Behov av grönförbindelse. Den 7 juli 2012

Östersundomkommittén antog ett utlåtande om förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland på sitt möte den den 12 juni. Utlåtandet torde vara tänkt att representera Helsingfors, Vandas och Sibbos gemensamma synpunkt på förslaget till Östersundomområdets del, men åtminstone Sibbo har i sitt eget utlåtande även uttalat sig om Östersundom. Östersundomkommitténs utlåtande innehåller en del intressanta synpunkter.

I Östersundomkommitténs utlåtande kritiserar man för det första beteckningen "behov av grönförbindelse", som enligt Östersundomkommittén har två olika betydelser: "behov av regional förbindelse" och ekologisk förbindelse. Istället för "regional förbindelse" (seudullinen reittiyhteystarve) borde man väl här tala om förbindelse för rekreation. I förslaget till etapplandskapsplan beskrivs beteckningen enligt följande:

Med beteckningen anges grönförbindelser och områden som hör till nätverket av rekreationsområden och det ekologiska nätverket.

Östersundomkommittén påstår i utlåtandet att beteckningen används även då det inte är fråga om regionalt betydelsefulla förbindelser. I verkligheten torde man vara ute fter att kritisera det motsatta: att även de planerade "regionala" strandpromenaderna (seudullinen rantaraitti) i utkastet till generalplan har betecknats som behov av grönförbindelse i förslaget till landskapsplan. I utlåtandet föreslår man att beteckningen grönförbindelse "öppnas", så att den även inkluderar "urbant bebyggd strand"!

Helsingfors stadsplaneringsnämnd kommer med en liknande synpunkt i sitt utlåtande, fastän nämnden försöker låta det se ut som om frågan inte specifikt gäller Östersundom. (Se "Grönförbindelser och rekreationsförbindelser. Den 27 maj 2012".) Jag citerar ur stadsplaneringsnämndens utlåtande:

Viheryhteystarve-merkinnän selitystä tulisi myös laajentaa. Sen tulisi joissain tapauksissa mahdollistaa myös pelkästään virkistysyhteystarve. Varsinkin ranta-alueilla ei aina ole kyse viheryhteydestä vaan virkistysyhteydestä. 

Märkligt nog kritiserar man "grönförbindelsen" över Westerkulla gårds åkrar och hävdar att den inte är en regionalt betydelsefull förbindelse, fastän "förbindelsen" i förslaget till landskapsplan här exakt anpassats till uppdateringen av utkastet (utkast B) till gemensam generalplan för Östersundom. I verkligheten har man här använt betekningen grönområde - precis som i utkastet till gemensam generalplan. Det kan noteras att det vintertid går ett preparerat skidspår över åkern. Skidspåret förbinder spårnätet i Helsingfors med spårnätet i Vanda, så att man kan skida t.ex. från Nordsjö till Håkansböle, Viirilä och Kervo. För övrigt fungerar en urbant bebyggd strandpromenad inte som skidled, vilket de flesta existerande leder för rekreation gör.

Östersundomkommittén föreslår följande ändringar i landskapsplanen angående grönförbindelser:

Viheryhteyksien merkinnöissä tulisi noudattaa sellaista mittakaavaa kuin muuallakin maakuntakaavan alueella. Viheryhteyksien määrää tulisi vähentää ja olemassa oleva asutus tulee myös ottaa huomioon. Viheryhteyden määritelmää tulisi avata siten, että myös kaupunkimainen rakennettu ranta täyttää määritelmän.

Det kan slutligen som en kuriositet noteras att landskapsfullmäktiges första viceordförande Osmo Soininvaara har fått en egen beteckning "behov av grönförbindelse" från sin sommarstuga vid Merilävägen i Hangelsby till Hangelby träsk.

Stark enighet kring extrem åsikt. Den 6 juli 2012

Bbl 6.7 2012 s 2

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbo ensamt om extremåsikt". Rubriken på paradsidan lyder "Beslutet om metropolen kan beröra även Borgå", medan man på tidningens webbplats har publicerat en kortare version av artikeln under rubriken "Sibbo företräder ensam extremåsikt". Nyheten handlar om ledningsgruppen för beredningen av metropolområdets förhandsutredning, som tillsattes förra veckan. Helsingforsregionens kranskommuner eller Kuuma-kommunerna representeras i ledningsgruppen av Raimo Lahti, som är stadsdirektör i Hyvinge. Eftersom Sibbo är medlem i Kuuma kommunerna, representeras Sibbo indirekt av Lahti. Borgå saknar därmed representation.

