Det nya Östersundom. Den 10 januari 2012

I mitt inlägg "Turku ja Tampere kilpailevat Helsingin seudun kanssa. Den 4 januari 2012" noterar jag att Helsingfors stad på webbplatsen Uusi Helsinki den 23 november bytt ut artikeln "Östersundom on kaupunki luonnossa ja luonto kaupungissa" mot en helt ny version av artikeln med  rubriken "Ekotehokkain pohjoinen kaupunki Östersundomiin". Den 30 december uppdaterades webbplatsen ytterligare med texterna
"Östersundom odottaa yleiskaavaa" och "Tämä on uusi Östersundom". Den senare texten illustreras med en bild av stenbryggan som enligt idrottsverkets vägskyltar och karta över Husö fungerar som servicebrygga.

Christel Liljeström. Den 9 januari 2012

HS 9.1 2012 s A 12

Med anledning av den nya kommunreformen ingår i dagens nummer av Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Vallan kasvot vähissä" och dårraden "Vetohahmojen tarve korostuu, kun valtio aloittaa liitoksiin tähtäävän kuntaremontin." Artikeln handlar om bristen på starka politiker eller ledargestalter i kranskommunerna. Utanför brödtexten presenteras sju politiker från sju olika kommuner. Om Christel Liljeström kan man läsa följande:

Christel Liljeström

51, Rkp, Sipoo Sipoon rautarouva puistattaa pääkaupunkiseutua. Rkp:n entinen varapuheenjohtaja on erittäin kokenut poliitikko. Yksi niistä, jotka venyttivät Östersundomin aluekiistaa käsijarru ylhäällä loppuun saakka.

Sittemmin Sipoo alkoi kääntää maaseutumainettaan modernimmaksi, ja Liljeström on joutunut avautumaan länteen. Paljon paikallista valtaa, joka murenee, koska Rkp:lla ei ole enää entisenlaista mahtia idässä.

Helsingin ja Sipoon vanhalla rajalla. Den 8 januari 2012

HS 7.1 2012 s A 13

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med "Mitä seuraavaksi, Jussi Pajunen?" Artikeln handlar om Jussi Pajunen, som är aktuell för en nu period på sju år som stadsdirektör i Helsingfors. I artikeln kan man inledningsvis läsa följande:

Pajusen lakkautuslista ja pääkaupunkiseudun kuntaliitokset. Siinä kaksi asiaa, jotka ovat kuohuttaneet eniten Jussi Pajusen vuonna 2005 alkaneella kaudella kaupunginjohtajana.

Kumpikaan ei mennyt kuten Pajunen olisi halunnut.

Kaupunkilaiset nousivat kapinaan koulujen, päiväkotien ja terveysasemien lakkautuksia vastaan.

Naapurikunnat kieltäytyivät kuntaliitoksista. Länsi-Sipoon kaappauskin onnistui vain puoliksi.

I samband med kommunreformen KSSR (Paras) lobbade Helsigfors för en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Samtidigt krävde Helsingfors att sydvästra Sibbo skulle anslutas till "huvudstadsregionen". Det senare kravet var kommunminister Hannes Manninen och statsminister Matti Vanhanen pressade att stöda för att få tillstånd en överenskommelse om KSSR. Helsingfors fick (frånsett Granö) just det område som man ville ha och som centerministrarna hade lovat åt Helsingfors. Att Helsingfors föreslog att ett större område skulle inkorporeras hänger samman med att man försökte tvinga Sibbo att formellt frivilligt avstå från Östersundom.

I bildtexten till bilden ovan kan man läsa att "Kaupunginjohtaja Jussi Pajunen metsässä Helsingin ja Sipoon vanhalla rajalla." Pajunen kunde inte gärna fotograferas på den gamla gränsen mellan Helsingfiors och Sibbo, eftersom Helsingfors och Sibbo saknade en gemensam gräns (på land). Bilden lär i Själva verket vara tagen nära den nuvarande gränsen.

