Helsinkiläinen taiteilija. Den 12 juni 2010

I mitt blogginlägg "Hakanen. Den 29 maj 2010" citerade jag ur Yrjö Hakanens anförande vid Helsingfors stadsfullmäktiges möte den 5 maj. Diskussionsprotokollet från mötet finns nu på Internet. Här kan man även läsa biträdande Hannu Penttiläs svar:

Valtuutettu Hakanen tiedusteli liitosalueella, Östersundomin alueella noudatettavia maanhankinnan ja maankäyttösopimusten periaatteita. Ne ovat tällä hetkellä valmistelussani, ja kaupunginhallitus ei ole vielä niitä käsitellyt, eli siinä mielessä on ennenaikaista vielä tarkkoja arvioita tehdä, mutta kaikkien asiantuntija-arvioiden mukaisesti ero sille, että hankimme raakamaata perinteiseen hintaan tai teemme maankäyttösopimuksia, on kaupungin tappioksi useita kymmeniä miljoonia.

Även diskussionsprotokollet från följande fullmäktigemöte den 19 maj har publicerats. Maija Anntila, som år 2006 var ordförande för stadsplaneringsnämnden och socialdemokratisk fullmäktigegruppordförande, föreslog i sitt anförande att staden av imageskäl borde ordna ett ställe för Miina Äkkijyrkkä i Sibboområdet (Sipoon alue), så att Äkkijyrkkä kunde förbli konstnär från Helsingfors. Bilden ovan av Äkkijyrkkäs kor har jag tagit i augusti 2006.

Arvoisa puheenjohtaja.

Olen edellisten puheenvuorojen käyttäjien kanssa samaa mieltä, että minusta oli valitettavaa, että taiteilija Äkkijyrkän ja Helsingin kaupungin välit tällä tavalla tulehtuivat. Ja se on tarkoittanut kyllä kaupungille paljon negatiivista mainetta. Ja tuen myös Kimmo Helistön pontta, niin että nyt tämä kyyttöjen laiduntaminen ainakin ensi kesänä olisi mahdollista. Ja nyt kun tällä hetkellä Helsingissä esimerkiksi sitä Sipoon aluetta, joka nyt kaupungilla tuli, suunnitellaan, niin miksi ei nyt voisi ottaa huomioon, että kun siellä on paljon sellaista luonnontilaistakin maa-aluetta, niin jos Miina Äkkijyrkkä haluaisi sinne tätä taiteilijareviiriänsä pystyttää, niin kaupunki voisi sitä olla tukemassa myös niin, että hän voisi edelleenkin olla niin kuin helsinkiläinen taiteilija. Ja toivottavasti jatkossa, kun tämän tyyppisiä asioita Helsingissä varmaan tulee olemaan, niin silloin olisimme ehkä paremmin hyväksymässä sellaista erilaisuutta, joka kuitenkin synnyttää positiivista kierrettä ja positiivista imagoa kaupungille.

Västmetron och Ringbanan. Den 11 juni 2010

'

De fyra kandidaterna i Centerns ordförandeval deltog i onsdags i en debatt som ordnades av Hellsingin Sanomat. Mitt intryck av diskussionen var att metropolpolitiken försvarades av Mari Kiviniemi och med ovidkommande kommentarer av Helsingin Sanomats redaktör Hanna Kaarto, medan metropolpolitiken kritiserades av Mauri Pekkarinen och speciellt av Paavo Väyrynen. Vem som blir Centerns nästa ordförande kan ha stor betydelse för hur man i framtiden kommer att se på inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Väyrynen konstaterade bl.a. att situationen för befolkningen i Helsingforsregionen inte förbättas av inkorporeringen ("Sipoon liitos"). Väyrynen kom även med kritiska och intressanta synpunkter på statens extraordinära finansiering av västmetron och Ringbanan. Vad Väyrynen inte nämner är att besluten om en finansiering av så väl Västrmätron som Ringbanan hänger samman med fallet. Det var först efter att Matti Vanhanen och Hannes Manninen uttalat sitt stöd för en inkorporering av sydvästra Sibbo som beslutsfattarna i Esbo var mogna att ta beslutet om en metrolinje. Statens finansioering av Rinbanan var igen den ersättning som regeringen Vanhanen I betalade Vanda för att avstå från Västerkullakilen. Vanhanen nämnde även metrolinjen i riktning mot Sibbo. Lyssna på klippet ovan!