Bbl 6.7 2012 s 4

Även om Kuuma kommunerna har olika åsikter då det gäller eventuella kommunsammanslagningar, säger Lahti att Sibbo är den enda kommunen där det inte finns något parti eller någon gruppering som inte motsätter sig en kommunsammanslagning:

– I Sibbo finns det en mycket stark enighet kring tanken att kommunen skall förbli självständig, säger Lahti. Jag antar att det är Helsingfors annektering av Sibbos västra delar som har skapat grogrund för den här enigheten.

Lahti torde här träffa rätt, men enigheten är under utan knappast lika stark som utåt. På Sfp håll torde en del hellre se att Sibbo eller delar av Sibbo fusioneras med Borgå framom att Sibbo binds allt för starkt till "metropolen". Inom andra partier skulle man på likanande sätt tidigare hellre ha sett att Sibbo gått samman med någon grannkommun i väst framom att Sibbo fortsättningsvis hade styrts av Sfp. I det rådande klimatet vågar man i Sibbo dock inte diskutera aletnativen. Dels torde man - vis av erfarenheterna från år 2006 - vara rädd för att ge lillfingret eller fel signaler, dels torde man vara rädd för påhopp från gruppen Vårt eniga Sibbo, som själv inte har några alternativ till ett självständigt Sibbo. Det är lätt att ifrågasätta motiven, då svenska intressen sammanfaller med enskilda politikers intressen.

Dyrare. Den 5 juli 2012

Vartti Itä-Helsinki 20.6 2012 s 4

Gratistidningen Vartii publicerade den 20 juni en nyheyt med rubriken "Miljoonakaupat jatkuvat".  Texten har senare även publicerats på tidningens webbplats under rubriken  "Helsingin miljoonakaupat jatkuvat". I texten berättas det att Helsingfors (sedan år 2008) har köpt 127 hektar mark i Östersundom och äger ungefär en tredje del av marken i området. Det kan påpekas att staden ägde "ungefär en tredje del" av marken redan före inkorporeringen och de nämnda markaffärerna.

Vartti Itä-Helsinki 20.6 2012 s 4

I samma tidning ingår en nyhet med rubriken "Lyhyt seutumatka halpenee". Texten är indelad i tre delar, var av aen har rubriken "Hinta kallistuu roimasti". Texten publicerades samtidigt på webbplatsen Omakaupunki under rubriken "Lippu-uudistuksen voittajat ja häviäjät". Den aktuella delen har här rubriken "Östersundom – Meilahti: Hinta kallistuu roimasti".

Vartti Itä-Helsinki 20.6 2012 s 4

Tillägg till utlåtande. Den 4 juli 2012

http://sipoo2.tjhosting.com/kokous/20121407-6.PDF

I mitt inlägg "Inget utlåtande. Den 3 juli 2012" noterar jag att Helsingfors tydligen inte gett något utlåtande över förslaget till etapplandskapsplan. Kommunstyrelsen i Sibbo antog däremot ett utlåtande på mötet den 19 juni. Till förslaget från planläggningssektionen (se "Kritik mot stor detaljhandelsenhet i Östersundom. Den 11 juni 2012" och "Samalle paikalle. Den 18 juni 2012") tillades på förslag av Sini-Pilvi Saarnio satsen "Östersundomin ja Majvikin alueella on turvattava Sipoonkorven kansallispuiston ja rannikon arvokkaiden luontokohteiden väliset yhteydet ja riittävät suojavyöhykkeet niiden ympärillä." Nej-rösterna mot Saarnios förslag torde främst bero på kontroversen kring grönförbindelser i Majvik.

För övrigt är det anmärkningsvärt att Sibbo denna gång överhuvudtaget uttalar sig om  området för den gemensamma generalplanen, eftersom man igen kommit överens om att överlåta uppgiften till Östersundomkomittén.

Inget utlåtande. Den 3 juli 2012

När jag för sex år sedan kom hem från en semesterresa i Italien hade Helsingfors just tagit sitt initiativ till ändring i kommunindelningen. Det fanns mycket att kolla upp i tidningarna från semestern. Resultatet blev denna blogg. Nu har jag igen varit på semester i Italien, men det verkar inte ha hänt mycket att rapportera. Jag hade tänkt mig behandla Helsingfors stads utlåtande över förslaget till etapplandskapsplan för Nyland, men stadsstyrelsen i Helsingfors tycks inte alls ha behandlat ärendet. Stadsstyrelsen torde nästa gång sammankallas först i augusti och frågan är om det alls blir något utlåtande från Helsingfors. En orsak till fördröjningen kan vara att fastighetsnämnden tog beslut om ett utlåtande i ämnet (till stadsstyrelsen) först den 14 juni, fastän utlåtandet begärts före slutet av maj. (Se "Kollektivtrafiken kan skötas med buss. Den 31 maj 2012", "Nedre-Kärras i Västersundom. Den 1 juni 2012" och föredragningslistan, där även utlåtanden från andra nämnder återges.)