I mitt inlägg "Turku ja Tampere kilpailevat Helsingin seudun kanssa. Den 4 januari 2012" skrev jag felaktigt att "Ekotehokkain pohjoinen kaupunki Östersundomiin" även publicerats på Helsingfors stadsplaneringskontors webbplats. Artikeln har i verkligheten publicerats på ekonomi- och planeringscentralens webbsidor. Det är ekonomi- och planeringscentralen som ansvarar för webbplatsen Uutta Helsinkiä. Till skillnad från stadsplaneringskontoret hör ekonomi- och planeringscentralen till stadsdirektör Pajunens ansvarsområde.

Kahtijako kaatui Sipooseen. Den 7 januari 2012

HS 4.1 2012 s A 6

I onsdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Idän ääni uhkaa hiipua". Artikeln handlar om den östra delen av landskapet Nyland, vars röst inte hörs efter att Nylands förbund slogs samman med Nylands förbund. Tillsammans med artikeln finns en kortare text om bakgrunden till situationen. Jag citerar ur texten, som har rubriken "Outo kahtiajako kaatui Sipooseen":

Tilanne oli hankala. Idässä oli vain vajaat satatuhatta asukasta, lännessä runsaat miljoona. Sipoon kohdalta kulkenut rajalinja vaikeutti pääkaupunkiseudun kaavoitusta.

Rakennelma sortui, kun valtio antoi leviämishaluiselle Helsingille oikeuden pakkolunastaa maata Sipoosta.

Kunta yritti parantaa asetelmiaan luovutuskiistassa ja ilmoitti haluavansa uusmaalaiseksi. Ilman Sipoota Itä-Uusimaa olisi ollut rampa, ja valtio päätti yhdistää maakunnat 2011.

Helsingin Sanomat har rätt i att det var Sibbofrågan som föranledde sammanslagningen av landskapsförbunden och att man i Sibbo ville byta landskapsförbund för att försöka förhindra en inkorporering, men texten ger anledningar till några invändningar. För det första gav staten inte Helsingfors rätt att tvångsinlösa mark, åtminstone inte i bokstavlig bemärkelse. Tvärtom krävde Sibbo kommun att få tvångsinlösa mark som Helsingfors ägde i Sibbo. Någon större betydelse för planläggningen av huvudstadsregionen hade landskapsgränsen knappast i verkligheten, fastän man i samband med Sibbofrågan just kritiserade Sibbo för att höra till ett annat landskapsförbund än Helsingfors. I ett plagierat stycke i Pekka Myllyniemis utredande kan man läsa följande:

Utvecklingen i regionen har snedvridits till följd av den administrativa indelningen. Sibbo hör till ett annat landskapsförbund än huvudstadsregionen. Sibbos egna planläggningsplaner har inte hittills stött metropolområdets naturliga utveckling att erbjuda tillväxtmöjligheter i alla väderstreck. Byggvolymerna i Sibbo har varit små. Strukturen i Sibbo är splittrad och i hög grad inriktad på Borgå. Detta har bidragit till att förhindra fysisk och funktionell utveckling på gränsen mellan Helsingfors och Sibbo.

Det ovan återgivna stycket finns på två ställen i Myllyniemis rapport. (Se "Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006".) Myllyniemi har kopierat stycket från Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa". Påståendet att strukturen i Sibbo skulle vara "inriktad på Borgå" är ren nonsens och gräns mellan Helsingfors och Sibbo kunde inte gärna existera, då "Westerkullakilen" låg emellan.


Existensen av Östra Nylands landskapsförbund var inte mera konstigt än att Västra Nylands regionplaneringsförbund - till skillnad från Östra Nylands regionplaneringsförbund - år 1993 gick samman med Helsingfors regionplaneringsförbund och bildade Nylands förbund. (Se "Tragiska vanföreställningar. Den 7 juni 2009".)