Väyrynens kritik av de ovannämnda spårvägsprojekten har föranlett ett blogginlägg av Tuija Brax. I inlägget "Uudenmaan raideliikenne tarvitsee puolustajia" skriver Brax att "Kehäradan ja Länsimetron jälkeen tarvitsemme Lohjan radan, Pisara-radan ja Rantaradan kunnostuksen." Däremot nämner Brax inte metrolinjen till Östersundom.

Fingermodell A. Den 10 juni 2010

I mitt blogginlägg "Strukturmodeller. Den 23 maj 2010" skrev jag om "Strukturmodeller för Nyland och Östra Nyland 2035". Helsingfors stadsplaneringsnämnd skall på sitt möte idag ta ställning till modellerna. I förslaget till utlåtande kan man bl.a. läsa följande:

Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan rakennemalleissa ei ole mallien muodostamisperiaatteista johtuen otettu sitovaksi lähtökohdaksi valtioneuvoston päätöstä ja päätöksen perusteluja Östersundomin alueen liittämisestä Helsinkiin, eikä valtakunnallisten alueidenkäyttötavoitteiden Helsingin seudun erityiskysymyksiin kuuluvaa eritystavoitetta, jonka mukaan alueidenkäytössä on turvattava edellytykset metroverkoston laajentumiselle länteen ja itään. Näitä lähtökohtia on kuitenkin pidetty sitovina Helsingin seudun liikennejärjestelmäsuunnitelman (HLJ 2011) valmisteluaineistoksi laaditussa MARA-työssä (Maankäyttö- ja raideverkkoselvitys), jota on tehty Helsingin seudun liikenne kuntayhtymässä samanaikaisesti liittojen rakennemallien kanssa.

I förslaget förespråkas fingermodell A. Dess värre förutsätter denna modell, i motssats till vad som hävdades i samband med Sibbofrågan, inte en förlängning av metron eller samhällstrukturen till Östersundom. I förslaget till utlåtande säges dock följande:

Arviointien perusteella Sormimalli A, jonka vahvuuksia ovat nykyisen yhdyskuntarakenteen hyödyntäminen ja rakenteen tiiveys ilman suuria liikenneinvestointeja, on hyvä jatkotyön pohjaksi. Sormimallissa A joukkoliikenteen, kävelyn ja pyöräilyn osuus lisämatkoista on suurin ja vastaavasti henkilöauton arvioitu käyttö asukasta kohti pienin, vaikka liikenneinvestoinnit ja joukkoliikenteen operointikustannukset ovat Sormimalli A:ssa malleista pienimmät. Sormimalli A:n jatkokehittäminen maakuntakaavaluonnokseksi edellyttää kuitenkin ehdottomasti Östersundomin alueen liittämistä raideliikenneyhteyksineen osaksi pääkaupunkiseudun ydinaluetta MARA-strategiankin mukaisesti ensimmäisessä toteutusvaiheessa (2010–2020).

Som bilaga till föredragnongslistan finns även dokumentet "Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan rakennemallien arviointi".

Trots att Helsingfors fick sydvästra Sibbo vill man fortfarande flytta flygverksamheten från Malm. Osmo Soininvaara skrev igår ett blogginlägg där han kommenterade förslaget till utlåtande bl.a. enligt följande:

Helsinki asettuu kannattamaan raskaimmin keskittävää mallia eli asutuksen keskittämistä nykyisten tai päätettyjen ratojen varrelle + Östersundomiin. Niin sanottu lyhyiden uusien ratojen malli on mielestäni myös harkitsemisen arvoinen.

Lausunnossa valitetaan myös, ettei Malmin lentokenttää ole sijoitettu mihinkään. Hei haloo! Tämä ei ole kaava vaan rakennetarkastelu.

Malmin lentokenttä muuten kannattaa sijoittaa Kärkölään.

Prättäläs efterträdare. Den 9 juni 2010

Valet av regeringsdrådet Arto Sulonen till tjänsten som direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet känns förbryllande. Sulonen sökte för två år sedan tjänsten som överdirektör för kommunavdelningen vid finansministeriet (se "Olika slag av korruption. Den 17 juni 2008"), men han blev inte vald. (Se "Sulonen huvudskyldig. Den 23 september 2008".) I och för sig var det ingen nyhet att Sulonen har vänner vid Kommunförbundet. Det är fortfarande Rakel Hiltunen (sdp) som i egenskap av styrelseordförande fungerar som ordförande för Kommunförbundet. Det känns dock absurt att en person som skrivit beredningen till statsrådets Sibbobeslut skall leda den juridiska enheten vid Kommunförbundet. Oberoende av Sulonens skelett i garderoben kommer jur kand Arto Sulonen inte att bli samma auktoritet på kommunallagen som hans föregångare Kari Prättälä är eller varit.

