Sipoon metro. Den 18 maj 2010

Föga överaskande har artikeln "Rakennusprojektit lykkääntyvät" (se "Ingen metro till Östersundom. Den 17 maj 2010") i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat föranlett diskussioner om inkorporeringen och planeringen av Östersundom. Osmo Soininvaara skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Helsingin asuntotuotantoa ei saa hidastaa" där (f.d.) sydvästra Sibbo inte omnämns, men där flera kommentarer anknyter till Östersundom. Signaturen tpyyluoma (Timo) kommer med följande kommentarer:

1. Kaavoitetaan Östersundomiin tiivisti 10 000 pientalotonttia.
2. Myydään ne hintaan 80 000 euroa kpl, eli 800 miljonalla.
3. Tehdään pikaratikka 100 miljoonalla.

Soininvaara kommenterade igår själv den ovanciterade kommentaren med följande kommentar:

Harmi vain, ettei Helsinki omista maata. Lähestymme kysymystä lunastusoikeudesta tai arvonnousun leikkaamisesta.

För Samlingspartiet och Matti Vanhanen var Helsingfors markägendom i sydvästra Sibbo ett motiv till inkorporeringen. Soininvaara har här haft en helt annan uppfanning. Soininvaara har istället talat för att Helsingfors köper billig mark, som staden planerar och därefter säljer till ett högre pris. Soininvaara har såtillvida rätt att Helsingfors inte just äger lämplig tomtmark i Östersundom. Dess värre har Helsingfors inte råd att köpa mark till den prisnivå som staden själv satt genom att betala ett oskäligt högt pris för oplanerad mark i Östersundom. Tvångsinlösning är en möjlighet, men inlösning kan inte göras innan området planeras och markens värde därmed färdigt stigit. Dessutom kan Helsingfors under samlingspartistisk ledning inte gärna socialisera privatägd mark enligt Soininvaaras modell.

Soininvaara har idag gjort ett tillägg till sitt inlägg. Soininvaara har nu förstått att Jussi Pajunen vill spara genom att inte bygga metro till "Sibbo". Soininvaara har all anledning att känna sig lurad. Jag återger här tillägget i sin helhet:

Niin kuin vähän arvelinkin, nettiversion uutisointi oli puutteellista. Kaupunginjohtaja ei halua vähentää asuntotuotantoa, vaan varustaa asuinalueet myöhemmin ja luopua joistakin raideinvestoinneista. Tällä hän ei voi tarkoittaa kuin Sipoon metroa, koska Kruunuvuoren ranta on suunniteltu ratikan varaan ja ilman ratikkaa koko suunnittelu pitäisi aloittaa alusta. Edelleen olen sitä mieltä, että on parempi rahastaa enemmän maasta kuin säästää uusien alueiden vaatimista investoinneista. Erityisesti siellä Östersundomin alueella voisi maapolitiikamn periaatteita miettiä uudelta pohjalta.

Ingen metro till Östersundom. Den 17 maj 2010

I Helsingin Sanomat ingick tisdagen den 4 maj en intervju med Jussi Pajunen under rubriken "Helsingin talous luultuakin pahemmassa jamassa". I intervjun antyddes att Helsingfors investeringar i Östersundom får vänta. I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Rakennusprojektit lykkääntyvät". Här omnämns Östersundom direkt. Bl.a. noteras följande:

Helsinki lykkää uusille asuinalueille rakentamista. Näitä alueita ovat muun muassa Jätkäsaari, Kalasatama, Kruunuvuorenranta, Koivusaari ja Östersundom eli entinen Lounais-Sipoo.

Vidare kan man i artikeln läsa följande:

Merkittävä säästökohde ovat myös Helsingin kunnianhimoiset joukkoliikennesuunnitelmat. Tulevaisuuden listalla on muun muassa metroverkon laajentaminen ja raideliikenneyhteys Östersundomiin.

Ympäristölautakunnan linjauksen mukaisesti. Den 16 maj 2010

I det senaste numret av Helsingin Uutiset ingår en notis med rubriken "Helsinki vaihtaisi maita Sipoonkorvessa". I notisen kan man läsa att "Helsingin kaupunginhallitus esittää ympäristölautakunnan linjauksen mukaisesti, että Sipoonkorpeen suunnitteilla olevan kansallispuiston maa-alueet tulisivat yksinomaan valtion hallinnoimiksi." Påståendet är direkt taget ur Helsingfors stads nyhetsmeddelande "11.05.10 Kaupunginhallitus ei innostu kaavaillusta yhteishallinnosta Sipoonkorven kansallispuistohankkeessa". I verkligheten anser stadsplanerings- och fastighetsnämnden i sina respektive utlåtanden likaledes att nationalparken bör grundas endast på statsägd mark, men staden ville i sitt meddelande tydligen framhålla att ställningstagandet är i överensstämmelse just med miljönämndens linje. (Se "Inte av miljöskäl. Den 12 maj 2010".) Det torde vara betydligt flera som läser notiser i Helsingin Uutiset än nyhetsmeddelanden på Helsingfors stads webbplats. Stadens informationsansvariga kan vara tacksamma över att medierna okritiskt förmedlar vidare vinklade påståenden.

Personligen har jag ingenting emot att staten köper mark av Helsingfors stad, men med tanke på skyddet av Sibbo storskog hade det varit mycket bättre att skog som ägs av Helsingforst stad anslöts till nationalparken oberoende av några eventuella framtida markaffärer mellan staten och staden. Enligt Helsingfors förslag skulle en stor del av skogen lämnas utan skydd.

Skolslaktsbrådska. Den 15 maj 2010

Under den senaste tiden har "skolslaktsbrådskan" i Sibbo fått mycket uppmärksamhet. "Skolslaktsbrådskan" har samband med fallet Sibbo, men jag skall inte desto mera reda ut dem här. Kanske något överraskande har man kunnat hitta läsarkommentarer där Sfp pekats ut som skyldig: Genom att Sfp tillåtit tillväxt i Sibbo har de svenskspråkiga förlorat makten i kommunen. Kanske var det dylika läsarkommentarer som föranledde följande analys i ledaren "Skolslaktsbrådskan tål inte granskning":

Det är också farligt naivt att drömma om ett Sibbo där inflyttningen hållits på en "moderat" nivå för att trygga svenskans ställning. Om Sibbo hade gått in för en ännu långsammare tillväxt, hade kommunen knappast existerat, utan för länge sedan styckats som tomtmark för grannkommunerna. Sibbo har som närgranne till huvudstadsregionen aldrig haft realistiska förutsättningar för att bli ett svenskspråkigt reservat.

Jag håller med om att det inte är realistiskt att Sibbo skulle gå in för att begränsa inflyttningen för att trygga svenskans ställning. Dels behöver kommunen inom rimlig tid komma upp till invånartalet 20 000, som i Paras-ramlagen förutsätts för att en kommun inte skall behöva samarbeta med andra kommuner då det gäller bashälsovården. Dels torde Sfp:s potentiella väljare i Sibbo inte längre prioritera de svenska intressena på samma sätt som tidigare. Däremot vill jag protestera när Borgåbladet antyder att Sibbo med en lägre tillväxt "för länge sedan styckats som tomtmark för grannkommunerna". Kervo och Träskända har brist på tomtmark, men försöket att inkorporera "Ristikytö", som hör till Tusby, visar att en kommuns brist på tomtmark inte är ett skäl nog till en ändring i kommunindelningen - inte ens i kölvattnet efter inkorporeringen av sydvästra Sibbo.

