Arkiverat: Jäv. Den 11 augusti 2009

nyckelord: jäv

Jävproblematiken intar en central roll i fallet Sibbo. För det första ansågs kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemi vara jävig. HFD bedömde att han inte var jävig, men klart är att hans inte var opartisk och att hans man i Sibbo fullständigt saknade förtroende för honom. Under Myllyniemis utredning hösten 2006 aktualiserades en annan jävproblematik. Justitiekansler Paavo Nikula varnade ministrar för att de kunde bli jäviga genom att på förhand ta ställning i Sibbofrågan. Efter att Nikula sjukskrivits kritiserade emellertid före detta förvaltningsrådet Lauri Tarasti Nikulas tolkning, var efter vikarierande justitiekansler Jaakko Jonkka gjorde en från Nikula något avvikande tolkning om ministrarnas domarroll. De ministrar som deltagit i Helsingfors stadsfullmäktiges beslut från juni 2006 jävade sig dock när statsrådet tog sitt beslut. En som inte jävade sig var statsminister Matti Vanhanen, trots att han enligt egen utsaga haft en central roll då Helsingfors tog sitt initiativ. HFD ansåg dock att inte heller Vanhanen var jävig.

Den kanske viktigaste frågan om jäv i fallet Sibbo gäller tillfälliga fövaltningsrådet Heikki Harjuklas deltagande i HFD:s avgörande i fallet Sibbo. Dess värre har Harjula inte fått någon större uppmärksamhet i medierna.

Arkiverat: Gräns. Den 10 augusti 2009

nyckelord: gräns

Kvacksalveriet i förslagen till Helsingfors nya gränser skulle vara vär den blogg, eller varför inte en bok, i sig. Det hela började med att Helsingfors den 21 juni 2006 lade fram en framställning som antingen gjordes av en amatör eller gjordes i oerhör brådska. Gränsen som plötsligt tar slut i skärgården hör till de bättre vitserna i fallet Sibbo. Lite svårare kunde det vara att uppfatta den komiska poängen i att den av Helsingfors föreslagna gränsen drogs med linjal rakt igenom fastigheter, över gårdsplaner och till och med gemom byggnader.

Strulet med gränser fortsatte med kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag. Det var uppenbart att landgränsen kopierats från en karta där kommungränsen följde fastighetsgränserna, men kopieringen var synnerligen inexakt gjord. Till skillnad från landgränsen följde gränsen till havs inte alls by- eller fastighetsgränserna. Kartan med Myllyniemis förslag i rapporten var så råddig att inrikesministeriet efter att rapporten gått i tryck gjorde en ny, något avvikande version av gränsförslaget. Denna inofficiella karta torde ha utgjort grunden för lantmäteriverkets (om)tolkning av Myllyniemis förslag. Dess värre bifogades inrikesministeriets karta och inte lantmäteriverkets karta till statsrådets beslut. Var gränsen enligt statsrådets beslut skulle gå var därför oklart. HFD fann ingen anledning att ogiltigförklara statsrådets beslut på grund av strulet med fel karta. Var gränsen mellan Vanda och Helsingfors går vi Österleden är dock fortfarande oklart.

Tvåspråkiga lösningar. Den 9 augusti 2009

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår det en artikel med rubriken "Nej till högre skatt kan bli ett ja". I artikeln är Sibbo bara ett exempel på en kommun i Svenskfinland som har har det krisigt på grund av lågkonjunkturen. För Sibbos del finns det dock även en alldeles speciell orsak till de ekonomiska problemen. Jag citerar ur artikeln:

Sibbo tappade nio miljoner i reda pengar då Helsingfors annekterade en del av kommunen.

Kompensationen för de lån som kommunen tagit för investeringar i det annekterade området dröjer och blir också rättssak mellan de två kommunerna. Det bidrar till att trycket på skatteöret är enormt. Den teoretiska kalkylen lyder på tre procentenheter.

Det är möjligt att citatet ryckts ur sitt sammanhang, men Caspar Berntzen, som representerar Vårt gemensamma Sibbo, kommer i artikeln med följande förslag:

- Dessutom behöver vi nytänkande. Om vi ska kunna bibehålla byskolorna måste vi se över skolnätet och gå in för tvåspråkiga lösningar med svenska och finska i samma skola.

