Faktum. Den 12 juli 2012

Lägg till bildtext

I mitt inlägg "Port Grimaud. Den 3 juni 2010" berättar jag att Helsingfors stadsplaneringskontor har betaversioner av stadsplaneringskontorets webbsidor. Sidorna, som hade en ny layout, testkördes tydligen med innehåll som inte var avsett för allmänheten. Sidorna kunde lika väl nås via Googles sökmotor. Den kanske mest spektakulära sidan var en undersida till stadsplaneringskontorets webbsidor för Östersundom. På sidan, som hade rubriken "Fakrum", hittade man en bild över Port Grimaud i franska Rivieran. Den nya grafiska modellen för webbsidorna har aldrig introducerats, men nu har innehållet från den aktuella sidan blivit en del av stadsplaneringskontorets officiella webbplats. Att stadsplaneringskontoret inte har full kontroll över sina webbsidor antyder en länk med texten "Östiksen aikataulu". Länken leder i verkligheten till en arbetstidtabell (työaikataulu) frånm 2009 med rubriken "Täydennysrakentamisen mahdollisuudet Keski-Vuosaaressa". Bilden av Port Grimaud finns i tre upplagor på webbsidan. Klickar man på någondera av bilderna nere på sidan får man en bildtext med förklaring till vad bilden skall föreställa: Kapellviken.

ostersundom@hotmail. Den 11 juli 2012

I sex år har jag dagligen skrivit blogginlägg om fallet Sibbo. Fallet Sibbo har bjudit på spännande thriller, märkliga intriger och osannolika episoder, som jag haft svårt att lägga ifrån mig. Trots att en bloggtjänst i sig kunde kategoriseras som ett socialt medium och trots att jag under senare tid integrerat min blogg med andra sociala medier, har bloggandet varit ett ganska ensamt värv. Lika väl har bloggandet, åtminstone i ett tidigare skede, lett till en del nya kontakter. En bekantskap har varit av speciellt stor betydelse.

Hösten 2006 blev jag kontaktad av en dam, som hade den lite humoristiskt pretantiösa e-postadressen ostersundom(at)hotmail.com. Epostadressens innehavare hette Leena Liipola. Hon hade en längre tid angagerat sig för Sibbo storskog och hade även varit aktiv motståndare till det planerade köpcentrummet i Östersundom. Framför allt hade hon ett omfattande kontaktnät både till beslutsfattare och journalister. Det är till stor del Liipolas förtjänst att min blogg alls kom att noteras.

Åren 2006 och 2007 var motståndet mot inkorporeringen starkt i Sibbo och även organiserat. Så såg det åtminstone ut. Ur mitt perspektiv har motsåndet mot Helsingfors expansion österut ändå till stor del varit en en mans kamp. Det är Leena Liipola som koncekvent har fört den kampen vidare, medan bundsförvanterna har varierat. Därför är det en ödets ironi att Helsingfors stadsplaneringskontor kom att rita ut Östersundom metrostation just ovanpå Liipolas hem vid Soldatbackavägen.

Östersundom metrostation är uttryckligen tänkt att vara metrostationen i Östersundom centrum, som i utkastet till gemensam generalplan betecknats Ö1. I bestämmelserna heter det att "Området Ö1 utvecklas som ett regionalt centrumområde där detaljhandeln inte har begränsats". I själva verket är Östersundom metrostation definierande för det regionala centrumområdet. I förslaget till etapplandskaplan 2 för Nyland finns det innanför inkorporeringsområdet en enda röd ruta, som markerar område med centrumfunktioner. Den röda rutan är placerad vid Östersundom metrostation, alltså ovanpå Liipolas hus.

Stora detaljhandelsenheter. Den 10 juli 2012

I tre inlägg, "Behov av grönförbindelse. Den 7 juli 2012", "Vuosaaren sataman kehittämismahdollisuudet. Den 8 juli 2012" och "Även utan bindande beslut. Den 9 juli 2012" har jag behandlat Östersundomkommitténs utlåtande om förslaget till etapplandkspsplan för Nyland. Det finns ytterligare att kommentera i utlåtandet. Under rubriken "Kaupan ohjaus" kommer Östersundomkommittén med förslaget att "Maakuntakaavaan tulisi Porvarin alueen merkintöjä korjata siten, että alueelle voidaan sijoittaa merkitykseltään seudullisia tilaa vaativia vähittäiskaupan suuryksikköjä." Förslaget motsvarar visionerna i utkastet till gemensam generalplan, men det är lite märkligt att man kör på med det helt inofficiella namnet "Porvari".

