Spårjoker utan räls. Den 24 maj 2010

Tekniikka & Talous har idag publicerat en "nyhetskommentar" med rubriken "Pajusen investointi­leikkuri iskee pahasti Helsinkiin". Jag citerar:

Pajunen ei ole vielä halunnut arvioida mahdollisia karsintakohteita, mutta leikkurin uskotaan iskevän pahiten suunnitteilla oleivin joukkoliikennehankkeisiin sekä uusiin aloittamattomiin kaupunginosiin.

Liikenneinvestoinneista tällaisia ovat esimerkiksi Jokerin raideversio, lähijunille suunniteltu Pisara-rata, Laajasalon raitiotie sekä metron haara Pasilaan.

Helsinki aikoo jatkaa Jätkäsaaren ja Kalasataman alueen rakentamista. Jos supistuksiin päädytään, lykkääntyy Sipoon uudisalueen asuttaminen todennäköisesti vuosilla.

T&T nämner inte ens Sibbometron, som oberoende av sparåtgärderna inte längre är aktuell. Den troliga spårvägslösningen för Östersundom är en förlängning av snabbspårvagnslinjen Spårjokern (Raide-Jokeri), men Jokern torde inte gå på räls på årtal. Och varför skulle Jokern inte kunna gå på gummihjul även framöver, när det i Paris och på andra håll i stora världen finns metro som går på gummihjul.

Bilden ovan är från Wikipedia och publiceras enligt GNU Free Documentation License.

Strukturmodeller. Den 23 maj 2010

När Sibbofrågan diskuterades ansågs det råda enighet om att Helsingforsregionen har eller bör ha fem "fingrar" och att utvecklingskorridoren längs Borgåleden är lillfingret, som försummats. Naturligtvis är det ingen självklarhet att regionen skall ha just fem fingrar. Inte heller är fingermodellen som sådan en självklarhet. För tillfället är strukturmodellerna för Nyland och Östra Nyland ute på remiss. Fingermodellen är här en av tre alternativa modeller. De två övriga är länkmodellen och flerkärnmodellen. På webbplatsen för Nylands förbund finns en sida där privatpersoner kan ge sin respons på de alternativa modellerna. De olika modellerna kan man bekanta sig med bl.a. på dokumentet "Strukturmodeller för Nyland och Östra Nyland 2035".

Det finns olika varianter av de tre grundmodellen. Av flerkärnmodellen finns det en modell med utspridd glasbebyggelse och en med byområden. Den senare motsvarar den modell för utvecklingen av Helsingforsregionen som Matti Vanhanen har förespråkat. (Se "Trädgårdsmetropol. Den 7 september 2008" och Vanhanens eget temainlägg "Puutarhakaupunki" från den 10 mars, där Vanhanen bl.a. skriver att "Oikea vastaus ilmastonmuutokseen ei ole kalliiden metrojen rakentaminen".) Ur modellen ovan framgår att inkorporeringen saknar all relevans, ifall Helsingforsregionen utvecklas enligt flerkärnsmodellen.

Inkorporeringen och Helsingfors påstådda planer för Östersundom stämmer inte heller överens med alla fingermodeller. Enligt Fingermodell A skall utvecklingen koncentreras till nuvarande banor. Östersundom hat inte heller någon roll i fingermodellerna B2 och B3. I alla fingermodeller förutom modell A finns för övrigt ett helt nytt finger, banan till Tallin. Östbanan finns med i endast en av modellerna.

Den enda modell som stämmer överens med argumenten för inkorporeringen är fingermnodell 3, "Korta banor". Denna modell bygger på en förlängning av matrolinjen till Östersundom, vilket för tillfället förefaller högst osannolikt. Det hade naturligtvis varit skäl att först utreda strukturmodellerna innan man tog beslutet om en inkorporering av sydvästra Sibbo.

Grön ring. Den 22 maj 2010

Suomen luonnonsuojeluliito har nyligen publicerat en webbsida med rubriken "Pääkaupunkiseudun viherkehä". Här ses Sibbo storskog och Östersundom som en del av en grön ring (viherkehä) runt huvudstadsregionen. Denna vision stämmer överens med landskapsplanen för Nylands förbund, även om koordineringen på landskapsnivå här kommit igång allt för sent. Det var allmän information, som man i Sibbofrågan valde att negligera, att sydvästra Sibbo och Västersundom enligt landskapsplanen är en del av ring av rekreations- och naturskyddsområden runt huvudstadsregionen. Dess värre utgör en stor del av ringen än så länge av "behova av grönförbindelse" (viheryhteystarve).

I sin presentation "Sipoonkorven kansallispuiston perustamisedellytykset" från den 20 april lyfter även Tiina Niikkonen från Forststyrelsen även om "Pääkaupunkiseudun viherkehä" som en central faktor när det gäller en nationalpark i Sibbo storskog och Östersundom.

