Malm versus Östersundom. Den 28 januari 2012

På ledarsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomatingår en kolumn med rubriken "Mistä on kehyskuntalainen kotoisin?" Kolumnen handlar om tolkningen av begreppet pendelområde (työssäkäyntialue) på huvudstadsregionen och Helsingforsregionen. Skribenten Kimmo Pietinen skriver bl.a. att "Seudun kehyskunnista Kirkkonummelta, Nurmijärveltä, Keravalta, Tuusulasta ja Sipoosta yli puolet työssä käyvistä suuntaa työmatkansa pääkaupunkiseudulle" och att "Rajan vetämisellä Kirkkonummi–Tuusula–Sipoo-linjalle ei ratkaista pääkaupunkiseudun ongelmia." Speciellt starkt kritiseras eller problematiseras den modell som nyligen presenterades i Suomen Kuvalehti (se "Kunnan jakaminen mahdollista. Den 14 januari 2012") när det gäller kranskommunerna. Kolumnen avslutas enligt följande:

moni keravalainen, vihtiläinen tai kirkkonummelainen olisi mieluummin helsinkiläinen tai espoolainen. Mutta miten keravalainen suhtautuu siihen, että kunnan rajat ulottuvat Pukkilasta Nurmijärvelle? Mistä kotoisin hän tuntee silloin olevansa? Missä hänen kotikuntansa keskus silloin on? 

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår även en insändarartikel med rubriken "Malmin lentoasema on valtakunnallisesti merkittävä kulttuuriympäristö". Artikeln är ett svar på biträdande stadsdirektör Hannu Penttiläs uttalande i artikeln "Penttilä: Malmi asutettava ennen Östersundomia" i Helsingin Sanomat den 23 januari. (Se "Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012".) I artikeln skriver Raine Haikarainen, som är ordförande för Malmin Lentoaseman Ystävät ry, inledningsvis följande:

Apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä haluaa kiirehtiä Malmin lentoaseman kaavoittamista asuinkäyttöön (HS Kaupunki 23.1.). Perusteluina hän mainitsee muun muassa suojelumääräysten ja huonon maapohjan aiheuttamat rakennusongelmat Östersundomin uudella liitosalueella.

Vastaavat ongelmat lienevät edessä myös Malmin kaavoittamisessa. Valtioneuvosto on hyväksynyt vuonna 2009 koko lentoaseman kiitoteineen valtakunnallisesti merkittävien rakennettujen kulttuuriympäristöjen listaukseen.

Tuskin rakennusmaakaan on sen parempaa, mitä Östersundomissa. Aikoinaanhan Helsingin kaupunki luovutti Tattarisuon pohjavesialueen ja savipellot lentokenttäkäyttöön juuri siksi, että alueelle "otaksuttavasti ei voida saada syntymään mitään parempaa esikaupunkiasutusta".

Här är vi tillbaka till en diskussion som fördes för några år sedan och som är en viktig bakgrundsfaktor till fallet Sibbo. (Se t.ex. "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Skillnaden är att Östersundom nu anslutits till Helsingfors med Matti Vanhanens önskemål om att Helsingfors istället för att bygga ut Malm "keskittäisi voimansa huomattavasti edullisempaa asuntokantaa tuottaviin Sipoon alueisiin."

Vantaa-Sipoo. Den 27 januari 2012

HS 26.1 2012 s A 3

Helsingin Sanomat publicerade igår en artikel med rubriken "Liuta selvitysmiehiä kuntiin". Rubriken på paradsidan lyder "Hallittus sysää kuntauudistuksen kymmenille selvitysmiehille". Helsingin Sanomat skriver att "Hallitus ei esittele helmikuussa omaa ehdotustaan Suomen uudeksi kuntarakenteeksi, vaan aikoo nimittää kymmeniä selvitysmiehiä jatkamaan suuren kuntauudistuksen valmistelua." Påståendet dementerades från flera håll igår. Däremot förnekades inte att man efter att regeringen i februari presenterat sitt förslag tillsätter en stor mängd utredningsmän.

