Partipolitisk strategi. Den 10 april 2009


Jag skall gå lite utanför ämnet "fallet Sibbo" i dagens blogginlägg, eller åtminstone skildra ett större sammanhang. Igår publicerade HFD sitt beslut angående det misslyckade experimentet med elektronisk omröstning. Jag välkomnar beslutet att kommunalvalet måste tas om i tre kommuner, bland dem Grankulla. Dels finner jag det sunt att HFD, efter att ha agerat som en trasa i fallet Sibbo, nu vågar ta ett beslut som kan tolkas som ett pekfinger mot justitieministeriet. Dels gillar jag beslutet, för att jag förhåller mig kritiskt till att politiska val elektronifieras och flyttar till Internet. (Läs min artikel "Elektroniska valsedlar" från år 2000.) Den verkliga kicken att skriva ett blogginlägg i anknytning till omvalet ger emellertid en artikel med rubriken "'Skicka notan till staten'" i dagens Hbl. Jag återger här det sista stycket ur artikeln, som handlar om Grankulla:

>>Det senaste kommunalvalet ändrade inte på partikonstellationerna i staden. SFP behöll sina 17 plater, samlingspartiet har 14, KD 1, Gröna 2 och SDP 1. Det som ändrades var att Samlingspartiet bildade ett block med småpartierna för att få röstmajoritet i fullmäktige. Huruvida den konstellationen ändras återstår att se.<<

Trots att Sfp i valet som nu måste tas om i Grankulla fick 17 av 35 platser i fullmäktige, lyckades Samlingpartiet erövra stadsstyrelseposten. I detta sammanhanget är Grankulla inget unikt fall. Efter senaste kommunalvale gick Samlingspartiet i Nyland och Östra Nyland in för en enhetlig strategi. Man bjöd in andra partier än Sfp i en koalition, för att erövra kommunstyrelseordförandeposten åt Samlingspartiet. Mindre partier fick genom koalitioner med Samlingspartiet flera platser i nämnderna i utbyte mot att Samlingspariet fick den viktigaste posten, styrelseordförandeposten. Förlorare på Samlingspartiets strategi är många samlingspartistiska lokalpartierna, som gick miste om platser i nämnderna, som nu tillföll mindre partier i koalitionerna. Förlorare är även Svenska folkpartiet, som i flera kommuner förlorade styrelseordförandeposten, fastän partiet i valet behöll sin position som det största partiet. Så gick det även i Sibbo.

Det är helt uppenbart att initiativet till Samlingspartiets strategi kom uppifrån. Genom att erövra så många styrelseordförandeposter som möjligt kunde Samlingspartiet stärka sitt grepp på regional nivå, där det krävs koordinering och nätverk. Man kan fråga sig vem som ligger bakom strategin och initiativet till ett block, som i sista hand riktar sig mot Sfp och svenska intressen. Vem eller vilka är spindeln i nätverket?

I Sibbo lyckades Samlingspartiet inte erövra en hel styrelseordförandepost, utan bara en halv - eller kanske tre fjärdedelar. Men man lyckades i alla fall ta styrelseordförandeposten bort från Sfp. Att Sfp förlorade positioner i Sibbo har tolkats som ett resultat av inkorporeringen och den misstro mot Sfp:s traditionella politik som inkorporeringen föranledde. De facto är gruppen Vårt gemensamma Sibbo, som bildades som ett resultat av inkorporeringen, i nyckelposition i den av Samlingspartiet ledda koalitionen i Sibbo. Vårt gemensamma Sibbo hävdar att att gruppen inte vill ta hänsyn till partipolitiska intressen, men sett ur ett större perspektiv utgör gruppen en spelbricka i ett högst partipolitiskt spel.