Tulee liittää kansallispuistoon. Den 21 maj 2010

Protokollet för Kervos stadstyrelsemöte den 10 maj har nu kompleterats med 131 §, Lausunto "Metsähallituksen selvityksestä Sipoonkorven kansallispuiston perustamisedellytyksist". I förslaget i föredragningslistan, som samtidigt var stadsutvecklingssektionens utlåtande (se "Vit fläck. Den 4 maj 2010"), hette det enkligt följande:

Kansallispuiston ulottaminen merenranta-alueille lisää kansallispuiston monimuotoisuutta, mutta johtaa sirpaleiseen kokonaisuuteen ja saattaa hämärtää kansallispuiston alueen hahmottamista.

Stadsstyrelsen ändrade det ovanciterade stycket, så att Kervo i stadens utlåtande säger följande:

Kansallispuiston ulottuminen merenranta-alueille lisää kansallispuiston monimuotoisuutta ja alue tulee liittää kansallispuistoon.

Naturskyddsförbundets förslag. Den 20 maj 2010

Suomen luonnonsuojeluliitos utlåtande om Forststyrelsens utredning om förutsättningarna för en nationalpark i Sibbo storskog, (SLL:n lausunto Metsähallituksen selvityksestä Sipoonkorven kansallispuiston perustamisedellytyksistä) finns nu på förbundets webbplats. Här hittar man nu även en karta över naturskyddsföreningarnas förslag till nationalpark.

Resurser. Den 19 maj 2010

När Helsingin Sanomat i måndagens tidning publicerade artikeln "Rakennusprojektit lykkääntyvät" (se "Ingen metro till Östersundom. Den 17 maj 2010") publicerade man på nätet en kortare textversion under rubriken "Helsinki joutuu lykkäämään uusien asuinalueidensa rakentamista ". Östersundom omnämns inte i denna text, men texten föranledde ändå läsarkommentarer om inkorporeringen och planeringen av Östersundom. (Se urklippen nedan.)

Inkorporeringen diskuterades även i samband med Yles artikel "HS: Helsingfors minskar på byggandet".

Medierna har igår och idag rapporterat om mellanrapporter i utredningen om en sammanslagning av Helsingfors och Vanda.

I rapporten "Maankäyttö, asuminen, liikenne ja ympäristö" omnämns Östersundom i ett par sammanhang.

Östersundom nämns även i rapporten "Toimintaympäristön nykytilan kuvaus ja kehitys".

Sipoon metro. Den 18 maj 2010

Föga överaskande har artikeln "Rakennusprojektit lykkääntyvät" (se "Ingen metro till Östersundom. Den 17 maj 2010") i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat föranlett diskussioner om inkorporeringen och planeringen av Östersundom. Osmo Soininvaara skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Helsingin asuntotuotantoa ei saa hidastaa" där (f.d.) sydvästra Sibbo inte omnämns, men där flera kommentarer anknyter till Östersundom. Signaturen tpyyluoma (Timo) kommer med följande kommentarer:

1. Kaavoitetaan Östersundomiin tiivisti 10 000 pientalotonttia.
2. Myydään ne hintaan 80 000 euroa kpl, eli 800 miljonalla.
3. Tehdään pikaratikka 100 miljoonalla.

Soininvaara kommenterade igår själv den ovanciterade kommentaren med följande kommentar:

Harmi vain, ettei Helsinki omista maata. Lähestymme kysymystä lunastusoikeudesta tai arvonnousun leikkaamisesta.

För Samlingspartiet och Matti Vanhanen var Helsingfors markägendom i sydvästra Sibbo ett motiv till inkorporeringen. Soininvaara har här haft en helt annan uppfanning. Soininvaara har istället talat för att Helsingfors köper billig mark, som staden planerar och därefter säljer till ett högre pris. Soininvaara har såtillvida rätt att Helsingfors inte just äger lämplig tomtmark i Östersundom. Dess värre har Helsingfors inte råd att köpa mark till den prisnivå som staden själv satt genom att betala ett oskäligt högt pris för oplanerad mark i Östersundom. Tvångsinlösning är en möjlighet, men inlösning kan inte göras innan området planeras och markens värde därmed färdigt stigit. Dessutom kan Helsingfors under samlingspartistisk ledning inte gärna socialisera privatägd mark enligt Soininvaaras modell.

Soininvaara har idag gjort ett tillägg till sitt inlägg. Soininvaara har nu förstått att Jussi Pajunen vill spara genom att inte bygga metro till "Sibbo". Soininvaara har all anledning att känna sig lurad. Jag återger här tillägget i sin helhet:

Niin kuin vähän arvelinkin, nettiversion uutisointi oli puutteellista. Kaupunginjohtaja ei halua vähentää asuntotuotantoa, vaan varustaa asuinalueet myöhemmin ja luopua joistakin raideinvestoinneista. Tällä hän ei voi tarkoittaa kuin Sipoon metroa, koska Kruunuvuoren ranta on suunniteltu ratikan varaan ja ilman ratikkaa koko suunnittelu pitäisi aloittaa alusta. Edelleen olen sitä mieltä, että on parempi rahastaa enemmän maasta kuin säästää uusien alueiden vaatimista investoinneista. Erityisesti siellä Östersundomin alueella voisi maapolitiikamn periaatteita miettiä uudelta pohjalta.