Helsingin Uutiset skriver i artikeln "Metropolin kuntamalli selvitysmiehille" från den 4 januari att "asiantuntija-arvioiden mukaan hallinto- ja kuntaministeri Henna Virkkunen (kok) asettaa keväällä kaksi selvitysmiestä tekemään esitystä metropolialueen uudesta kuntamallista." (Se "Kaksi selvitysmiestä. Den 5 januari 2012".) Enligt Helsingin Sanomats uppgifter kommer det för hela landet att tillsättas mellan 20 och 70 utredningsmän. Helsingin Sanomats tolkning av tillsättandet av utredningsmän är att kommunreformen försenas med upp till ett år, men kommunminister Henna Virkkunen (c) dementerade igår att reformen försenas.

Om det tillsätts kommunindelningsutredare, som föreslår sammanslagningar, kunde kommuner i princip sammanslås frivilligt utan några lagändringar och utan att riksdagen behöver godkänna sammanslagningarna. Utnämningen av utredningsmän kunde innebära att beredningen av reformen kan fortsätta - kanske över kommunalvalet - utan att regeringen behöver avslöja med vilka medel sammanslagningarna skall ske.

Då kommunminister Hannes Manninen utnämnde Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare i samband med Sibbofrågan försvarades utnämningen bl.a. med att det finns brist på utredningsmän. Varifrån finansministeriet plötsligt skall hitta ett tiotal kompetenta utredningsmän är en intressant fråga.

HS 26.1 2012 s A 4

Utöver nyheten om utredningsmän berättade Helsingin Sanomat igår att omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson (sdp) föreslår ett alternativ til kommunreformen. Alternativet skulle vara regionala hälsovårdsdistrikt med ett befolkningsunderlag på 250 000-300 000 invånare. Helsingin Sanomat kommer med ett eget inte speciellt logiskt förslag till distriktsindelning, enligt vilket Vanda och Sibbo tillsammans kunde utgöra ett distrikt

HS 26.1 2012 s A 10

I dag har Helsingin Sanomat publicerat artiklar med rubrikerna "Hallitus sitoutuu kuntauudistukseen" och "Kuntatyöryhmä sulkee suunsa yksityiskohdista".

HS 27.1 2012 s A 10

HS 27.1 2012 s A 10

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Bra fakta behövs inför kommunvalet", där det noteras att en folkomröstning kan köra äver kommunfullmäktiges beslut.

Bbl 27.1 2012 s 7

Helsingin Sanomat skriver i artikeln "Liuta selvitysmiehiä kuntiin" i gårdagens tidning följande:

Selvitystyön tulokset on tarkoitus käsitellä kunnanvaltuustoissa. Jos valtuusto tyrmää selvityshenkilön ehdotukset, asia palautuu valtioneuvostolle.

Valtioneuvosto voi sitten päättää, järjestetäänkö kunnan tulevaisuudesta kansanäänestys.

Jos asukkaat kannattaisivat kuntaliitosta, kansanäänestyksen tulos kaataisi kunnanvaltuuston kielteisen ratkaisun.

Jag har behandlat den ovanbeskrivna möjliga processen i mina inlägg "Kan agera på egen hand. Den 18 januari 2011" och "Kaksi selvitysmiestä. Den 5 januari 2012". Det kan påpekas att Helsingforspolitikerna tidigare uttrycklihgen önskat att ministeriet utnämner en kommunindelningsutredare för huvudstadsregionen.

Förköpsrätt. Den 26 januari 2012

På föredragningslistan för Helsingfors fastighetsnämnds möte idag finn igen ett köp av fastighet i Östersundom. Denna gång gäller det en 0,675 ha stor fastighet till priset av 440 000 €. I föredragningslistan kan man läsa att "Myyjälle jää kiinteistöjen hallintaoikeus 31.12.2016 saakka" och att "Kiinteistön koko pinta-alalle laskettuna kauppahinta vastaa noin 65 euroa/maa-m²." Som motivering till affären anges följande:

Kiinteistö sijaitsee keskeisellä alueella Uuden Porvoontien varrella, jossa kaupungin maanomistus on melko vähäistä. Kiinteistö rajoittuu etelässä ja pohjoisessa kaupungin omistamiin alueisiin.

Kiinteistön hankinta helpottaa omistusrakenteeltaan hajanaisen alueen kaavoitusta ja toteutusta ja on siten kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukainen.

