Kerrostalovaltainen rakentamisalue. Den 13 januari 2012

[För den den "hemliga komunkartan", se Fallet Sibbo på Facebook.]

Helsingfors fastighetsnämnd hade på föredragningslistan för sitt möte igår ett ärende med rubriken "Kiinteistön ostaminen Östersundomista (Östersundom, 91-442-1-77)". Det handlar om en bebyggd fastighet på 4 180 m². I föredragningslistan noteras det om fastigheten även att "Östersundomin yleiskaavaluonnoksessa se on merkitty kerrostalovaltaiseksi rakentamisalueeksi." Vidare noteras att "myyjä vuonna 2010 on myynyt kaupungille raakamaata (omistusosuus noin 1,4 ha, yksikköhinta 23 euroa/maa-m²)." Det totala priset är en halv miljon euro. Som motivering anges ytterligareföljande:

Kiinteistö sijaitsee keskeisellä alueella Uuden Porvoontien varrella, jossa kaupungin maanomistus on melko vähäistä. Kiinteistö rajoittuu itäosaltaan kaupungin vastikään ostamiin alueisiin. Kiinteistön hankinta helpottaa omistusrakenteeltaan hajanaisen alueen kaavoitusta ja toteutusta ja on siten kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukainen.

Som vanligt ingår som bilaga till föredragningslistan två kartor, varav den ena är en karta över Helsingfors stads markegendom i inkorporeringsområdet. Nytt är denna gång att kartan även inkluderar fastigheten 410-0006-0059, som ligger i Västersundom i Vanda.

På den andra kartan går kommungränsen vid Österleden som vanligt längs vägens gamla sträckning, i enlighet med inrikesministeriets tolkning av statsrådets oklara beslut.

Fastighetsnämnen beslöt om köpet av fastigheten i enlighet med förslaget i föredragningslistan.


När det begav sig år 2006 hade historikern Laura Kolbe en märklig roll som stadsfullmäktigeledamot och representant för Centern i Helsingfors, samtidigt som hon med hjälp av historien försökte legitimera inkorporeringen. (Se"Historien som legitimerande myt. Den 2 september 2006".) Nu föreslår Kolbe att Helsingfors satsar på Guggenheimmuseet istället för på metro till Östersundom. (Se "HS-raadin vastaukset kysymykseen: Pitääkö Helsinkiin rakentaa Guggenheimin museo?")

Guggenheim och Sibbo. Den 12 januari 2012

Helsingin Uutiset 11.1 2012 s 4

I gårdagens blogginlägg "Delegationen för metropolpolitik. Den 11 januari 2012" noterade jag en eventuell spänning mellan kommunminister Henna Virkkunen (saml) och bostads- och kommunikationsminister Krista Kiuru (sdp), som även ansvarar för "metropolpolitiken". I gårdagens nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Hallituksessa kädenvääntö metropolipolitiikasta", som just tar fasta på motsättningen mellan de två ministrarna. (Artikeln har även publicerats på tidningens webbplats.) I artikeln uppmärksammas pressmeddelandet "Asuntoministeri Kiuru: Metropolialueen yhteistyötä tiivistettävä", som miljöministeriet publicerade den 4 januari. I artikeln noteras även träffen mellan Kiuru och representanter för Helsingforsregionen, dit Helsingfors inte bjöds in. I artikeln kan man vidare läsa följande:

Kuntaliitosten sijaan Kiuru tarjoa yhteistä seurantaelintä, mahdollisesti seudullista yhteistyövaltuustoa viemään asioita eteenpäin.
Kiurun ratkaisumalli vastaa osin Espoon kaupungin linjauksia verkostomaisesta yhteistyöstä. Merkillepantavaa oli, että Kiurun ajatuksia ei kutsuttu kuulemaan Helsingin kaupungin edustajia, jotka liputtavat kuntaliitosten puolesta.

