Åt vilket håll? Den 21 januari 2011

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Espoo ja Helsinki kisaavat metron jatkosta". Utgående från utlåtandena över utkastet till Helsingforsregionens trafiksystemplan (HLJ 2011) kan det se ut som om vi här hade en tävling mellan Helsingfors och Esbo (se "'edellyttää metron jatkamista itään'. Den 16 januari 2011"), men i verkligheten handlar konkurrensen om helt andra frågor. Helsingin Sanomat noterar även följande:

Kaupunkien kovat metrohalut poikkeavat merkittävästi viimesyksyisistä virkamiestyöryhmän näkemyksistä. Sekä Kivenlahden että Östersundomin metro-osuudet sijoitettiin tuolloin hankelistan pohjalle.

Skuggplanering. Den 20 januari 2011

Skuggplanering och skuggplaner som alternativ till officiella utkast och förslag till generalplaner lär vara synnerligen ovanligt, men när det gäller östersundom med omnejd har Helsingin luonnonsuojeluyhdistys ry - Helsingfors naturskyddsförening rf inlett arbetet med en skuggplan (varjokaava). Planen förverkligas som ett beställningsarbete av en advokatbyrå, men man utnyttjar sig av stadsplaneringskontorets utredningsmaterial.




I skuggplanen Östersundomin varjokaava skall man bl.a. ta ställning till valet mellan metro och snabbspårvagn.

Vierikko. Den 19 januari 2011

De gröna i Helsingfors motsatte i sig i tiden planerna på en hamn i Nordsjö, bl.a. med motiveringen att man ville skydda fågelvikarna i området. Även Osmo Soininvaara var mot en hamn i Nordsjö. Det var därför en överraskning att De gröna år 2006 stödde planerna på en expansion av Helsingfors österut. De grönas stöd var möjligt endast genom att Helsingfors föreslog en inkorporering av ett område ända fram till Sibbo å, så att Helsingfors inte skulle behöva exploatera Östersundom allt för hårt. Samtidigt som De gröna fortsatte att stöda en inkorporering och en expansion av stadsstrukturen även efter att utredningsman Pekka Myllyniemis förslag offentliggjorts, kom De gröna i Helsingfors i kollisionskurs med Helsingfors naturskyddsförening.


Med tanke på konflikten mellan De gröna och naturskyddsförbundet blev jag överraskad av de grönas ställningstagande och pressmeddelande "Vihreät: Östersundom on rakennettava luonnon ehdoilla" från den 4 oktober 2010. (Se "Rakennettava luonnon ehdoilla. Den 4 oktober 2010".) De Gröna i Helsingfors, Vanda och Sibbo ställde sig direkt bakom naturskyddsförbundets förslag till vilka områden i Östersundom som kan bebyggas och vilka som bör skyddas. De gröna använde sig här rent av av en karta som producerats av naturskyddsföreningen.


Det finns kopplingar mellan De gröna och naturskyddsföreningen. En koppling är Kati Vierikko. Vierikko är viceordförande och före detta ordförande i Helsingfors naturskyddsförbund och samtidigt grön viceordförande i Helsingfors naturskyddsnämnd. Helsingfors stadsplaneringskontor har i sin planeringen av Östersundom tagit hänsyn till Soininvaaras synpunkter. Soininvaara är inte bara grön representant i stadsplaneringsnämnden. Soininvaara har varit en auktoritet inom den gröna rörelsen och hans skyddsling Otto Lehtipuu har först varit den gröna fullmäktigegruppens ordförande och senare ordförande för Helsingfors stadsfullmäktige. Nu har Lehtipuu inte längre den gröna gruppens förtroende och det kan kan mycket väl vara en följd av att Soininvaara förlorat den gröna fullmäktigegruppens stöd. Soininvaara verkar inte längre vara intresserad av naturskydd, vilket skapat förvirring bland De gröna.

