Kommunindelningslagarbetsgruppens förslag. Den 28 mars 2009

Senaste onsdag publicerade finansministeriet ett pressmeddelande med rubriken "Snabbare och enklare förfarande vid ändring av kommunindelning" (Kuntajaon muuttamisen menettelyt nopeammaksi ja yksinkertaisemmaksi ). Det var i samband med publicerandet av detta meddelande och Kommunindelningslagarbetsgruppens promemoria, somkommunminister Mari Kiviniemi (c) tog avstånd från möjligheten till tvångssammanslagningar bara för några få problemkommuners skull. (Se "Vandas sak är Sibbos. Den 25 mars 2009" och "Skiljeförfarande. Den 26 mars 2009".) Jag citerar ur pressmeddelandet:

>>Den av finansministeriet tillsatta kommunindelningsarbetsgruppen överlämnade idag den 25 mars 2009 sin promemoria åt förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi. Arbetsgruppen har berett ett förslag till en ny kommunindelningslag.

Det föreslås att kommunindelningslagen ändras så att den skulle svara mot de nya behov och förändrade omständigheter som beror på kommun- och servicestrukturreformen (KSSR). Det föreslås speciellt att förfarandena vid beredningen av och beslutsfattandet i fråga om ändring av kommunindelningen skulle förenklas och göras snabbare. Lagen föreslås innehålla skilda bestämmelser för förfaranden vid fusioner av hela kommuner samt för överföring av delar av en kommun till andra kommuner.

Det föreslås att kommunindelningslagen på ett tydligare sätt än i dagsläget skulle lyfta fram kommunernas avgörande roll vid anhängiggörandet och beredningen av samt beslutandet om ändringar i kommunindelningen. Man föreslår att kommunfusioner skulle förutsätta en proposition som kommunerna berett tillsammans. Även när en partiell kommunsammanslagning bereds, ska ärendet enligt förslaget behandlas i samtliga kommuner som berörs av ändringen, så att ingen av kommunerna blir överraskad av propositionerna. ...

Förutsättningarna för ändring av kommunindelningen föreslås bli preciserade. Kommunerna ska på förslag av kommunindelningsutredaren kunna slås samman även i sådana fall där kommunerna i fråga inte har någon gemensam markgräns. Då man trots kommunfullmäktiges motstånd beslutar att överföra en del av en kommun till en annan kommun, ska man enligt förslaget slopa procentgränserna som gäller befolkningsmängden i och arealen för området som ska överföras. Mindre områdesöverföringar som förutsätts av regionutvecklingen ska enligt förslaget även i framtiden kunna göras mot kommunfullmäktiges vilja, förutsatt att ändringen inte på ett väsentligt sätt försvagar kommunens handlingskraft eller förutsättningar att svara för ordnandet och finansieringen av service. ...

Det föreslås också att lagen skulle inkludera bestämmelser om ett nytt förlikningsförfarande i situationer där kommunerna annars inte kommer överens om en ekonomisk utredning då en del av en kommun flyttas till en annan kommun. Inga förändringar föreslås till kommunindelningslagens bestämmelser om det ekonomiska stödet för kommunfusioner eller om personalens ställning. ...

Arbetsgruppen har också berett separata förslag om i ramlagens 9 § avsedda tvångsförändringar av kommunindelningen som gäller kommuner som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning, ifall regeringen skulle anse det nödvändigt att vidta åtgärder. Bestämmelserna i fråga ingår inte i arbetsgruppens förslag till kommunindelningslag.<<