Kiurus modell har likheter med de modeller som Hannes Manninen lanserade vid beredningen av kommunreformen KSSR. Manninens modeller fick tummen ner av Helsingforspolitiker, men frågan är om det inte var Samlingspartiet som fällde förslaget på en metropolförvaltning, trots att partiet när det begav sig var i oppositionen. För Helsingfors och Samlingspartiet dög endast kommunsammanslagningar och då Helsingfors inte kunde få Esbo (och Vanda) erbjöds man sydvästra Sibbo.

I på ledarsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en kolumn med rubriken "Ei enää mitään, ei ainakaan Helsingille!" Texten handlar primärt om Guggenheimmuset, som ledarskribenten Antti Blåfield försvarar, men texten handlar även om misstänksamheten och missunnsamheten mot Helssingfors, som Helsingfors själv delvis föralnlett, speciellt genom inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Jag citerar:

Helsingillä on sama ongelma kuin monella keskuskunnalla: ympäröivät kunnat vaurastuvat keskuskunnan imussa, ja näin sosiaalinen eriytyminen kiihtyy helposti entisestään. ...

Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen on reagoinut asetelmaan vaatimalla pääkaupunkiseudun kuntien yhdistämistä, huonolla menestyksellä.

Pajusen kärjekkäät puheenvuorot ovat tulehduttaneet pääkaupunkiseudun kaupunkien keskinäiset välit siihen pisteeseen, että kaupunginjohtajat kähmivät jo toistensa selkien takana. Aiemmin pääkaupunkiseudun kaupunginjohtajilla oli kykyä puhua asioista yhdessä.

Naapurikuntien vihamielisyyden ja epäluulon ymmärtää, kun katsoo, miten Sipoo silvottiin. Helsingin naapurikunnasta lohkaistiin väkivalloin suuri osa Helsinkiin ilman asiallista valmistelua, ja siitä maksetaan nyt karvas hinta.

Sipoosta kaapatulle osalle ei voidakaan kaavoittaa suunniteltua Itä-Helsingin uutta keskusta, koska Natura-varaukset rajaavat rakentamista merkittävästi. Kuitenkin Helsinki sai naapureidensa silmissä rantarosvon maineen.

Nyt Guggenheim-hanke nostaa epäluulon taas pintaan.

Delegationen för metropolpolitik. Den 11 januari 2012

När regeringen Vanhanen I år 2007 efterträddes av regeringen Vanhanen II delades Hannes Manninens två ministerportföljer, kommunministerns och bostadsministerns, på två ministrar, Mari Kiviniemi respektive Jan Vapaavuori. Utnämningarna var som gjorda för att garantera att överenskommelsen om kommunreformen KSSR och lösningen på Sibbofrågan skulle följas. Att det behövdes en skild minister för bostadsministerns portfölj var lite speciellt, men Vapaavuori fungerade även som metropolminister. I regeringen Katainen har de två ministerportföljerna fördelats mellan Henna Virkkunen (saml) och Krista Kiuru (sdp). Kiuru är visserligen även kommunikationsminister, men därtill är hon i ytterligare "metropolminister" som ett arv från Vapaavuoris ministerskap.

I mitt inlägg "Fråga för utredningsmän? Den 6 januari 2012" har jag berättat om en "hemlig" träff mellan metropolministern och representanter för Helsingforsregionen utan Helsingfors. Helsingin Sanomat berättade att Helsingforsregionen repsresenterats av stadsdirektörerna i Esbo och Vanda samt fyra representanter för kranskommunerna. Artikeln i Helsingin Sanomat om den aktuella träffen noterades på Twitter även av Sibbo kommundirektör Mikael Grannas. På måndagen berättade Grannas på Twitter plötsligt att han är en av representanterna för kranskommunerna (KUUMA-kommunerna) i delegation för metropolpolitiken där Kiuru är ordförande. I själva verket hade Grannas valts som en av fem representanter för KUUMA redan den 22 december, vilket framgår ur dokumentet "Metropolipolitiikkan neuvottelukunta", som publicerats samtidigt med pressmeddelandet  "Delegationen för metropolpolitik tillsatt för regeringsperioden 2011-2015". Efter kommundirektörens twitterinlägg har även Borgåbladet i en liten notis i dagens tidnig noterat Grannas medlemskap i delegationen.