Om Östersundomkommittén vill lägga fram ett förslag till gemensam generalplan som kan godkännas av De gröna torde man göra klokt i att glömma Soininvaara och i stället lyssna på andra representanter för De gröna, t.ex, på Kati Vierikko.


Helsingin Sanomat har idag publicerat en nyhet med rubriken "Vantaa hylkäämässä kuntaliitoksen Helsingin kanssa".

Kan agera på egen hand. Den 18 januari 2011

Medierna har igår och idag noterat Vanda stadsstyrelses beslut att inte stöda en utredning om en kommunsammanslagning med Helsingfors. Så även Hufvudstadsbladet, som publicerat en artikel med rubriken "Vanda nobbar Helsingfors". I artikeln hävdas det att stadsstyrelsen i Helsingfors skall behandla frågan på sitt möte nästa vecka, men i en notis med rubriken "Helsingfors väntar med fusionsbeslut" på samma sida i tidningen säger Hbl att man inte kommer att ta några beslut före stadsfullmäktigemötet den 31 januari. Notisen avslutas med påpekandet att "Gränsjusteringen med Sibbo visar att Helsingfors kan agera på egen hand."


I fallet Sibbo agerade Helsingfors inte alls på egenhand, utan i sanarbete med kommunministern. Den nya kommunindelningslagen möjliggör inte heller ett agerande där Helsingfors skulle ta ett initiativ utan att Vanda förts har hörts. (Se "Ett hån mot Sibbo. Den 20 september 2009".) I samarbetete med (finans)ministeriet kunde Helsingfors dock i princip kunna få till stånd en "särskild kommunindelningsutredning". Att stadsstyrelsen i Vanda motsätter sig en utredning visar att ledande beslutsfattare i vanda även motsätter sig en sammanslagning. I princip kan en sammanslagning på initiativ av en kommunindelningsutredare förverkligas emot Vanda stadsfullmäktiges önskan, ifall majoriteten av befolkningen i en folkomröstning skulle stöda förslaget om en sammanslagning. En särskild kommunindelningsutredning förefaller dock osannolik, inte minst med tanke på att sammanslagningen mellan Helsingfors och Vanda inte är ett mål i sig, utan endast är tänkt som ett medel att utöva påtryckningar mot Esbo och tvinga Esbo med i en fusion.

Frågor och svar. Den 17 januari 2011

I gratistidningen Vartti den 12 januari ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorpi haaastaa pian Nuuksion kansallispuiston". Artikeln piblicerades igår på Helsingin Sanomats webbplats Oma kaupunki under rubriken "Sipoonkorpi voi yltää Nuuksion kävijämääriin".

I artikeln ställer Vartti frågor till Tiina Nikkonen från Forsstyrelsen. Jag citerar:

Miksi Sipoonkorpeen ei kaavoiteta tontteja?

-  Sipoonkorpi on kautta aikojen huomioitu arvokkaana luontoalueena, joka halutaan säilyttää. Sitä suojellaan esimerkiksi erilaisilla kaavamääräyksillä, joilla osoitetaan, että alue on luonnonsuojelun tai virkistyskäytön kannalta tärkeää säilyttää rakentamattomana. ...

Voiko Sipoonkorven kansallispuisto estää itämetron rakentamisen?

- Ei. Kansallispuisto ja julkinen liikenne voidaan sovittaa yhteen. Se on vain hienoa ja tavoiteltavaa, jos kansallispuiston voi tulla julkisilla välineillä.

I dag har Helsingin Sanomat på webbplatsen Oma kaupunki publicerat FNB:s notis med rubriken "Vantaan kaupunginhallitus torjui liitoksen Helsinkiin". Rösterna för att man inte skall göra en utredning om en kommunsammanslagning föll 12 - 5. Det är stadsfullmäktige som tar det slutliga beslutet. Helsingfors stadsstyrelse bordlade för sin del motsvarande ärende.