Separata enheter är ett grundläggande finlandssvenskt intresse. I första hand är det väl Samlingspartiet som ifrågasatt lösningsmodellen, som stöder sig på den Taxellska paradoxen att tvåspråkighet kräver enspråkiga lösningar. I Sibbo har Eero Seppänen länge förespråkat tvåspråkiga lösningar, men som en indirekt följa av inkorporeringen har han fått Clara Lindqvist och Caspar Berntzen att ställa sig bakom idén, som i sig minsann inte representerar något nytänkande. Tvåspråkiga lösningar har motiverats med att finskspråkiga borde erbjudas möjlighet att lära sig svenska, men i Hbl:s artikel medger Berntzen att det handlar om att spara pengar.

Arkiverat: Mari Kiviniemi. Den 8 augusti 2009

nyckelord: Kiviniemi

När det begav sig år 2006 var Mari Kiviniemi utrikeshandels och utvecklingsminister Paula Lehtomäkis moderskapsvikarie. Före det var Kiviniemi statsminister Matti Vanhanens ekonomipolitiska rådgivare. Kiviniemi var alltså Vanhanens förtrodda och en länk mellan Vanhanen och Centern i Helsingfors, som i fallet Sibbo undantagsvis hade ett visst politiskt inflytande. Tack vare Kiviniemi fanns det tre centerministrar som var invigda i fallet Sibbo. Tack vare att Kiviniemi var viceordförande för Centern kunde hon även uttala sig i partiets namn och uttala "Centerns" stöd för en inkorporering. Vid senaste partikonferens fick Kiviniemi inte fortsatt förtroende som viceordförande, men istället efterträder hon Hannes Maninen som kommunminister. För den posten behövdes det en minister som hade Vanhanens förtroende och som kunde bevaka så väl Helsingfors som Centerns intressen i kommunreformen. Det torde inte ha funnits många tänkbara kandidater, som var insatta i kopplingen mellan lösningen på Sibbofrågan och överenskommelsen om KSSR.

Exakt vilken Kiviniemis inofficiella roll varit i inrikesministeriets (Arto Sulonens) beredning av Sibbofrågan kommer kanske aldrig att klarläggas. Hennes tänkta roll då valet skulle stå mellan alternativen Helsingfors förslag på 5 000 hektar och utredningsmannens förslag på 3 000 hektar är det lättare att spekulera över. Ännu dagen efter att utredningsman Pekka Myllyniemis förslag hade offentliggjorts publicerade Centerns partikansli i Kiviniemis namn ett pressmeddelande där Kiviniemi sade följande:

Tarvittiin keskustalainen alue- ja kuntaministeri, jotta tässä ikuisuuskysymyksessä päästiin eteenpäin. Keskustan tavoitteena on, että nykyinen hallitus päättää asiasta, kun selvitysmiehen esitys on nyt valmistunut. Parasta olisi, että liitos tapahtuisi Helsingin esittämässä alkuperäisessä laajuudessa.

Pressmeddelandet var så klumpigt formulerat att Kiviniemi på sina egna webbsidor något ändrade på texten. Texten nedan är ur den ursprungliga versionen.

Flera tidningar har idag publicerat FNB:s artikel om skador och faror som farleden till Nordsjö hamn föranleder. Ur Helsingfors synvinkel är det lite förargligt att farleden fortfarande huvudsakligen ligger i Sibbo, vilket framgår ur kartbilden som publicerats i dagens nummer av Borgåbladet.

Arkiverat: Plagiat. Den 7 augusti 2009

nyckelord: plagiat

Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis Sibborapport och framställning var på många sätt undermålig, trots att han fick högklassig utomstående hjälp med utredningen. Det kanske mest kontroversiella med utredningen är att den till stora delar är ett plagiat. Att andra än Myllyniemi skrivit delar av rapporten gör den ännu inte till plagiat. Dess värre ar en del av de texter som Myllyniemi, utan citationstecken och referenser, kopierat och infogat i sin rapport även publicerats i andra sammanhang. Så gott som hela Helsingfors stads utlåtande över Helsingfors egen framställning från juni 2006 återfinns i Myllyniemis rapport; vissa avsnitt har infogats två eller tre gångar i rapporten. Myllyniemi har dock inte kopierat texten direkt ur Helsingfors utlåtande, utan istället ur Helsingfors förvaltningscentrals eller Eila Ratasvuoris opublicerade utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Efter att jag på denna blogg avslöjat plagiatet hävdades det i flera medier att den plagierade texten inte återfinns i rapportens "förslagsdel", men detta stämmer inte. En pikant och juridiskt sett inte obetydlig detalj i sammanhanget är att tillfälliga förvaltningsrådet Heikki Harjula, som deltog i HFD:s avgörande i fallet Sibbo, i Hufvudstadsbladet förringade betydelsen plagiatet redan i december 2006. Som en ironisk prick på i:et har HFD i sitt Sibbobeslut återgett plagierade textavsnitt ur förslagsdelen i Myllyniemis rapport.