Fallet Sibbo

Nya Helsinge. Den 9 april 2009


Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Espoon Hertell: 'Voisimme jakaa Vantaan puoliksi Helsingin kanssa'". Hbl har publicerat en insändarartikeln av Lars Stormbom (Sfp, Vanda). Artikeln, som har rubriken "Bygg inte upp nya murar", har för några dagar sedan publicerats på Stormboms blogg. Storbom skriver att en sammanslagning av Vanda och Helsingfors inte skulle vara bra för de svenskspråkiga i regionen, eftersom en sammanslagning skulle medföra en mur mellan å ana sidan "nya Helsinge" (Helsingfors-Vanda) och å andra sidan Esbo och Grankulla. I en annan insändarartikel med rubriken "Hur skall konkurenskraften befrämja" förespråkar Gustav Tallqvist från Sibbo en tvåstegsförvaltning av Stockholmmmodell. Artikeln kan tolkas som den handsträckning som Tallqvist förespråkade i sin insändare "Hur bevara självständigheten?" den 25 mars. (Se "Vandas sak är Sibbos. Den 25 mars 2009".) Tallqvist poäng är att utan en tvåstegsförvaltning i Helsingforsregionen förlorar så väl Sibbo som Vanda sin självständighet.

Hbl har idag även publicerat en insändarartikel av Ulla-Stina Westman. Jag citerar ur artikeln, som har rubriken "Nu kan Samlingspartiet gnugga händerna":

>>Fram till måndagens fullmäktigmöte hade också SFP motsatt sig samgång. Men då framlades ett styrelseförslag med dubbla budskap, man ville dels utreda ett bättre organiserat samarbete inom huvudstadsregionen, dels konsekvenserna av en eventuell samgång mellan Helsingfors och Vanda. Vilketdera budskapet som var det viktiga var på måndagen ingen hemlighet. ...

nu gäller det att börja beställa den utredningen. Vanda stad får den utredning de beställer, likaså Helsingfors. Helsingfors har vanan inne sedan Sibbo. ...

enligt vad som hörs från stadshuskorridorerna i Vanda lär hotet om indragningen av Västersundom ha bestått såvitt SFP inte gått med samlingspartiet i utredningsfrågan.Västersundoms skola har alltså blivit ett vapen i kampen mellan Samlingspartiet och Socialdemokraterna som representerar motsatta ståndpunkter i samgångsfrågan.<<

Påståendena om påtryckningar har jag på denna blogg noterat i inläggen "Domslut föregår lagen. Den 6 april 2009" och "Påtryckningar. Den 7 april 2009". Angående utredningar, så har Helsingfors erfarenhet av beställningsarbeten. När det gäller Pekka Myllyniemis skandalösa Sibboutredning är det dock skäl att notera att beställaren var kommunminister Hannes Manninen och inte Helsingfors stad. "Ministeri Manninen sai mitä tilasi" var även rubriken på det pressmedelande som Sibbo kommun gav ut samma dag som Myllyniemis utredning offentliggjordes. En annan sak är att Jan Vapaavuori, enligt pålitliga källor, före offentliggörandet av Myllyniemis rapport kände till utredningsmannens förslag och att Myllyniemi utan att ange källa direkt kopierade Helsingfors egen opublicerade utredning.

Begreppet Helsinki är mera inklusivt än begreppet Helsingfors, vilket delvis torde bero på att den svenskspråkiga befolkningen har starkare lokala identiteter och känner bättre till den lokala historien. (Jämför "Sibbo mihi patria est. Den 21 juli 2006".) Ett regionalt Storhelsingfors av Stockholmmodell kunde väl på svenska heta Helsinge, medan namnet Helsingfors skulle reserveras för den mindre kommunen eller staden Helsingfors.

På bilden ovan ett annat nytt Helsinge, Helsinge Gymnasium i Helsinge Kyrkoby, i hjärtat av det historiska Helsinge socken och dagens Helsingforsregion. Den nya byggnaden är färdig i augusti.