"edellyttää metron jatkamista itään". Den 16 januari 2011

I mitt inlägg "Metro till Majvik eller Söderkulla. Den 1 december 2010" noterade jag att Helsingfors stadsplaneringsnämnd följande dag skulle ta ställning till ett förslag till utlåtande över utkastet till Helsingforsregionens trafiksystemplan (HLJ 2011). Nämnden godkände den 2 december ett utlåtande där man bl.a. säger följande:

Valtakunnallisissa pääkaupunkiseutua koskevissa alueiden käytön erityistavoitteissa korostetaan Helsingin seudun yhdyskuntarakenteen eheyttämistä joukkoliikenteen ja erityisesti raideliikenteeseen tukeutuvana. Helsingin viimeisimmän alueliitoksen (Östersundom) perusteluina oli: "Sipoosta liitettäväksi esitetty alue on kytkettävä tehokkaalla joukkoliikennejärjestelmällä Helsingin itäosiin."

Seudun yhdyskuntarakenteen tasapainoinen kehitys ja sen runkona olevaan raideliikenteeseen tehtyjen investointien täysimääräinen hyödyntäminen edellyttää metron jatkamista itään Östersundomin alueelle heti Matinkylään ulottuvan länsimetron valmistumisen jälkeen. Tämä luo edellytykset tavoitellun seudullisen kehityksen saavuttamiseksi ja rakentamisen käynnistämiselle tavoitteiden mukaisesti Östersundomin alueella. Itämetron rakentaminen Mellunmäestä Östersundomiin tulisi alkaa vuonna 2016.

Den 13 december gav ekonomi- och planeringscentralen ett utlåtande där man bl.a. kan läsa följande:

Raideliikenneinvestointien tehokkaan hyödyntämisen kannalta olisi perusteltua, että Östersundomin metron rakentaminen voisi alkaa heti länsimetron valmistumisen jälkeen vuonna 2016. Tämä edellyttää suunnittelun aloittamista jo seuraavan taloussuunnitelmakauden aikana. Aikataulua puoltaa myös valtioneuvoston 28.6.2007 päätös Vantaasta ja Sipoosta Helsinkiin liitettävistä alueista.

Päätöksen perusteluina todetaan, että ….”seudun elinkeinojen toimintamahdollisuuksien sekä kuntien toimintakyvyn ja toiminnan taloudellisuuden turvaamiseen liittyvä yleinen etu vaatii Helsingin, pääkaupunkiseudun ja koko Helsingin seudun yhdyskuntarakenteen ja toimintaedellytysten kehittämistä.” Tavoitteisiin pääsemiseksi Östersundomin metron aiempi aikataulu on myös seudullisesti perusteltua.

I inrikesministeriets och Arto Sulonens motiveringar till statsrådets Sibbobeslut kan man i själva verket läsa att "Tärkeä alueen elinkeinojen toimintamahdollisuuksien sekä kuntien toimintakyvyn ja toiminnan taloudellisuuden turvaamiseen liittyvä yleinen etu vaatii Helsingin, pääkaupunkiseudun ja koko Helsingin seudun yhdyskuntarakenteen ja toimintaedellytysten kehittämistä."


Den 20 december var det tydligen stadsstyrelsens tur att ta ställning för ett förslag till utlåtande, fastän jag inte hittat ärendet i någon föredragningslista. På förslag av Mari Pouskari (grön) bordlades ärendet. På det senaste mötet den 10 januari har stadsstyrelsen enligt beslutsmeddelandet tagit upp ärendet. Enligt beslutsmeddelandet föreslog Terhi Peltokorpi (c) att benämningen "metro" i förslaget till utlåtande byts ut mot "raideliikenne", men Peltokorpis förslag understöddes inte.


