Kapellet. Den 16 augusti 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Östersundomin kirkosta on tulossa suosittu vihkikirkko" och en kortare text med rubriken "Kappelin ikkunoista näkyi meri". Jag citerar ur den förstnämnda artikeln, som igår kväll på tidningens webbplats publicerades i en lite kortare version under rubriken "Helsinkiin liitetystä Östersundomin kirkosta tulossa suosituin vihkikirkko":

"Ja ensi vuonna ainakin vihkimisiä tulee varmasti huomattavasti enemmän", sanoo suntio Vilho Kemppainen. Varauksia on tehty jo 22.

Kirkon rakennuttivat aikoinaan Östersundomin kartanon omistajat. Kappeli palveli saaristolaisia ja maaseudun asukkaita aina Helsingin pitäjän Mellunkylää ja Vuosaarta myöten.

"Tavallaan kirkko on siis palannut juurilleen", Kemppainen sanoo.

Jotkut sipoolaiset ovat kuitenkin katkeria.

"He sanovat, että on vaikea tulla käymään täällä, vaikka kirkko on tietysti avoinna kaikille."

Katkeria sipoolaisia ehkä lohduttaa, että kirkkomaa säilyy heillä. Sinne on vasta tehty 900 uutta arkkuhautapaikkaa. Hautaamisoikeus on vuoteen 2040 asti varattu vain niille, joille se tähänkin asti on kuulunut: eteläisen Sipoon, saariston ja Sotungin asukkaille.

Aktuellt och nyheter. Den 15 augusti 2009

I Borgåbladet ingick den 5 september ifjol en längre insändare överborgmästare Jussi Pajunen. I insändaren, som hade rubriken "Helsingfors informerar om servicen i inkorporeringsområdet", noterar Pajunen att länken från webbplatsens ingångssida till specialsidorna om inkorporeringen varit borta en tid under sommeren, men nu är tillbaka och kommer att stå kvar där. (Se "Stadsdirektören informerar. Den 5 september 2008".) I själva verket var det bara från den finska hemsidan som man hunnit ta bort länken till "specialsidorna". Igår var länken till specialsidorna igen borttagen från stadens finska hemsidan, medan länken fortfarande finns kvar på den svenska ingångssidan under rubriken "Aktuellt och nyheter".


Jag har i flera blogginlägg uppmärksammat ovannämnda specialsidor, som dels är synnerligen klumpigt gjorda, dels avslöjar Pajunens "föraningar" angående HFD:s beslut. (Se speciellt "Specialsidor. Den 5 februari 2008" och "Webmaster. Den 14 februari 2009".) Det är även länge sedan sidorna uppdaterats. Specialsidorna om inkorporeringen hade nog förtjänat lite större medieuppmärksamhet.

Christel Liljeström har igår skrivit ett blogginlägg där hon med glimten i ögat föreslår en lösning på Sibbo kommuns ekonomiska problem. Jag citerar:

Lainanoton lisääminen on yksi ratkaisu.
Oikeusistuin käsittelee Helsingin ja Sipoon kiista rajansiirron kompensaatiosta. Lopullinen ratkaisu tuskinpa syntyy vuonna 2010. Mutta sitten kun se tulee niin sillä rahalla voimme maksaa velkojamme…

Arkiverat: Tarja Cronberg. Den 14 augusti 2009

nyckelord: Cronberg

När det begav sig sommaren 2007 var De grönas dåvarande ordförande Tarja Cronberg hårt pressad av det egna partiet att rösta för en annektering. Helsingforkretsens starka ställning och Cronbergs egen svaga ställning förklarar Cronbergs ställningstagande. Cronberg försökte lika väl intyga att ställningstagandet var hennes personliga. De personliga motiveringar som Cronberg gav för en ändring av kommunindelningen var emellertid både ovidkommande och osakliga. Cronberg kommentarer över statsrådets beslut avslöjar även en stor förvirring angående de juridiska förutsättningarna.

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Malmin lentokenttä saattaa sittenkin säilyä". Annekteringen av sydvästra Sibbo omnämns inte i notisen, men det är klart att inkorporeringen påverkar behovet av tomtmark för småhusbebyggelse i Helsingfors. I själva verket var just Malm ett av statsminister Matti Vanhanens huvudargument för inkorporeringen.