i 

Fråga för utredningsmän? Den 6 januari 2012

Bbl 6.1 2012 s 7

I gårdagens blogginlägg "Kaksi selvitysmiestä. Den 5 januari 2012" redogör jag för Helsingin Uutisets uppgifter enligt vilka det på våren skall tillsätta två utredningsmän för att utreda kommunstrukturen i huvudstadsregionen. I dagens nummer av Borgåbladet ingår en text med rubriken "Metropolområdet blir fråga för utredningsmän" Borgåbladet talar om ett rykte, men anger inte källa. Däremot kan Boråbladet berätta att Päivi Laajala påstår att hon inte känner till några planer på utredningsmän. (Päivi Laajala är överdirektör för kommunavdelningen vid finansministeriet. Laajalas tjänst söktes år 2008 även av Arto Sulonen. Se "Sulonen huvudskyldig. Den 23 september 2008".)

HS 6.1 2012 s A 3

Helsingin Sanomat har i dagens nummer även noterat planerna på utredningsmän. I en artikel med rubriken "Ministeritreffit ilman Helsinkiä" kan man läsa följande:

Ei olisi yllätys, jos kuntakartan ensiversioissa olisi harmaata pääkaupunkiseudun kohdalla. HS:n tietojen mukaan Virkkunen on asettamassa kaksi selvityshenkilöä tutkimaan alueen kuntajärjestystä. 

Mera än så säger Helsingin Sanomat inte om planerna på en kommunindelningsutredning i huvudstadsregionen. Den aktuella artikeln handlar istället om hur Esbo tillsammans med Vanda och ett par kranskommuner lobbar mot tvångssammanslagningar i regionen. Vid den förra kommunreformen lyckades Helsingfors pressa grannkommunerna att stöda huvudstadens anspråk på sydvästra Sibbo. Denna gång står Helsingfors åtminstone än så länge ensamt med sina krav. Rubriken på paradsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat lyder "Espoo kokosi kapinaryhmän".

HS 6.1 2012 s A17

Senare på morgonen har Helsingin Sanomat på tidningens webbplats publicerats en text med rubriken "Helsingin naapurikunnat järjestivät salakäynnin metropoliministerin luo".

Kaksi selvitysmiestä. Den 5 januari 2012

Helsingin Uutiset 4.1.2012 s 5

I gårdagens nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Metropolin kuntamalli selvitysmiehille". (Artikeln har även publicerats på tidningens webbplats.) Helsingin Uutiset skriver att  "asiantuntija-arvioiden mukaan hallinto- ja kuntaministeri Henna Virkkunen (kok) asettaa keväällä kaksi selvitysmiestä tekemään esitystä metropolialueen uudesta kuntamallista."  Hur tillförlitliga uppgifterna är vet jag inte, men de detaljerade uppgifterna om att kommunministern på våren skall tillsätta två utredningsmän antyder att det inte bara rör sig om spekulationer.

Helsingin Uutisets uppgifter är på flera sätt intressanta. Förslaget att utnämna kommunindelningsutredare visar brist på mod. Kommunministern kunde inte presentera en kommunkarta utan att antingen få Samlingspartiet i Helsingfors eller Samlingspartiet i Esbo emot sig. En skild kommunindelningsutredning innebär att kommunministern kan gömma sig bakom utredningsmännens förslag, även om utredningens resultat i praktiken är klart då utredningsmännen utnämns. En särskild kommunindelningsutredning innebär att beslutet om en ändring i kommunindelningen kan göras utan att riksdagen behöver godkänna ett lagförslag i frågan. I princip kan en sammanslagning på initiativ av en kommunindelningsutredare förverkligas emot stadsfullmäktiges önskan i en berörd kommun, ifall majoriteten av befolkningen i den aktuella kommunen i en folkomröstning skulle stöda förslaget om en sammanslagning. (Se "Kan agera på egen hand. Den 18 januari 2011".) Med tanke på denna möjlighet har Helsingfors krävt att det görs en i kommunindelningslagen definierad särskild kommunindelningsutredning.



En intressant fråga är vilket område som skulle inkluderas i den särskilda kommunindelningsutredningen för "metropolområdet" och därmed lämnas utanför finansministeriets kommunkarta. Hur är det t.ex.med Sibbo?