Det kan noteras att Centerns representant i fastighetsnämnden på mötet den 14 juni föreslog att det stycke (i förslaget till utlåtande) som berör Malm lämnas bort.

Utvalda inlägg XII. Deb 2 juli 2012

Många inlägg på denna blogg handlar om gränser. I samband med fallet Sibbo gjordes många komiska misstag när det gäller förslagen till ny kommunindelning. Misstagen är inte bara komiska, utan borde även ha juridiska följder. Så väl statsrådets som HFD:s avgörande i fallet Sibbo lämnar det exakta området för inkorporeringen öppet. Besluten borde därför ha ogiltigförklarats. Oklarheten gäller speciellt den nya gränsen mellan Vanda och Helsingfors vid avtaget från Österleden till Ring III. Problematiken har jag behandlat bla. i inlägget "Korrigerad gräns. Den 6 januari 2009".

Korrigerad gräns. Den 6 januari 2009

 

Nu har jag fått det bekräftat att varken stadsstyrelsen eller stadsplaneringsnämnden i Vanda informerats om att Lantmäteriverket korrigerat statsrådets gränsbeslut vid Österleden. Både på Vanda stads avdelning för statistik och forskning och på Nylands lantmäteribyrå hävdar man att stadsstyrelsen i Vanda informerats på hösten, men det är kanske bara styrelseordföranden som fått informationen. Månne man inte vill ge saken minsta möjliga publicitet. På Nylands lantmäteribyrån framhåller man att justeringen har gjorts med tanke på funktionaliteten. Man medger dock inte att man skulle ha avvikit från statsrådets beslut, eftersom beslutet inte inbegrep någon karta och därmed kan tolkas i enlighet med lantmäteribyråns korrigering. Däremot är det klart att lantmäteriverkets korrigering avviker från det förslag (lantmäteriverkets karta och tolkning av Pekka Myllyniemis förslag) som var framlagt i samband med beredningen. Inrikesministeriet bifogade även en exakt karta med detta förslag till sin förklaring eller sitt utlåtande till HFD.

På Lantmäteriverket torde man inte ha kunnat avvika från statsrådets beslut utan att begå ett fel. Statsrådet torde inte ha kunnat ta ett beslut som avvek från det förslag som var framlagt i samband med beredningen. Enligt HFD:s beslut stämmer statsrådets beslut överens med kartan med förslaget som var framlagd och som inrikesministeriet bifogade i sin förklaring. Att Lantmäteriverket har kunnat avvika från förslaget som var framlagt för allmänheten beror på att statsrådets beslut utan en kartreferens är oklart. Att statsrådets beslut var oklart var emellertid en formell besvärsgrund i flera besvär till HFD.

Den korrigerade gränsen är hela 1,4 km lång, men vad arealen beträffär är avvikelsen endast 10 hektar. Av dessa 10 hektar hör 2 hektar till Westerkulla gård och det övriga området till vägverket. Gränsjusteringen är kanske inte en så stor fråga för Vanda, men korrigeringen torde vara viktig för Helsingfors, som vill överta Österleden och göra den till en gata som ägs och underhålls av Helsingfors stad. (Se "Huvudgata. Den 4 december 2008".) Det verkar som om Vanda avstått ytterligare 10 ha utan att stadens beslutsfattare ens informerats.

Helsingfors stad kunde ha gjort en framställning om en ändring i kommunindelningen enligt vilken ytterligare ett område på 10 hektar skulle ha överförts från Vanda till Helsingfors, men ett dylikt initiativ hade inte varit oproblematiskt. Nu har Lantmäteriverket skött korrigeringen, men samtidigt har man indirekt tagit ställning för att utredningsmannens förslag var bristfälligt och statsrådets beslut oklart.
Vanda har nu uppdaterat sina kartor, så att de tar hänsyn till ändringarna i kommunindelningen. Se kartan ovan.

Utvalda inlägg XI. Den 1 juli 2012

Det var först efter att det framgick att Heikki Harjula, som är direktör för juridiska ärenden på Finlands kommunförbund, deltagit i högsta förvaltningsdomstolens avgörande i fallet Sibbo som jag insåg kommunförbundets centrala roll i fallet Sibbo. Det första inlägget där jag lyfter fram kommunförbundet har rubriken "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008".

Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008

I många blogginlägg har jag redogjort för hur fallet Sibbo hänger samman med kommun- och servicestrukturreformen, även kallad PARAS och KSSR. I korthet går sambandet ut på att Helsingfors krävde att en lösning på "Sibbofrågan" tas med i reformen, men att dåvarande kommunministern lovade sköta Sibbofrågan som en skild fråga. Kommunministerns uttalade stöd för en inkorporering och partiledarnas överenskommelse om Sibbo var en förutsättning för att kommunministerns förslag för en ramlag skulle godkännas. (Se t.ex. "Rakel Hiltunen. Den 2 aprikl 2007".) Kopplingen har man inte kunnat medge, eftersom man valde att sköta Sibbofrågan som ett förvaltningsärende. Om man valt att gå via riksdagen för att stifta en speciallag för Sibbo, hade det inte på samma sätt funnits juridiska hinder för att medge en koppling.

I beredningen av ramlagen för KSSR hade Kommunförbundet en central roll. Kommunförbundet hade bl.a. hela fyra "ständiga experter" i kommun- och servicestrukturgruppen. Där till hade Kommunförbundet tre representanter i sekretariatet som biträdde strukturgruppen. En av dem var Kari Prättälä, som är direktör för juridiska ärenden på Kommunförbundet. Kommunavdelningen vid inrikesministeriet (numera vid finansministeriet) representerades i sekretariatet bl.a. av regeringsråd Arto Sulonen, som senare ansvarade för inrikesministeriets beredning av statsrådets Sibbobeslut. Prättälä var dessutom tillsammans med ledande jurist Heikki Harjula från Kommunförbundet medlem i lagarbetsgruppen för PARAS. Även här var också Sulonen medlem. Där till var Prättälä medlem i lagberedarnas kordineringsgrupp (kunta- ja palvelurakenneuudistukseen liittyvä lainvalmistelijoiden koordinaatioryhmä). Här var Sulonen ordförande. På bilden ovan, som är lånad från Kuntalehti 5/2007, är Prättälä i mitten och Sulonen bakom till vänster.

På webbplatsen promerit.net hittar man ett flertal inlägg där sättet att utse tillfälliga förvaltningsråd eller domare vid domstolarna kritiseras. Speciellt kan man här hitta ett inlägg där Jali Raita hävdar att Heikki Harjula, som deltog i avgörande av Sibboärendet inte tillsattes på ett lagenligt sätt. Raita hävdar även att Harjula var jävig. Jag citerar:

Varatuomari Heikki Juhani Harjulan virka määräaikaisena tuomarina alkoi 1.10.2007 jatkuen vuoden 2007 loppuun. Virkasuhdetta on jatkettu 30.4.2008 saakka. Hän on nyt virkavapaalla Kuntaliitosta.

Voidaan perustellusti väittää, että Harjula on ollut esteellinen johtuen vakinaisesta virastaan Suomen Kuntaliiton johtavana lakimiehenä. Päätös tulisi siis purkaa.

Visst är det i ögonfallande att en expert på kommunallagen tillsätts som tillfälligt förvaltningsråd fram till slutet av år 2007, då HFD hade lovat avgöra fallet Sibbo före årsskiftet och att hans uppdrag förlängs, då Sibbobelsutet inte hann bli färdigt före årsskiftet. Exakt på vilka grunder Raita finner Harjula i egenskap av ledande jurist på Kommunförbundet jävig att delta i Sibbobelsutet vet jag inte. Harjula kunde eventuellt betraktas som jävig i en konflikt mellan staten och en kommun, då ju hans arbetsgivare Kommunförbundets uppgift är att bevaka kommunernas intressen. Med beslutet i hand är det dock klart att staten inte blivit orättvist behandlad. Å andra sidan hör även Helsingfors till de kommuner och städer som Finlands Kommunförbund representerar. I praktiken var Helsingfors den ena parten i konflikten. Visst ser det här ut att finnas ett jävsproblem.

De juridiska motiveringarna för Myllyniemis förslag är huvudsakligen kopierade från Helsingfors förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", men Myllyniemis rapport innehåller även mera allmänna juridiska argument som inte finns med i Ratasvuoris "utredning" och som uppenbart är skrivna av en annan hand. Under rubriken "Tack" skriver Myllyniemi att "Jag har också fått stöd från Finlands Kommunförbunds direktör för juridiska ärenden Kari Prättälä." Det är inte svårt att se vems juridiska bedömning som statsrådet och HFD i själva verket godkänt.
Kari Prättalä är t.f. förvaltningsråd Heikki Harjulas förman på Kommunförbundet.