Både Yle och Borgåbladet uppmärksammar idag utredningen om "slakt" av svenska byskolor i Sibbo. Yle noterar att tjänstemän vid bildningsavdelningen i Sibbo föreslår att åtta byskolor kunde läggas ner för att Sibbo skall "klara av den planerade befolkningstillväxten". Det är otroligt vad snabbt man försöker riva ner de svenska strukturer som Sfp velat bevara. Rent matematiskt borde förlusten av Östersundom inte ha medfört en tillbakagång för Sfp eller svenska intressen. Tack vare valmansföreingen Vårt gemensamma Sibbo kom många väljare som tidigare röstat på Sfp i det senaste kommunalvalet att indirekt ge sitt stöd åt före detta samlingspartisten Eero Seppänen och den politiska linje som han representerar.

Politisk kartell. Den 13 augusti 2009

Yle publicerade på morgonen en notis med rubriken "Fusionsdebatten i skymundan av ekonomin", men tog senare bort notrisen från sin webbplats. Istället publicerades en ny notis med rubriken "Sammanslagningsplaner lever vidare".

Igår publicerade Yle en artikel med rubriken "Forskare: Politisk kartell i Finland". Det är Heikki Paloheimo som anser att den politiska kulturen i Finland inte är tillräckligt öppen och att den finska konsensuspolitiken stöder icke-offentlig politisk beredning. Kartell är ett bra uttryck. Konsensus kan vara bra, men den finska konsensuspolitiken och -kulturen förhindrar ofta kritisk granskning av politiska beslut - och beredning. Den politiska kartellen aktualiseras av valfinansieringshärvan, men den politiska kartellen var alldeles speciellt uppenbar i fallet Sibbo. Det finns många länder som är mycket mera korrumperade än Finland, men i få länder finns en politisk kartell som skulle möjliggöra fall liknande fallet Sibbo.

Följd av Sibboaffären. Den 12 augusti 2009

Ledaren i dagens nummer av Bogåbladet har rubriken "Östnyland återgår till sitt historiska samband". Jag återger här några inledande rader:

Klockan klämtar för Östra Nylands förbund. Den formella utlösande faktorn är att Sibbo står i beråd att flytta över till Nylands förbund, efter det att man kom till insikt om att inflytandet över planeringen är för svagt, när Helsingfors har stor intressen i öster.

Påståendet i rubriken är rena historieförvrängningen. Det har aldrig funnits ett (hela) Nylands regioplaneförbund eller ens ett Nylands landskapsförbund som inkluderat Östnyland. Östnyland hör de facto fortfarande till samma län som Helsingfors, även efter att Nylands län upplösts. "Det historiska landskapet Nyland" var i egenskap av landskap inget administrativt område före länsreformen. Det historiska landskapet bara råkade sammanfalla med Nylands län. Helsingfors metropolområde är inget historiskt samband, och inbegriper enligt OECD:s definition sammanlagt fyra landskapsförbund. Varför måste Lovisa och Hangö höra till "metropolförbundet" Nyland, som domineras av Helsingfors, när inte Riihimäki eller Lahtis behöver göra det?

I ledarartikeln ger Sune Portin inte heller något värde åt en eventuell svensk direktör i Nylands förbund eller ens åt försöken att bevara svenskheten i regionen. Själv skulle jag ändå vilja se valmanföreningen Vårt gemensamma Sibbos beredskap att bevaka svenska och östnyländska intressen i samband med Sibbo byte av landskapsförbund, som i praktiken innebär en upplösning av Östra Nylands förbund. Går fjäskandet för Helsingfors före allt annat?

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet dyker förre chefredaktören på Bbl Jan-Erik Andelin, som numera är utvecklingschef på KSF Media, upp som ledarskribent på Hbl! Andelin gör delvis samma (fel)bedömning som Portin, men Andelin kommer även med en skarp analys. Jag återger här början av ledarartikeln, som har rubriken "Ett förlamat litet landskap":

ALFÅGELN (Clangula hyemalis) , en arktisk dykand, påstås ha en egenhet. Om den blir lämnad av sin flock så ligger den så paralyserad att vem som helst kan plocka upp den levande fågeln.
Stackars liten. Med samma sound av civil ömhet tar mången emot beskedet om att landskapet Östra Nyland, det fasta Finlands minsta, ger upp. Landskapet kommer sannolikt år 2011 att fusioneras med det övriga Nyland. Sibbo har redan beslutat att lämna skeppet om dryga tre månader, vid nyår. Pernå och Strömfors, delar i det nya Stor-Lovisa, har i veckan röstat för att följa efter. SFP:s östnyländska riksdagsledamot Mikaela Nylander använder inte längre så mycket orden om eller när då hon talar om landskapet och dess åtta promille av Finlands yta. Hon använder mera ordet hur.