Det är uttryckligen med tanke på KSSR som kommunindelningslagarbetsgruppen under ledning av förvaltningsrådet Arto Sulonen lägger fram ett förslag till reform av kommunindelningslagen. Att arbetsgruppen har berett separata förslag om tvångsförändringar av kommunindelningen visar att tvångssammanslagningar av hela kommuner inte i princip strider mot vare sig KSSR eller ramlagen. Att ett lagförslag som utarbetats på initiativ av en centerpartistisk kommunminister inte inbegriper tvångssammanslagningar av hela kommuner är i sig inte speciellt anmärkningsvärt. Däremot är det förvånande att ingen omedelbart tycks protestera mot att tvångssammanslagningarna föreslås utebli, om än en utlåtanderunda ännu återstår. En förklaring är att man, liksom Kiviniemi sagt rent ut, kommit överens om att inte inkludera tvångssammanslagningar av hela kommuner i KSSR, men vad är det för en överenskommelse hon syftar på? Jag finner inga andra svar en det som jag redan gett på denna blogg. Centerministrar i nyckelposition lovade i juni 2006 sköta Sibbofrågan som en separat fråga och ett specialfall mot att KSSR inte behövde inkludera tvångssammanslagningar.

Hbl har på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Vanda avböjer fusion".

Fallet Sibbo

Vatten och avlopp. Den 27 mars 2009

Jag trodde att Helsingfors stad hade slutat uppdatera sina specialsidor om inkorporeringen, då man här inte informerat någonting om det nya elevupptagningsområdet eller skolundervisningen för de finskspråkiga eleverna i klasserna 7-9 nästa läsår. På utbildningsverkets webbplats finns en länk till en sida med nyheter (Sipoo-infeosivusto), som senast är uppdaterad i juni ifjol. Den senaste uppdateringen av specialsidorna hade visserligen gjorts i början av februari, men före beslutet om att grunda Sakarinmäen koulun oppilaaksiottoalue. I onsdags uppdaterades plötsligt de finska specialdidorna om inkorporeringen med informations från Helsingfors vatten, daterat den 19 mars. Rubriken är "Sipoon liitosalueen asukkaat ovat edelleen Sipoon vesilaitoksen asiakkaita".

Informationen att Sibbo vatten- och avloppsvek, dvs Sibbo kommun fortfarande ansvarar för vattenförsörjningen för invånarna i inkorporeringsområdet är i sig intressant. Det ansvaret hade Sibbo kommun, som de facto subventionerar vattenförsörjningen i inkorporeringsområdet, gärna avstått ifrån. När det kommer till infrastrukturen är Östersundom, i motsats till vad som hävdades i samband med statsrådets Sibbobeslut, inte alls en sammanhängande del av Helsingfors. Om Östersundom ansluts till Helsingfors vatten och avlopp, måste rören gå genom Vanda.

Vanda stad har publicerat föredragningslistan för måndagens stadsstyrelsemöte. I föredragningslistan föreslås det att Vanda tackar nej till Helsingfors initiativ till en samgångsutredning, eller att "Vantaa ei käynnistä kuntajakolain mukaista kuntaliitosselvitystä Vantaan lakkauttamiseksi tai sen liittämiseksi toiseen kuntaan."

Fallet Sibbo

Skiljeförfarande. Den 26 mars 2009

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Ministeri Kiviniemi karsastaa niskoittelevien kuntien liitoksia". Jag återger här början och slutet på artikeln:

>>Valtiovarainministeriötä vastaan niskoittelevia kuntia ei tulla pakottamaan kuntaliitoksiin, vaikka hallitukselle onkin kirjoitettu valmiiksi pakkoliitokset mahdollistavat lakipykälät. ...

Kiviniemelle keskiviikkona luovutetun lakiehdotuksen mukaan kuntaliitoksen valmistelua ja päätöksentekoa yksinkertaistetaan. Vastedes kunnat voisivat myös liittyä yhteen, vaikka niillä ei ole yhtenäistä maarajaa.

Näin vältyttäisiin kuntaliitosten ulkopuolelle jättäytyvien kuntien silpomiselta. Esimerkiksi uutta Hämeenlinnaa luotaessa Hattulan kunnasta jouduttiin nappaamaan siivu "napanuoraksi" Kalvolan ja Hämeenlinnan välille.