Fallet Sibbo

Sibbobiten. Den 8 april 2009


Rubriken på huvudnyheten i dagens nummer av gratistidningen Vartti (Itä-Helsinki) är "Sipoo-pala alkaa rakentua reunailta". Tidningen skriver att Helsingfors, i strid mot tidigare uppgifter, börjar bygga i utkanterna av inkorporeringsområdet. Rubriken på artikeln inne i tidningen är "Helsinki jyrää 'Sipossaan'". Överrubriken lyder här "Liitosalueelle sekä ratikalla että metrolla?" Matti Visanti säger här att bebyggelsen kunde börja där dit metron inte kommer, det vill säga i områdets utkanter. Man kan fråga sig vad ett dylikt projekt har med förenhetligande av samhällstrukturen att göra, speciellt som Visanti härom veckan sade att man borde bygga för högst tusen nya invånare per år. Däremot kunde Helsingfors genom att börja med utkanterna skaffa sig goda skattebetalare i ett eget nurmijärvi. Det är inte sagt att det någonsin blir någon metro. Tidningen Vartti hävdar visserligen att en spårvagnslinje inte utesluter en metrolinje, men det är klart att man inte bygger en metrolinje från Östersundoms nuvarande centrum (Siwa) till Zachrisbacken, ifall det redan går en snabbspårvägslinje längs Nya Borgåvägen.


Fallet Sibbo

Påtryckningar. Den 7 april 2009


Yle har publicerat en notis med rubriken "Vanda säger ja till fusionsutredning". Helsingin Sanomat har publicerat en artikel med rubriken "Vantaa lähtee selvittämään liitosta Helsingin kanssa ". I artikeln noteras det att "Useissa puheenvuoroissa liitosselvitystä verrattiin Helsingin kanssa flirttailuun, monissa muistutettiin Helsingin Sipoon-valtauksesta." Helsingin Sanomat glömmer att nämna Sfp bland de grupper som röstade för en utredning. I går noterade medierna misstankar om påtryckningar angående ställningstagandet till en samgångsutredning. Fullmäktigeledamoten Patrik Karlsson förnekade att det skulle ha förekommit påtryckningar, men hans förklaringar till varför Sfp skulle rösta för en utredning stämde inte överens med de förklaringar som partikamraten Göran Härmälä gett. Klart är att Sfp:s två representanter i Vanda stadsfullmäktige med- eller motvilligt hade lovat Tapani Mäkinen att rösta för en utredning.
Frågan är varför det inte skulle ha förekommit påtryckning i frågan om Vanda bör gå med på en utredning, då påtryckningar och rena utpressningar hörde till vardagen i fallet Sibbo. Uutispäivä Demari publicerade igår en artikel med rubriken "Kookoomuksen rivit säröilevät Vantaalla: Helsinki-liitos ei olekaan läpihuutojuttu", där den samlingspartistiska ledamoten Paula Lehmuskallio berättar om påtryckningar. Jag citerar ur artikeln:

>>- Tässä on painostettu ja ostettu ihmisiä muistakin ryhmistä. Olen tulossa maanantaina kesken lomani ja tulen äänestämään. Tiukoille menee. Minulle on viestitetty etten saisi tulla saliin ollenkaan, Lehmuskallio tuhahtelee. ...

Paula Lehmuskallio myöntää, ettei hän ole ensimmäistä kertaa napit vastakkain oman puolueensa, kokoomuksen valtuustoryhmän kanssa.

- Minä olin eri mieltä kokoomuksen kanssa niin kutsutusta Västerkullan kiilasta.

- Olisin halunnut, että Vantaa olisi neuvotellut maakaupoista. Kiila annettiin ilmaiseksi. Siitä ei neuvoteltu. En hyväksynyt sitä, enkä hyväksy kaupunkien yhdistymisselvitystäkään, Lehmuskallio toteaa. ...

Hän ounastelee, että mahdollinen selvitystyö olisi niin kutsutusti tarkoitushakuinen.

