I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår det en artikel med rubriken "Nej till högre skatt kan bli ett ja". I artikeln är Sibbo bara ett exempel på en kommun i Svenskfinland som har har det krisigt på grund av lågkonjunkturen. För Sibbos del finns det dock även en alldeles speciell orsak till de ekonomiska problemen. Jag citerar ur artikeln:
Sibbo tappade nio miljoner i reda pengar då Helsingfors annekterade en del av kommunen.
Kompensationen för de lån som kommunen tagit för investeringar i det annekterade området dröjer och blir också rättssak mellan de två kommunerna. Det bidrar till att trycket på skatteöret är enormt. Den teoretiska kalkylen lyder på tre procentenheter.
Det är möjligt att citatet ryckts ur sitt sammanhang, men Caspar Berntzen, som representerar Vårt gemensamma Sibbo, kommer i artikeln med följande förslag:
- Dessutom behöver vi nytänkande. Om vi ska kunna bibehålla byskolorna måste vi se över skolnätet och gå in för tvåspråkiga lösningar med svenska och finska i samma skola.
Separata enheter är ett grundläggande finlandssvenskt intresse. I första hand är det väl Samlingspartiet som ifrågasatt lösningsmodellen, som stöder sig på den Taxellska paradoxen att tvåspråkighet kräver enspråkiga lösningar. I Sibbo har Eero Seppänen länge förespråkat tvåspråkiga lösningar, men som en indirekt följa av inkorporeringen har han fått Clara Lindqvist och Caspar Berntzen att ställa sig bakom idén, som i sig minsann inte representerar något nytänkande. Tvåspråkiga lösningar har motiverats med att finskspråkiga borde erbjudas möjlighet att lära sig svenska, men i Hbl:s artikel medger Berntzen att det handlar om att spara pengar.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar