Skolslaktsbrådska. Den 15 maj 2010


Under den senaste tiden har "skolslaktsbrådskan" i Sibbo fått mycket uppmärksamhet. "Skolslaktsbrådskan" har samband med fallet Sibbo, men jag skall inte desto mera reda ut dem här. Kanske något överraskande har man kunnat hitta läsarkommentarer där Sfp pekats ut som skyldig: Genom att Sfp tillåtit tillväxt i Sibbo har de svenskspråkiga förlorat makten i kommunen. Kanske var det dylika läsarkommentarer som föranledde följande analys i ledaren "Skolslaktsbrådskan tål inte granskning":


Det är också farligt naivt att drömma om ett Sibbo där inflyttningen hållits på en "moderat" nivå för att trygga svenskans ställning. Om Sibbo hade gått in för en ännu långsammare tillväxt, hade kommunen knappast existerat, utan för länge sedan styckats som tomtmark för grannkommunerna. Sibbo har som närgranne till huvudstadsregionen aldrig haft realistiska förutsättningar för att bli ett svenskspråkigt reservat.


Jag håller med om att det inte är realistiskt att Sibbo skulle gå in för att begränsa inflyttningen för att trygga svenskans ställning. Dels behöver kommunen inom rimlig tid komma upp till invånartalet 20 000, som i Paras-ramlagen förutsätts för att en kommun inte skall behöva samarbeta med andra kommuner då det gäller bashälsovården. Dels torde Sfp:s potentiella väljare i Sibbo inte längre prioritera de svenska intressena på samma sätt som tidigare. Däremot vill jag protestera när Borgåbladet antyder att Sibbo med en lägre tillväxt "för länge sedan styckats som tomtmark för grannkommunerna". Kervo och Träskända har brist på tomtmark, men försöket att inkorporera "Ristikytö", som hör till Tusby, visar att en kommuns brist på tomtmark inte är ett skäl nog till en ändring i kommunindelningen - inte ens i kölvattnet efter inkorporeringen av sydvästra Sibbo.

Att Sibbo förblivit glest befolkat är egentligen inte ett problem, så länge här inte finns outnyttjade spårvägsförbindelser. Föreställningen att Sibbo kunnat styckas som tomtmark för grannkommunerna tyder på att inte ens Borgåbladet förstått den unika bakgrunden till fallet Sibbo. Indirekt bidrar Borgåbladet till skolslakten i Sibbo. Vanföreställningar om att inkorporeringen (huvudsakligen) var ett resultat av kommunens långsamma tillväxt har resulterat i att övriga partiet i Sibbo tillsammans har kunnat köra över Sfp och därmed avveckla det svenska skolväsendet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar