Svårbegripligt avgörande. Den 31 mars 2012

http://www.kulturfonden.fi/sv/om/aktuellt/article-14960-14095-vem-ser-till-att-ratt-ar-ratt

Keskisuomalinen publicerade igår på tidningens webbplats FNB:s notis med rubriken "Ranskalainen tulee tarkastamaan Suomen kuntauudistusta". I notisen kan man läsa att "Euroopan neuvosto epäilee, ettei Suomen valmisteilla oleva kuntajakouudistus ole Euroopan paikallisen itsehallinnon peruskirjan mukainen, kirjoittaa Keskisuomalainen." Det var alltså Keskisuomalainen själv som kunde berätta att Europarådet misstänker att kommunreformen strider mot europeiska stadgan om lokalt självstyre. Det är möjligt att kommunreformen även strider mot Finlands grundlag, men det lär vi aldrig få veta eftersom Finland saknar en författnings- eller grundlagsdomstol. De tolkningar av grundlagen som görs av riksdagens grundlagsutskott är ofta politiskt betingade.

Det har även hävdats att inkorporeringen av sydvästra Sibbo strider mot såväl europeiska stadgan om lokalt självstyre som Finlands grundlag. Efter HFD:s avgörande i fallet Sibbo hävdade professor Kaarlo Tuori att HFD:s beslut kränker Sibbobornas grundlagsenliga rättigheter, eftersom den kommunala självstyrelsen hör till invånarnas grundrättigheter. HFD hävdar för sin del i sitt beslut att inkorporeringen inte strider mot den kommunala självstyrelsen och hänvisar till ett ställningstagande av grundlagsutskottet från år 1998. I sin artikel "'Sipoo-päätös rikkoi itsehallintoa vastaan'" i Helsingin Sanmat den 16 februari 2008 låter Tuori förstå att fallet Sibbo blottlägger behovet av en författningsdomstol. (Se "Frågor större än en korvkiosk. Den 17 februari 2008".)

I mitt inlägg "Behov av författningsdomstol. Den 29 mars 2012" har jag noterat diskussionen om behovet av en förvaltningsdomstol vid Svenska kulturfondens seminarium, som ordnades i anslutning till Paulina Tallroths utredning "Vem vakar över våra rättigheter?" (Thors uttalande om HFD:s avgörande i fallet Sibbo motsvarar för övrigt det hon gjorde i sitt blogginlägg "Dagen dominerad av musik" den 16 januari 2009.) I utredningen "Vem vakar över våra rättigheter? De finska institutionerna och diskussionen om en författningsdomstol" omnämns även fallet Sibbo. Jag citerar:

Tanken på en författningsdomstol tilltalar i synnerhet medborgare och organisationer. Även sådana rättslärda som principiellt motsätter sig en författningsdomstol i Finland konstaterar att de "i svaga ögonblick har saknat en författningsdomstol". Sådana ögonblick uppstår då de institutioner som man i regel är nöjd med fattar juridiskt tvivelaktiga beslut.

Ett exempel på ett juridiskt svårbegripligt avgörande är statsrådets och senare förvaltningsdomstolens beslut i det så kallade Sibbofallet, som gällde ändringen i kommunindelningen så att delar av Sibbo anslöts till Helsingfors. Statsrådets beslut ansågs i debatten problematiskt med tanke på kommuninvånarnas grundtryggade självstyrelse när Sibbo kommun motsatte sig ändringen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg dock att statsrådets beslut inte var lagstridigt, eftersom det fanns dels sådana allmänna juridiska förutsättningar, dels sådana särskilt vägande skäl som avses i kommunindelningslagen.

