Tulee liittää kansallispuistoon. Den 21 maj 2010

Protokollet för Kervos stadstyrelsemöte den 10 maj har nu kompleterats med 131 §, Lausunto "Metsähallituksen selvityksestä Sipoonkorven kansallispuiston perustamisedellytyksist". I förslaget i föredragningslistan, som samtidigt var stadsutvecklingssektionens utlåtande (se "Vit fläck. Den 4 maj 2010"), hette det enkligt följande:

Kansallispuiston ulottaminen merenranta-alueille lisää kansallispuiston monimuotoisuutta, mutta johtaa sirpaleiseen kokonaisuuteen ja saattaa hämärtää kansallispuiston alueen hahmottamista.

Stadsstyrelsen ändrade det ovanciterade stycket, så att Kervo i stadens utlåtande säger följande:

Kansallispuiston ulottuminen merenranta-alueille lisää kansallispuiston monimuotoisuutta ja alue tulee liittää kansallispuistoon.

Naturskyddsförbundets förslag. Den 20 maj 2010

Suomen luonnonsuojeluliitos utlåtande om Forststyrelsens utredning om förutsättningarna för en nationalpark i Sibbo storskog, (SLL:n lausunto Metsähallituksen selvityksestä Sipoonkorven kansallispuiston perustamisedellytyksistä) finns nu på förbundets webbplats. Här hittar man nu även en karta över naturskyddsföreningarnas förslag till nationalpark.

Resurser. Den 19 maj 2010

När Helsingin Sanomat i måndagens tidning publicerade artikeln "Rakennusprojektit lykkääntyvät" (se "Ingen metro till Östersundom. Den 17 maj 2010") publicerade man på nätet en kortare textversion under rubriken "Helsinki joutuu lykkäämään uusien asuinalueidensa rakentamista ". Östersundom omnämns inte i denna text, men texten föranledde ändå läsarkommentarer om inkorporeringen och planeringen av Östersundom. (Se urklippen nedan.)

Inkorporeringen diskuterades även i samband med Yles artikel "HS: Helsingfors minskar på byggandet".

Medierna har igår och idag rapporterat om mellanrapporter i utredningen om en sammanslagning av Helsingfors och Vanda.

I rapporten "Maankäyttö, asuminen, liikenne ja ympäristö" omnämns Östersundom i ett par sammanhang.

Östersundom nämns även i rapporten "Toimintaympäristön nykytilan kuvaus ja kehitys".

Sipoon metro. Den 18 maj 2010

Föga överaskande har artikeln "Rakennusprojektit lykkääntyvät" (se "Ingen metro till Östersundom. Den 17 maj 2010") i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat föranlett diskussioner om inkorporeringen och planeringen av Östersundom. Osmo Soininvaara skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Helsingin asuntotuotantoa ei saa hidastaa" där (f.d.) sydvästra Sibbo inte omnämns, men där flera kommentarer anknyter till Östersundom. Signaturen tpyyluoma (Timo) kommer med följande kommentarer:

1. Kaavoitetaan Östersundomiin tiivisti 10 000 pientalotonttia.
2. Myydään ne hintaan 80 000 euroa kpl, eli 800 miljonalla.
3. Tehdään pikaratikka 100 miljoonalla.

Soininvaara kommenterade igår själv den ovanciterade kommentaren med följande kommentar:

Harmi vain, ettei Helsinki omista maata. Lähestymme kysymystä lunastusoikeudesta tai arvonnousun leikkaamisesta.

För Samlingspartiet och Matti Vanhanen var Helsingfors markägendom i sydvästra Sibbo ett motiv till inkorporeringen. Soininvaara har här haft en helt annan uppfanning. Soininvaara har istället talat för att Helsingfors köper billig mark, som staden planerar och därefter säljer till ett högre pris. Soininvaara har såtillvida rätt att Helsingfors inte just äger lämplig tomtmark i Östersundom. Dess värre har Helsingfors inte råd att köpa mark till den prisnivå som staden själv satt genom att betala ett oskäligt högt pris för oplanerad mark i Östersundom. Tvångsinlösning är en möjlighet, men inlösning kan inte göras innan området planeras och markens värde därmed färdigt stigit. Dessutom kan Helsingfors under samlingspartistisk ledning inte gärna socialisera privatägd mark enligt Soininvaaras modell.

Soininvaara har idag gjort ett tillägg till sitt inlägg. Soininvaara har nu förstått att Jussi Pajunen vill spara genom att inte bygga metro till "Sibbo". Soininvaara har all anledning att känna sig lurad. Jag återger här tillägget i sin helhet:

Niin kuin vähän arvelinkin, nettiversion uutisointi oli puutteellista. Kaupunginjohtaja ei halua vähentää asuntotuotantoa, vaan varustaa asuinalueet myöhemmin ja luopua joistakin raideinvestoinneista. Tällä hän ei voi tarkoittaa kuin Sipoon metroa, koska Kruunuvuoren ranta on suunniteltu ratikan varaan ja ilman ratikkaa koko suunnittelu pitäisi aloittaa alusta. Edelleen olen sitä mieltä, että on parempi rahastaa enemmän maasta kuin säästää uusien alueiden vaatimista investoinneista. Erityisesti siellä Östersundomin alueella voisi maapolitiikamn periaatteita miettiä uudelta pohjalta.