Helsingin ja Sipoon rajakiistojen kaltaisia riitoja pyritään vastedes helpottamaan sillä, että alueliitoksiin liittyvät omaisuusriidat puitaisiin välimiesmenettelyllä. Näin voitaisiin välttää pitkät oikeusprosessit.<<

Jag vill passa på att notera att Helsingin uutisets ledarskribent i sin ledare "Välitysmies aukaisi portit" benämnde kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemi väitysmies. (Se "Avtackningar. Den 6 december 2006".) Innehålet i Helsingin Sanomats artikel motsvarar långt FNB:s notis "Kiviniemi: Kriisikuntia ei pidä pakottaa yhteen", som jag kommenterade i gårdagens blogginlägg "Vandas sak är Sibbos. Den 25 mars 2009". Om fallet Hattula har jag skrivit i inläggen "Inget nytt Sibbo. Den 7 september 2007" och "Hattula. Den 27 december 2008". En intressant fråga att spektulera om är om inkorporeringen av "Västerkullakilen" hade behöfts för att ansluta Östersundom till Helsingfors, ifall den föreslagna kommunindelningslagen hade varit i kraft när det begav sig.

Fallet Sibbo

Vandas sak är Sibbos. Den 25 mars 2009

Hufvudstadsbladet har idag publicerat en insändarartikel av Gustav Tallqvist från Gumbostrand. Budskapet i artikeln, som har rubriken "Hur bevara självständigheten?" och överrubriken "Sibbo", skulle jag sammanfatta till Vandas sak är Sibbos. Jag citerar ur Tallqvists insändare:

>>Vad hotar Sibbos självständighet? Naturligtvis samma faktorer som ledde till erövringen av Öster­sundom, det vill säga huvudstadsregionens egna problem, bostadspolitiken, kollektivtrafiken, den övergripande planeringen, vatten och avlopp, sophanteringen, specialsjukvården. ...

Därför pågår en giganternas brottning, kommunsammanslagning eller fortsatt samarbete? Redan frågan om en utredning av problemet har satt passionerna i svallning. Vandas socialdemokrater har föreslagit förvaltning i två steg för regionens alla 14 kommuner, den så kallade Stockholms-modellen. ...

Frågan är om inte Stockholmsmodellen skulle vara det säkraste sättet att trygga åtminstone de angelägnaste bitarna av Sibbos självständighet? En sak är säker: Så länge huvudstadsregionens stora problem inte är lösta vilar Sibbos självständighet på osäker grund. Plats för stödande initiativ från Sibbos sida för Vanda?<<

Tallqvist föreslår alltså en tvåstegsförvaltning. Det samma gör Johanna Westman i ledaren i dagens Hbl, som har rubriken "Förhastat grunda nytt Helsinge". Bilden ovan hör ihop med ledarartikeln.

Dess värre kan man inte förvänta sig att en utredning som görs på initiativ av Helsingfors stadsdirektör skulle förorda en tvåstegsmodell. Medan en kommunsammanslagning skulle öka överborgmästarens makt, skulle en mellanstegsförvaltning minska hans inflytande. Samlingspartiet tar avstånd från tvåstegsmodellen och överborgmästaren själv hade den dåliga smaken att rent av i sitt senaste nyårstal, som direktsändes i TV, indirekt förespråka sammanslagningar och direkt ta avstånd från en tvåstegsmodell. Angående samgångsutredningen ifrågasätter Westman i sin ledare att det på mindre än ett halvår på ett trovärdigt sätt går att kartlägga följderna av den tänkta fusionen. Men vem har sagt att en utredning behöver vara trovärdig?

Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat har idag i publicerat FNB:s notis med rubriken "Kiviniemi gillar inte tvångssammanslagningar" respektive "Kiviniemi: Kriisikuntia ei pidä pakottaa yhteen ". Jag citerar:

>>Arbetsgruppen som berett en reform av lagen om kommunindelning föreslår tvångssammanslagning av kommuner som har stora ekonomiska problem.