Östersundomkommittén vill alltså ha möjligheter för ett köpcentrum vid avtaget från Österleden till Ring III. Däremot uttrycker man lite överraskande önskemål om restriktioner för ett köpcentrum vid motorvägsavtaget till Knutersvägen. I ulåtandet påpekas följande:

Maakuntakaavaehdotuksessa Landbon liittymän tuntumaan Sakarinmäen metroaseman lähelle (ES2) voidaan maakuntakaavaehdotuksen mukaan sijoittaa merkitykseltään seudullinen tilaa vaativan vähittäis-kaupan suuryksikkö. Tällaisen yksikön sijoittaminen Östersundomin (Landbon) liittymän tuntumaan johtaisi muualla katuverkon varressa sijoittuvan vähittäiskaupan toimintaedellytysten heikkenemiseen.

Vidare säger man att "Sakarinmäessa seudullisen vähittäiskaupan suuryksikkö-merkintään liittyvä ajoitusmääräys on tarpeellinen." Jag har i inlägget "Kritik mot stor detaljhandelsenhet i Östersundom. Den 11 juni 2012" noterat att Sibbo uttryckt kritik mot möjligheterna till en stor detaljhandelsenhet i det aktuella området. I Sibbos ulåtande noteras det att en allt för stor detaljhandelsenhet skulle skada södra Sibbo, men Östersundomkommitténm nöjer sig med att här föreslå att "Sakarinmäen ja Landbo/Ultunan katuvarsien kaupallisen menestymisen takia tulee seudullisten palveluiden laatuvalikoimaa rajoittaa".

Även utan bindande beslut. Den 9 juli 2012

I mitt inlägg "Behov av grönförbindelse. Den 7 juli 2012" noterar jag att Östersundomkommittén i sitt utlåtande om förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland kritiserar beteckningen "behov av grönförbindelse". I sitt utlåtande taktiserar Östersundomkommittén även användningen av beteckningen "område för tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik".  Här fortsätter Östersundomkommitten på samma linje som i utlåtandet över utkastet till etapplandskapsplanen för ett år sedan. (Se "Raideliikenteeseen tukeutuvat taajamatoimintojen aluee. Den 1 september 2011".) Östersundomkommitténs kritik motsvarar även de åsikter som fastighetsnämnden i Helsingfors uttryckt i sitt utlåtande. (Se Kollektivtrafiken kan skötas med buss. Den 31 maj 2012.) I stället för att kräva bindande beslut på spårvägsförbindelse till Östersundom innan området kan byggas kommer Östersundomkommittén med följande förslag till ändring:

Rakentamisen ja raidejärjestelmän kytkentä tulisi maakuntakaavassa esittää siten, että maakunnallinen ohjausvaikutus säilyy, mutta rakentamissuunnittelun voisi käynnistää myös ilman sitovaa rahoituspäätöstä. Päätavoitteena Östersundomissa on kuitenkin jo toteutetun metroradan jatkaminen.

I utlåtandet kan man vidare läsa att "Kunnilla on yhteinen tahto raideyhteyden kehittämiseen, mutta rahoitus ei ole yksin kunnan ratkaistavissa." Beslut om statlig finansiering på 30 % är ingen självklarhet, men en mycket större osäkerhetsfaktor är ändå Vandas deltagande i metroprojektet.

Vuosaaren sataman kehittämismahdollisuudet. Den 8 juli 2012

I gårdagens inlägg "Behov av grönförbindelse. Den 7 juli 2012" noterar jag att Östersundomkommittén i sitt utlåtande om förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland kritiserar beteckningen "behov av grönförbindelse". Östersundomkommittén torde med kritiken mot grönförbindelser i första hand vela främja möjligheten att så effektivt som möjligt exploatera Östersundom. Ett större problem är här naturskyddsområdena och Natura 2000 områdena. I utlåtandet noteras det även att "Östersundomin suunnittelussa on ollut haasteellista löytää tasapaino kilpailukyvyn ja luonnonsuojelun tavoitteiden välillä." Östersundomkommittén kan inte gärna föreslå att beteckningarna för naturskyddsområden tas bort från landskapsplanen. Istället tar man fasta på att konkurrenskarft är en av målsättningarna bakom landskapsplanen och föreslår följande:

Kilpailukyky on tärkeä kriteeri ja periaate maakuntakaavan tavoitteissa. Siksi olisi suotavaa yrittää maakuntakaavassa esittää asiasta tulkintatapoja, jotka eivät aiheuttaisi merkittävää haittaa alueen kilpailukyvylle. Erityisen tärkeää olisi turvata Vuosaaren sataman kehittämismahdollisuudet.

I utlåtandet låter man förstå att problemet med att finna en "balans mellan målsättningarna som gäller konkurrenskraft och naturskydd" även berör "utvecklingsmöjligheterna för den nationellt viktiga Nordsjö hamn". Vilka utvecklingsmöjligheter man tänker på, då stora delar av hamnen är obebyggd och oanvänd, är svår att föreställa sig. En förklaring är att man med utvecklingen av Nordsjö hamn syftar på planerna för området "Porvari", som betecknats som "Vuosaaren sataman paisuntasäiliö". En annan möjligt är att det finns planer på att utvidga hamnen österut mot Granö. För detta talar ett märkligt förslag i utlåtandet angående den lilla ön Käringholmen väster om Granö (samt Långören). Det föreslås att "Saarten merkinnät tulisi muuttaa siten, että ne mahdollistavat uuden käytön taajamatoimintojen alueena." I utlåtandet påpekas det vidare följande:

Käringholmen Granön länsipuolella on osoitettu maakuntakaavaehdotuksessa virkistysalueena. Östersundomin yhteisen yleiskaavan tarkistetussa luonnoksessa se on rakentamisaluetta.

Käringholmen har överhuvudtaget inte fått någon beteckning i förslaget till etapplandskapsplan, men då ön hör till Sibbo betyder detta att den nuvarande beteckningen rekrationsområde fortfarande skulle gälla. I det ursprungliga utkastet till gemensam generalplan för Östersundom (alternativ A) hade Käringholmen betecknats som grönområde, men i det "utvecklade" utkastet B har ön betecknats som "byggnadsområde" med ett tomtexploateringstal på 0,4 eller mindre. Ön är således ljusröd på kartan ovan. En mindre dramatisk förklaring skulle vara att man vill kunna utnyttja Käringholmen för en småbåtshamn, men det förhindras väl inte av beteckningen rekreationsområde. Bilden nedan är ur "Östersundomin yhteisen yleiskaavaluonnoksen leikekirja".

Behov av grönförbindelse. Den 7 juli 2012

Östersundomkommittén antog ett utlåtande om förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland på sitt möte den den 12 juni. Utlåtandet torde vara tänkt att representera Helsingfors, Vandas och Sibbos gemensamma synpunkt på förslaget till Östersundomområdets del, men åtminstone Sibbo har i sitt eget utlåtande även uttalat sig om Östersundom. Östersundomkommitténs utlåtande innehåller en del intressanta synpunkter.

I Östersundomkommitténs utlåtande kritiserar man för det första beteckningen "behov av grönförbindelse", som enligt Östersundomkommittén har två olika betydelser: "behov av regional förbindelse" och ekologisk förbindelse. Istället för "regional förbindelse" (seudullinen reittiyhteystarve) borde man väl här tala om förbindelse för rekreation. I förslaget till etapplandskapsplan beskrivs beteckningen enligt följande:

Med beteckningen anges grönförbindelser och områden som hör till nätverket av rekreationsområden och det ekologiska nätverket.

Östersundomkommittén påstår i utlåtandet att beteckningen används även då det inte är fråga om regionalt betydelsefulla förbindelser. I verkligheten torde man vara ute fter att kritisera det motsatta: att även de planerade "regionala" strandpromenaderna (seudullinen rantaraitti) i utkastet till generalplan har betecknats som behov av grönförbindelse i förslaget till landskapsplan. I utlåtandet föreslår man att beteckningen grönförbindelse "öppnas", så att den även inkluderar "urbant bebyggd strand"!