Turku ja Tampere kilpailevat Helsingin seudun kanssa. Den 4 januari 2012

Helsingfors stad har redan den 23 november på webbplatsen Uutta Helsinkiä publicerat en text med rubriken
"Ekotehokkain pohjoinen kaupunki Östersundomiin". Att jag inte noterat texten förut förklaras delvis av att adressen och länken till texten är samma som för en tidigare text med rubriken "Östersundom on kaupunki luonnossa ja luonto kaupungissa" eller "Kaupunki luonnossa, luonto kaupungissa". I själva verket är den nya artikeln en uppdaterad version av den äldre. Eftersom den gamla versionen liksom den svenska översättningen "Östersundom - staden i naturen, naturen i staden" har tagits bort kan jag inte helt bedöma vilka ändringar som har gjorts, men en bild av en del av den gamla versionen har jag publicerat i mitt inlägg "Metro eller snabbspårväg? Den 5 september 2010".

Nytt i den nya versionen torde i varje fall vara stycket ”Enemmän vähemmällä”, som handlar om solenergi. Dessutom har avsnittet "Metro vai pikaraitiotie?" helt ändrats, vilket är lite komistmed tanke på att texten är skriven i form av en intervju med ledaren för Östersundoms områdesbyggprojekt Ari Karjalainen. Avsnittet inleds med ett konstaterande att Helsingfors tävlar med Åbo och Tammerfors om arbetskraft och investeringar och därför behöver utveckla trafiksystemet. Påståendet är lite intressant med tanke på att det i samband med "Sibbofrågan" hette att Helsingfors inte konkurrerar med finländska städer, utan med andra metropoler. Jag citerar:

Metro vai pikaraitiotie?

Itämeren alueen ulkomaiset kaupungit sekä Turku ja Tampere kilpailevat Helsingin seudun kanssa työvoimasta ja investoinneista. Liikennejärjestelmän kehittäminen työvoiman joustavan liikkuvuuden ja siitä seuraavan talouskasvun näkökulmasta luo tehokkaasti edellytyksiä menestyä tässä kilpailussa.

”Yhteinen yleiskaava tullee lähtemään siitä, että se mahdollistaa molemmat raideliikennemuodot, mutta ei ota kantaa toteuttamisjärjestykseen ja aikatauluihin. Tulevaan raideliikenneratkaisuun vaikuttavat päätöshetken taloudelliset, tekniset ja ympäristöön liittyvät vaikutukset. Tärkeä tehtävä raideliikenteen jatkamisessa on suunnitella järjestelmän kytkentä niin nykyiseen metroon kuin Vuosaaren sataman ja lentokentän suuntiinkin.”

”Metron toteutuksen lähtökohtana on se, että sitä jatketaan Mellunmäestä itään joko yhdessä tai kahdessa vaiheessa. Vaiheittaisessa mallissa ensin toteutettaisiin Porvarin ja Salmenkallion asemat. Tavoitteena on, että rataosuus Mellunkylä-Salmenkallio rakennetaan etupainotteisesti ja rahoitusrakenteeseen pyritään saamaan mukaan Helsinki, Vantaa ja valtio. Metrolla on iso vaikutus asemien ympäristön kiinteistöjen arvoon, joten tavoitteena on saada myös kiinteistökehittämisen myötä syntyvästä arvosta osa metron rahoitukseen.”

Var "Porvarin asema" skulle ligga kan jag inte säga med säkerhet, men man torde syfta på stationen i Västersundom invid Österleden. I texten heter det för övrigt felaktigt att "Östersundomin alue liitettiin Sipoosta Helsinkiin vuoden 2008 alusta." Inkorporeringen förverkligades den 1 januari 2009.

Texten "Ekotehokkain pohjoinen kaupunki Östersundomiin" finns även på stadsplaneringskontorets webbplats på avdelningen "Aluerakentamisprojektit" den 9 december. Även här uppges felaktigt rubriken "Östersundom on kaupunki luonnossa ja luonto kaupungissa", medan den egentliga rubriken är "Ekotehokkain pohjoinen kaupunki Östersundomiin".