Ur Helsingin Sanomats artikel "Ministeritreffit ilman Helsinkiä" kan man ana en viss spänning mellan den socialdemokratiska metropolminister och den samlingspartistiska kommunministern när det gäller den nya kommunreformen. Helsingin Sanomat. Bakom delegationen för metropolpolitik står dock så väl finansministeriet som miljöministerier och Virkkunen fungerar som viceordförande.

Det nya Östersundom. Den 10 januari 2012

I mitt inlägg "Turku ja Tampere kilpailevat Helsingin seudun kanssa. Den 4 januari 2012" noterar jag att Helsingfors stad på webbplatsen Uusi Helsinki den 23 november bytt ut artikeln "Östersundom on kaupunki luonnossa ja luonto kaupungissa" mot en helt ny version av artikeln med  rubriken "Ekotehokkain pohjoinen kaupunki Östersundomiin". Den 30 december uppdaterades webbplatsen ytterligare med texterna
"Östersundom odottaa yleiskaavaa" och "Tämä on uusi Östersundom". Den senare texten illustreras med en bild av stenbryggan som enligt idrottsverkets vägskyltar och karta över Husö fungerar som servicebrygga.

Christel Liljeström. Den 9 januari 2012

HS 9.1 2012 s A 12

Med anledning av den nya kommunreformen ingår i dagens nummer av Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Vallan kasvot vähissä" och dårraden "Vetohahmojen tarve korostuu, kun valtio aloittaa liitoksiin tähtäävän kuntaremontin." Artikeln handlar om bristen på starka politiker eller ledargestalter i kranskommunerna. Utanför brödtexten presenteras sju politiker från sju olika kommuner. Om Christel Liljeström kan man läsa följande:

Christel Liljeström

51, Rkp, Sipoo Sipoon rautarouva puistattaa pääkaupunkiseutua. Rkp:n entinen varapuheenjohtaja on erittäin kokenut poliitikko. Yksi niistä, jotka venyttivät Östersundomin aluekiistaa käsijarru ylhäällä loppuun saakka.

Sittemmin Sipoo alkoi kääntää maaseutumainettaan modernimmaksi, ja Liljeström on joutunut avautumaan länteen. Paljon paikallista valtaa, joka murenee, koska Rkp:lla ei ole enää entisenlaista mahtia idässä.

Helsingin ja Sipoon vanhalla rajalla. Den 8 januari 2012

HS 7.1 2012 s A 13

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med "Mitä seuraavaksi, Jussi Pajunen?" Artikeln handlar om Jussi Pajunen, som är aktuell för en nu period på sju år som stadsdirektör i Helsingfors. I artikeln kan man inledningsvis läsa följande:

Pajusen lakkautuslista ja pääkaupunkiseudun kuntaliitokset. Siinä kaksi asiaa, jotka ovat kuohuttaneet eniten Jussi Pajusen vuonna 2005 alkaneella kaudella kaupunginjohtajana.

Kumpikaan ei mennyt kuten Pajunen olisi halunnut.

Kaupunkilaiset nousivat kapinaan koulujen, päiväkotien ja terveysasemien lakkautuksia vastaan.

Naapurikunnat kieltäytyivät kuntaliitoksista. Länsi-Sipoon kaappauskin onnistui vain puoliksi.

I samband med kommunreformen KSSR (Paras) lobbade Helsigfors för en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Samtidigt krävde Helsingfors att sydvästra Sibbo skulle anslutas till "huvudstadsregionen". Det senare kravet var kommunminister Hannes Manninen och statsminister Matti Vanhanen pressade att stöda för att få tillstånd en överenskommelse om KSSR. Helsingfors fick (frånsett Granö) just det område som man ville ha och som centerministrarna hade lovat åt Helsingfors. Att Helsingfors föreslog att ett större område skulle inkorporeras hänger samman med att man försökte tvinga Sibbo att formellt frivilligt avstå från Östersundom.