Ingen metro till Östersundom. Den 17 maj 2010

I Helsingin Sanomat ingick tisdagen den 4 maj en intervju med Jussi Pajunen under rubriken "Helsingin talous luultuakin pahemmassa jamassa". I intervjun antyddes att Helsingfors investeringar i Östersundom får vänta. I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Rakennusprojektit lykkääntyvät". Här omnämns Östersundom direkt. Bl.a. noteras följande:

Helsinki lykkää uusille asuinalueille rakentamista. Näitä alueita ovat muun muassa Jätkäsaari, Kalasatama, Kruunuvuorenranta, Koivusaari ja Östersundom eli entinen Lounais-Sipoo.

Vidare kan man i artikeln läsa följande:

Merkittävä säästökohde ovat myös Helsingin kunnianhimoiset joukkoliikennesuunnitelmat. Tulevaisuuden listalla on muun muassa metroverkon laajentaminen ja raideliikenneyhteys Östersundomiin.

Ympäristölautakunnan linjauksen mukaisesti. Den 16 maj 2010

I det senaste numret av Helsingin Uutiset ingår en notis med rubriken "Helsinki vaihtaisi maita Sipoonkorvessa". I notisen kan man läsa att "Helsingin kaupunginhallitus esittää ympäristölautakunnan linjauksen mukaisesti, että Sipoonkorpeen suunnitteilla olevan kansallispuiston maa-alueet tulisivat yksinomaan valtion hallinnoimiksi." Påståendet är direkt taget ur Helsingfors stads nyhetsmeddelande "11.05.10 Kaupunginhallitus ei innostu kaavaillusta yhteishallinnosta Sipoonkorven kansallispuistohankkeessa". I verkligheten anser stadsplanerings- och fastighetsnämnden i sina respektive utlåtanden likaledes att nationalparken bör grundas endast på statsägd mark, men staden ville i sitt meddelande tydligen framhålla att ställningstagandet är i överensstämmelse just med miljönämndens linje. (Se "Inte av miljöskäl. Den 12 maj 2010".) Det torde vara betydligt flera som läser notiser i Helsingin Uutiset än nyhetsmeddelanden på Helsingfors stads webbplats. Stadens informationsansvariga kan vara tacksamma över att medierna okritiskt förmedlar vidare vinklade påståenden.

Personligen har jag ingenting emot att staten köper mark av Helsingfors stad, men med tanke på skyddet av Sibbo storskog hade det varit mycket bättre att skog som ägs av Helsingforst stad anslöts till nationalparken oberoende av några eventuella framtida markaffärer mellan staten och staden. Enligt Helsingfors förslag skulle en stor del av skogen lämnas utan skydd.

Skolslaktsbrådska. Den 15 maj 2010

Under den senaste tiden har "skolslaktsbrådskan" i Sibbo fått mycket uppmärksamhet. "Skolslaktsbrådskan" har samband med fallet Sibbo, men jag skall inte desto mera reda ut dem här. Kanske något överraskande har man kunnat hitta läsarkommentarer där Sfp pekats ut som skyldig: Genom att Sfp tillåtit tillväxt i Sibbo har de svenskspråkiga förlorat makten i kommunen. Kanske var det dylika läsarkommentarer som föranledde följande analys i ledaren "Skolslaktsbrådskan tål inte granskning":

Det är också farligt naivt att drömma om ett Sibbo där inflyttningen hållits på en "moderat" nivå för att trygga svenskans ställning. Om Sibbo hade gått in för en ännu långsammare tillväxt, hade kommunen knappast existerat, utan för länge sedan styckats som tomtmark för grannkommunerna. Sibbo har som närgranne till huvudstadsregionen aldrig haft realistiska förutsättningar för att bli ett svenskspråkigt reservat.

Jag håller med om att det inte är realistiskt att Sibbo skulle gå in för att begränsa inflyttningen för att trygga svenskans ställning. Dels behöver kommunen inom rimlig tid komma upp till invånartalet 20 000, som i Paras-ramlagen förutsätts för att en kommun inte skall behöva samarbeta med andra kommuner då det gäller bashälsovården. Dels torde Sfp:s potentiella väljare i Sibbo inte längre prioritera de svenska intressena på samma sätt som tidigare. Däremot vill jag protestera när Borgåbladet antyder att Sibbo med en lägre tillväxt "för länge sedan styckats som tomtmark för grannkommunerna". Kervo och Träskända har brist på tomtmark, men försöket att inkorporera "Ristikytö", som hör till Tusby, visar att en kommuns brist på tomtmark inte är ett skäl nog till en ändring i kommunindelningen - inte ens i kölvattnet efter inkorporeringen av sydvästra Sibbo.

Att Sibbo förblivit glest befolkat är egentligen inte ett problem, så länge här inte finns outnyttjade spårvägsförbindelser. Föreställningen att Sibbo kunnat styckas som tomtmark för grannkommunerna tyder på att inte ens Borgåbladet förstått den unika bakgrunden till fallet Sibbo. Indirekt bidrar Borgåbladet till skolslakten i Sibbo. Vanföreställningar om att inkorporeringen (huvudsakligen) var ett resultat av kommunens långsamma tillväxt har resulterat i att övriga partiet i Sibbo tillsammans har kunnat köra över Sfp och därmed avveckla det svenska skolväsendet.