I onsdag är det stadsfullmäktiges tur att ta ställning till ett förslag till utlåtande, som bör vara identiskt med det utlåtande som stadsstyrelsen gav senaste måndag. I förslaget till utlåtande kan man bl.a. läsa följande:

Yhtenä Helsingin, Sipoon ja Vantaan alueliitoksen perusteluna oli, että liitettäväksi esitetty alue on kytkettävä tehokkaalla joukkoliikennejärjestelmällä Helsingin itäosiin. Seudun yhdyskuntarakenteen tasapainoinen kehitys ja sen runkona olevaan raideliikenteeseen tehtyjen investointien täysimääräinen hyödyntäminen edellyttää metron jatkamista itään Östersundomin alueelle heti Matinkylään ulottuvan länsimetron valmistumisen jälkeen. Tämä luo edellytykset tavoitellun seudullisen kehityksen saavuttamiseksi ja rakentamisen käynnistämiselle tavoitteiden mukaisesti.

Seudun tasapainoisen kaupunkirakenteen edistämiseksi itämetron rakentaminen Mellunmäestä Östersundomiin tulisi aloittaa vuonna 2016. Tämä edellyttää suunnittelun aloittamista ja valtion sitoutumista jo hyvissä ajoin sitä ennen.

Kuntsi. Den 15 januari 2011

Sibbo storskog har fått mycket medieuppmärksamhet den senaste tiden. En del inslag har varit rätt udda, så som förslaget att flytta vargpopulationen hit. Häromdagen publicerade även Yle en nyhet med rubriken "Svampmygga upptäckt i Sibbo". Rubriken på Helsingin Uutisets motsvarande nyhetstext lyder "Sipoonkorvesta löytyi uusi hyönteislaji".


I mitt blogginlägg "Antipatier. Den 2 maj 2009" uppmärksammar jag Hanna Kuntsis blogginlägg om fallet Sibbo. Kuntsi är hemma från Sibbo, men bor numera i sydöstra Vanda. Kuntsi har starka antipatier mot Sibbo, eller åtminstone mot Sfp. Socialdemokraten Kunsti visar sig även ha haft tillgång till inside information om kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag redan i juni 2006, före det ens var aktuellt med en utredningsman. I oktober 2010 skrev Kuntsi ett blogginlägg med rubriken "Idän suunnitelmat". Inlägget är inte fullt så avslöjande som de tidigare, men ger ändå lite inblick om spelet bakom kulisserna. Kuntsis inlägg är intressanta, eftersom hon inte alltid tycks kunna skilja den dolda agendan från den offentliga. Typiskt för Kuntsi så stöder hon "varmt" Helsingfors visioner för Östersundom med omnejd, åtminstone så som visionerna en kväll i oktober presenterades av biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä. Jag återger här en del av inlägget:

Työpaikkarakentaminen on myös esillä, eli nukkumalähiöitä ei pitäisi syntyä. Vantaan puolelta kaupunkirakenteen tiivistäminen rajan pinnasta onkin ongelmallisempaa johtuen lähinnä maapohjan hankaluudesta, suojelualueista ja isoista liikenneväylistä. Yhteistyötä yleiskaavan laadinnan osalta tämä ei onneksi hidasta. Kiire nimittäin on, mikäli kolmen kimpassa aiotaan yleiskaava saada vahvistettua ennen uutta maakuntakaavaa.

Helsingille raidevaihtoehto on selvä, metro. Itse lämpenen samalle kannalle. Kuten Penttilä totesi, jos metroon sitoudutaan, ohjaaa se muuta rakentamista tiiviiksi ja kaupunkimaiseksi. Siten myös luonnolle jää oma tilansa. Yhteisen kaavatyön toivottiin ratkaisevan myös Östersundomin natura-alueiden välittömässä läheisyydessä sijaitsevien alueiden kohtalon. Sipoonkorven kansallispuistoa oltaisiin molempien johtajien mukaan valmiita kiirehtimään. Itse en ole vieläkään ihan varma mitä ajatella kansallispuistohankkeesta. Kuten taannoin tännekin kirjoittelin, haluaisin saada vastauksen mitä hankkeella tavoitellaan. Halutaanko metrolla saavutettava ulkoilualue vai halutaanko turvata luontoarvot?

Herrat eivät myöskään nähneet estettä metron "pistokkaalle" Mellunmäestä Hakunilaan.