Att Sibbo förblivit glest befolkat är egentligen inte ett problem, så länge här inte finns outnyttjade spårvägsförbindelser. Föreställningen att Sibbo kunnat styckas som tomtmark för grannkommunerna tyder på att inte ens Borgåbladet förstått den unika bakgrunden till fallet Sibbo. Indirekt bidrar Borgåbladet till skolslakten i Sibbo. Vanföreställningar om att inkorporeringen (huvudsakligen) var ett resultat av kommunens långsamma tillväxt har resulterat i att övriga partiet i Sibbo tillsammans har kunnat köra över Sfp och därmed avveckla det svenska skolväsendet.

Lo. Den 14 maj 2010

I onsdagens nummer av gratistisningen Vartti (Itä-Helsinki) ingår en notis med rubriken "Sipoonkorpi tärkeä ilvekselle". Nyjeten handlar om utredningen som omnämns i Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets pressmeddelande "Suunnitteilla oleva Sipoonkorven kansallispuisto on tärkeä myös ilvekselle", som publicerades den 5 maj med anledning av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets utlåtande om Forststyrelsens utredning om förutsättningarna för en antionalpark i Sibbo storskog. Egenstligen är det de ekologiska korridorerna söder om motervägen som är speciellt viktiga för lodjuret.

Klander mot Vehviläinen. Den 13 maj 2010

Riksdagens Justitieombudsman publicerade igår ett meddelande under rubriken "Justitieombudsmannen klandrar jävig minister". JO klandrar minister Anu Vehviläinen (c) för att inte ha jävat sig då statsrådet i juni 2008 tog beslutet om sammanslagning av Eno och Pyhäselkä med Joensuu stad, trots att hon deltagit i motsvarande beslut i Joensuu stadsfullmäktige. I meddelandet kan man bl.a. läsa följande:

JO Jääskeläinen anser att ärenden om kommunsammanslagningar är av sådan natur och betydelse att det med tanke på allmänhetens förtroende ställs höga krav på att beredningen och beslutsfattandet sker korrekt och opartiskt.

Ur själva beslutet dnr 3988/4/08 Ministerin olisi tullut jäävätä itsensä kuntaliitosasian käsittelystä valtioneuvostossa / Minister borde ha jävat sig då en kommunsammanslagning behandlades i statsrådet framgår det att JO anser att Vehviläinen varit jävig utgående från den sjunde alternativa grunden för jäv enligt förvaltningslagens § 28 enligt vilken en tjänsteman är jävig om tilltron till tjänstemannens opartiskhet av "något annat särskilt skäl" äventyras. Att JO utgående från denna vaga punkt bedöma Vehviläinen som jävig förefaller märkligt med tanke på att HFD i fallet Sibbo varken betraktade statsminister Matti Vanhanen eller kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi som jäviga. JO hänvisar emellertid just till HFD:s beslut, enligt vilket Vehviläinen var jävig då hon deltog i statsrådets beslut om sammanslagning av Eno och Pyhäselkä med Joensuu. HFD ansåg dock att Vehviläinens jäv inte var en grund att ogiltigförklara beslutet!

Vid statsrådets beslut om en inkorporering av sydvästra Sibbo i juni 2007 jävade sig fyra ministrar som deltagit i Helsingfors stadsfullmäktiges beslut att ta ett initiativ till en ändring i kommunindelningen. Denna grund att jäva sig ansågs kontroversiell, inte minst som Vanhanen inte jävade sig. Själv misstänker jag att Jan Vapaavuori och Mari Kiviniemi jävade sig på denna formella grund för att inte behöva redogöra för eller dölja andra grunder till jäv. Fastän de jävade sig - eller tack vare att de jävade sig - fortsatte de dessutom att verka för en inkorporering, så väl i offentligheten som bakom kulisserna. När HFD betraktade Vehviläinen som jävig följde man på sätt och vis (vikarierande) justitiekansler Jaakko Jonkkas linje i fallet Sibbo.

