Varför jävade sig inte Harjula? Den 14 febuari 2010


Med anledning av grundlagsreformen och diskussionen om presidentens ställning föreslog Eero Heinäluoma tidigare i veckan att det grundas en grundlagsdomstol. Då Sfp via Mikaela Nylander i november lade fram ett förslag till en grundlagsdomstol väckte förslaget inte gehör bland övriga partier. Systemet med riksdagens grundlagsutskott ansågs fungerande. Finlandssvenskarna kan skatta sig lyckliga över att Kommo Sasi för närvarande är ordförande för grundlagsutskottet, fastän det är speciellt Sasis uttalanden som rätat upp president Tarja Halonen. I sin artikel "Sipoo-päätös rikkoi itsehallintoa vastaan" i Helsingin Sanomat den 17 februari 2008 hävdade Kaarlo Tuori att Sibbo-beslutet strider mot grundlagen och lade samtidigt för sin del fram ett förslag om en grundlagsdomstol. (Se "Frågor större än en korvkiosk. Den 17 februari 2008".) I sitt avgörande i fallet Sibbo refererar högsta förvaltningsdomstolen till ett tidigare ställningstagande som gjorts av riksdagens grundlagsutskott. Här finns naturligtvis ett principiellt problem, men själv ser jag mycket större problem i HFD:s avgörande i fallet Sibbo.



HFD är ingen "högsta domstol", Supreme Court. Efter fallet Sibbo upplever jag det rent av som missvisande att benämna HFD domstol. Vad är det för en domstol som för ett aktuellt fall handplockar en representant för en intresseorganisation som tillfällig "domare"? Heikki Harjula hade före han valdes som tillfälligt förvaltningsråd i offentligheten uttalat sig om och förringat betydelsen av plagiat i Pekka Myllyniemis Sibboutredning. (Se "Heikki Harjula överslätade plagiatet. Den 23 mars 2008".) Dessutom tål HFD:s högst politiska avgörande i det aktuella fallet inte en närmare granskning.


Jag har länge fungerat över hur Harjula vågade låta bli att jäva sig i fallet Sibbo. Harjula är ledande jurist på Finlands Kommunförbund, som hade en central roll i kopplingen mellan kommunreformen och fallet Sibbo. Harjulas parhäst (se bl.a. "Harjulas roll. Den 22 november 2008") och förman på Kommunförbundet Kari Prättälä hade bistått Myllyniemi i Sibboutredningen och enligt min gissning skrivit centrala delar av Myllyniemis utredning. (Se "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008".) Som jurister för kommunernas intresseorganisation och författare till boken "Kommunallagen" har Prättälä och Harjula fungerat som ledande uttolkare av lagar som gäller kommunal förvaltning. Att Harjula deltar i ett avgörande som gäller en kommunal tvist är därför i sig synnerligen problematiskt.


Det är möjligt att Harjula handplockades som tillfälligt förvaltningsråd just för att deltaga i avgörandet i fallet Sibbo. För detta talar det faktum att Harjula valdes till tillfälligt förvaltningsråd just för den tid då Sibbofrågan skulle avgöras och att hans mandatperiod förlängdes när det stod klart att HFD:s avgörande inte skulle bli färdigt så som planerat före årsskiftet 2007-2008. Alternativet är att Harjula bara råkade väljas som tillfälligt förvaltningsråd för den aktuella tiden. Om Harjula hade meddelat att han är jävig, hade det funnits en risk för att Prättäläs, Kommunförbundets och kommunreformens roll i fallet Sibbo hade uppmärksammats. Kanske var det därför han lät bli att jäva sig, eller valde han att deltaga i beslutet för att garantera att ärendet avgjordes just så som man hade kommit överens om?


Google+ Followers