Helsingfors stadsplaneringsnämnd kommer med en liknande synpunkt i sitt utlåtande, fastän nämnden försöker låta det se ut som om frågan inte specifikt gäller Östersundom. (Se "Grönförbindelser och rekreationsförbindelser. Den 27 maj 2012".) Jag citerar ur stadsplaneringsnämndens utlåtande:

Viheryhteystarve-merkinnän selitystä tulisi myös laajentaa. Sen tulisi joissain tapauksissa mahdollistaa myös pelkästään virkistysyhteystarve. Varsinkin ranta-alueilla ei aina ole kyse viheryhteydestä vaan virkistysyhteydestä. 

Märkligt nog kritiserar man "grönförbindelsen" över Westerkulla gårds åkrar och hävdar att den inte är en regionalt betydelsefull förbindelse, fastän "förbindelsen" i förslaget till landskapsplan här exakt anpassats till uppdateringen av utkastet (utkast B) till gemensam generalplan för Östersundom. I verkligheten har man här använt betekningen grönområde - precis som i utkastet till gemensam generalplan. Det kan noteras att det vintertid går ett preparerat skidspår över åkern. Skidspåret förbinder spårnätet i Helsingfors med spårnätet i Vanda, så att man kan skida t.ex. från Nordsjö till Håkansböle, Viirilä och Kervo. För övrigt fungerar en urbant bebyggd strandpromenad inte som skidled, vilket de flesta existerande leder för rekreation gör.

Östersundomkommittén föreslår följande ändringar i landskapsplanen angående grönförbindelser:

Viheryhteyksien merkinnöissä tulisi noudattaa sellaista mittakaavaa kuin muuallakin maakuntakaavan alueella. Viheryhteyksien määrää tulisi vähentää ja olemassa oleva asutus tulee myös ottaa huomioon. Viheryhteyden määritelmää tulisi avata siten, että myös kaupunkimainen rakennettu ranta täyttää määritelmän.

Det kan slutligen som en kuriositet noteras att landskapsfullmäktiges första viceordförande Osmo Soininvaara har fått en egen beteckning "behov av grönförbindelse" från sin sommarstuga vid Merilävägen i Hangelsby till Hangelby träsk.

Stark enighet kring extrem åsikt. Den 6 juli 2012

Bbl 6.7 2012 s 2

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbo ensamt om extremåsikt". Rubriken på paradsidan lyder "Beslutet om metropolen kan beröra även Borgå", medan man på tidningens webbplats har publicerat en kortare version av artikeln under rubriken "Sibbo företräder ensam extremåsikt". Nyheten handlar om ledningsgruppen för beredningen av metropolområdets förhandsutredning, som tillsattes förra veckan. Helsingforsregionens kranskommuner eller Kuuma-kommunerna representeras i ledningsgruppen av Raimo Lahti, som är stadsdirektör i Hyvinge. Eftersom Sibbo är medlem i Kuuma kommunerna, representeras Sibbo indirekt av Lahti. Borgå saknar därmed representation.

Bbl 6.7 2012 s 4

Även om Kuuma kommunerna har olika åsikter då det gäller eventuella kommunsammanslagningar, säger Lahti att Sibbo är den enda kommunen där det inte finns något parti eller någon gruppering som inte motsätter sig en kommunsammanslagning:

– I Sibbo finns det en mycket stark enighet kring tanken att kommunen skall förbli självständig, säger Lahti. Jag antar att det är Helsingfors annektering av Sibbos västra delar som har skapat grogrund för den här enigheten.

Lahti torde här träffa rätt, men enigheten är under utan knappast lika stark som utåt. På Sfp håll torde en del hellre se att Sibbo eller delar av Sibbo fusioneras med Borgå framom att Sibbo binds allt för starkt till "metropolen". Inom andra partier skulle man på likanande sätt tidigare hellre ha sett att Sibbo gått samman med någon grannkommun i väst framom att Sibbo fortsättningsvis hade styrts av Sfp. I det rådande klimatet vågar man i Sibbo dock inte diskutera aletnativen. Dels torde man - vis av erfarenheterna från år 2006 - vara rädd för att ge lillfingret eller fel signaler, dels torde man vara rädd för påhopp från gruppen Vårt eniga Sibbo, som själv inte har några alternativ till ett självständigt Sibbo. Det är lätt att ifrågasätta motiven, då svenska intressen sammanfaller med enskilda politikers intressen.