- Jos tehtävä Helsingin ja Vantaan yhdistämiseksi jollekin annetaan, niin olisi perin kummallista, jos selvityksen tekijä päätyisi johonkin muuhun johtopäätelmään kuin kaupunkien yhdistämiseen, Paula Lehmuskallio ounastelee. <<

Lehmuskallio torde ha rätt i mycket av vad hon säger, men då det gäller Västerkullakilen, så ersatte staten Vanda genom finansiering av Ringbanan. Denna ersättning kan Mäkinen dock inte öppet medge
I gårdagens inlägg "Domslut föregår lagen. Den 6 april 2009" noterade jag två blogginlägg av Helena Tuuri-Tammela, "Yhteisen kuntarajan vaatimus perustuu nykyiseen kuntajakolakiin" och "Kuntajakolain muutosesityksestä". Tidningen Ilkka publicerade den 27 mars under rubriken "Alueellinen eheys on yhteisen kuntarajan vaatimus" en kolumn av Tuuri-Tammela. Kolumnen innehåller textavsnitt ur de tvp ovannämnda blogginläggen. Jag återger här det avslutande stycket i kolumnen:

>>Nykyään voimassa olevan kuntajakolain tulkinnoista on viimeisin suuri kärhämä käyty Sipoo-Helsinki kuntajakomuutoksessa. Lakikäsittely olisi ollut Sipoon tapauksessa reilumpi toimintalinja, eikä vain päätöksen perustelujen kirjoittaminen sopivan näköiseksi. Nyt esitetystä kuntajakolakimuutoksesta on poistettu kriteerejä, joiden varassa Sipoon ratkaisu oli erityisen kummallinen. Ilmeisesti Suomessa on myös ajauduttu lainsäädännössä malliin, jossa oikeuden päätösten mukaan muutetaan lainsäädäntöä eikä siten, että laki määrittelee, miten oikeuden tulee päättää. Onko valta kansalla, joka valitsee lainsäätäjän, vai jossain muualla?<<

Fallet Sibbo

Domslut föregår lagen. Den 6 april 2009


Helsingin Sanomat har publicerat en artikel med rubriken "Harva vantaalainen yltäisi yhdistetyn suur-Helsingin valtuustoon". Jag har behandlat samma ämne i mitt inlägg "Apropå. Den 8 november 2008".

Svenska Yle har publicerat en notis med rubriken "Vanda behandlar fusionsutredning" och finska Yle en notis med rubriken "Helsingin ja Vantaan yhdistymiskaavailuista tutkintapyyntö". Jag citerar ur den senare notisen:

Yksityishenkilön jättämä tutkintapyyntö koskee Vantaan kaupunginhallituksen puheenjohtaja Tapani Mäkistä (Kok.) ja Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajusta.
Tutkintapyynnössä esitetään, että Mäkinen ja Pajunen ovat yhdistymisselvityksestä ja sen vaikutuksista neuvotellessaan painostaneet muita päätöksentekijöitä.

Vartti har publicerat en notis med rubriken "Väite: Jussi Pajunen painostanut päättäjiä".
Helena Tuuri-Tammela, vars pro gradu avhandling "Kunnallisen jaotuksen muuttaminen: Oikeudelliset edellytykset ja kunnallinen itsehallinto" jag berört i blogginläggen "Jura novit curia. Den 17 januari 2009", "Absurda slutsatser. Den 20 januari 2009" och "En hälsning från Storkyro. Den 3 februari 2009", har på sin blogg följt med beredningen av revideringen av kommunindelningslagen. Redan en dag före kommunindelningslagsarbetsgruppen överlämnade sitt förslag skrev Tuuri-Tammela ett blogginlägg med rubriken "Yhteisen kuntarajan vaatimus perustuu nykyiseen kuntajakolakiin", där hom bl.a. noterade följande angående den nuvarande kommunindelningslagen:

Oikeudellisten edellytysten täyttyessä ministeriö voi päättää kuntajakomuutoksen, jolleivät kunnat vastusta asiaa. Muunlaisessa tapauksessa päätösvalta kuuluisi valtioneuvostolle, jonka kuntajakolaille melko vieraita tulkintaperusteita oli nähtävissä jo tapauksessa Sipoo-Helsinki-Vantaa. Eikä Korkein Hallinto-oikeus tuota päätöstä kumonnut, vaikka VN:n Sipoo -päätöksen lainmukaisuutta on kyseenalaistettu monen kunnallisoikeudellisen tutkijankin toimesta, koska kyse oli suuresta alueesta ja liitosta vastustettiin Sipoossa yli 90 %:sti.