Av den till föredragningslistan bifogade kartan över Helsingfors stads markegendom i Ösersundom framgår att staden även beslutat anskaffa en liten fastighet i Vikkulla, som tidigare hörde till Vanda. Helsingfors stad äger inte från förut mark i det område som inkorporerades från Vanda. Beslutet om att köpa fastigheten eller utnyttja stadens förköpsrätt togs av Helsingfors stadsstyrelse den 5 september och av fastighetsnämnden den 9 augusti.

Som bilaga till föredragningslistorna ingick ett utdrag ur utkastet till gemensam generalplan för Östersundom.

Långt från Helsingfors centrum. Den 25 januari 2012

http://www.hsl.fi/FI/mikaonhsl/Documents/Tiedoteliitteet/kaarimalli_vaihtoehdot.pdf

Helsingin Sanomat publicerade i fredags en artikel med rubriken "Helsinki moittii joukkoliikenteen kaarimallia". Följande dag publicerade tidningen en insändare med rubriken "HSL sortaa itäisissä kaupunginosissa asuvia". I söndags publicerade Osmo Soininvaara ett blogginlägg med rubriken "HSL:n hallitus 24.1.2012", där han försvarar modellen, som skall minska på kommungränsernas betydelse. Soininvaara pikar Helsingin Sanomat och påpekar att "Vaikka Vuosaari kuuluu B-vyöhykkeeseen, sieltä pääsee keskustaan (A-vyöhyke) alimmalla tariffilla." Soininvaara tillägger dock att "Östersundom kuitenkin sijoitetaan C-vyöhykkeeseen, jolloin se joutuu ”seutulipun” taakse  matkalla keskustaan, mutta ei matkalla Itäkeskukseen." Det är närmast Östersundomborna som diskrimineras av tariffer baserade på zoner, men det är en naturlig följd av att Östersundom onaturligt anslutits till Helsingfors.

I föredragningslistan för HRT;s styrelsemöte kan man om "Vaihtoehto 1: Perusvaihtoehto" läsa följande:

Kukin kunta sijaitsee maksimissaan kahdella kaarella. Poikkeuksena on Helsingissä Östersundom, joka sijaitsee C-kaarella johtuen pitkästä etäisyydestä Helsingin keskustaan.

(Jag har tidigare skrivit om zongränser i inläggen "Zongränser. Den 1 december 2007", "Zoner oberoende av kommungränserna. Den 2 december 2007", "Bergtäkt. Den 25 januari 2011", "Snabbspårväg i Esbo. Den 30 mars 2011" och "Pikaraitiotien liittäminen poikittaisliikenteen raideratkaisuihin. Den 31 mars2011".)

HET publicerade igår som en bilaga till ett meddelande ett pdf-dokument med tre olika alternativ för zongränser. Bilderna ovan är ur dokumentet. Alternativen är identiska för Östersundoms del. På kartan talas det om zongränsens placering i "Östra Helsingfors" (Itä-Helsinki), men gränsen går inte genom Östra stordistriktet, utan genom Östersundoms stordistrikt, som i praktiken i sin helhet hör till zon C.

Svårare än man kunde tro. Den 24 januari 2012

Bbl 24.1 2012 s 8

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikelm med rubriken "Snart kastas nytt ljus över Östersundom". Rubriken på paradsidan lyder "Östersundomplan avancerar". I artikeln kan man läsa att Östersundomkommitttén om drygt två veckor förväntas komma med ett förslag om planeringen av Östersundom. I artikeln omnämns även texten i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat. (Se "Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012".) Borgåbladet skriver att "Planläggarna i Helsingfors har stött på samma problem som kollegerna i Sibbo i tiden tampades med: det är svårare än man kunde tro att planlägga och bygga ut i Östersundom."

Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012

HS 23.1 2012 s A 12

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Penttilä: Malmi asutettava ennen Östersundomia". Det är Helsingfors biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplaneringen Hannu Pemttilä som anser att flygfältsområdet i Malm, vars hyreskontrakt med staten går ut år 2034, bör byggas ut före Östersundom! Uttalandet är anmärkningsvärt på flera sätt, inte minst med tanke på de officiella motiveringarna för inkorporeringen. Helsingfors stad och staten hade redan kommit överens om att staten tidigare skulle avstå från Malm, då försvarsminister (och senare statsminister) Matti Vanhanen satte käppar i hjulen. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Ur Vanhanens synvinkel var Östersundom en kompensering för Malm, men nu vill Penttilä altså trots allt bygga Malm före Östersundom, som visat sig mycket svårt att planera. En pikant detalj i sammanhanget är att Malm saknas från generalplanen som följd av att stadsdirektör Jussi Pajunen var jävig då han deltog i stadsstyrelsens beslutfattande om av generalplanen. Jag återger valda delar ur artikeln i Helsingin Sanomat:

Malmin lentokentän alueelle tulisi rakentaa asuntoja ennen kuin Helsinki ryhtyy itäisten liitosalueiden asuttamiseen, esittää apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä (sd).

"Malmi ensin, Östersundom sitten. Se olisi paljon parempi järjestys", Penttilä sanoo HS:lle. ...

Toinen suurprojekti, Sipoosta lohkaistujen alueiden rakentaminen, etenee takkuillen. Östersundomin kaavoitus kymmenientuhansien ihmisten asuinalueeksi on osoittautunut hankalaksi.

Huonon maaperän ja useiden Natura-suojelualueiden takia käyttökelpoista rakennusmaata on oletettua niukemmin.

Poliitikkojen käsittelyyn on keväällä tulossa viisi vaihtoehtoista luonnosta osayleiskaavaksi. Ne eroavat toisistaan asuinalueiden sijainnin ja liikenneratkaisujen osalta. Metrokaupungin lisäksi arvioidaan vielä kerran pikaraitiotiehen perustuvaa kaavaa.

Guggenheim. Den 22 januari 2012

I mitt inlägg "Guggenheim och Sibbo. Den 12 januari 2012" har jag omnämnt Guggenheim-projektet, som i sig inte har någonting med fallet Sibbo att göra. Det var kolumnen "Ei enää mitään, ei ainakaan Helsingille!" i Helsingin Sanomat som gav anledning till att ta upp Guggenheim på denna blogg. I kolumnen skriver Antti Blåfield att fallet Sibbo gav Helsingfors ryktet om att vara en rödare, vilket väcker misstroende angående Guggenheim. Nu vill man, enligt Blåfield, inte ge någonting åt Helsingfors. Jan Vapaavuori hade både den 10 och den 11 januari på sin blogg prisat Guggenheim då Blåfields kolumn publicerades den 12 januari. Följaktligen skrev Vapaavuori även den 12 januari ett inlägg om Guiggenheim, denna gång med rubriken "Helsinkiin vaiko eikö?" I blogginlägget skriver Vapaavuori att "Se mitä pääkaupunkiseudulla tapahtuu tai ei tapahdu heijastuu laajasti koko Etelä-Suomeen ja hieman välillisemmin koko maahan." Argumentet är bekant från fallet Sibbo, där inkorporeringen var av nationell betydelse, eftersom det som är bra för Helsingfors är bra för hela Finland...

Det finns vissa likheter mellan fallet Guggenheim och fallet Sibbo. Båda projekten kan ses som ett uttryck för en megalomanisk metropolidé - och för överborgmästarens napoleonkomplex. I båda fallen är det Samlingspartiet i Helsingfors som driver på. I båda fallen har frågan om jäv aktualiserats. I båda fallen förväntas stadsfullmäktige ta beslut i stor brådska. Tidskalan var dock av helt andra dimensioner då stadsstyrelsen i Helsingfors lade fram förslaget för fullmäktige om att göra en framställning till ändring i kommunindelningen. En annan väsentlig skillnad är att det i samband med Sibbofrågan var kommunministern som förväntade sig ett beslut i brådskande ordning.

Ytterligare en väsentlig skillnad är mediernas hållning. I samband med fallet Sibbo hade Helsingfors Helsingin Sanomats och Suomen Lehtiyhtymäs stöd. I fallet Guggenheim har speciellt tidningarna som ägs av Suomen Lehtiyhtymä och Eero Lehti förhållit sig mycket kritiskt till Guggenheimprojektet.