Det är eventuellt så att Tuori i allmänhet inte efterlyser en  författningsdomstol, utan att HFD:s avgörande i fallet Sibbo föranledde ett "svagt ögonblick". Åtminstone refererar Tallroth i det aktuella sammanhanget till Tuori. Själv skulle jag efterlysa en  författningsdomstol, men jag är inte helt säker på att en  författningsdomstol hade ansett att inkorporeringen av sydvästra Sibbo strider mot grundlagens bestämmelse om kommunalt självstyre. Vad som skulle behövas och vad som skulle ha behövts i samband med fallet Sibbo är i första hand en politiskt oberoende och okorrumperad domstol, till vilken man kunde överklaga statsrådets beslut. En närmare analys av HFD:s beslut i fallet Sibbo visar inte bara att argumentationen är kontroversiell, utan att HFD i sitt avgörande negligerar och förringar påståenden om formella fel i samband med beredningen och beslutet om ändringen i kommunindelningen. Någon större skillnad är det inte om institutionen kallas förvaltningsdomstol eller författningsdomstol, så länge institutionen är regeringens förlängda arm och dess domare har ett beroendeförhållande till den verkställande makten.

Om beslutet om en inkorporering av sydvästra Sibbo tagits genom lagstiftning av riksdagen, hade det inte gått att besvära sig mot beslutet, eftersom Finland saknar en  författningsdomstol. Enda utvägen att föra ärendet vidare hade då varit att vända sig till europeisk instans. Från Sibbos sida hävdade man dock just att beslutet om en inkorporering borde ha tagits av riksdagen, eftersom regeringen saknade laglig rätt till det aktuella beslutet. Nu när beslutet togs som ett förvaltningsbeslut av regeringen gick det att besvära sig över beslutet till högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen visade sig dock i det aktuella fallet vara värdelös som en rättsinstans.

Jos haluaa. Den 30 mars 2012

I tisdags publicerade Borgå stad stadsdirekrörens förslag till Borgås utlåtande till finansministeriet angående kommunreformen. Borgå föreslår här att en ny kommun skulle bestå av nuvarande Borgå, Lovisa. Askola, Mörskom, Lappträsk, Borgnäs, Pukkila och Sibbo. Speciellt framhålls det att "Sibbo kommun borde vara med i den nya kommunen, och då skulle de språkliga rättigheterna hos Sibbos nuvarande invånare kunna tryggas på samma nivå som hittills." Förslaget torde gillas av Sfp:are i Sibbo, men man vågar knappast uttala sitt stöd, då Sibbos linje är att kommunen skall förbli självständig. Med tanke på Sibbos möjligheter att förbli en självständig kommun kan det ändå vara bra att Borgås förslag utreds. I Helsingfors torde man föredra ett självständigt Sibbo framom att Sibbo går samman med Borgå.

HS 29.3 2012 s A 16

Helsingfors stadsfullmäktige behandlade motsvarande ärende på sitt möte i onsdags. Något förslag till utlåtande har ännu inte publicerats, men Helsingin Sanomat publicerade igår en nyhet med rubriken "Helsingin valtuutetut suitsuttivat metropolia", där det kort refereras från diskussionen i fullmäktige. Här kan man bl.a. läsa följande:

Kokoomuksen mielestä ainakin neljän kunnan - Helsingin, Espoon, Vantaan ja Kauniaisten - yhdistymistä pitää alkaa selvittää.

Valtiovarainministeriön kuntarakennetyöryhmä on esittänyt, että myös Sipoo kuuluisi selvitysalueeseen.

"Näemme, että vähintään näiden neljän yhdistyminen pitäisi selvittää. Sipoo voi olla mukana, jos haluaa", muotoili kokoomusryhmän puheenjohtaja Tatu Rauhamäki.

De grönas gruppanförande i ärendet kan läsas på Osmo Soininvaaras blogg.

I gårdagens avsnitt av programmet Hullu juttu ingår ett inslag om (tvångs)inlösning. I inslaget medverkar Leena Liipola, som inte frivilligt säljer sin tomt i Östersundom till Helsingfors stad. Se avsnittet på Yle Arenan, 14:10 - 16:13.

Behov av författningsdomstol. Den 29 mars 2012

Som väntat beslöt planläggningssektionen i Sibbo på sitt möte igår att sälja mark i Östersundom på smammanlagt 45 hektar till Helsingfors. Yle har publicerat en nyhet med rubriken "Sibbo säljer fastigheter till Helsingfors".

Sibbo kommun publicerade i förrgår ett meddelande med rubriken "Minskade skatteintäkter och det förlorade Östersundom –området leder till ett negativt bokslut för Sibbo år 2011". I meddelandet kan man läsa att Sibbo kommuns bokslut för år 2011 visar ett underskott på 3 miljoner och att resultatet påverkas av en extraordinarie avskrivning på 1,7 milj. euro som måste göras på grund av gränsjusteringen i sydvästra Sibbo."

På webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerades på måndagen ett meddelande med rubriken "Vantaan kaupunginhallitus hyväksyi luonnoksen 26. maaliskuuta". I meddelandet kan man läsa att "Östersundomin yhteinen yleiskaavaluonnos hyväksyttiin pienin muutoksin Vantaan kaupunginhallituksen kokouksessa 26.3.2012." Den "lilla ändringen" är satsen "Kaavassa tulee selvittää pikaraitiotien rakentamisen mahdollisuus". Tillägget godkändes med rösterna 9-8.

Östersundomkommittén (Helsingfors stadsplaneringskontor) har mjukat upp sin linje när det gäller snabbspårväg i Östersundom. Snabbspårvägslinjer kompletterar rent av metrolinjen i alternativet B, som stadsstyrelsen i Vanda förordar Östersundomkommittén att godkänna. Bl.a. går en snabbspårvägslinje här längs Nya Borgåvägen. Eftersom byggandet av snabbspårväg redan har utretts, har jag svårt att se att tillägget i stadsstyrelsens beslut skulle ha någon större betydelse. Vad man i Vanda torde ha syftat på är att snabbspårvägslinjen ytterligare borde utredas som ett alternativ (inte komplement) till metrolinjen.

I gårdagens blogginlägg "En politisk dom. Den 28 mars 2012" uppmärksammar jag artikeln "Thors i frågasätter HFD:s Sibbobeslut". Hbl publicerade på tidningens webbplats redan på tisdag kväll en artikel med rubriken "Minoritetsrättigheter måste bevakas bättre" om det aktuella seminariet, där Astrid Thors kom med sitt uttalande. Artikeln fokuserar på behovet av en förvaltningsdomstol, men även fallet Sibbo lyfts fram. Jag citerar:

Thors kritiserade också högsta förvaltningsdomstolens beslut i annekteringen av Sibbo.
–Trots att man röstat om frågan och flera sakkunniga varit med i beredningen gick det så här. I ett sådant här fall kunde en författningsdomstol behövas.

I artikeln som publicerades i gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet säger Thors att hon tycker "att det är juridiskt förvånande att HFD använde statsrådets beslut år 2000, där man hänvisar till att Helsingforsregionen har en särställning, för att välsigna inkorporeringen." I högsta förvaltningsdomstolens beslut i fallet Sibbo kan man i kapitel 4. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande, avsnitt 4.3. Avgörandet i huvudsaken / 4.3.2. Särskild motivering / 4.3.2.2. Juridiska förutsättningar för att ändra kommunindelningen / 4.3.2.2.3. Särdrag hos det område som anslutningen gäller läsa följande:

När lagenligheten av statsrådets beslut avgörs, måste man beakta att det är fråga om ett särskilt område, som hör till den ovan i stycket 4.3.2.2.2. definierade Helsingforsregionen och som skiljer sig från övriga kommunala indelningar. Detta framgår bland annat av att statsrådet i de riksomfattande mål som statsrådet 2000 med stöd av markanvändnings- och bygglagen fastställde för områdesanvändningen gav Helsingforsregionen en särställning jämfört med de övriga områdena i landet. Med hänsyn till det anslutna områdets läge och betydelse för en behärskad och harmonisk utveckling av samhällsstrukturen i Helsingforsregionen, samt de möjligheter till bättre bostadsbyggande och trafikförbindelser i Helsingforsregionen som anslutningen medför i enlighet med de riksomfattande målen för områdesanvändningen, finns det i 3 § i kommunindelningslagen nämnda allmänna förutsättningar för ändringen i kommunindelningen, vilka även är vägande så som avses i 5 § 2 mom. i kommunindelningslagen.

I ett inslag om seminariet i anslutning till Paulina Tallroths utredning "Vem vakar över våra rättigheter?" i Yles svenska nyheter i tisdags nämndes "Helsingfors tvångsannektering av Sibbo" som exempel på fall där "myndigheterna varit nära att köra över de svenskspråkigas rättigheter".