Dagen efter att arbetsgruppen hade överlämnat sitt lagförslag till kommunminister Mari Kiviniemi skrev Tuuri-Tammela ett mycket betydelsefullt inlägg på sin blogg. Jag citerar här ur inlägget, som har rubriken "Kuntajakolain muutosesityksestä":

Nykyään voimassa olevan kuntajakolain tulkinnoista on viimeisin suuri kärhämä käyty siis Sipoo-Helsinki kuntajakomuutoksessa. KHO ei valtioneuvoston tekemää Sipoon huomattavien osien pakkoliitosta kumonnut, vaikka VN:n Sipoo -päätöksen lainmukaisuutta, etenkin pakkoliitokselle vaadittujen edellytysten erityistä painavuutta, on kyseenalaistettu monen kunnallisoikeudellisen tutkijankin toimesta.
Joka tapauksessa selkein valta ratkaista kuntajakomuutosten oikeudelliset edellytykset on eduskunnalla säätämällä asiasta laki. Lakikäsittely olisi ollut Sipoon tapauksessa myös reilumpi toimintalinja, eikä vain päätöksen perustelujen kirjoittaminen sopivan näköiseksi.
Tuon Valtioneuvoston tekemän Sipoo -ratkaisun perustelujen kirjoittanut esittelijä Arto Sulonen oli nyt laatimassa uutta kuntajakolakiesitystä. Nyt tästä esitetystä kuntajakolakimuutoksesta on poistettu kriteerejä, joiden varassa Sipoon ratkaisu oli erityisen kummallinen.
Ilmeisesti Suomessa on myös ajauduttu lainsäädännössä malliin, jossa oikeuden päätösten mukaan muutetaan lainsäädäntöä eikä siten, että laki määrittelee, miten oikeuden tulee päättää. Onko valta kansalla, joka valitsee lainsäätäjän, vai jossain muualla?


Fallet Sibbo

Östersundom och nurmijärvi. Den 5 april 2009


Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Valtio kallistumassa Malmin kentän säilyttämisen puolelle". Det är uttryckligen representanter för statsmakten som överväger ett bevarande av flygfältet i Malm. Helsingfors stad vill fortfarande flytta flygverksamheten, men man medger att inkorporeringen av Östersundom förändrat situationen. Jag citerar ur artikeln:

>>Helsingin kaupunki haluaa yhä siirtää lentokentän pois Malmilta ja rakentaa alueelle asuntoja.

Kaupunginjohtaja Jussi Pajusen (kok) mukaan paine Malmin rakentamisesta on kuitenkin helpottanut, kun Helsinki on saanut rakennusmaata Sipoosta ja vanhoilta satama-alueilta. <<

Tle har middagstid publicerat en notis med rubriken "Malms flygfält bevaras?". Jag citerar ur notisen:

>>Nu ska Kommunikationsministeriet utreda om det är möjligt att hålla kvar Malms flygfält i Helsingfors. Området behövs kanske inte längre för bostadsbyggande eftersom huvudstaden har fått ny tomtmark i och med annekteringen av sydvästra Sibbo och då hamnverksamhet har flyttats från centrala Helsingfors till Nordsjö. <<

En som knappast uppskattar att Helsingfors lägger ner en efter annan plan med motiveringen att inkorporeringen av Östersundom förändrat läget är viceordföranden för Helsingfors stadsplaneringsnämnd, Osmo Soininvaara (grön). Soininvaara har ett betydligt större lokalpolitiskt inflytande än vad hans förtroendeuppdrag medför. Soininvaara hade varit en självskriven stadsfullmäktigeordförande, men han valde att ge uppdraget åt sin förtrodda arvtagare, Otto Lehtipuu. Soininvaara utövar även ett öppet inflytande genom så gott som dagligen skriva blogginlägg. Soininvaara har i flera inlägg på sin blogg berört planeringen av Östersundom. Speciellt har han gjort det i inlägget "Östersundom ja kestävä kaupunkirakenne" från den 1 mars.

