksi tilapäistiloissa ja, että Sakarinmäen koulussa järjestetään perusopetusta myös vuosiluokilla 7-9. ...

Hyväksyttiin esittelijän muutettu ehdotus.

Opetuslautakunnan suomenkielinen jaosto päätti muuttaa 15.4.2008 (§ 45) tekemäänsä oppilaaksiottoaluetta koskevaa päätöstä siten, että perusopetuksen vuosiluokkien 7.-9. osalta valtioneuvoston päätöksen (746/2007) mukaan Helsingin kaupunkiin liitetyt alueet muodostavat 1.8.2009 alkaen alueella sijaitsevan Sakarinmäen koulun oppilaaksiottoalueen, missä 7.-9. vuosiluokan oppilaiden opetus toistaiseksi järjestetään tilapäistiloissa ja, että Sakarinmäen koulussa järjestetään perusopetusta myös vuosiluokilla 7-9.

I protokollet nämns ingenting om Kallahden peruskoulus elevupptagningsområde eller Kallahden peruskoulu i Nordsjö, dit sexornas föräldrar hade inbjudits på ett informationsmöte den 25 februari. I föredragningslistan för mötet den 24 februari kan man däremot läsa följande:

esittelijä esittää, että valtioneuvoston päätöksen (746/2007) mukaan Helsingin kaupunkiin liitetyt alueet liitetään 7.-9. vuosiluokan opetuksen osalta, 1.8.2009 alkaen osaksi Kallalahden peruskoulun oppilaaksiottoaluetta.

Fallet Sibbo

Västersundom. Den 8 mars 2009

Västersundom skola hotas igen av indragning. Det verkar som om man passar på att föreslå en indragning då det ekonomiska läget tvingar fram förslag till sparåtgärder. Av olika orsaker, som jag inte skall gå in på nu, finner jag förslaget beklagligt. Men jag köper inte heller nödvändigtvis direktionens alla argument för ett bevarande av skolan. Yle skrev i fredags följande:

>>Skolans direktion hade möte i torsdags. Ordförande Lotta Bengs påminner staden om att Västersundom med omnejd kommer att expandera kraftigt inom de kommande åren. Invånartalet förväntas fördubblas från 30.000 till 60.000 inom 10-15 år och behovet av en skola i området blir ännu större då.<<

I sin Sibboutredning räknar Pekka Myllyniemi med upp till 20 000 nya invånare längs den tänkta metrolinjen genom nuvarande Vanda. På Vanda stad framhåller man emellertid att det inte finns några färdiga planer på bebyggelse i området. Gällande generalplan ger överhuvudtaget inte rum för någon tillväxt i stadsdelen Västersundom och en metrolinje genom Västersundom. (Se "Alternativa planer för Västersundom. Den 30 december 2006", "Inget utredningsområde. Den 20 december 2007" och "Hinder för en utvidgning. Den 23 december 2007".) En metrolinje genom Västersundom verkar allt mera osannolik. Å andra sidan har men i Östersundom och Västersundom skoldistrik i årtionden samarbetat över kommungränserna. Zacharias Topelius, som på gamla dar bodde i Östersundom i Sibbo, var i nästan 20 år direktionsordförande för skolan, som på Topelius tid hette Östersundom kapell folkskola. Även nu går en av busslinjerna i inkorporeringsområdet till Västersundom skola. Visst vore det märkligt - fastän inte helt överraskande - om det goda samarbetet mellan Östersundom och Västersundom bröts som en följd av inkorporeringen. I FNB:s notis "Koncentrera småbarnspedagogiken till Vasa", som i går kväll publicerades av flera österbottniska tidningar, säger Maria Björnberg-Enckell (sfp) följande:

>>- Den svenska servicen över kommungränserna framför allt i gränstrakterna borde intensifieras, så att inte en svensk Vandaskola precis i gränszonen invid Helsingfors tillväxtområde i det annekterade Sibbo stängs utan att grannarna hörs och ett gemensamt behov kartläggs.<<

Citatet är ur Bjötnberg-Enckells tal "Sydkusten: Den professionella pedagogen på Arcada" från igår.

Den lilla glesbebygda stadsdelen Västersundom har på ett märkligt sätt hamnat mitt emellan inkorporeringsområdet Östersundom och det egentliga Helsingfors. Eleverna i Västersundom skola kommer i huvudsak från andra stadsdelar i Håkansböle storområde. Västersundom hörde i tiden tillsammans med Östersundom till Sundom fjärding. (Se "Helsinge och Sibbo. Den 3 september 2006".) Västersundom har liksom Östersundom i århundraden varit ett gränsområde mellan Helsinge/Vanda och Sibbo. Redan 1936 föreslog Yrjö Harvia att Västersundom by skulle inkorporeras av Helsingfors (se "Yrjö Harvias förslag från 1936. Den 3 april 2007"), men i samband med den stora inkorporeringen 1946 förbleb Västersundom en del av Helsinge. År 1966, då Nordsjö inkorporerades av huvudstaden, anslöts endast en liten del av Västersundom by väster om Borgarstrandsviken till Helsingfors stad och stadsdelen Nordsjö. Den så kallade Västerkullalkilen, som vid årsskiftet inkorporerades av Helsingfors, hör i sin helhet till Västersundom by. Västerkullakilen - med undantag av det 10 hektar stora området norr om Österledens gamla sträckning - hörde i sin helhet till stadsdelen Västersundom. Namnet Västersundom associeras dock huvudsakligen till området invid Västersundom skola.

Bilden ovan av skolbyggnaden i Västersundom har jag tagit i september 2006.

Fallet Sibbo