Pyrrhusseger. Den 20 december 2010

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår på ledarsidan en kolumn med rubriken "Pääkaupunkiseudun umpisolmu". I kolumnenen, som är skriven av tidningens ledarskribenten Antti Blafield, behandlas Helsingfors stads ekonomiska nöd utgående från utredningen om en sammanslagning av de två "fattiga" städerna Helsingfors och Vanda. Bakgrunden till Helsingfors ekonomiska problem uttrycks enligt följande:


Helsinki on perinteisesti vauras kaupunki, mutta kaupungin talouden kannalta asetelmat ovat synkkenemässä. Kaupungin sisällä eriarvoistuminen kasvaa, ja Helsingille lankeaa myös suurin taloudellinen vastuu esimerkiksi maahanmuuttajaväestön aiheuttamista kustannuksista. Samaan aikaan hyvätuloisia perheitä muuttaa pääkaupungista lähikuntiin. Pääkaupunkiseudulla hyväosaisuus tuntuu kasautuvan Espooseen ja Kauniaisiin.

Kaupungin taloudellinen pohja sai vakavan iskun ensimmäisen kerran 2000-luvun alussa, kun maan hallitus leikkasi Helsingin saamia yhteisöverotuottoja. Tuolloin kaupunki selvisi säästöohjelmalla.

Sen jälkeen kaupungin talous on pidetty tasapainossa kaupungin omistaman Helsingin Energian tuotoilla. Nyt hallitus iski kaupungin tulopohjaan toisen iskun, kun energiaverouudistus ja paine puun käyttämiseen yhä enemmän energiantuotannon raaka-aineena heikentävät Helsingin Energian tuloksentekokykyä olennaisesti.

Regeringens behandling av Helsingfors förefaller obegriplig, om man inte känner till bakgrunden till metropolpolitiken och den tillfälliga ivern att stöda "Finlands enda metropol" i samband med fallet Sibbo. Blafield omnämner i sin kolumn även "kapningen" av (västra) Sibbo ("Sipoon kaappaus"):


Vantaan ja Helsingin valtuustot tarttuisivat historialliseen tilaisuuteen, jos niillä olisi rohkeutta todella käynnistää kaupunkien yhdistymisselvitys. Se ei vielä tarkoittaisi, että kaupungit yhdistettäisiin, mutta se tarkoittaisi, että asia selvitettäisiin ulkopuolisen asiantuntijan johdolla.

Luultavasti ainakaan Vantaalla tällaista päätöstä ei tammikuun lopussa tehdä, vaan valtuutetut antavat asioiden olla.

Päätöstä ei tehtäne siksikään, että yhdistyminen merkitsisi Helsingissä ja Vantaalla yhteensä 67 valtuutetulle valtuustopaikan menetystä.

Eikä hankkeen takana ole muuutoinkaan vahvaa poliittista tahtoa. Helsingissä poliittinen pääoma kului Sipoon länsiosan kaappaukseen. Koko pääkaupunkiseudun tasapainoisen kehityksen näkökulmasta Sipoon kaappaus saattoi näin lopulta olla Pyrrhoksen voitto.




På tisdag. Den 19 december 2010



Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Frågan om Sibbo storskog upp före jul". I nyhetstexten kan man bl.a. läsa att "Förslaget ska behandlas i statsrådet på tisdag." Dess värre ingår varken Natura-områdena som betecknats som "nationalpark" eller de "ekologiska områdena" på kartan ovan i miljöministeriets förslag till nationalpark. Å andra sidan skriver man även att "Med i det förslaget finns också riktlinjer för hur nationalparken senare kan utvidgas även utanför den mark som staten äger. " Dess värre verkar områdena söder om motorvägen inte vara aktuella för en senare utvidgning av nationalparken. Yle skriver ytterligare att Riksdagen väntas ta ställning till förslaget om en nationalpark under våren, före riksdagsvalet.


Finska Yle publicerade igår motsvarande nyhet under rubriken "Hallitus käsittelee Sipoonkorpea ennen joulua". I själva verket baserar sig den svenska texten helt på den finska.

Centerns överlevnadskamp. Den 18 december 2010


Den senaste tiden har två debattämnen föranlett heta diskussioner i finlandssvenska medier: metropolpolitiken och tvångssvenskan. Här har man även inom Sfp varit splittrad och kommit med hätsk intern kritik. En märklig men relativt väl dold gemensam faktor bakom metropolpolitiken och den senaste tidens angrepp mot svenskan är Centerns förändrade taktik. I stora och viktiga frågor har Centern och Sfp i årtionden varit på samma linje. Även i frågor där man haft olika intressen har man som en följd av samarbete och förhandlingar stött varandra. Mari Kiviniemi, som förtjänar erkännande för sin goda svenska, för en helt annan politik. Hon verkar inte det minsta bry sig om relationerna till Svenska folkpartiet, fastän partiet är koalitionspartner i regeringen Kiviniemi.