Soininvaara inleder inlägget med en förklaring till varför Östersundom inkorporerades:

>>Sipoon Östersundom liitettiin Helsinkiin kaupunkirakenteen tervehdyttämiseksi - siis jotta ihmiset eivät joutuisi muuttamaan nurmijärville vaan pääsisivät järkevälle etäisyydelle hyvien joukkoliikenneyhteyksien varaan. ...

Tarkoitus oli, että sitä rakentamista, jota oli suunniteltu nurmijärville, keskitettäisiin metron varrelle Östersundomiin.<<

Nurmijärvi, skrivet med liten begynnelsebokstav, står här för fenomenet som på engelska benämns Urban sprawl. Statsministerns hemkommun Nurmijärvi är skräckexemplet på oönskad spridning av bebyggelsen främst norr och väster om Helsingfors. Soininvaaras synpunkter stämmer överens med motiveringar i Pekka Myllyniemis Sibboutredning. En annan sak är att det ur Myllyniemis rapport framgår att utredningsmannen inte förstått dessa motiveringar, som han kopierat ur Helsingfors stads egen utredning. (Se "Motsägelser och missförstånd. Den 4 oktober 2007".) Det är skäl att notera att varken bevarandet av Sandhamn i militärt bruk, som Helsingfors stadsplaneringsnämnds nuvarande ordförande Risto Rautava (saml) tillsammans med Jan Vapaavuori förespråkat, eller bevarandet av flygverksamheten i Malm, som Centern med Matti Vanhanen i spetsen förespråkat, utgjorde några officiella motiveringar till ändringen i kommunindelningen. I sitt ovannämnda blogginlägg noterar Soininvaara att syftet med inkorporeringen av Östersundom går förlorad ifall andra projekt i Helsingfors läggs ned som en följd av inkorporeringen. Jag citerar:

>>Jos ... Helsinkiin suunniteltu rakentamista siirretäänkin Östersundomiin, nurmijärville joudutaan rakentamaan yhtä paljon kuin lähtötilanteessa eikä koko Östersundomin liittämisestä Helsinkiin olisi lainkaan hyötyä nurmijärvettymisen ehkäisyssä vaan lopputuloksena on kaupunkirakenteen hajoaminen edelleen.<<


Fallet Sibbo.

Stor-Helsinge. Den 4 april 2009


Utlokaliseringen av läkemedelsverket har igen figurerat i rubrikerna under den gångna veckan. Det vore värt att utreda vilken betydelse det hade för slutresultatet i utredningen av placeringsort för läkemedelsverket ("Lääkealan keskuksen sijoittamisselvitys") att man på hög nivå på förhand kommit överens om att det nya verket skall placeras i Kuopio, invid Jyrki Katainens hemkommun Siilijärvi. En möjlig bakgrundsfaktor och förklaring till brister i utredningen har jag gett i blogginlägget "Överenskommen regionalisering. Den 7 februari 2009". Politik handlar i hög grad om kopplingar (koplaus) mellan beslut som i sak inte har någonting med varandra att göra. Därför är det inte helt sökt att spekulera vid en kopling mellan utlokaliseringen av läkemedelsverket och fallet Sibbo.

Det är väl snarare regel än undantag att utredningar som beställs av ministerier är beställningsarbeten. Att den sannolika samgångsutredningen angående en inkorporering av hela Vanda med Helsingfors kommer att bli ett beställningarbete oroar många motståndare till en fusion av städerna. Pekka Mylyniemis Sibboutredning framhgålls här som ett varnande exempel. Något plagiat av Myllyniemis kaliber skall man dock inte vänta sig. Beställningsarbeten och lotsasutredningar är normalt av mycket högre kvalitet än Myllyniemis parodiska utredning. Vad Myllyniemirapporten visar är att allt duger grund för färdigt tagna beslut.