En politisk dom. Den 28 mars 2012

Hbl 28.3 2012 s 13

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Thors i frågasätter HFD:s Sibbobeslut". På Svenska kulturfondens seminarium igår har Astrid Thors, enligt Hbl, påpekat att "det politiska trycket på HFD var väldigt starkt efter att regeringen fattat sitt beslut". Hbl citerar Thors enligt följande:

- Nu när jag är en riksdagsledamot i leden kan jag säga det. Jag tycker att det är juridiskt förvånande att HFD använde statsrådets beslut år 2000, där man hänvisar till att Helsingforsregionen har en särställning, för att välsigna inkorporeringen. Det här vägde tyngre än lagstiftningen om den kommunala självstyrelsen och det visar att förvaltningsdomstolen inte är lika självständiga som de allmänna domstolarna.

På seminariet igår kommenterade Thors, som är jurist till utbildningen, en utredning om grundlagsstadgade rättigheter. På seminariet lyfte man även fram behovet av en författningsdomstol. Hbl noterar att bl.a. justitieminister Anna-Maja Henriksson (sfp) har efterlyst en författningsdomstol. På denna blogg har jag noterat att även Henrik Lax (sfp) i samband med Sibbofrågan efterlyst en författningsdomstol. (Se "Den överkörda medborgarens halmstrå. Den 21 april 2008".) I november 2009 lyfte Mikaela Nylander i ett pressmeddelande fram behovet av en förvaltningsdomstol. (Se "Förvaltningsråd för viss tid. Den 17 november 2009" och "Varför jävade sig inte Harjula? Den 14 febuari 2010".) Även professor Kaarlo Tuori har i samband med diskussionen om fallet Sibbo lyft frambehovet av en konstitutions- eller grundlagsdomstol. (Se "Frågor större än en korvkiosk. Den 17 februari 2008".)

Direktiv för fortsatt planering. Den 27 mars 2012

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunkisuunnittelulautakunta/Suomi/Paatoshistoria/2012/Ksv_2012-03-20_Kslk_10_El/D463C1AA-F509-4C64-AFBE-7B2DCAC20394/Ostersundomin_yhteinen_yleiskaavaluonnos_%28a-asia%29.html

Stadsstyrelsen i Vanda hade på föredragslistan för sitt möte igår utkastet till gemensam generalplan för Östersundom. Ärendet bordlades senaste gång. Vad men beslöt i Vanda igår vet jag inte.

Stadsplaneringsnämnden i Helsingfors tog sitt beslut i det aktuella ärendet den 20 mars. Följande dag skrev Mari Holopainen, som är grön medlem i stadsplaneringsnämnden, ett blogginlägg med rubriken "Östersundom-kaava tyydyttävä kompromisssi". I inlägget säger Holopainen följande:

Vihreiden aloitteesta rakentamista saatiin vähennettyä kolmella luontoarvoiltaan tärkeällä alueella: Porvoonväylän pohjoispuolella Landbon lähellä, Talosaaressa sekä Salmenkallion eteläkärjessä olevalla Kantarnäsin niemellä.

Det var en intressant tolkning av de direktiv eller "anvisningar", som jag återgav i gårdagens blogginlägg "Kantarnäs. Den 26 mars 2012".

För övrigt kan det noteras att Holopainen formellt varken föreslog eller understödde direktiven för fortsatt planering. Vid statsplaneringsnämndens möte den 13 mars, då ärendet bordlades för andra gången, var det den samlingspartistiska ordföranden Lasse Männistö som lade fram direktiven i form av ett motförslag, medan de grönas andra representant i stadsplaneringsnämnden Osmo Soininvaara understödde Männistös förslag. Vid mötet den 20 mars var det Soininvaara som föreslog direktiven, medan Männistö understödde förslaget. (Se den uppdaterade nyheten "Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunta hyväksyi luonnoksen 20. maaliskuuta" på webbplatsen Yhteinen Östersundom.)