Förlamningen på strandknallen är en följd av att tuppspelet i Östnyland rasade ihop efter Helsingfors gränsfejd med Sibbo.
Våren 2006 inleddes de första hemliga och hotfulla förhandlingarna; nu är allt genomfört. För hösten kungör Helsingfors trafikverk hur ikonen, den blå bussen, i vinter ska rulla på de annekterade områdena med uppgraderad tidtabell.
Det har varit tyst om stympade Sibbo kommun. I kommunen har en förstämning gått ända ner på det personliga planet i kommunens ledarskikt. I kommunalvalet förlorade SFP sin urgamla ledarroll i kommunen. Barrikadernas språkrör, Christel Liljeström är borta ur kommunstyrelsen. Som styrelseordförande i Östra Nylands förbund blir hon sannolikt landskapets sista.

Christel Liljeström har själv skrivit sitt första blogginlägg på nästan två månader. I blogginlägget "Höstens utmaningar" kommenterar hon Portins ledare i dagens Bårgåblad och skriver att "I dagens Borgåblad har Portin en ledare som helt missat poängen." Hon avslöjar vidare att Mikaela Nylander i en insändare i morgon kommer att svara på Portins ledarartikel. I sitt blogginlägg tar Liljeström även upp Sibbo kommuns ekonomi och bortfallet pga annekteringen.

Helsingfors stad har idag publicerat en nyhet med rubriken "12.08.09 Kiinteistökartta 2009:ssä mukana liitosalueet". Igår publicerade fastighetsbyrån en nyhet med rubriken "Uusi kiinteistökartta 2009 on ilmestynyt - mukana myös uudet liitosalueet".

Arkiverat: Jäv. Den 11 augusti 2009

nyckelord: jäv

Jävproblematiken intar en central roll i fallet Sibbo. För det första ansågs kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemi vara jävig. HFD bedömde att han inte var jävig, men klart är att hans inte var opartisk och att hans man i Sibbo fullständigt saknade förtroende för honom. Under Myllyniemis utredning hösten 2006 aktualiserades en annan jävproblematik. Justitiekansler Paavo Nikula varnade ministrar för att de kunde bli jäviga genom att på förhand ta ställning i Sibbofrågan. Efter att Nikula sjukskrivits kritiserade emellertid före detta förvaltningsrådet Lauri Tarasti Nikulas tolkning, var efter vikarierande justitiekansler Jaakko Jonkka gjorde en från Nikula något avvikande tolkning om ministrarnas domarroll. De ministrar som deltagit i Helsingfors stadsfullmäktiges beslut från juni 2006 jävade sig dock när statsrådet tog sitt beslut. En som inte jävade sig var statsminister Matti Vanhanen, trots att han enligt egen utsaga haft en central roll då Helsingfors tog sitt initiativ. HFD ansåg dock att inte heller Vanhanen var jävig.

Den kanske viktigaste frågan om jäv i fallet Sibbo gäller tillfälliga fövaltningsrådet Heikki Harjuklas deltagande i HFD:s avgörande i fallet Sibbo. Dess värre har Harjula inte fått någon större uppmärksamhet i medierna.

Arkiverat: Gräns. Den 10 augusti 2009

nyckelord: gräns

Kvacksalveriet i förslagen till Helsingfors nya gränser skulle vara vär den blogg, eller varför inte en bok, i sig. Det hela började med att Helsingfors den 21 juni 2006 lade fram en framställning som antingen gjordes av en amatör eller gjordes i oerhör brådska. Gränsen som plötsligt tar slut i skärgården hör till de bättre vitserna i fallet Sibbo. Lite svårare kunde det vara att uppfatta den komiska poängen i att den av Helsingfors föreslagna gränsen drogs med linjal rakt igenom fastigheter, över gårdsplaner och till och med gemom byggnader.

Strulet med gränser fortsatte med kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag. Det var uppenbart att landgränsen kopierats från en karta där kommungränsen följde fastighetsgränserna, men kopieringen var synnerligen inexakt gjord. Till skillnad från landgränsen följde gränsen till havs inte alls by- eller fastighetsgränserna. Kartan med Myllyniemis förslag i rapporten var så råddig att inrikesministeriet efter att rapporten gått i tryck gjorde en ny, något avvikande version av gränsförslaget. Denna inofficiella karta torde ha utgjort grunden för lantmäteriverkets (om)tolkning av Myllyniemis förslag. Dess värre bifogades inrikesministeriets karta och inte lantmäteriverkets karta till statsrådets beslut. Var gränsen enligt statsrådets beslut skulle gå var därför oklart. HFD fann ingen anledning att ogiltigförklara statsrådets beslut på grund av strulet med fel karta. Var gränsen mellan Vanda och Helsingfors går vi Österleden är dock fortfarande oklart.