Trots att Sfp i Vanda är emot en samgång med Helsingfors, förväntas Sfp:s representanter i stadsfullmäktige på måndag rösta för en utredning. Frågan är om Sfp-arna i Vanda sist och slutligen så kategoriskt är emot en sammanslagning. En viktig fråga torde vara hur sammanslagningen skulle förverkligas. Skulle den innebära att Vanda inkorporeras med Helsingfors, eller skulle sammanslagningen utgöra en äkta samgång, där även Vanda kan få sin vilja hörd. Sfp i Vanda torde ha en delikat position att ställa villkor. Sfp i Vanda säger nej tack till Stor-Helsingfors, men kanske inte till ett nytt Helsinge.

Att Sfp i Vanda kanske inte förhåller sig kategoriskt avvisande till en sammanslagning och att det kanske trots allt kan finnas en koppling mellan beslutet att bevara Västersundom skola och ställningstagandet för en samgångsutredning kan man eventuellt läsa mellan raderna i en kort insändare i dagens Hufvudstadsblad. Jag återger insändaren, som är skriven av två erfarna Sfp-politiker, i sin helhet:

>>Leve skolan!
Tack till klok tjänsteman som retirerade med nedläggningen av Västersundoms skola. Må skolan blomstra även i Stor-Helsinge.
Astrid Nurmivaara, Maj-Britt Vääriskoski, Vanda<<

I gårdagens inlägg "Sociokulturell utredning. Den 3 april 2009" skrev jag om "Lounais-Sipoosta Helsinkiä - Maaseudusta kaupunkia: Sosiokulttuurinen selvitys liitosalueesta", som ingår som bilaga till föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte i torsdags. Som bilaga till föredragningslistan utredningen "Osayleiskaavatasoinen maisemaselvitys Östersundomin alueelta". Helsingfors vill koncentrera bebyggelsen i Östersundom till området mellan Nya Borgåvägen och Borgåleden. Helsingfors markägendom ligger huvudsakligen söder om Nya Borgåvägen och norr om motorvägen, men dessa områden lämpar sig inte speciellt väl för urban bebyggelse. Dess värre finns det hinder i vägen även på området nellan de två trafiklederna. Ur kartan, som ingår i ovannämnda utredning, framgår att en stor del av det aktuella området är klassificerat som kulturhistorisk värdefullt landskap. Jag citerar ur sammanfattningen av utredningen i föredragningslistan:

>>Östersundomin kartano, kirkko hautausmaineen sekä Sakari Topeliuksen vanhuudenkoti Björkudden (Koivuniemi) kuuluvat Östersundomin valtakunnallisesti merkittävään kulttuurihistorialliseen ympäristöön, joka sisältyy Museoviraston ja ympäristöministeriön julkaisuun Rakennettu kulttuuriympäristö (Museoviraston rakennushistorian osaston julkaisuja 16 / 1993). Nämä alueet ja kohteet ovat valtakunnallisia alueidenkäyttötavoitteita koskevassa valtioneuvoston päätöksessä (30.11.2000) kulttuuri- ja luonnonperintöä koskevissa erityistavoitteissa tarkoitettuja alueiden käytön suunnittelun lähtökohtia. Tavoitteilla edistetään kansallisen kulttuuriympäristön ja rakennusperinnön sekä niiden alueellisesti vaihtelevan luonteen säilymistä. ...

Sipoon liitosalueen maiseman arvot perustuvat alueen pitkään kulttuurihistoriaan, viljelymaisemaan, pienipiirteiseen saaristoa muistuttavaan maisemarakenteeseen, meren läheisyyteen, jylhiin kallioselänteisiin sekä useisiin yksittäisiin hienoihin maisematiloihin. ...

Ruovikoituneet merenlahdet kuuluvat Natura 2000–verkoston kohteeseen nimeltä Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet. <<


Fallet Sibbo