Kiviniemi tycker inte att det är motiverat att möjliggöra tvångssammanslagningar på grund av "några problemkommuner".<<

Här är det inte Helsingforspolitikern, utan centerpolitikern som tar ställning mot tvångssammanslagningar. Enligt min uppfattning offrade Centern Sibbo för att driva igenom en kommunreform utan tvångssammanslagningar. Ordförande för den ovannämnda arbetsgruppen är regeringsrådet Arto Sulonen. I mitt blogginlägg "Skelett i garderoben. Den 31 juli 2008" skrev jag följande:

>>Eftersom Sulonen är en nyckelperson i kopplingen mellan Sibbofrågan och Paras-reformen utgör Sulonens orförandeskap i ovannämnda arbetsgruppen en garanti för att tvångssammanslagningar även i framtiden kommer att vara sällsynta. Sviker Sulonen överenskommelserna, kan man alltid påminna honom om hans skelett i garderoben. Sulonen borde sitta på åklagarbänken för tjänstefel i fallet Sibbo, men för oss som ogillar tvångssammanslagningar är det bra att ha Sulonen i arbetsgruppen för beredningen av en revidering av kommunindelningslagen.<<

Nu tar arbetsgruppen lika väl ställning för tvångssammanslagningar i enskilda fall. Kanske har inte Sulonen fått sin röst hörd? I finansministeriets pressmeddelande från den 27 februari hette det om arbetsgruppens uppdrag att "Avsikten är att det fortfarande ska vara uteslutet att möjliggöra sammanslagningar av hela kommuner mot kommunernas vilja." Till saken hör att en annan medlem i arbetsgruppen, Kari Prättälä från Kommunförbundet, i boken Kuntalaki angående förutsättningarna för ändringar i kommunindelningen mot enskilda kommuners vilja framåller att (redan nu) "Muutoksen edellyttämän lakiesityksen valmistelu on valtioneivoston poliittisen harkinnan varassa." (Se "Inte bara kommununallagen. Den 31 januari 2009".)

I den något längre finska versionen av FNB:s notis kan man även läsa följande:

>>Työryhmä ehdottaa myös, että alueliitoksiin liittyviä omaisuusriitoja puitaisiin jatkossa välimiesmenettelyllä. Näin vältettäisiin pitkät oikeusprosessit.

Käräjätie uhkaa Helsingin ja Sipoon alueliitosta koskevassa korvauskiistassa, kun Helsinki ilmoitti äskettäin vievänsä kiistan hallinto-oikeuden ratkaistavaksi. Lainvoimaisen ratkaisun saaminen saattaa viedä jopa vuosia.<<

Fallet Sibbo

Vandafrågan. Den 24 mars 2009

Yle har idag publicerat en text med rubriken "Debattera Vandafrågan på onsdagen!" Rubriken anspelar på fallet Sibbo och den så kallade Sibbofrågan. Utan fallet Sibbo skulle perspektivet på Helsingfors förslag på en samgångsutredning vara en annan åtminstone i de svenskspråkiga medierna. Nu ser man med största misstänksamhet på Jussi Pajunens initiativ. Efter en sammanslagning av Helsingfors och Vanda hade det varit mycket svårare att argumentera för en inkorporering av sydvästra Sibbo. I själva verket betraktades en sammangånga mellan Helsingfors och Vanda som ett alternativ till inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Man kan tycka att inkorporeringen av Östersundom skulle försvåra Helsingfors planer på att inkorporera Vanda, men Helsingforspolitikernas beredskap att fusionera Vanda med Helsingfors torde vara större efter inkorpoeringen av Östersundom. Osmo Soininvara har i ett blogginlägg med rubriken "Helsingin ja Vantaan yhdistäminen aloittaisi taloussodan" från i söndags lyft fram intressanta samband mellan Vandafrågan och Sibbofrågan. Jag citerar ur inlägget:

>>Minulla ei ole tietoa siitä, mitkä tekijät johtivat kaupunginjohtaja Jussi Pajusen esitykseen Helsingin ja Vantaan yhdistämisen tutkimisesta. Se perustunee käsitykseen, että Espoota ei tulla saamaan mukaan todelliseen yhteistyöhön kuntaliitoksista tai metropolihallinnosta puhumattakaan. ...