I bildtexten till bilden ovan kan man läsa att "Kaupunginjohtaja Jussi Pajunen metsässä Helsingin ja Sipoon vanhalla rajalla." Pajunen kunde inte gärna fotograferas på den gamla gränsen mellan Helsingfiors och Sibbo, eftersom Helsingfors och Sibbo saknade en gemensam gräns (på land). Bilden lär i Själva verket vara tagen nära den nuvarande gränsen.

I mitt inlägg "Turku ja Tampere kilpailevat Helsingin seudun kanssa. Den 4 januari 2012" skrev jag felaktigt att "Ekotehokkain pohjoinen kaupunki Östersundomiin" även publicerats på Helsingfors stadsplaneringskontors webbplats. Artikeln har i verkligheten publicerats på ekonomi- och planeringscentralens webbsidor. Det är ekonomi- och planeringscentralen som ansvarar för webbplatsen Uutta Helsinkiä. Till skillnad från stadsplaneringskontoret hör ekonomi- och planeringscentralen till stadsdirektör Pajunens ansvarsområde.

Kahtijako kaatui Sipooseen. Den 7 januari 2012

HS 4.1 2012 s A 6

I onsdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Idän ääni uhkaa hiipua". Artikeln handlar om den östra delen av landskapet Nyland, vars röst inte hörs efter att Nylands förbund slogs samman med Nylands förbund. Tillsammans med artikeln finns en kortare text om bakgrunden till situationen. Jag citerar ur texten, som har rubriken "Outo kahtiajako kaatui Sipooseen":

Tilanne oli hankala. Idässä oli vain vajaat satatuhatta asukasta, lännessä runsaat miljoona. Sipoon kohdalta kulkenut rajalinja vaikeutti pääkaupunkiseudun kaavoitusta.

Rakennelma sortui, kun valtio antoi leviämishaluiselle Helsingille oikeuden pakkolunastaa maata Sipoosta.

Kunta yritti parantaa asetelmiaan luovutuskiistassa ja ilmoitti haluavansa uusmaalaiseksi. Ilman Sipoota Itä-Uusimaa olisi ollut rampa, ja valtio päätti yhdistää maakunnat 2011.

Helsingin Sanomat har rätt i att det var Sibbofrågan som föranledde sammanslagningen av landskapsförbunden och att man i Sibbo ville byta landskapsförbund för att försöka förhindra en inkorporering, men texten ger anledningar till några invändningar. För det första gav staten inte Helsingfors rätt att tvångsinlösa mark, åtminstone inte i bokstavlig bemärkelse. Tvärtom krävde Sibbo kommun att få tvångsinlösa mark som Helsingfors ägde i Sibbo. Någon större betydelse för planläggningen av huvudstadsregionen hade landskapsgränsen knappast i verkligheten, fastän man i samband med Sibbofrågan just kritiserade Sibbo för att höra till ett annat landskapsförbund än Helsingfors. I ett plagierat stycke i Pekka Myllyniemis utredande kan man läsa följande:

Utvecklingen i regionen har snedvridits till följd av den administrativa indelningen. Sibbo hör till ett annat landskapsförbund än huvudstadsregionen. Sibbos egna planläggningsplaner har inte hittills stött metropolområdets naturliga utveckling att erbjuda tillväxtmöjligheter i alla väderstreck. Byggvolymerna i Sibbo har varit små. Strukturen i Sibbo är splittrad och i hög grad inriktad på Borgå. Detta har bidragit till att förhindra fysisk och funktionell utveckling på gränsen mellan Helsingfors och Sibbo.

Det ovan återgivna stycket finns på två ställen i Myllyniemis rapport. (Se "Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006".) Myllyniemi har kopierat stycket från Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa". Påståendet att strukturen i Sibbo skulle vara "inriktad på Borgå" är ren nonsens och gräns mellan Helsingfors och Sibbo kunde inte gärna existera, då "Westerkullakilen" låg emellan.


Existensen av Östra Nylands landskapsförbund var inte mera konstigt än att Västra Nylands regionplaneringsförbund - till skillnad från Östra Nylands regionplaneringsförbund - år 1993 gick samman med Helsingfors regionplaneringsförbund och bildade Nylands förbund. (Se "Tragiska vanföreställningar. Den 7 juni 2009".)

i