Det var dock inte Kiviniemi, utan Hannes Manninen och Matti Vanhanen som med stöd av Timo Kalli som var pionjärer för Centerns nya politik år 2006. Centerns nya politik inleddes med lösningen på Sibbofrågan, men även i denna fråga försökte Centern länge samarbeta med Sfp. Då man inte hittade en lösning som kunde godkännas av båda parterna valde Centern att köra över Sfp, fastän Sfp torde ha varit nog så samarbetsvillig i frågan. Istället ingick Centern en mycket märklig allians med Helsingfors, som kom att visa sig bli en fungerande maktkonstellation.


I sig är metropolpolitiken på lång sikt skadlig för så väl Centern som Sfp. På kort sikt erbjöd dock samarbetet med Helsingforspolitikerna en möjlighet för Centern att befästa partiets vitala intressen då det gäller kommunernas självbestämmanderätt. Genom att ge efter för vissa av Helsingforspolitikernas krav behövdes kommunindelningslagen i varje fall inte skrivas om bara för att möjliggöra Helsingfors anspråk.


Metropopolitiken kan ses som ett uttryck för Centerns överlevnadskamp. (Se Yles artikel "Mysgubben Rosenberg: Wallin är en gnällponke", varifrån citatet ovan är hämtat.)När Manninen, Vanhanen och Kiviniemi en gång mera eller mindre tvingades att köra över Sfp i Sibbofrågan valde man att fortsätta att ta ut allt som det finns i en politik som går ut på att köra över svenska intressen.


Statsminister Mari Kiviniemis påhopp på svenskan har naturligtvis inte i sig någonting med fallet Sibbo att skaffa. Här har Kiviniemi inte heller några behov av en vendetta. Utan fallet Sibbo och metropolpolitiken skulle Centerns ordförande dock knappast komma med sådana uttalanden som Kiviniemi gjort. Utan fallet Sibbo och metropolpolitiken skulle statsministern och Centerns ordförande inte heller heta Mari Kiviniemi.

Västbanan och östmetron. Den 17 december 2010


Tiina Elo, som är grön stadsfullmäktigeledamot och viceordförande i stadsplaneringsnämnden i Esbo, publicerade tidigare i veckan ett blogginlägg med rubriken "Histan rakentamisella ei ole kiire". I inlägget argumenterar Elo för att det inte är brådskande med att bygga det tänkta bostadsområdet Hista. Ett argument mot Hista är att bostadsområdet förutsätter en ny järnvägsförbidelse, Västbanan (Länsirata) till eller i riktning mot Lojo. Om förutsättningarna för Västbanan skriver Elo följande:


Pidämme epärealistisena, että näiden lisäksi saataisiin Länsirata ennen vuotta 2030, varsinkin kun Helsingin ykkösraidehanke on itämetro.

Västbanan och östmetron har i olika sammanhang ställts mot varandra, liksom Hista har jämförts med Östersundom. Mig förefaller det snarare som om Helsingfors med planerna för Östersundom och östmetron i första hand vill hota Esbos planer eller tvinga Esbo till eftergifter. Planerna för östmetron är i verkligheten fullständigt orealistisk, vilket även Elo borde inse. Tidningen Länsiväylä publicerade i våras en artikel med rubriken "Helsinki yrittää jarruttaa Histan rakentamista", som belyserHelsingfors märkliga strategi. Jag återger här inledningen på artikeln:


Helsinki yrittää kampittaa Espoon suunnitelmia rakentaa Histaan lähivuosina uusi pientalovaltainen 19000 asukkaan asuinalue. Espoolaispoliitikkojen mielestä taustalla on helsinkiläispäättäjien halu varmistaa valtion rahoitus Sipoosta Helsinkiin liitetyn Östersundomin kehittämistä tukeviin liikenneratkaisuihin.

–Tai sitten Helsingin kokoomus ja vihreät peesaavat toisiaan, koska ne haluavat yhdistää pääkaupunkiseudun kunnat, jyrähtää HSY:n hallituksen toinen espoolaisjäsen, Kati Pohjanmaa (kok).