Miksi Helsinki sitten uhrautuisi tukemaan köyhtyvää naapuriaan? Helsingillä on mahdollisuus vastata Espoon kermankuorintaan satamalta vapautuvilla alueilla ja Sipoolta saadulla Östersundomin alueella. Minulla ei ole asiasta mitään sisäpiiritietoa, mutta olettaisin Östersundomin alueliitoksen helpottaneen huomattavasti Vantaan ja Helsingin yhdistymistä.

Nykyisen Vantaan houkuttelevuutta parantaisi jo noiden “edullisten yksikkökustannusten” kohoaminen. Hyvin koulutetut vanhemmat haluavat lapsensa hyviin kouluihin. Kun aluetta suunnitellaan yhtenä kokonaisuutena, Helsinki varmaankin siirtäisi pientalorakentamista Vantaan puolelle. Metro Hakunilaan voisi olla Itä-Vantaalla uuden alku. Ja niin edelleen.<<

Soinivaaras syn på hur Helsingfors genom att inkorporera sydvästra Sibbo och fusioneras med Vanda kunde sätta press på Esbo har jag redogjort för i inlägget "Esbo är problemet. Den 28 februari 2007". Förslaget på en metrolinje till Håkansböle (Hakunila) är i sammanhanget en bisak, men visst är det även intressant att Soininvaara nämner möjligheten att dra en metrolinje till Håkansböle, då denna linje utsesluter den alternativa metrolinjen från Mellungsbacka till Östersundom.

Bilden ovan har Yle publicerat i samband med notisen "Fusionen av H:fors och Vanda går vidare".

Fallet Sibbo

91:an. Den 23 mars 2009

I veckoslutets nummer av Vantaan Sanomat ingick en artikel med rubriken "Västersundomin koulun lakkautusaikeet kauhistuttavat ruotsinkielisiä". Jag citerar ur artikeln:

>>Västersundomin koulussa on tällä hetkellä 84 oppilasta, ja sivistystoimen ennusteiden mukaan määrä vähenee. Karlssonin mukaan ennusteisiin ei ole luottamista, tällekin vuodelle ne lupasivat vain 61 oppilasta.

Koulun lakkauttaminen olisi hänen mukaansa lyhytnäköistä, sillä lähiseuduille on tulossa tulevaisuudessa tuhansia uusia asukkaita. Vantaa ja Helsinki laativat yhteistä osayleiskaavaa, joka mahdollistaa asuntojen rakentamisen 30000 ihmiselle. Vantaan puolelle näistä tulisi 10000.

Sipoosta Helsinkiin liitetyllä alueella sijaitseva Sakarinmäen koulu kaipaa laajennusta jo nyt. Karlssonin mukaan kaupunkien pitäisi tehdä yhteistyötä ruotsinkielisen opetuksen järjestämisessä.<<

I en faktaruta i samband med artikeln nämns att Västersundom skola ursprungligen hette Östersundom kapells folkskola och att Zacharias Topelius, som bodde i Sibbo, i 19 år var ordförande för skolans direktion. (Jfr "Västersundom. Den 8 mars 2009".)