I egenskap av direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet och författare till Kommunallagen: Bakgrund och tolkningar (tillsammans med Heikki Harjula) har Prättäläs tolkning av kommunallagen och kommunindelningslagen varit lag. Att Prättälä ändrade sin tolkning av kommunindelningslagen när det gällde fallet Sibbo (se "Nya tolkningar. Den 11 februari 2008") var av avgörande betydelse. Enligt min gissning har Prättälä haft en mycket stor roll i beredningen av statsrådets Sibbobeslut (se "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008"), men redan de många uttalanden som Prättälä gjorde i offentligheten hade betydelse.

Ett uttalande som jag inte tidigare noterat är från september 2006. I Yles notis "Utredningsman kan utses" kan man läsa följande:

Kari Prättälä - direktör för den juridiska avdelningen vid Finlands kommunförbund - säger att det i lagen står, att det är ministeriet som utser utredningsmannen efter det att kommunerna är hörda. ...

Kari Prättälä ser inte heller det som ett problem, att Pekka Myllyniemi sitter i styrelsen för Nylands förbund. Juridiska hinder finns inte att utse Pekka Myllyniemi till utredningsman.

Jag finner det anmärkningsvärt att Prättälä här så klart tar ställning i en så kontroversiell fråga. Är inte direktörens uppgift i första hand att bevaka kommunernas - i detta fall Sibbos intresse? Jag trodde att Prättäläs agerande i fallet Sibbo kunde ha skadat förtroendet för honom på kommunfältet. Jag rent av undrade om detta kunde vara en av orsakerna till att han lämnar direktörsposten. Valet av Prättäläs efterträdare visar att så knappast är fallet.

Ny direktör för Kommunförbundets juridiska enhet. Den 8 juni 2010

Efter mina studier i fallet Sibbo har jag haft svårt att föreställa mig någon mera korrumperad statlig tjänsteman än ett visst regeringsråd på kommunavdelningen vid finansministeriet. Jag har dock kanske varit naiv och därigenom orättvis mot regeringsdrådet Arto Sulonen. Kanske handlar all statlig förvaltning i grunden om att tjänstemän skall mygla så mycket som möjligt för att den vägen främja sin egen karriär.

I mitt inlägg "Direktör för juridiska ärenden. Den 14 mars 2010" berättade jag att tjänsten som direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet, som för närvarande innehavs av Kari Prättälä, var lediganslagen. I inlägget "Jaettavissa. Den 30 april 2010" kunde jag berätta att tjänsten sökts av så väl Sulonen som Heikki Harjula. Att Prättälä skall avstå från direktörstjänsten fastän han skall förbli kvar i Kommunförbundets tjänst har jag svårt att förstå. Jag har frågat mig om syftet är att bereda plats för Harjula, men nu är det klart att Harjula inte blir ny direktör. Istället är det Arto Sulonen som har valts till direktör för juridiska enheten vid Kommunförbundet! Kommunförbundet förmedlade nyheten via ett pressmeddelande med rubriken "Arto Sulonen utsedd till direktör för Kommunförbundets juridiska enhet" redan den 24 maj.

Kehyssuunnitelman liikennejärjestelmäselvitys. Den 7 juni 2010

När Helsingfors stadsplaneringskontor den 1 juni uppdaterade webbsidan med "färdiga" och "kommande" utredningar i anslutning till Östersundomprojektet flyttade man utredningen "Helsinki-Porvoo-kehyssuunnitelman liikennejärjestelmäselvitys" från "kommande" till färdig". När sidan föregående gång uppdaterades i början av februari listades utredningen ännu som "kommande", fastän det samtidigt hette att den var färdig i november 2009. Nu är den längre endast daterad till år 2009. Inte heller denna utredning torde i sin helhet vara publicerad.