Kantarnäs. Den 26 mars 2012

Som bilaga till föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte den 20 mars ingår en beslutshistoria, ur vilket framgår att "anvisningarna", som nämnden fogade till sitt beslut om utkast till gemensam generalplan för Östersundom, föreslogs (som motförslag) redan vid mötet den 13 mars. (Förslaget syns inte i mötesprotokollet.) Tydligen behövdes ytterligare förhandlingar innan nämnden var redo att ta beslutet. Troligen har man förhandlat tillräckligt för att stadsstyrelsen skall kunna anta stadsplaneringsnämndens beslutsförslag (inklusive anvisningarna) som sådant. Eftersom "anvisningarna" alltså finns officiellt dokumenterade, passar jag på att citerade dem (en gång till):

Jatkosuunnittelussa keskimmäistä Porvoonväylän pohjoispuolista viherkäytävää levennetään rajaamalla käytävän itäpuolella sijaitsevaa asuinalueen rajaa kohti itää 50-150 metriä.

Jatkosuunnittelussa Salmenkallion eteläkärjessä sijaitsevan Kantanäsin niemen osalta varmistetaan, ettei rantoja rakenneta Helsingin nykykäytännön vastaisesti. Niemen Porvarinlahteen rajautuvan rannan puoleisen osan rakentamismahdollisuuksia arvioidaan ylipäätään suhteessa alueen luontoarvoihin ja rakentamista niemen tällä osalla vähennetään.

Asemakaavoituksen aikataulutuksessa varmistetaan, ettei Östersundomin alueen rakentamista aloiteta Talosaaren tai Salmenkallion eteläkärjen suunnalta.

Borgåbladet tolkar i artikeln "Tredje gången gillt för Östersundomplan" "Helsingin nykykäytäntö" så att stränderna lämnas för allmänt bruk. I nuläge är stränderna vid Kantarnäs dock inte i allmänt bruk, utan hela udden är avstängd med stängsel, vilket formellt motiveras av odlingar. Udden ägs och bebos av släkten Fazer. Släkten Fazer var i tiden en stark motståndare till planerna på en hamn i Nordsjö. Släkten Fazer (Marina Fazer, Majlen Fazer, Jan Fazer och Karl Fazer) besvärade sig till högsta förvaltningsdomstolen även över statsrådets beslut i fallet Sibbo. Nu planerar Helsingfors att ta i bruk udden Kantarnäs, som på båda sidorna gränsar till Natura 2000-områden, som ett tättbebyggt bostadsområde. Planerna för Kantarnäs framgår ur planutkastet B (ovan), samt ur illustrationen (nedan).

Krävande ekvation. Den 25 mars 2012

Bbl 24.3 2012 s 7

I gårdagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbo köper och säljer mark". I artikeln kan man läsa att planläggningssektionen i Sibbo skall behandla de aktuella affärerna på sitt möte i onsdag.

På föredragningslistan för planläggningssektionens möte finns bl.a. ett ärende med rubriken "Försäljning av fast egendom/Fastigheter som Sibbo kommun äger i Helsingfors". Som bilagor till föredragningslistan finn kartor över de aktuella fastigheterna. Kartorna över fastigheterna som Sibbo kommun skal sälja visar den rådande detaljplanen, som godkänts före inkorporeringen. Fastigheten invid motorvägsavtaget har en byggnadsrätt på 89003 kvadratmeter, medan fastigheten på Björnsö är ett friluftsområde. Helsingfors har ingalunda för avsikt att bevara området som friluftsområde.

http://sipoo2.tjhosting.com/kokous/20121354-13-12890.PDF

På Helsingin Sanomats webbplats publicerades igår en artikel med rubriken "Östersundomia rakennetaan 30 vuotta". Artikeln är den samma som den 21 mars publicerades i gratistidningen Vartti under rubriken "Östersundomiin tulossa pientalokaupunki metrolla" 21 mars. (Se "Anvisningar. Den 23 mars 2012".) I artikeln kan man läsa följande:

- Pientalot ja ranta ovat se oleellinen juttu. On yritetty luoda pientalokaupunkia metrolla, mikä on vaativa yhtälö. Ei haluta sellaista kerrostalolähiötä, joka jatkaisi Itä-Helsingin normaalia rakennetta, Visanti kuvailee tulevaa Östersundomia.

Rakentaminen tapahtuu vaiheittain. Helsingin osalta Visanti arvelee, että alue olisi valmis ehkä noin 30 vuoden kuluttua.