Patrik Karllsson, som står för de ovanciterade åsikterna, är föreståndare för Västersundom skola. Personligen ger jag bevarandet av ett skolnätet av byskolor mycket hög prioritet. Frågan om Västersundom skolas framtid är även en ur finlandsvsvensk synvinkel högst viktig principfråga. Däremot tror jag inte att det inom en överskådlig framtid kommer att finnas 30 000 nya invånare i det aktuella området eller 10 000 nya invånare i sydöstra Vanda, fastän den tänkta delgeneralplanen skulle möjliggöra en dylik utveckling. Å andra sidan har Helsingfors den senaste tiden koncentrerat sitt markköp till Gumböle, nära intill Västersundom skola. Extra kapacitet i Västerkulla skola löser inte Helsingfors stads problem med att ordna undervisning för de finskspråkiga eleverna i klasserna 7-9 i Östersundom, inte ens fastän man skulle flytta alla svenska elever från Zachrisbacken till Västersundom. Lika väl kunde Västersundom skola betjäna en del av de svenskspråkiga invånarna i inkorporeringsområdet, vare sig en fusion mellan Helsingfors och Vanda förverkligas eller ej. Busslinje 91, som går från Landbo via Zachrisbacken till Gumböle, har redan nu Karlssons skola som ändhållplats.

Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en nyhetsartikel med rubriken "Helsinki pyytää Vantaata mukaan kuntaliitosselvitykseen". Hufvudstadsbladet har publicerat en artikel med rubriken "Helsingfors sänder invit till Vanda".

Fallet Sibbo

Pris. Den 22 mars 2009

I gårdagens blogginlägg "Samgångsutredning. Den 21 december 2009" nämnde jag endast i förbigående artikeln "Kuntien pakkoliitospaperit toistaiseksi hallituksen takataskuun", som ingick i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat. Jag återger här början av artikeln:

>>Valtioneuvosto saa ensi viikolla takataskuunsa kuntien pakkoliitoksia koskevan paperin, mutta sille ei esitetä lisää valtaa pakkoliitosten tekemiseen.

Kuntajakolain muutosta valmistelleen työryhmän puheenjohtajana on toiminut hallitusneuvos Arto Sulonen valtiovarainministeriöstä. Sulosen mukaan valtioneuvostolle on valmisteltu pakkoliitosasia valmiiksi, mutta sitä ei vielä esitetä mukaan lakiin.<<

Regeringsrådet Arto Sulonen torde vara bekant för dem som följt med denna blogg. I inläggen "Ordförande för arbetsgrupp. Den 26 juli 2008" och "Skelett i garderoben. Den 31 juli 2008" har jag uppmärksammat Sulonens roll som ordförande i ovannämna arbetsgrupp. En annan bekant medlem i gruppen som haft till uppgift att bereda en revidering av kommunindelningslagenm är Kari Prättälä. (Se t.ex. "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008" och "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008".) Enligt kommunminister Mari Kiviniemi (c) har man kommit överens om att inte ta med tvångssammanslagningar i detta skede, fastän Kiviniemi, liksom Helsingin Sanomat noterar, själv för ett år sedan hotade Pelkosenniemi med en tvångssammanslagning. Enligt min bedömning var Sibbo ett pris som Centern och Kiviniemis föregångare måste betala för att med möjligheten til tvångssammanslagningar (av hela kommuner) i kommunreformen. (Se t.ex. "Konsensus. Den 27 april 2008".)

I artikeln "Pajunen tror på smidigt Storhelsingfors" i dagens Hufvudstadsblad säger Helsingfors överborgmästare Jussi Pajunen att "Många saker föranledde mitt förslag, bland annat ramlagen som uppmuntrar till kommunsammanslagningar." Överborgmästaren torde veta att staten betalar morotspeng endast till kommuner som går samman före år 2013. Jag tycker det är intressant att Pajunen även i Vandafrågan gör en koppling till KSSR, fastän städerna Vanda och Helsingfors väl komer upp til ett befolkningsunderlag på 20 000 invånare utan en samgång.

I den ovannämnda artikeln intygar Pajunen att Helsingfors inte har gripits av storhetsvansinne. Den taktfulla redaktören torde dock egentligen ha undrat om inte överborgmästaren personligen lider av megalomani, men sånt frågar man inte. På Hbl:s blogg Parkvakten publicerades sent igår kväll ett inlägg med rubriken "Och sedan tar vi Vanda".

Fallet Sibbo