Kati Pohjanmaa torde här träffa rätt. I själva verket är hela inkorporeringen liksom metropolpolitiken i allmänhet ett resultat av Helsingforspolitikernas önskan att inkorporera hela Esbo.

Sten och lera. Den 16 december 2010


I gårdagens nummer av tidningen Vartti ingår en bilaga om "Metrohelsinki". Metrohelsinki eller metrohelsingfors är Helsingfors stads samlingsnamn för fem företagsområden och centra längs metrospåret mellan Hertonäs och Kvarnbäcken/ Botby. I bilagan omnämns även att Helsingfors växer österut. I ingressen till texten "Kaupunki kasvaa itään" kan man läsa att "Östersundomiin rakennetaan keskikokoisen suomalaisen kaupungin kokoisen kaupunginosa arviolta neljässäkymmenessä vuodessa."


I samma nummer av tidningen Vartti ingår en artikel med rubriken "Östersundomin maat kivikkoa ja savikkoa". I artikeln kan man bl.a. läsa att jordmåbe i inkorporeringsiområdet består av sten och lera. Vidare citeras projektchef Peter Haaparinne, som säger att ingen ännu vet vad som byggs, när det byggs och var det byggs i Östersundom. Man kan även läsa att Helsingfors i år köpt 2o hektar i Östersundom. Med den farten tar det 100 år att köpa upp hela området. I en faktaruta med rubriken "Tahti hidastui" kan man läsa att av 700 markägare äger 600 mindre än en hektar. Det åtesrtår alltså en hel del markaffärer - eller alternativt tvångsinlösningar.




Medeltida stad. Den 15 december 2010




I gårdagens blogginlägg "Bäckängsvägen förblir enskild väg. Den 14 december 2010" kunde jag inte motstå frestelsen att nämna Helsingfors stads oförmåga att röja snö från stadens gator. I ärlighetens namn måste det dock medges att det inte bara handlar om resursbrist. Det är svårt att röja snö i tätbebyggda områden. Även Osmo Soininvaara har i ett blogginlägg idag kommenterat problemet med snöröjningen i Helsingfors. Soininvaara skriver bl.a. följande:


Entä pitäisikö uusilla alueilla tiet tehdä leveämmiksi? Esimerkiksi Östersundomiin suunnitellaan ”keskiaikaista” kaupunkia kapeine katuine. Parempi kuin leventää katuja on lisätä aukioita. Pekka Korpinen voisi tulla sieltä Roomasta puhumaan taas piazzojen puolesta. Suomen ilmastossa aukiot ovat kivoja kesällä mutta hyödyttömiä talvella – paitsi siis lumikasojen sijoittamisessa.


Jag har inte tidgare stött på påståendet att Östersundom planeras bli en "medeltida" stad med smala gator. Månne Soininvaara, som är viceordförande i stadsplaneringsnämnden, här har inside information?


Den manipulerade bilden nedan har jag hittat på Facebook, men jag känner inte till dess ursprung. Fotografiet är taget för knappt två år sedan vid Nya Borgåvägen vid Helsingforsnya gräns i Östersundom.



Orginalet publicerades i Helsingin Sanomat den 26 februari . (Se "Avgörande om ersättning. Den 26 februari 2010".)




Bäckängsvägen förblir enskild väg. Den 14 december 2010


Nämnden för allmänna ärenden i Helsingfors har på föredragningslistan för mötet idag ett ärende med rubriken "Puroniityntien yksityistien hoidon siirto Helsingin kaupungille". Det är väglaget som har tagit initiativ till att Bäckängsvägen görs till stadens gata. Staden torde dock inte ta över underhållet av vägen. I förhandsmeddelandet heter det "Koska Östersundomin kaupunginosassa sijaitseva tiehoitokunnan Puroniityntie sijaitsee asemakaavattomalla alueella, ei kaupungilla ole omistuksen kautta velvollisuutta ottaa kunnossapitovelvoitteita hoitaakseen." I föredragningslistan kan man ytteligare läsa att "Tällä hetkellä katu- ja puisto-osastolla ei ole taloudellisia mahdollisuuksia kaavoittamattomilla alueilla olevien tiehoitokuntien tehtävien siirtämiseksi kaupungille." Så var det med Helsingfors förutsättningar att förbättra servicens på området.


Frågan är dock på vilket sätt servicen förbättrades genom att staden tog över underhållet. En snörik vinter som denna kan invånarna vid Bäckängsvägen skatta sig lyckliga över att det inte är Helsingfors stad som ansvarar för underhållet av vägen. Det är säkert värt att betala vägavgiften till väglaget.