JO gör alltså samma bedömning av Vehviläinens jäv som HFD och JK redan gjort. Vad kunde riksdagens justitieombudsman annars ha gjort? I sitt beslut om att klandra Vehviläinen hänvisar JO även direkt till HFD:s avgörande i fallet Sibbo. Jag citerar:

Korkeimman hallinto-oikeuden vuosikirjaratkaisussa 15.1.2008 (KHO 2008:1) on arvioitu ministerin esteellisyyttä yleislausekkeen perusteella. Päätöksen mukaan pääministeri ei ollut hallintolain esteellisyyttä koskevassa yleislausekkeessa tarkoitetulla tavalla esteellinen käsittelemään kuntajakoasiaa valtioneuvostossa sillä perusteella, että hän oli etukäteen julkisesti osallistunut asiasta käytyyn keskusteluun ja puolueensa puheenjohtajana käsitellyt Helsingin seudun aluejaotuksen kehittämistä puoluejohtajien neuvotteluissa.

Här refererar JO till ett av de fulaste avsnitten i HFD:s Sibbobeslut. I besvären mot statsrådets beslut i fallet Sibbo hävdades det ingalunda att Vanhanen varit jävig, emedan han "i offentligheten på förhand deltagit i diskussionen" eller "i egenskap av partiordförande i partiordförandenas förhandlingar diskuterat områdesindelningen i Helsingforsregionen". I ett av besvären hävdades det däremot, med klara bevis, att Vanhanen gett Helsingfors löften om en inkorporering.

I sitt beslut citerar JO direkt ur HFD:s beslut som berör sammanslagningen av Eno och Pyhäselkä med Joensuu. Jag citerar vidare:

Ministeri Vehviläinen ei ole ollut esteellinen osallistumaan päätöksentekoon valtioneuvostossa hallintolain 28 §:n 1 momentin 1-6 kohtien perusteella. Sitä vastoin hänen osallistumistaan päätöksentekoon valtioneuvostossa on arvioitava mainitun säännöksen 7 kohdan yleislausekkeen perusteella. Tämän esteellisyysperusteen nojalla on arvioitava muun muassa mahdollisten ennakkokäsitysten vaikutus päätöksenteon objektiivisuuteen samoin kuin niin sanotun toisen asteen jääviyden vaikutus.

När det gäller fallet Sibbo hade Vanhanen på förhand gett löften om en inkorporering och uppmanat beslutsfattarna i Helsingfors att i brådskande ordning ta ett initiativ till en ändring i kommunindelningen. Jag frågar mig varför HFD inte såg att detta faktum kunde ha påverkat "objektiviteten" i Vanhanens och statsrådets beslut.

Till sist kan det noteras att Vehviläinen var en av de ministrar som röstade för en inkorporering av sydvästra Sibbo.

Inte av miljöskäl. Den 12 maj 2010

Helsingfors stad publicerade igår ett nyhetsmeddelande med rubriken "11.05.10 Kaupunginhallitus ei innostu kaavaillusta yhteishallinnosta Sipoonkorven kansallispuistohankkeessa". I meddelandet heter det att "Helsingin kaupunginhallitus esitti kokouksessaan maanantaina 10.5. ympäristölautakunnan linjauksen mukaisesti, että Sipoonkorpeen suunnitteilla olevan kansallispuiston maa-alueet tulisivat yksinomaan valtion hallinnoimiksi." I verkligheten var det flera nämnder som i sina utlåtanden - uppenbarligen av andra än miljöskäl - ansåg att nationalparken bör grundas endast på statsägd mark, men staden vill tydligen framhålla att ställningstagandet är i överensstämmelse just med miljönämndens linje.

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Helsingfors för nationalpark i Sibbo storskog".

Sfp i Helsingfors ordnade igår ett diskussionstillfälle om "Helsingfors stads planer på att utveckla Östersundom, Stroskogen och östra Helsingfors." Så väl Astrid Thors som Stefan Johansson var involverade. Kanske de kunde ha svarat på frågan varför Helsingfors dröjer med att publicera utredningarna om spårvägsförbindelser till Östersundom?