Myllyniemi har i sin rapport plagierat flera olika texter. Ett spektakulärt men mindre betydelsefullt plagiat är plagieringen av ett flertal sidor ur internetencyklopedin Wikipedia. Myllyniemis kopiering strider i detta fall mot upphovsrätten, eftersom Myllyniemi inte uppgett källa. Ur Wikipedia har Myllyniemi kopierat ett antal felaktiga uppgifter. Speciellt komiskt är det att länkmarkeringarna lämnats kvar i rapporten och även återfinns som understräckningar i den svenska översättningen av Myllyniemis rapport.

Att Myllyniemi kopierade Ratasvuoris utredning, som även utgjorde grunden för Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen, torde ha fått avgörande betydelse för fallet Sibbo. Helsingfors stadsfullmäktige antog stadens utlåtande kvällen innan Myllyniemis rapport publicerades. Knappast var det en ren tillfällighet att Helsingfors stadsfullmäktige bekräftade sitt ursprungliga förslag på 5 000 hektar dagen före utredningsmannens framställning och förslag på 3 000 hektar formellt överlämnades till kommunministern. Nu lät Hannes Manninen samma kväll som Helsingfors antog sitt utlåtande till Hufvudstadsbladet säga att utlåtandet saknar betydelse. Hade Myllyniemi inte kopierat Helsingfors utlåtande, torde Helsingfors ursprungliga framställning ha getts en helt annan roll.

Arkiverat: Pekka Myllyniemi. den 6 augusti 2009

nyckelord: Pekka Myllyniemi

Eftersom beslutsfattarna i Sibbo sommaren 2006 inte ställde sig bakom den utlovade inkorporeringen av ett 3 000 hektar stort område blev det nödvändigt med en kommunindelningsutredare för en framställning. Pekka Myllyniemi var inte det första alternativet, men nog på många sätt ett ur kommunminister Hannes Manninens synvinkel tillförlitligt alternativ. Utnämningen av utredningsmannen ledde omedelbart till kontrovers. Inrikesministeriet gav inte Sibbo kommun skälig tid att höras om utnämningen av Myllyniemi, men det stod från första stund klart att Myllyniemis medlemskap i styrelsen för Nylands förbund och kända åsikt i frågan utgjorde ett jävsproblem.

Utredningsman Pekka Myllyniemi fick bara ett par månader på sig att utreda behovet av en ändring i kommunindelningen och de lagliga förutsättningarna för en ändring, men han utlovades hjälp med utredningen. Dess värre klarade Myllyniemi inte av att utnyttja hjälpen, utan kopierade och infogade tiotals sidor direkt i sin rapport. Trots att Myllyniemi själv skrev bara en liten del av sin rapport, visade sig rapporten även frånsett plagiatet vara synnerligen bristfällig. Myllyniemis utredning var en total katastrof. Lika väl utnämnde kommunminister Mari Kiviniemi Myllyniemi till kommunindelningsutredare för en ny utredning dagen efter att HFD publicerade sitt avgörande i fallet Sibbo.

Arkiverat: Jyrki Katainen. Den 5 augusti 2009

nyckelord: Katainen

Jyrki Katainen förblev länge en doldis i fallet Sibbo. I januari 2007 avslöjade Katainen "Samlingspartiets" eller sin egen åsikt i Sibbofrågan, men först efter statsrådets beslut i juni 2007 avslöjade stadsdirektör Jussi Pajunen Katainens centrala roll i den politiska överenskommelsen över ett år tidigare. Katainens motiv för att ge efter för Helsingfors krav är inte svårt att gissa sig till. I själva verket har han medgett att Samlingspartiet i Helsingfors var allt för starkt för att han i Sibbofrågan skulle ha kunnat gå emot Helsingfors. Katainens roll är ändå högst anmärkningsvärd. Speciellt anmärkningsvärt är det att han vid statsrådets sammanträde den 28 juni 2007 gick emot föredragande minister Mauri Pekkarinen och föreslog att en ändring i kommunindelningen förverkligas i enlighet med kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag. Utredningen och beredningen som förslaget grundade sig på var så bristfälligt och kontroversiellt att Katainen måste ha haft mycket starka personliga motiv till att gå emot den föredragande ministern.

Finansministeriet meddelade i måndags att förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi (c) får en ny statssekreterare i början av oktober. Den nya statssekreteraren heter Mika Rossi. Jag har skrivit ett blogginlägg om honom, "Medborgarinflytande och kommunal demokrati. Den 23 oktober 2008".