För stadsplaneringsnämnden presenterades visserligen i december utredningen "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma", där trafikutredningen sammanfattas på tre sidor. Till föredragningslistan bifogades även en presentation med rubriken "Helsinki-Porvoo - Liikenteellisen arvioinnin esittelyaineisto". (Se "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma. Den 30 november 2009".) Detta dokument är konverterat till pdf-dokument den 27 november, medan den ursprungliga powerpoint-filen torde vara skapad den 4 noveber för att användas den 5 november. Orsaken till att trafikutredningen inte publiceradts i sin helhet torde vara att den i hög grad bygger på utredningarna "Itämetron jatke" och "Liitosalueen pikaraitiotien esiselvitys", som Helsingfors stad av någon anledning inte vill ge ut.

Sila mygg och svälja kameler. Den 6 juni 2010

HFD:s och JO:s bedömning att Anu Vehviläinen var jävig att deltaga i statsrådets beslut om om en sammanslagning av Eno och Pyhäselkä med Joensuu stad är högst märklig. Orsaken till hennes påstådda jäv är alltså att hon även deltagit i Joensuus stadsfullmäktiges beslut att stöda den aktuella kommunsammanslagningen. (Se "Klander mot Vehviläinen. Den 13 maj 2010" och "Domarjäv. Den 5 juni 2010".)

Helsingfors dåvarande stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen sade sommaren 2007 att hon trodde att HFD skulle förkasta besvären mot statsrådets beslut i Sibbofrågan, eftersom man redan förkastat besvären mot Helsingfors stadsfullmäktiges beslut i ärendet. Då visste Hiltunen knappast ännu att HFD:s president Pekka Hallberg skulle deltaga i HFD:s båda avgöranden i fallet Sibbo. Skillnaden mellan fallet Hallberg och fallet Vehviläinen är kanske främst att ingen har krävt en ändring av HFD:s beslut på grund av Hallbergs eventuella jäv. Inte heller har det gjorts någon officiell invändning om domarjäv med anledning av att Heikki Harjula deltog i HFD:s Sibbobeslut från den 15 januari 2008. Däremot lämnades det in flera besvär mot HFD:s beslut i fallet Sibbo där det hävdades att statsminister Matti Vanhanen var jävig att deltaga i statsrådets beslut. I HFD:s beslut avfärdas påståendena om Vanhanens jäv i följande ordalag:

Pääministeri Matti Vanhanen ei ole tullut esteelliseksi osallistumaan asiassa päätöksentekoon valtioneuvostossa sillä valituksissa esitetyllä perusteella, että hän on etukäteen julkisesti osallistunut asiasta käytyyn keskusteluun ja puolueensa puheenjohtajana käsitellyt Helsingin seudun aluejaotuksen kehittämistä puoluejohtajien neuvotteluissa. Myöskään sillä seikalla, voiko pääministerin osallistumisella ennalta julkiseen keskusteluun kuntajakoasiassa olla vaikutusta valtioneuvoston työskentelyyn, ei ole asiassa oikeudellista merkitystä.

HFD negligerar här helt att det i besvären talas om att Vanhanen gett direktiv och löften om en ändring i kommunindelningen. i Ertikeln "Vanhanen ei halua vaarantaa Sipoo-päätöstä", som Helsingin Sanomat publicerade den 13 juni 2007 kan man läsa bl.a. följande:

Vanhasen mukaan Sipoo-asiassa hallitus toimii tuomioistuimen roolissa. "Siitä tämä jääviys lähtee."

Normaalissa tuomioistuimessa tuomari ei voi etukäteen ottaa kantaa asiaan, josta on päättämässä.

Vanhanen korosti kannattavansa vahvasti sitä, että osa Sipoosta liitetään Helsinkiin.

Väitteisiin poliittisen vastuun pakoilusta hän vastasi, että "siitä ei voi olla kyse". Hän huomautti, että hän on muun muassa asuntomessuilla pitämässään puheessa luonnehtinut yksityiskohtaisesti, miten rajansiirto pitäisi toteuttaa. Näin hän katsoo olleensa aktiivinen prosessin vauhdittaja.

Helsingi uutiset skriver för sin del på ledarplats den 20 juni 2007 följande:

Piirileikiltä näyttävän päätöksenteon lopputulos ei ole pikkuasia metropolipolitiikan kannalta, mutta ei se ole sitä myöskään pääministeri Matti Vanhasen kannalta. Julkisissa kannanotoissaan hän on tiukasti sitoutunut rajasiirtoon, ja mikäli hanke kaatuu joihinkin sattuman sanelemiin järjestelyihin, silloin pääministerin arvovalta myös puolueensa puheenjohtajana asettuu kyseenalaiseksi.